Luftburen smitta Hygienombudsutbildning December 2014 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Rädsla smittar!
Smittvägar - Luftburen smitta - Kontaktsmitta (tarmsmitta, hudbakterier, luftvägsvirus, STI) - Droppsmitta (luftvägsvirus, calici) - Blodsmitta (hepatit b och c, hiv)
Kontaktsmitta vanligaste smittvägen inom vården! Hudbakterier, tarmsmitta, luftvägsvirus, STI Direkt: från person till person Indirekt: via ytor/föremål, kläder eller händer Ex: Calici, salmonella, RS/influensa samt övriga luftvägsvirus, MRSA, streptokocker samt övriga hudbakterier, STI
Droppsmitta Influensa, calici, förkylningsvirus. Små droppar (nysning, hosta eller kräkning) som når ut till ca en armslängd (< 2 m). Direkt: dropparna direkt till slemhinnor (ögon, näsa, mun) Indirekt: Faller ned på ytor och föremål (via händer ffa)
Luftburen smitta exempel Influensa Mässling Vattkoppor Tuberkulos Legionella Aspergillus
Luftburen smitta Luftburen smitta = (aerosol smitta) Aerosol bildas då fasta eller flytande partiklar tas upp i gas (vanligen luft). Ex: damm, rök, dimma, sprej, moln. Smitta kan spridas med luftströmmar över långa sträckor och mellan rum. 7
Hur uppstår en aerosol? > 50 % av partiklarna som produceras vid nysning/hosta har redan från början optimal storlek för luftburen smitta Vid hastighet >100 m/s uppstår en dimma med droppstorlek 5-20 mikrometer Vid hosta/nysning kan hastigheten nå 300 m/s 8
Storleken har betydelse Sedimentationshastigheten beror på droppstorleken: Vid storlek < 10 mikrometer (droppkärnor) - svävande länge, kan nå lång även med svag luftström Droppar > 100 mikrometer - sedimenterar snabbt, ger ej upphov till luftburen smitta 9
Var deponeras inandade partiklar? Partiklar > ca 8 mikrometer når ej nedre luftvägar. 10
Förutsättningar för luftburen smitta Inkörsporten: var kan smittämnet etablera sig? Alla slemhinnor, övre- /nedre luftvägar? Smittämnets virulens ( attack rate ) Partikelstorlek - påverkar var smittämnet kan nå i kroppen. Smittämnets koncentration Omgivningsfaktorer som temperatur, luftfuktighet och luftbyten (utspädning) påverkar Mottaglighet hos den som smittas 11
Mässling - luftburen smitta Mässling på barnmottagningen. Index 12 åring, sökte på mottagningen andra dagen efter utslagsdebut. Hostade kraftigt. 12
Luftflödesstudier Klorjonmärkta droppkärnor skapade i indexpatientens undersökningsrum kunde påträffas i alla utrymmen på mottagningen. Konc. sjönk med avståndet, förenligt med utspädning i luftrummet. 13
Mässling Anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt SmL Sjukdomen Symptom och klinik: Hög feber, torrhosta, ögonrodnad, snuva Hudutslag dag 3-5. Ansikte-bål-extremiteter. Kopliks fläckar i munslemhinnan (saltkorn) Inkubationstid 7-14 (10) dygn Smittsamhet: Mycket hög! 2-4 dygn innan sjukdomssymptom. Luft- och droppsmitta Behandling: symptomatisk Diagnos: klinisk bild, serologi Komplikationer: mässlingspneumonit, sekundärinfektioner orsakade av bakterier: pneumoni, otit, sinuit. encefalit ovanligt (1/1000)
Mässling förebyggande åtgärder Vaccin levande vaccin! I barnvaccinationsprogrammet sedan 1982. Dessförinnan sporadiska vaccinationer sedan början av 70-talet De flesta födda på 60-talet immuna p g a genomgången sjukdom Genomgången sjukdom ger livslångt skydd. 70-talister! Vårdpersonal! - viktigt veta om man är immun mot mässling!! Gammaglobulin Ges i speciella situationer ex vis gravida eller vid tidsintervall > 3 dygn och < 6dygn efter exposition Ökad risk för sjukdom Små barn <18 månader Personer födda slutet av 60-talet-1981 Personer som avstått från vacciner i barnvaccinationsprogram Utomlands födda som ej haft sjukdomen eller blivit vaccinerade (alla invandrade < 18 år erbjuds vaccination) Ökad risk att exponeras för mässlingen vid utlandsresor även i Europa (Frankrike flera utbrott t ex)
Mässling vård- och hygienrutiner Vårdas på isoleringsrum med kontrollerad ventilation (=Infektionskliniken) med egen toalett och stängd dörr. Får inte röra sig i sjukhusets lokaler! Enbart personal som är immun mot mässling ska vårda patienten och delta i andra aktiviteter runt patienten (ex: städ) Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ (daglig och slutstäd): rengöringsmedel och vatten
Vattkoppor Orsakas av vattkoppsvirus: varicellae zoster (herpesvirus) Symptom och klinik: Feber, värk i kroppen, hosta Kliande utslag blåsor Överkropp ansikte- hårbotten- extremiteter Slemhinnor inkl magtarmkanalen Inkubationstid: 7-21 dagar (14) Smittsamhet: Hög! 1-2 dygn före utslag tills nya blåsor ej längre uppkommer (ca 5 dygn). Viruset sprids både från luftvägar och blåsor (=kontaktsmitta!). Diagnos: klinisk bild (blås-pcr och serologi kan utföras)
Vattkoppor forts Komplikationer: Viruspneumonit, bakteriella sekundärinfektioner, encefalit Behandling: symptomatisk, vuxna och immunsupprimerade barn ska ha antivirala läkemedel (aciklovir) Genomgången infektion ger livslång immunitet men risk för reaktivering (zoster) då viruset ligger latent i nervcellerna Riskpatienter: immunsupprimerade, gravida och nyfödda Vaccin???
Bältros (herpes zoster) orsakas av vattkoppsvirus Sjukdomen Symptom och klinik: Smärtor på/i begränsat hudområde (dermatom) Feber, lätt huvudvärk Smittsamhet: Låg. Kontaktsmitta (blåssekret) Specialfall: Generaliserad bältros (immunsupprimerade) Relativt hög smittsamhet. Luftburen/kontakt Diagnos: klinisk bild, blås-pcr Behandling: aciklovir Komplikationer: postherpetisk smärta, bakteriella sekundärinfektioner, irit och andra ögonkomplikationer vid ögonengagemang Vem får bältros? Endast personer som haft vattkoppor kan få bältros! Man kan få bältros flera gånger Den som har bältros kan smitta icke-immuna som då får vattkoppor!
Vattkoppor hygienrutiner sluten vård och mottagningsverksamhet Vattkoppor och generaliserad bältros Vård på isoleringsrum med sluss och med kontrollerad ventilation (=Infektionskliniken) Får ej vistas i väntrum Personal som inte haft vattkoppor ska inte vårda patient med vattkoppor Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ: rengöringsmedel och vatten Bältros Vård på enkelrum Får vara i väntrum på mottagning (om ej ansiktszoster) Personal som inte haft vattkoppor ska inte vårda patient med bältros Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ: rengöringsmedel och vatten
Influensa anmälningspliktig (pdm2009 sjukhusvårdad), ej smittspårningspliktig Luftburen och droppsmitta Mer smittsam i aerosolform Torr luft: aerosol bildas lättare kall luft är torrare än varm luft = influensa sprids lättare vid kall årstid.
Influensa Zoonos Naturligt värddjur: sjöfågel Anpassning till grisar infekterar människa Förändringar hos ytproteinet (H/N): förändrat sätt att infektera och orsaka sjukdom hos människa. Ger ofta mer allvarlig sjukdom p g a att immunitet saknas hos en stor del av befolkningen.
Influensa Pandemi världsomfattande epidemi Epidemi ökande antal insjuknade och ökande område Endemi begränsad smittspridning -område -grupp människor
Influensa Pandemier Spanska sjukan 1918 Asiaten 1957 Hong Kong 1968 Svininfluensan 2009 A (H1N1) 50 miljoner dog <45 åå A (H2N2) 5 miljoner dog <45 åå A (H3N2) 1 miljon dog >60 åå A (H1N1) 30 000 dog <45 åå?
Influensa sjukdomen Symptom och klinik Frossa, hög feber, torrhosta, retrosternal smärta, huvudvärk Diarré och kräkning samt buksmärtor kan förekomma Inkubationstid: 1-3 dygn Smittsamhet: Hög. Luft och droppsmitta. Smittar något dygn innan sjukdomsdebut - vuxna: 5 dygn - barn: 7 dygn - immunsupprimerade >7 dygn Komplikationer: svår andningssvikt / cirkulationskollaps Bakteriella sekundärinfektioner: pnemoni,otit, sinuit
Influensa riskgrupper enligt Socialstyrelsen >65 åå Kroniska hjärt- eller lungsjukdomar Extrem fetma (BMI >40) eller neuromuskulära sjukdomar Kronisk leversvikt eller njursvikt Instabil diabetes mellitus Immunnedsatta Gravida (2: och 3:e trimestern) samt 2 veckor postpartum! Barn (> 6 mån) enligt ovan samt med vissa kroniska sjukdomar (ämnesomsättning, flerfunktionshinder)
Influensa behandling och profylax Behandling Tamiflu po/iv Relenza inh/iv Riskpatienter Svår influensasjukdom I övrigt sjuk patient Helst inom 2 dygn Mildrar och förkortar sjd Ej helt säker effekt på smittsamhet Profylax Tamiflu po/iv Ovaccinerade enligt SoS riskgrupp Immunnedsatt oavsett vaccinationsstatus Vaccination Riskgrupper 60-80 % skydd Vårdpersonal? (enligt SoS till dem som arbetar med immunnedsatta eventuellt)
Influensa vård- och hygienrutiner Vårdas på enkelrum med egen toalett. Stängd dörr. Vid provtagning (NPHaspirat): visir/munskydd (EJ andningsskydd bara vid fågelinfluensa eller ny influensa) Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ (daglig och slutstäd): rengöringsmedel och vatten
Tuberkulos Orsakas av bakterien mycobacterium tuberculosis En av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Ca 1/3 av jordens befolkning är bärare! Varje år insjuknar minst 9 miljoner människor i aktiv tuberkulos och ca 2 miljoner dör! 29
30
Tuberkulos luftburen smitta Bakterierna måste nå alveolerna. Bara droppkärnor < ca 8 mikrometer kan nå dit. Mykobakterier är mycket motståndskraftiga mot uttorkning. Smitta sker mycket sällan via ytor och föremål. Krävs hög smittdos - man behöver ha haft närkontakt vanligen under lång tid för att infekteras Olika typer av tuberkulos - Latent - Extrapulmonell ej smittsam! (?) - Pulmonell: öppen lung tb smittsam - Övrig = ej öppen lungtb graderad smittsamhet 31
Klinik Schematisk översikt FÖRLOPP FRÅN SMITTA TILL SJUKDOM TBC smitta Ingen infektion Infektion cirka 30% Primär infektion 3-12 veckor Tuberkulinomslag Symtomfri latent infektion Livslång tbc risk Symtomgivande Direkt progress Ingen reaktivering Reaktivering Lung tbc Spridn via Ingen tbc Post primär tbc blod och lymfa 90% Generaliserad tbc inom 2-5 år Miliaris, meningit flera decennier Annan extrapulmonell 32
Organlokalisation av tbc 33
Tuberkulos Allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen Symptom och klinik Trötthet, viktnedgång, feber, nattliga svettningar, (blodig) hosta, bröst och ryggsmärtor mm Förstorade lymfkörtlar, knölros Inkubationstid: varierar Smittsamhet: relativt låg Åtgärder Diagnos: Igra/PPD, DP och odl av luftvägssekret/körtel. Lungrtg Behandling: kombinationsbehandling med olika antibiotika i minst 6-12 månader Komplikationer: död, livslånga sequelae Smittspårning! Vaccination?
Tuberkulos barn Kortare inkubationstid än vuxna Ökad risk för allvarlig sjukdom. Barn med tuberkulos kan ofta ha obetydliga symtom, trots utbredda förändringar på lungröntgen eller CNS-engagemang. Ett barn med tuberkulos är vanligen nysmittat, dvs. detta tyder på att det finns en person med smittsam tuberkulos i omgivningen. Barn är ytterst sällan själva smittsamma
Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Vårdas på enkelrum med egen toalett och stängd dörr Oftast isoleringsrum på infektionskliniken. Bedömningsfråga. All lungtb är inte högsmittsam! DP-positivitet avgör samt symptom. Vid MDR-TB: ALLTID vård på isoleringsrum med reglerad ventilation (=infektionsklinik) Behandlande läkare bedömer smittsamhet! 36
Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Basala hygienrutiner Andningskydd FFP3. ALL personal obs engångsartikel!! Mottagande enheter, t ex röntgen måste informeras om tbmisstanke/diagnos Om transportör flyttar patienten ska transportören inte ha andningsskydd. Antal personal runt patienten ska begränsas Gravida ska inte vårda patienter med misstänkt eller konstaterad tb
Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Patienten ska - inte vistas utanför rummet - hosta i engångsnäsduk som slängs i plastpåse - använda andningsskydd utan ventil vid transport utanför rummet Besökare - restriktivitet - Inga barn <7 år! - Hushållskontakter: ej andningsskydd - Övriga: andningsskydd Smittspårning enligt smittskyddslagen
Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Disk: - vanligt porslin - ställs direkt i diskmaskin och matvagn Tvätt och avfall: - smittförande. Behållare med lock på rummet Städ: - INFORMERA städpersonal om smittsam patient - Daglig städ: rengöringsmedel och vatten - Punktdesifektion: ytdes +72 - Stora spill: Virkon 1% - Slutstäd: Virkon 1% Rummet ska stå tomt 1 timme innan utstäd - Städpersonal ska använda andningsskydd vid utstäd