Hur påverkar internationell handel klimatet genom transporter?

Transkript

1 Handel och hållbar utveckling Ingrid Jegou Hur påverkar internationell handel klimatet genom transporter? Transporter, såväl kommersiella som privata, står för ca 14 procent av utsläppen av växthusgaser globalt. Av dessa står vägtransporter för tre fjärdedelar, flygtransporter en åttondel och tåg och sjöfart en åttondel. Olika transporter har olika stor påverkan på klimatet. Sjöfart och tåg anses generellt ha en liten påverkan, medan flyg- och vägtransporter har en stor påverkan. Handel leder till transporter. Då 90 procent av världens varuhandel transporteras via sjöfart, som totalt står för mindre än två procent av utsläppen av växthusgaser, är handelns klimatpåverkan genom transporter dock sannolikt relativt liten. Denna kompenseras dessutom i viss utsträckning av att handel bidrar till en effektivare resursanvändning, med minskade utsläpp som följd. Det bästa sättet vi känner till för att skilja två produkters klimatpåverkan ifrån varandra, och där transporten är inkluderad, är livscykelanalys, LCA. Den slutsats som kan dras av befintliga sådana studier är att det är mycket svårt att generalisera om produkters klimatpåverkan; man måste göra en bedömning från fall till fall. Klimatpåverkan orsakad av handel genom transporter minimeras mest effektivt genom att ett pris sätts på att påverka klimatet. Handel leder till transporter Handel har bidragit till att skapa förutsättningar för det välfärdssamhälle vi lever i. B OX 6803, STOCKHOLM B ESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON: , FAX E - POST: REGISTRATOR@ KOMMERS. SE WWW. KOMMERS. SE

2 2(9) Tack vare handel har vi varje dag tillgång till färsk frukt och grönsaker från Afrika, fisk från Nya Zeeland, textilier från Asien och vin från Kalifornien. Produkterna skeppas, flygs eller körs med lastbil till Sverige. På semestern tar vi flyget till Thailand eller båten till Tallinn. Allt detta är exempel på att handel med både varor och tjänster direkt ger upphov till transporter. Det finns även en indirekt koppling mellan handel och transporter. Handel leder till ökat välstånd, som i sin tur medger ökad konsumtion av varor och tjänster och därmed ökade handelsflöden och transporter. Effekter av ökad handel Handelsliberaliseringar leder generellt till en ökad handel, vilket påverkar transporter genom volymen transporterat gods samt längden på transporterna. Regional liberalisering kan exempelvis leda till handelsomfördelning, så att varor som tidigare importerades från ett avlägset land istället importeras från ett grannland. Samtidigt kan givetvis liberalisering också leda till att större volymer gods handlas och att gods transporteras längre sträckor. Den slutliga effekten blir därför en empirisk fråga. En OECDstudie (1996) som simulerar hur liberaliseringar efter Uruguayrundan påverkar tranporter pekar på att den totala effekten blir att transporterna ökar något mer än volymen handlade varor. Olika typer av handelsliberaliseringar får vidare olika effekter på transporter och klimatet eftersom vissa varor/tjänster är mer transportintensiva än andra. Handel med transportintensiva produkter samt produkter som huvudsakligen transporteras med lastbil eller flyg får exempelvis en relativt stor påverkan på klimatet. Transporter påverkar klimatet Så här mycket påverkar transporter klimatet Transporter påverkar klimatet genom att de leder till utsläpp av växthusgas. Olika transporter orsakar olika stora mängder utsläpp, dels i absoluta tal, dels i förhållande till hur stor mängd gods som transporteras per enhet utsläppt koldioxidekvivalent.

3 3(9) Enligt den s.k. Stern-rapporten (2007) representerar transportsektorn 14 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser. Detta omfattar alla typer av transporter, dvs varutransporter såväl som persontransporter. Transporter utgör därmed den tredje största källan till utsläpp av växthusgaser, tillsammans med jordbruk och industri. Detta bör sättas i relation till de utsläpp som uppstår i produktionsled, dvs jordbruk, skogsbruk, industri, energi mm sammantaget. Globala utsläpp av växthusgaser uppdelat på sektorer, 2000 Waste 3% Agriculture 14% Power 24% Landuse 18% Transports 14% Other energy-related 5% Industry 14% Buildings 8% Av transportsektorns 14 procent står enbart vägtransporter för hela tre fjärdedelar (10,5 procent). Flygtransporter står för en åttondel och tågoch sjötransporter representerar den resterande åttondelen. Olika transportsektorers bidrag till de globala klimatutsläppen, 2000 Tåg/sjötransporter 1,75 % Flygtransporter 1,75 % Vägtransporter 10,5 % Transportsektorn förutspås att öka utsläppen av växthusgaser näst snabbast efter elkraft enligt Stern-rapporten. Utsläppen från flygsektorn förutspår Stern-rapporten kommer att tredubblas till år 2050, vilket skulle innebära den högsta ökningen av alla sektorer inom alla områden. Efter att ha tagit denna ökning med i beräkningen skulle enbart flygtransporter representera fem procent av den förväntade totala globala uppvärmningen år 2050.

4 4(9) Olika transportsätt har olika stor klimatpåverkan Flygtransporter är de transporter som har störst klimatpåverkan i förhållande till volymen transporterat gods. Därifrån är glappet till det transportsätt med näst störst påverkan, små lastbilstransporter, stort. Dessa följs i sin tur av, i tät följd, personbilar och stora lastbilstransporter. Flygfrakt inom Europa ger störst klimatpåverkan följt av internationell flygfrakt enligt SIK (2007). Tåg och fraktfartyg anses generellt ge väldigt liten klimatpåverkan och internationella fraktfartyg påverkar klimatet i liten utsträckning eftersom de ofta är transporteffektiva, dvs de bär en stor last per utsläpp växthusgas. Även OECD (1997) har visat att tåg och sjötransporter är bättre för klimatet än väg- och flygtransporter. På senare tid har det dock kommit uppgifter om att sjötransporter bidrar i mycket högre utsträckning än vad som tidigare varit känt till utsläpp av växthusgaser. FN-organet för sjöfart, International Maritime Organization, har enligt skriverier i diverse media 1 i en ännu inte offentliggjord rapport visat att världens totala handelsflotta, som transporterar 90 procent av världens varor, årligen släpper ut 1,12 miljarder ton växthusgas. Detta motsvarar närmare 4,5 procent av totala globala utsläpp, att jämföra med de 1,76 procent som anges av Stern för tåg och sjöfart tillsammans. Transporter orsakade av internationell handel bidrar sannolikt i relativt liten utsträckning till att påverka klimatet Då 90 procent av världens varuhandel transporteras via sjöfart, samtidigt som vägtransporter är de som i högst grad bidrar till växthuseffekten, tycks det inte som att internationell handel spelar någon huvudsaklig roll i utsläppen av växthusgaser från transporter. 2 De 14 procent av den totala mängden utsläppta mängden växthusgaser som kan kopplas till transporter kan därmed inte rakt av kopplas till internationell handel, utan delar därav orsakas av andra transporter såsom privata transporter, inklusive persontransporter, eller inrikes varutranporter mm. Handel kan dessutom bidra till en effektivare energianvändning med en reducerad klimatpåverkan som följd. Detta sker då produktion tack vare handel kan ske där de bästa förutsättningarna finns. Energiintensiv produktion kan på så sätt förläggas till platser där det finns riklig tillgång till billig energi, såsom vattenkraft. På samma sätt kan jordbruksproduktion ske där klimatet är gynnsamt, istället för i kalla länder där det är nödvändigt att använda uppvärmda stallar och växthus. 3 1 Se till exempel The Guardian, 13 februari En sådan omlokalisering kan dock ge upphov till andra miljöeffekter. Dessa inkluderas inte i denna pm.

5 5(9) Att alldeles sluta handla internationellt skulle visserligen betyda att klimatpåverkan av handel genom transporter skulle begränsas till den som orsakas av inhemska transporter. Emellertid skulle utsläppen i produktionsled, som ju är avsevärt större än de som orsakas av transporter, sannolikt öka istället. Detta är något som måste beaktas även när man diskuterar närproducerat. Tanken bakom närproducerat är att man genom att handla varor som producerats i det egna närområdet minimerar transporterna och därmed utsläppen av växthusgas. Av samma skäl som ovan är det dock svårt att säga generellt att detta är en bra lösning för klimatet. Dessutom måste man ta hänsyn till att olika transportsätt medför olika mycket växthusgasutsläpp. Mot bakgrund av att vägtransporter är sämre än sjötransporter ur klimatsynpunkt är det med andra ord inte säkert att en kortare transport är bättre för klimatet än en längre. Det bästa sättet vi känner till för att skilja två produkters klimatpåverkan ifrån varandra är livscykelanalys, LCA. I en sådan analys tas all klimatpåverkan med i beräkningen, dvs produktion av råvaran, bearbetning, transporter mm. SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik AB, har gjort livscykelanalyser för ett antal livsmedel. Några av dessa presenteras i bilaga 1. Den slutsats som kan dras av dessa är att det är mycket svårt att generalisera; man måste göra en bedömning från fall till fall. Klimatpåverkan av transporter orsakade av handel minimeras genom att sätta ett pris på klimatet Den bästa lösningen enligt ekonomisk teori för att minimera klimatpåverkan av transporter orsakade av handel är att sätta ett pris på klimatet, som inkluderas bland annat i priset för transporter. På så sätt skulle transporter bli dyrare och därmed minska i omfattning, där de transportsätt som är sämst för klimatet skulle minska mest till förmån för dem som har en mindre klimatpåverkan. Produktionen skulle lokaliseras där den är som mest fördelaktig, givet dessa nya förutsättningar. Hur detta ska gå till är ännu en öppen fråga kommer ett stort klimatmöte att äga rum i Köpenhamn, vid vilket ambitionen är att man ska enas om hur världens länder ska hantera klimathotet. Länder förväntas göra åtaganden om att minska sina utsläpp. Därefter gäller det att inom respektive land fördela åtagandena om utsläppsminskningar på olika sektorer. I EU diskuteras till exempel om flyget ska inkluderas i det europeiska utsläppshandelssystemet. Sjöfart har än så länge inte diskuterats. För att komma till rätta med klimatproblematiken och samtidigt upprätthålla vår levnadsstandard räcker det emellertid inte att minska användningen av energi. Energieffektiviteten behöver också öka. För att detta ska ske är det nödvändigt med teknologiutveckling, så att mer bränslesnåla fordon utvecklas. Genom att prissätta växthusgasutsläpp kommer ett ökat tryck att uppstå även vad gäller teknologiutveckling. En fri handel är en bidragande faktor till att ny teknologi utvecklas samt sprids över hela världen, inklusive till fattiga utvecklingsländer.

6 6(9) Sammanfattning Handel ger upphov till transporter. Transporter i sin tur påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser, och beräknas orsaka 14 procent av den globala uppvärmningen. Emellertid förklarar handel bara en del av dessa 14 procent, resten utgörs av andra typer av transporter, inklusive privata persontransporter. Faktum är att den absoluta merparten, 90 procent, av all varutransport sker till sjöss, ett transportsätt som totalt sett bidrar med mindre än två procent till den globala uppvärmningen. Huvuddelen av utsläppen sker istället i produktionsled. Internationell handel kan bidra till en effektivare resursanvändning som kan minimera utsläppen i produktionsled, samtidigt som det kan bidra till spridning av klimatfrämjande teknologi. För att minimera klimatpåverkan av transporter, alla kategorier, bör ett pris sättas på klimatet, ett pris som även skulle påverka relativpriserna mellan de olika transportsätten.

7 7(9) Bilaga 1. Livscykelanalys för några olika livsmedel Fisk: En doktorsavhandling i marinekologi av Ziegler (Göteborgs universitet och SIK, 2006) består av livscykelanalyser på miljöområdet med inriktning på fiske. Ziegler visar att det inte är långväga transporter som är den största klimatfaran. På transportsidan handlar det snarare om transporter mellan hemmet och mataffären eftersom vägtransporter jämfört med båttransporter släpper ut mer klimatfarliga utsläpp. Studien undersökte det i media uppmärksammade fallet där fisk fångas och fryses ner i Norge för att skickas till Kina som filear fisken och fryser ner den igen för att sedan skicka den tillbaka till Europa. Ziegler jämför i den aktuella studien energislag- och åtgång mellan manuell filetering i Kina och båttransport till Sverige, med maskinell filetering i Norge och lastbilstransport till Sverige. Slutsatsen var att från energieffektivitetssynpunkt är energislag och energiåtgång under själva produktionsprocessen viktigare för miljö/klimat än hur långt fisken transporteras. Detta beror på att fisken processas nära transportplattformen och att energieffektiva fiskemetoder används. Apelsiner: Vad gäller klimatpåverkan av odlade apelsiner visar livscykelanalys (SIK, 2007) att det är mer klimatvänligt att importera apelsiner som kommer från USA eller Brasilien med båt än spanska lastbilstransporterade apelsiner. Båttransporter verkar påverka klimatet enbart motsvarande en tredjedel av klimatpåverkan från lastbilstransporter i detta fall. Kött: Vad gäller köttproduktion gör livscykelanalyser det tydligt att transporter enbart är en försvinnande liten del av den totala klimatpåverkan (SIK, 2007). Nästan all klimatpåverkan kommer från själva uppfödningen och utfordringen av djur. Klimatpåverkan skiljer sig dock mellan olika typer av kött. Svensk nötköttsuppfödning ger stora utsläpp medan grisuppfödning ger betydligt mindre och produktion av kyckling minst utsläpp. Mjölk: SIK (2007) har även tittat på livscykelanalys av mellanmjölk. Deras studie visar tydligt att det är själva primärproduktionen, med sina utsläpp av koldioxid, lustgas och metan, som har den största klimatpåverkan. Fryst broccoli:

8 8(9) Klimatpåverkan av fryst broccoli odlad i Ecuador, Spanien och Sverige visar att Sveriges frysta broccoli påverkar klimatet hälften så mycket som övriga länder. Om man jämför vilka steg i livscykeln som ger störst klimatpåverkan så är transporterna 60 procent av klimatpåverkan för spansk broccoli men enbart 25 procent i Ecuador. Svenskodlad broccoli för med sig klimatpåverkan av transporter på nästan 35 procent. Det som gör att svensk broccoli trots allt är mer klimatvänlig är framförallt mer klimatvänlig el under odling och produktionsprocess.

9 9(9) Litteraturlista The Guardian, 13 februari 2008 True scale of CO 2 emissions from shipping revealed. OECD (1997) Synthesis report of the transport study COM/TD/ENV(97)44/REV1 OECD (1996) Trade Liberalisation and changes in International Freight Movements. COM/TD/ENV(96)73 SIK (2007) Ökar global handel med livsmedel klimatproblematiken? Power Point-presentation av Friedrike Ziegler på Kommerskollegium den 19 november Stern, Nicholas (2007) The Economics of Climate Change: The Stern Review. Cambridge University Press WTO: The impact of trade opening on climate change Ziegler, Friedrike (2006) Environmental life cycle assessment of seafood products from capture fisheries. Doctoral Thesis, SIK Rapport 754.