Vilken bukett broccoli väljer du?

Vilken bukett broccoli väljer du? Thomas Angervall Britta Florén Friederike Ziegler November 2006 1

BAKGRUND Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, gav under hösten 2006 miljöenheten på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB uppdraget att ta fram ett diskussionsunderlag kring miljömässiga och ekonomiska skillnader mellan broccoli som producerats i Sverige, Spanien och Ecuador. Anledningen till att just broccoli valdes ut som fallstudie beror på att förutsättningarna för odlingen i ett fåtal stora produktionsländer skiljer sig kraftigt åt. Dessa skillnader och omfattningen av importen från Latinamerika är något som troligen är i stort sett helt okänt för den enskilde konsumenten. Broccoli säljs i Sverige både som färsk i stjälkform, då den är odlad antingen i Sverige eller i Sydeuropa (Spanien, Frankrike och Italien är de största europeiska producenterna) och som frysta broccolibuketter, då odlingen normalt har skett i Sydeuropa eller i Central- eller Sydamerika (där Guatemala och Ecuador är viktiga producentländer). Broccoli som används industriellt i Sverige är uteslutande importerad. Frågeställningen i föreliggande studie var vilka miljömässiga och ekonomiska konsekvenser det skulle få om broccolin som konsumeras i Sverige i större utsträckning odlades här. MÅL Målet med inventeringen är att undersöka vad det skulle innebära miljömässigt och ekonomiskt om all broccoli som konsumeras i Sverige odlades här i stället för att, som idag, i stor utsträckning importeras. Om skillnader i förutsättningar för produktion av broccoli i Sverige, Spanien och Ecuador främst med avseende på resursåtgång och kostnader kan väga upp de långa transporterna av importerad broccoli. GENOMFÖRANDE OCH METODIK En kortfattad beskrivning av broccoliodling i de tre länderna följer: Sverige I Sverige odlas alltså broccoli idag endast för färsk konsumtion. Vid odlingen används traktorer i stor omfattning för plantering och bearbetning. Broccoli kan odlas från en tidig plantering i april till dess att frosten kommer på hösten i oktober eller november. Med en skördetid på ca 75 dagar från plantering till skörd innebär det att man kan hinna med åtminstone två skördar per säsong. Då växtföljder tillämpas är det däremot inte brukligt att plantera om broccoli på samma areal under samma säsong pga problem med klumprotssjuka. Bevattning sker under hela odlingen. Broccolin skördas för hand med en skörd på 16 ton broccolihuvuden/ha (FAO 2006). Skördebortfallet pga storlek, kvalitet mm är idag 30% (enligt den svenske producenten). Om detta bortfall inte hade funnits hade alltså skörden kunnat vara närmare 23 ton/ha. Antagandet att bortfallet vid produktion till frysta buketter skulle minska från 30% till 15% (enligt svenske producenten) leder till att en skörd på 19.4 ton broccolihuvuden/ha har använts motsvarande 11.6 ton buketter/ha. Processningen till buketter antas ske maskinellt som i Spanien. Transport av den färska broccolin inom Sverige sker med lastbil. 2

Spanien Spanien är världens största exportör och världens tredje största producent av broccoli (FAO 2006). Arealen jordbruksmark som används för att odla broccoli är 26500 ha och dessa ligger företrädesvis i torra områden i södra Spanien där konstbevattning är nödvändig. Traktorer används, dock i mindre omfattning än i Sverige. Skörden är 18.8 ton broccolihuvuden/ha (FAO 2006) vilket motsvarar 11.3 ton buketter/ha och processningen till frysta buketter sker maskinellt. Ecuador Odling av broccoli sker i Ecuador på hög höjd (2500-3200 möh) uteslutande för export (till USA, Japan och Europa). Klimatet och dagslängden varierar mycket lite under året och den naturliga nederbörden är riklig varför behovet av bevattning är begränsat. Från sådd till skörd tar det fyra månader och det jämna klimatet gör att odling och skörd kan ske kontinuerligt året om, men det är inte brukligt att odla broccoli mer än en gång per år på samma mark. Skörden är 7.8 ton huvuden/ha motsvarande 4.7 ton buketter/ha. Jordbruket är betydligt mindre mekaniserat och i stort sett allt arbete utförs manuellt. Klimatet och den höga höjden gör att broccolin blir fastare och får en djup grön färg, vilket är positivt ur kvalitetssynpunkt, enligt importören. Även skörd och skärning av buketter sker manuellt och broccolin transporteras efter nedfrysning på container fartyg till Europa. Handeln omfattas av ett frihandelsavtal mellan EU och Ecuador (med flera länder i Latinamerika). Datainsamling Datainsamlingen har baserats på en publicerad rapport (Fuentes och Carlsson-Kanyama 2006) som kompletterats med data (för kategorin blomkål och broccoli) ur FAOs databas för jordbruksprodukter (FAO 2006) samt uppgifter från företrädare för svensk broccoliproduktion samt svensk import av broccoli från Sydeuropa och Latinamerika. Inga tillsatser vid processningen och samma näringsvärde för broccoli oberoende av i vilket land den har odlats har antagits. Funktionell enhet De produkter som studerats är 1 kg frysta buketter odlade i Ecuador, Spanien respektive i Sverige. Eftersom det för närvarande inte sker någon sådan produktion i Sverige är det senare fallet baserat på produktionen av färsk broccoli och antaganden om större utbyte (15% skördebortfall pga fel storlek eller kvalitet i stället för, som idag, 30%), processning till buketter samt infrysning har sedan lagts på. Utbytet från broccolihuvud till buketter är i samtliga fall 60% i vikt (Fuentes och Carlsson-Kanyama 2006). Konsumtionen antogs i alla tre fall ske i Stockholm varför transporter från odlingsplatsen dit har inkluderats. Avgränsningar Förpackning Förpackningen uteslöts eftersom den ansågs vara liknande i de tre fallen. Elförbrukningen för infrysning och maskinell skärning har antagits vara relativt likvärdig emellan de tre länderna (förutom att broccolin skärs för hand i Ecuador). 3

Övergödning Läckage av eutrofierande näringsämnen har ej modellerats i denna studie, utan det är bara användningen av handels- och stallgödsel som har tagits med i beräkningarna samt utsläpp av dikväveoxid som är en kraftig växthusgas. Ur övergödningssynpunkt är troligen odlingen i Ecuador att föredra då man där inte har lika stora problem med övergödning av vattendrag som runt Sveriges och Spaniens kuster i till exempel Östersjön och Medelhavet. Vatten Vattenanvändning skall enligt importören vara mycket låg i Latinamerika och i de fall bevattning förekommer, tas vattnet ur fjällbäckar och bevattningen sker manuellt. Enligt Fuentes och Carlsson-Kanyama (2006) är vattenåtgången för bevattning dock 3-4 gånger så hög som i Sverige (där den är 140 l/kg broccolibukett), alltså 420-560 l/kg buketter. Eventuellt kan detta bero på att studien har inventerat en av tre stora producenter som inte levererar till importören. Slutsatsen är att denna siffra är belastad med hög osäkerhet och vattenanvändningen exkluderades därför ifrån denna studie. Bekämpningsmedel Pesticidanvändningen är, enligt Fuentes och Carlsson-Kanyama, betydligt högre i Latinamerika än i Europa och det är mer toxiska preparat som används. Vid inventeringen i Latinamerika fick man en lista över godkända preparat, dock inga mängder och det är denna lista som har legat till grund för bedömningen i rapporten. Enligt importören är pesticidanvändningen betydligt lägre i Latinamerika än i Sydeuropa, men vi har inte kunnat få tag i data kring detta. Vi kan konstatera att vi bara har fått data på typer och mängder av pesticider som används från den svenska producenten, se tabell 2, men har inga data för att kunna jämföra de tre ländernas produktion med avseende på pesticider. Relevanta krav kring socialt ansvar för odlarna/arbetarna, såsom krav på en god arbetsmiljö inklusive hantering av pesticider, är hur som helst viktigt, inte minst i Ecuador. Svinn I den här studien har antagits att det blir 15% svinn i den svenska odlingen, men inget svinn vid odling i Ecuador och Spanien (enligt uppgift). Skulle svinn förekomma, skulle miljöbelastningsstaplarna stiga i motsvarande grad. Elproduktion i de tre länderna Miljöpåverkan från elanvändning skiljer sig åt i Sverige, Spanien och Ecuador. Det beror på att el kan produceras på många olika sätt och mixen av el-källorna varierar geografiskt. Spanien har en hög andel el som baseras på de fossila bränslena kol, olja och gas. Användning av el i Spanien ger därför upphov till ett större bidrag till framför allt växthuseffekt men även försurning och övergödning i samband med utsläppen vid förbränningen av dessa bränslen. Sveriges höga andel av kärnkraft ger inte upphov till lika stora utsläpp till luft medan problemen i stället är hantering av radioaktivt avfall och till viss del även påverkan av den biologiska mångfalden vid användning av vattenkraft. 4

Tabell 1. Procentuell fördelning av elproduktionen i de aktuella länderna (IEA). Energikälla Sverige Spanien Ecuador Kol, Olja, Gas 6 % 53 % 38 % Biomassa, Avfall 4 % 1 % Kärnkraft 50 % 24 % Vattenkraft 39 % 17 % 62 % Övrigt 1 % 5 % RESULTAT Resursanvändning i odling och processning Tabell 2. Resursanvändning per kg broccolibuketter producerad Resurs Sverige Spanien Ecuador Markanvändning (m 2 ) 0.86 0.89 2.1 Vatten (l) 140 133 490 Diesel (l) 0.043 0.022 0 El (MJ) 1.99 1.93 2.1 N (kg) 0.017 0.009 0.060 P (kg) 0.0045 0.010 0.007 K (kg) 0.005 0.013 0.032 Stallgödsel (kg) 0 0.355 0.163 Pesticider (typ) Pesticider (mg aktiv substans/kg bukett) Fastac, Decis, Pirimor Alfacypermetrin 0.0333 mg Deltametrin 0.0167 mg Pirimakarb 0.0167 mg Används, men inga uppgifter finns om typer Används, men inga uppgifter finns om mängder Används, men inga uppgifter finns om typer Används, men inga uppgifter finns om mängder 5

Transporter Den svenska broccolin transporteras från Åhus till Stockholm (603 km) på lastbil. Den spanska broccolin transporteras till Stockholm (snitt 3250 km) på lastbil. Den ecuadorianska broccolin transporteras på containerfartyg från Guayaquil till Rotterdam (5682 nautiska mil = 10523 km) där den lastas om till feederbåt och körs till Göteborg (489 nautiska mil = 906 km). Från Göteborg till Stockholm körs broccolin på lastbil (476 km) Transportavståndet för den ecuadorianska broccolin är därmed 20 gånger större än för den svenska broccolin. Den spanska broccolin transporteras 5.4 gånger längre sträcka än den svenska. En extra energiåtgång på 10 % pga av att broccolin är fryst under transporten har lagts in. Miljöpåverkan Ur ett miljöperspektiv så överskuggas både bränsleanvändningen i jordbruket och den interkontinentala båttransporten av den långa lastbilstransporten från Spanien. När det gäller växthuseffekt så ligger svensk produktion betydligt lägre än alternativen, vilket innebär att dieselanvändningen i det svenska jordbruket är mindre betydelsefullt än transporterna på båt och lastbil, se Fig. 1a och 1b. Båttransporter är per tonkm betydligt mer resursnåla än lastbilstransporter, det är förklaringen bakom dominansen av den spanska broccoliodlingen trots att transportsträckan för den latinamerikanska broccolin är betydligt längre. 1.6 GWP (kg CO2 ekvivalenter/kg bukett) 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Ecuador Spanien Sverige Figur 1a. Bidrag till växthuseffekten för odling i de tre länderna med transport till Stockholm (per kg buketter). 6

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ecuador Spanien Sverige Transporter Gödsel El (odling + process) Bränsle i odlingen Figur 1 b Fördelning av växthuseffekten på de viktigaste stegen i livscykeln Socioekonomiska faktorer Importören anger att löner och arbetsförhållandena är skäliga utifrån de aktuella ländernas riktlinjer. Produktionskostnaden i Spanien och Ecuador, enligt importören, är 2.5 kr/kg broccolibukett. Produktionskostnaden i Sverige, enligt den svenska producenten, är 10 kr/kg buketter, alltså en högre kostnad med en faktor fyra för produktion i Sverige. Enligt FAO (2006) är produktionskostnaden för kategorin blomkål och broccoli 0.65 kr/kg buketter i Ecuador, 5.6 kr/kg buketter i Spanien och 9.3 kr/kg buketter i Sverige. Jämfört med kostnaden för att odla i Sverige skulle således kostnaden i Spanien motsvara 61% och i Ecuador 7%. Kostnaden för att odla broccoli i Sverige är alltså någonstans mellan 4 och 14 gånger högre än i Ecuador. Enligt uppgifter från svensk producent respektive importör tjänar en jordbruksarbetare i Ecuador motsvarande 38 kr/dag (5 USD/dag), medan en svensk jordbruksarbetare tjänar 720 kr/dag (90 kr/h á 8h), se Fig. 2. 800 700 600 Lön (SEK/dag) 500 400 300 200 100 0 Ecuador Sverige Figur 2. Dagslöner för jordbruksarbetare i Ecuador och Sverige. 7

I Ecuador produceras 7-8 kg buketter per arbetad timme i processanläggningen motsvarande 0.13 h/kg (manuell skärning). I Spanien produceras 200 kg per arbetad timme med maskinell skärning. Data saknas för hur mycket arbetstid som läggs ned i odlingsfasen i Spanien och Ecuador. I Sverige krävs 120 arbetstimmar per ha för odling och skörd, vilket motsvarar 97 kg buketter som produceras per arbetstimma. SLUTSATSER OCH DISKUSSION Enligt FAO (2006) konsumeras i Sverige 1.01 kg blomkål och broccoli per person och år. Vi antar att den allra största delen av detta utgörs av broccoli och att per capita konsumtionen därför är 1 kg. Det innebär att det i Sverige konsumeras cirka 9100 ton broccoli. Av detta odlas ca 1 % i Sverige idag, 33 % i Sydeuropa och 66 % i Latinamerika, enligt importörens uppskattningar. Utgående från våra resultat leder denna broccolikonsumtion till utsläpp av 12400 ton CO 2 ekvivalenter och har en produktionskostnad på knappt 40 miljoner kronor, se Tabell 3 och Figur 3 och 4. Scenario 1. Produktion uteslutande i Sverige: Om all odling i stället skedde i Sverige skulle CO 2 utsläppen bli 4700 ton CO 2 ekvivalenter och produktionskostnaden 85 miljoner kronor. Med andra ord att gå från 1 %, 33 %, 66 % produktion i Sverige, Spanien, Ecuador till 100% produktion i Sverige skulle leda till en minskning i GWP (Global Warming Potential, dvs bidrag till växthuseffekten) med 62 % och en dryg fördubbling av produktionskostnaden, se Tabell 3 och Figur 3 och 4. Scenario 2. Produktion uteslutande i Spanien: Om all odling skedde i Spanien skulle CO 2 utsläppen stiga obetydligt och produktionskostnaden stiga till 51 miljoner kronor. Ökningen i bidraget till växthuseffekten beror på den långa lastbilstransporten och en elproduktion som bidrar till stora mängder koldioxid. Detta scenario skulle leda till obetydliga förändringar av GWP med och en ökning av produktionskostnaden med 28 %, se Tabell 3 och Figur 3 och 4. Scenario 3. Produktion uteslutande i Ecuador: Om all odling skedde i Ecuador skulle CO 2 utsläppen stiga obetydligt. Kostnaden skulle däremot minska med ungefär 85 % till 5.9 miljoner kronor (se Tabell 3 och Figur 3 och 4). 8

Tabell 3. Resultat av beräkningar av scenarier där dagens odlingssystem av broccoli som konsumeras i Sverige förändras från 1% i Sverige, 66% i Ecuador och 33% i Europa till 100% odlat i Sverige, Ecuador respektive Spanien. Aspekt idag Sverige Ecuador Spanien GWP (kg CO 2 ekvivalenter) GWP förändring jf. med idag Produktionskostnad (MSEK) Kostnadsförändring jf. med idag 12400 4700 12500 12500-62% mindre 0.6% högre 40 85 5.9 51-213% högre 85% lägre 0.6% högre 28% högre 14000 GWP (ton CO 2 ekvivalenter) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 GWP idag GWP Sverige GWP Ecuador GWP Spanien Figur 3. Bidrag till växthuseffekten vid 1 % odling i Sverige, 66 % i Ecuador och 33 % i Spanien ( idag ) och vid 100% odling i Sverige, Ecuador och Spanien. 9

Kostnad (MSEK) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kostnad idag Kostnad Sverige Kostnad Ecuador Kostnad Spanien Figur 4. Produktionskostnad vid 1 % odling i Sverige, 66 % i Ecuador och 33 % i Spanien ( idag ) och vid 100% odling i Sverige, Ecuador respektive Spanien. 10

REFERENSER Fuentes C, Carlsson-Kanyama A., 2006. Environmental information in the food supply system (på engelska). FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut, rapport nr. FOI-R 1903 SE, ISSN 1650-1942, 117 sidor. FAO, 2006. FAOSTAT-Agriculture. Sökbar statistisk databas på FAOs hemsida med data på produktion, konsumtion, handel och produktionskostnader för olika grödor i olika länder, nås på: http://faostat.fao.org/default.aspx IEA Energy Statistics från år 2003. Databas som återfinns på www.iea.org PERSONLIGA DATAKÄLLOR Bertil Andersson, Foodimpex, som lämnat kompletterande uppgifter om odling i Ecuador och Spanien ( importören ) Per Johansson, Åhus-Grönt, som lämnat kompletterande uppgifter om odling i Sverige ( den svenske producenten ) 11

Appendix Resultat av broccoliberäkningarna om man använder skördesiffror ur Fuentes och Carlsson- Kanyama i stället för FAO statistik (skörd i Sverige Spanien och Ecuador 7625, 8000 och 6500 kg/ha i stället för 11600, 11300 och 4700 kg/ha). 1.6 GWP (kg CO2 ekvivalenter/kg bukett) 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Ecuador Spanien Sverige 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ecuador Spanien Sverige Transporter Gödsel El (odling + process) Bränsle i odlingen 12

Resurs Sverige Spanien Ecuador Markanvändning (m 2 ) 1.31 1.25 1.54 Vatten (l) 140 133 490 Diesel (l) 0.065 0.031 0.0034 El (MJ) 2.08 1.98 2.01 N (kg) 0.026 0.0126 0.043 P (kg) 0.00695 0.0144 0.0054 K (kg) 0.0249 0.0188 0.023 Stallgödsel (kg) 0 0.50 0.115 Pesticider (typ) Fastac, Decis, Pirimor Används, men inga uppgifter finns om typer eller mängder Används, men inga uppgifter finns om typer eller mängder 16000 GWP (ton CO 2 ekvivalenter) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 GWP idag GWP Sverige GWP Ecuador GWP Spanien (Om idag = 100% är Sverige= 55%, Ecuador= 92% och Spanien= 118%) 13