Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (17) 2014-04-03 Handläggare Karin Månsson Telefon 08-508 28 105 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför utställning/granskning av förslag till detaljplan för Grammet 1 m m i stadsdelarna Riksby och Åkeslund (850 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar åt kontoret att ställa ut planförslaget Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Anette Scheibe Lorentzi Bo Bergman Fredrik Legeby Sammanfattning Brommaplan är en viktig kollektivtrafikknutpunkt som är utpekad som tyngdpunkt i Översiktsplanen Promenadstaden. I projektet föreslås en omvandling av Brommaplans centrum med inbyggnad av bussterminal och en mindre handelsgalleria, ca 850 lägenheter, samt en upprustning av den offentliga miljön. Plansamrådet genomfördes 28 juni 6 september 2013 med samrådsmöte 20 augusti. Under samrådet kom det in 34 yttranden. Remissinstanserna är övervägande positiva till att utveckla Brommaplans centrum till tyngdpunkt. Påfallande få synpunkter har inkommit från sakägare: sex privatpersoner, en affärsidkare, en bostadsrättsförening och en ägare till grannfastigheter. Länsstyrelsens yttrande, som är det som har störst betydelse för planens genomförande kom in 17 december 2013. Bostäderna ligger nära Bromma-Åkeshovs avloppsreningsverk som kan ge luktstörningar. Reningsverket avses flyttas till Henriksdal. Länsstyrelsen Bilaga: Samrådsredogörelse för plansamråd
Sida 2 (17) vill inte att plan för nya bostäder antas innan flytten av reningsverket är säkerställd genom ett miljöbeslut. Miljöbeslut kan fattas tidigast vid årsskiftet 2015/2016, vilket innebär en försening av planen med ca 1 år. Planen avses antas av Kommunfullmäktige. Länsstyrelsen ifrågasätter också placeringen av ett kontorshus vid torget 10 meter från Drottningholmsvägen, som är primärled för farligt gods. Länsstyrelsen vill ha minst 25 meter skyddsavstånd. Riskanalys utförd av Brandkonsulten AB visar att avståndet 10 meter kompletterat med skyddsåtgärder kan ge tillräcklig säkerhet. Kontoret föreslår i samråd med byggherren JM och Brandkonsulten ett helhetssynsätt, där en byggnad nära vägen blir ett skydd för de många människor som vistas på torget, medan en indragning 25 meter från vägen skulle skapa en oskyddad vistelseyta och sammanlagt större risk. Skönhetsrådet m fl avstyrker planförslaget, som bedöms som alltför storskaligt, stadsmässigt ointressant och för dåligt anpassat till omgivande bebyggelsekaraktärer. Kontoret hävdar att förslaget trots sin kompakta karaktär kan ge goda bostäder i ett mycket gott kollektivtrafikläge och en trygg och omväxlande fotgängarmiljö med en blandning av bostäder och verksamheter. Kontoret föreslår en bättre anpassning till omgivningen genom en sänkning av byggnaderna närmast smalhusområdet Åkeslund och i gengäld ett högre hus mot söder. Ett gestaltningsprogram kommer att utarbetas. Huvuddelen av bostadsparkeringen finns i garage. Exploateringskontoret anser att markparkering med separata fastigheter för bostadsparkering (ca 50 platser) på det övre planet, är olämplig och att hela lokalgatan bör bli kvartersmark. Trafikkontoret befarar svårigheter för drift och underhåll och vill att gränsdragningen mellan allmän platsmark och kvartersmark utreds vidare. Kontoret ser det som viktigt att hela gatunätet är allmän platsmark som är tillgängligt för alla. Parkeringstalet för bostäder bedöms med hänvisning till gott kollektivtrafikläge, goda cykellösningar och bilpool (4-5 platser) sänkas från ca 0,7 till ca 0,5 bilplats/lägenhet. Sammanfattningsvis så är de största intressekonflikterna Länsstyrelsens krav på att planen inte får antas innan det finns garantier för flytt av reningsverket i form av ett miljöbeslut, samt kravet på minst 25 meters skyddsavstånd från kontorsbyggnaden till farligt godsleden Drottningholmsvägen. Länsstyrelsen har enligt de statliga ingripandegrunderna i 11 kap PBL möjlighet att pröva en antagen plan och upphäva den om den t ex riskerar att skada ett regionalt intresse. Kontoret accepterar att planen inte kan antas förrän det finns garantier för att reningsverket flyttas. För placeringen av kontorsbyggnaden föreslår kontoret med stöd av riskanalys ett
Sida 3 (17) helhetssynsätt för placeringen av kontorsbyggnaden, så att den kan vara kvar 10 meter från vägen. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: utformning av lokaler för kollektivtrafiken, gestaltning och arkitektonisk utformning, tekniska utförandefrågor som markföroreningar, geoteknik m m, parkeringsfrågor inkl parkeringstal samt etappindelning och provisoriska lösningar under byggtiden. Planområdet som det ser ut idag med utomhusbussterminal i Åkeshov 1:1, tunnelbanestation och centrumbyggnader i Grammet, Pundet och Vävnaden. Till planen hör den befintliga infartsparkeringen i Linneduken 4 Sit.plan med kvarterstrukturen på övre planet (bild från plansamrådet)
Sida 4 (17) Planförslaget, reviderat utförande efter plansamråd. I markplan finns inbyggd bussterminal och utökad handel. På ett övre plan ovanför terminal-handel ligger bostadskvarteren A-G, med sammanlagt 750 lgh. I källaren finns garage med samutnyttjad handels- och infartsparkering. Lokalgatorna på övre planet är allmänna gator som ansluter till de befintliga gatorna Tunnlandsvägen och Kapplandsvägen. Torget förstoras och rustas upp. I Linneduken 4 byggs 100 lgh. Tunnlandsvägen förskjuts mot söder i anslutning till en ny rondell. Utlåtande Bakgrund Planområdet omfattar större delen av Brommaplans centrum, inklusive nuvarande utomhusterminal för bussar, tunnelbanestationen och torget. Området kring Brommaplan är utpekat som tyngdpunkt i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Brommaplan är en kollektivtrafikknutpunkt och bytespunkt för resenärer mellan tunnelbanans Gröna linje och bussar mot bl a Ekerö. Idag ligger bussterminalen utomhus. Nuvarande centrumbebyggelse i anslutning till tunnelbana och bussterminal är till största delen byggd på 1960-talet. Flera av de enskilda byggnaderna är grönmarkerade av stadsmuséet, dvs har stort kulturhistoriskt värde. Många människor passerar genom centrum varje dag, men en enkät som genomfördes 2012 visade att centrum som helhet upplevdes som grått, slitet och otryggt och inte inbjöd till vistelse. Planområdet ligger nära Bromma-Åkeshovs avloppsreningsverk, som kan ge luktstörningar. Planarbetet startade med ett programskede för att utreda skyddsavstånd mellan reningsverk och nya bostäder och förslag till skyddsåtgärder som kunde minska skyddsavståndet. Efter programsamrådet har Stockholm Vatten och
Sida 5 (17) Kommunfullmäktige tagit inriktningsbeslut om att i stället flytta hela reningsverket till Henriksdal. Planarbetet för kv Grammet syftar till att utveckla Brommaplans centrum i enlighet med Översiktsplanens utpekande av Brommaplan som tyngdpunkt, förbättra bytespunkten mellan bussar och tunnelbana, bygga ca 850 bostäder i kollektivtrafiknära läge och skapa ett attraktivt centrum för hela Bromma. Byggherre är JM AB och kollektivtrafikdelarna utförs i samråd med Trafikförvaltningen SLL. Parallellt med detaljplanearbetet pågår ett övergripande programarbete för Centrala Bromma/Riksby inklusive återstående delar av Brommaplans centrum, med programsamråd hösten 2014. Stadsbyggnadsnämndens behandling av ärendet Start-PM 2011-12-08 Samrådsredogörelse programsamråd 2013-02-07 Redovisning av gestaltning före plansamråd, 2013-06-13 Förslaget Förslaget innebär en total omvandling av större delen av Brommaplans centrum. Alla befintliga byggnader inom planområdet föreslås rivas. Hela området söder om tunnelbanan, (Grammet), byggs in med bussterminal och utökad handel. På ett övre plan ovanför terminal och handel byggs ca 750 bostäder i rutnätskvarter med lokaler i bottenvåningar samt en förskola med fem avdelningar. I fastigheten Linneduken 4 vid Klädesvägen, som idag är infartsparkering, byggs ca 100 lägenheter. Infartsparkeringen flyttas till Grammet och samutnyttjas med handelsparkeringen. I projektet ingår utökning av tunnelbanans biljetthall i samråd med SL. Vid torget byggs ett kontorshus för framförallt vårdverksamheter. Torget och delar av Klädesvägen rustas upp. Drottningholmsvägen får en ny rondell vid infarten till bussterminalen och Tunnlandsvägen förskjuts något mot söder. Grammets bottenvåning/markplan med långsmal inbyggd bussterminal och utökade handelsytor. Under terminal och handel finns en garagevåning med samutnyttjad handels- och infartsparkering. Det befintliga torget utökas och rustas upp (bild från plansamrådet).
Sida 6 (17) Grammet sett från den befintliga Brommaplansrondellen med utökat torg, ett högt kontorshus intill tunnelbanan och bostadskvarter med rutnätsstruktur och upp till 10 våningar höga hus på det övre planet ovanpå bussterminal och handel (bild från plansamrådet). Grammets fasad mot Drottningholmsvägen med variation i höjd, färg och material. Längst till vänster kontorshuset vid torget (bild från plansamrådet) Fasad mot huvudgatan på övre planet, västra sidan (bild från plansamrådet) Drottningholmsvägen från Ekeröhållet med bussterminalfasaden nära gatan och indragna bostadskvarter på det övre planet (bild från plansamrådet).
Sida 7 (17) Linneduken 4 mot Drottningholmsvägen sedd från Brommaplansrondellen. Fasaden har en storskalig mönster- och reliefverkan och byggnadens nordvästra hörn accentueras genom en uppglasad tornpåbyggnad, som ligger intill den gemensamma takterrassen (bild från plansamrådet) Samrådet: Redovisning av de viktigaste synpunkterna och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Plansamrådet genomfördes 28 juni 6 september 2013, med samrådsmöte 20 augusti. Under samrådet kom det in 34 yttranden. Länsstyrelsens remissvar inkom 17 december 2013. Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. En mer fullständig redogörelse för de inkomna synpunkterna finns i separat samrådsredogörelse. Närheten till Bromma-Åkeshovs avloppsreningsverk Detaljplanen föreslår bostäder så nära Bromma-Åkeshovs avloppsreningsverk att det finns risk för luktstörningar för de nya bostäderna. Länsstyrelsen anser att Bromma-Åkeshovs avloppsreningsverk är ett regionalt intresse, vars möjligheter till drift och utveckling inte får inskränkas pga klagomål på lukt från nya bostäder. Stockholm Vatten och Kommunfullmäktige har tagit inriktningsbeslut om att flytta reningsverket till Henriksdal och låta Brommas avloppsvatten gå i en tunnel till Sickla/Henriksdal, vilket möjliggör bostäder i Grammet. Länsstyrelsen vill ha tillräcklig säkerhet för att flytten av reningsverket verkligen går att genomföra och att det inte finns några hinder för utbyggnaden i Henriksdal. Innan planen kan antas kräver därför Länsstyrelsen att det finns ett färdigt miljöbeslut i mark- och miljödomstolen för ett utbyggt reningsverk i Henriksdal och avloppstunnel från Bromma. Stockholm Vatten avser att lämna in sin ansökan om miljöprövning 31 oktober 2014 och bedömer att ett miljöbeslut kan vara klart
Sida 8 (17) tidigast årsskiftet 2015/2016. Kontorets bedömning är att Länsstyrelsens krav kommer att försena planen med ca ett år från vårvintern 2015 till vårvintern 2016. I samråd med byggherren JM och exploateringskontoret har stadsbyggnadskontoret valt att göra färdigt planhandlingarna under våren 2014. Kontoret föreslår att utställning/granskning sker hösten 2014 och att kontoret sedan får ta ställning till när det är lämpligt att genomföra godkännande i SBN. Planen avses antas i Kommunfullmäktige. Byggherren JM vill trots osäkerheten fortsätta planarbetet och vill inte dela upp planområdet på flera detaljplaner, så att delarna utanför reningsverkets skyddszon (ca 200 meter) kan antas tidigare. Skyddsavstånd mellan byggnad och primär transportled för farligt gods Drottningholmsvägen är primär transportled för farligt gods. Det saknas bindande riktlinjer för skyddsavstånd till farligt godsled. Länsstyrelsen anser att avstånd är den viktigaste skyddsfaktorn och att det bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan körbanekant och byggnad för bostäder och kontor etc. De bostäder som föreslås i detaljplanen ligger 25 meter från körbanekant. För kontorsbyggnaden vid torget har byggherrens konsult Brandkonsulten AB gjort beräkningar som visar att byggnaden kan placeras så nära som 10 meter från körbanekant och ändå nå godtagbar säkerhet, förutsatt att skyddsåtgärder som brandklassad fasad m m vidtas. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en flytt av kontorsbyggnaden, så att den kommer 25 meter från Drottningholmsvägen, skulle ta alltför stor yta från torget, som är en viktig del i gestaltningen av det nya Brommaplans centrum, och att en sådan flytt inte är en framkomlig lösning. Kontoret väljer att i samråd med byggherren JM, Brandkonsultens expertis och exploateringskontoret utveckla ett helhetsresonemang där vi visar att en kontorsbyggnad nära Drottningholmsvägen skyddar det tättbefolkade torget från farligt godsrisk och minskar den totala samhällsrisken jämfört med att ha en öppen och oskyddad yta närmast vägen. Ett sådant synsätt har tagits upp vid möte med Länsstyrelsen, som dock inte ger något svar förrän vid granskning/utställning av planen. Utveckling av Brommaplans centrum till tyngdpunkt Översiktsplanen Promenadstaden pekar ut Brommaplan som tyngdpunkt. Inställningen hos remissinstanserna till att utveckla Brommaplans centrum som tyngdpunkt, och att bygga en stor mängd bostäder i det kollektivtrafiknära läget är övervägande positiv. Den storskaliga utvecklingen/omvandlingen av Brommaplans centrum, där Grammet utgör huvuddelen, är i enlighet med och en konsekvens av Översiktsplanens utpekande av Brommaplan som
Sida 9 (17) tyngdpunkt. Den nya bebyggelsen med överdäckad bussterminal och handel i markplan, med höga kompakta bostadskvarter ovanpå, bedöms som ett bra sätt att få en hög exploatering med många lägenheter i ett gott kollektivtrafik- och cykelläge. Utformningen av ny inbyggd bussterminal och övriga lokaler och anordningar för kollektivtrafiken Trafikförvaltningen vid Stockholms Läns Landsting, SLL lämnar i sitt remissvar ett stort antal detaljsynpunkter och frågor rörande utformning av bussterminal m m. SLL önskar i sitt remissvar att alla frågor som rör kollektivtrafiken, inklusive planerad sidoplattform söder om befintlig tunnelbaneplattform, skall tas med i detaljplanen för Grammet. Detta önskemål understöds av Länsstyrelsen. Under hela planarbetet har representanter för Trafikförvaltningen SLL och entreprenören Arriva, som driver busstrafiken, deltagit i arbetet med utformning av bussterminal m m. Efter samrådet har dialogen med SLL och Arriva intensifierats för att lösa alla oklara punkter och förankra lösningarna hos alla delar av Trafikförvaltningen. Bl a har ett särskilt PM tagits fram som beskriver bussterminalen och som är tänkt att bli ett gemensamt dokument för Trafikförvaltningen, Staden och JM. Från aug 2013 till mars 2014 har trafikförvaltningen av budgettekniska skäl haft ett uppehåll i sin projektering av tunnelbanans biljetthall, ny sidoplattform m m, men från april 2014 beräknas arbetet kunna återupptas. SLL accepterar bl a på grund av detta dröjsmål att sidoplattformen tas i en separat detaljplan och avser att snarast ansöka om planbesked. Den inbyggda bussterminalen, utbyggnad av tunnelbanans biljetthall och ny sidoplattform för tunnelbanan, tillsammans med nya handels- och serviceytor kommer att ge en bättre bytespunkt mellan buss och tunnelbana och större kapacitet inför framtida ökning av antalet passagerare. Förhållningssätt till befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Stadsmuséets kulturmiljöenhet hänvisar till Kulturnämndens uttalande i programsamrådet där nämnden bedömer att intresset av fler bostäder och förbättrade kommunikationer överväger exploateringens påverkan på befintliga arkitektur- och landskapsvärden. Samfundet S:t Erik hänvisar till ÖP som anger att platsers särskilda karaktärsdrag skall bilda utgångspunkt i stadsomvandling och att karaktärsskapande bebyggelse måste bevaras och förnyas varsamt. S:t Erik hemställer att planförslaget omarbetas. Bromma Hembygdsförening anser att den nya bebyggelsen borde passa in i Brommas kulturhistoriska karaktär, som de beskriver som en sparsmakad modernism. Skönhetsrådet tycker att projektet bör samspela bättre med Brommaplans befintliga karaktärsdrag.
Sida 10 (17) Befintliga byggnader är delvis klassificerade som kulturhistoriskt värdefulla, men centrummiljön i sin helhet bedöms sakna trivsel och är ingen trevlig plats att vistas på. Rivning av de befintliga byggnaderna inom planområdet är en konsekvens av den valda utformningen med överbyggnad av hela ytan. Att behålla befintliga byggnader hade kunnat bevara vissa miljövärden och gett en historisk kontinuitet, men färre bostäder. Den preliminära beskrivningen av byggnadernas kulturhistoriska värde och konsekvenserna av en rivning, som fanns med i plansamrådets planbeskrivning kommer att vidareutvecklas. Gestaltning, arkitektonisk utformning Skönhetsrådet anser att delar av förslaget har bearbetats till det bättre, men avstyrker förslaget i sin föreliggande form. Planförslaget beskrivs som en stadsmässigt ointressant, omodern, zonuppdelad, teknisk lösning, som motverkar den levande stadens struktur med blandade verksamheter och därmed strider mot Promenadsstaden. Förslagets variation är inte skapad genom att olika arkitekter gjort olika delar, utan är enbart kosmetisk. Skönhetsrådet vill i stället utgå från bussterminalen, förkorta avståndet buss - tunnelbana, och knyta ihop den nya bebyggelsen med Åkeslund m fl områden runt Brommaplan. Det stora antalet bostäder bör planeras så att de samspelar med, utnyttjar och förstärker Brommaplans karaktärsdrag med låga och höga volymer, de intressanta befintliga volymerna och dalsänkan mellan Åkeslund och Åkeshov. För att bli ett tillägg med kvalitet krävs fler passager, lanterniner, genomblickar etc. Kontoret kan förstå skönhetsrådets synpunkter. Förslaget är kompakt och komprimerat för att utveckla Brommaplan som tyngdpunkt, rymma mycket på en begränsad yta och undvika intrång i den angränsande kulturhistoriskt värdefulla smalhusbebyggelsen. I planarbetet efter plansamrådet har stor ansträngning lagts på att trots den höga exploateringen och tätheten skapa en god, trygg och omväxlande fotgängarmiljö som inbjuder till vistelse, med blandade verksamheter i byggnadernas bottenvåningar, ett upprustat torg, varm och varierad belysning och trafiksäkra kopplingar till omgivande stadsdelar och naturområden. Kontoret föreslår en bättre anpassning till omgivningen genom en sänkning av byggnaderna närmast smalhusområdet Åkeslund och i gengäld ett högre hus i söder mot den mer storskaliga bebyggelsen i kv Nymilen. Gestaltningen föreslås utvecklas med bl a ett böljande taklandskap. I det fortsatta arbetet utarbetas ett gestaltningsprogram för byggnaderna och utformning av de offentliga rummen, inkl konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsregeln i samarbete med Stockholm Konst.
Sida 11 (17) Trafik och parkering Trafiksituationen kring Brommaplansrondellen är besvärlig. Flera remissinstanser, bl a Länsstyrelsen, Trafikverket, Ekerö kommun och enskilda närboende uttrycker oro för att planen skall ytterligare förvärra trafiksituationen för bilar och bussar och efterlyser resultaten från Trafikkontorets pågående trafikutredning för östra Bromma. Trafikkontoret påpekar i sitt remissvar att trafikutredningen inte är ett åtgärdsförslag och att lösningen på Brommaplans trafiksituation inte kommer att kunna redovisas i närtid. TK skriver att enligt prognoserna så kommer Förbifart Stockholm att tillfälligt minska trafikbelastningen på Brommaplan, men för att trängseln skall minska på sikt så måste det begränsade utrymmet användas mer effektivt. De färdmedel som kan transportera flest människor vid de tider på dygnet då flest vill resa måste prioriteras. Andra sätt att skapa utrymme i vägnätet kan enligt TK vara smarta val, åtgärder eller ekonomiska styrmedel. Ekerö kommun efterlyser i sitt svar en bättre koordinerad vägplanering mellan Stockholms stad, Ekerö kommun, Trafikförvaltningen /SLL, Trafikverket och Länsstyrelsen, bl a för breddningen av Ekerövägen till 4 filer, som avses förbättra bussarnas kapacitet, och denna vägs koppling till Drottningholmsvägen vid Nockeby. Trafikförvaltningen/SLL och Ekerö vill ha kollektivtrafikfil mot Ekerö på eftermiddagen. Remissinstanserna pekar också på vikten av förbättrade cykelstråk och tillräckligt med cykelparkering. De utredningar som stadens konsulter gjort visar att Grammetprojektet inte bedöms försämra trafiksituationen i närområdet. Framkomligheten för bussarna bedöms förbättras. Trafikkontoret motsätter sig bestämt en kollektivtrafikfil mot Ekerö på eftermiddagen, eftersom det skulle förvärra köerna kring Brommaplansrondellen. Projektets placering av en stor mängd bostäder i gott kollektivtrafik- och cykelläge utgår från stadens Framkomlighetsstrategi som prioriterar kollektivtrafik och gång-cykeltrafik. Trafikkontorets pågående trafikutredning för östra Bromma, som efterlyses av många remissinstanser, beräknas inte vara klar förrän hösten 2014. De regionala cykelstråk som passerar planområdet avses rustas upp. I det nya/ upprustade centrumet anordnas betydligt fler nya cykelparkeringar än tidigare. TK har utifrån mängden kollektivresenärer bedömt behovet till 700 platser. Planen utformas så att det är möjligt att anlägga en underjordisk infartsparkering för ca 500 cyklar under det upprustade torget, men f n saknas finansiering för en sådan satsning. Därutöver ryms ca 200 platser inom planområdet. I planbeskrivningen kommer även alternativa lösningar att redovisas, men då med något färre platser (tot ca 400). Med hänsyn till det goda kollektivtrafikläget, avsikten att inrätta bilpool, cykeltal 2,5 cyklar per lgh, och möjligheten till visst samutnyttjande med infarts-/kundparkering föreslår kontoret att
Sida 12 (17) parkeringstalet för bostäder sänks till ca 0,5 bilplatser per lgh, med besöksparkering på lokalgata. Synpunkter från sakägare och närboende Påfallande få synpunkter har inkommit från sakägare: sex närboende privatpersoner, en affärsidkare, en bostadsrättsförening och en ägare till grannfastigheter. Av de närboende sakägarna är det två som är uttalat emot planförslaget. Den ene tycker att det är ofattbart att trafikrondellen inte byggs om innan nya bostäder planeras och att förslaget utgör en alltför kompakt och gigantisk husklunga. Den andre befarar att köpcentrumet skall förstöra Brommaplans charm. Övriga privatpersoner vill hyra lokal för att starta café respektive påpekar vikten av god byggtransportlogistik under byggtiden och att den mycket täta miljön måsta göras vacker. Bostadsrättsföreningen Åkeslund 1 vill ha ersättning för intrång när Tunnlandsvägen flyttas och affärsidkaren som även talar för sina grannar påpekar bristen på kundparkering vid Klädesvägen. Profi som äger Bordduken 7 och Linneduken 5 är i stort positiva till förtätning och nytt centrum men vill att ytorna norr om tunnelbanebron lyfts ut ur planen och utvecklas i en samlad detaljplan för norra delen av centrum, med en tydlig vision för hela torget. Ytterligare fyra personer, som bor längre bort, har kritiska synpunkter på förslaget, medan en person föreslår att Drottningholmsvägen mellan rondellerna skall däckas över. Kommentar: Även i programsamrådet var det få synpunkter från närboende. Brommaplan passeras dagligen av stora mängder kollektivtrafikresenärer, men det är inte så många som bor alldeles i närheten. Det gör det extra angeläget att staden arbetar för en god offentlig miljö. Barnperspektiv, tillgänglighet för äldre och personer med funktionshinder PRO Bromma Centrum uppskattar ombyggnaden och tycker att det är särskilt bra att bussterminalen byggs in, att det blir offentliga toaletter i centrumet och att nya lokalgator ansluter i samma nivå till de befintliga. De påpekar bl a vikten av många parkbänkar, tillräckligt med föreningslokaler och separering av gångtrafikanter och cyklister. Handikapprådet förutsätter att man vid utformningen av torget arbetar med ledstråk, utifrån den utvärdering av sådana som trafikkontoret gjort. Länsstyrelsen anser att beteckningen S (skola) för Kulturskolans lokaler bör preciseras till skola utan krav på friyta, alternativt att större ute- och lekplatser ordnas. Bromma stadsdelsförvaltning vill ha 1-2 gruppbostäder och helst ha minst 15 kvm gårdsyta per barn vid förskolan. Planen visar ca 11 kvm. Arbetet med barnperspektiv och tillgänglighet drivs vidare i det fortsatta planarbetet.
Sida 13 (17) Tekniska utförandefrågor Länsstyrelsen, brandförsvaret, trafikkontoret m fl för fram synpunkter om buller, urspårningrisk vid tunnelbana, markföroreningar, geoteknik, ledningar, dagvatten, avfallshantering, återvinning m m. De utredningar som ligger till grund för planens utformning kommer där så erfordras att kompletteras och reviderade faktauppgifter och krav införas i planhandlingarna. Gräns mellan gatumark/allmän platsmark och kvartersmark på det övre planet Exploateringskontoret anför i sitt remissvar att gränsdragningen mellan allmän platsmark och kvartersmark i den föreslagna parkeringslösningen, med separata fastigheter för bostadsparkering på det övre planet, är olämplig och medför svårigheter för drift och underhåll. I stället föreslås lokalgata 2 och 3 bli kvartersmark. Trafikkontoret pekar på problem med gatuskötsel och bristande ytor för snöuppläggning. TK anser att omfattningen av allmän platsmark respektive kvartersmark bör utredas vidare, men att det är viktigt att allmänheten får tillträde till viktiga målpunkter och gång- och cykelstråk. Kontorets inställning är att gator och torg skall vara allmän platsmark så att de är tillgängliga för passage för alla. Den föreslagna rutnätsstrukturen på det övre planet mister sin mening om vissa gator skall vara kvartersmark. Det finns risk för att enskilda bostadsrättsföreningar kommer att vilja stänga av sina gator. Alternativet till allmän gata är kvartersmark med planbeteckningen x (=skall vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik) vilket betyder i princip samma skötselansvar för TK som en allmän gata. Diskussioner pågår med Exploateringskontoret och Trafikkontoret. Byggskedet Närboende, Ekerö kommun m fl uttrycker oro för hur busstrafiken, tunnelbanan, livsmedelsbutiken, gångpassager, cykeltrafik etc skall fungera under den långa byggtiden och pekar även på risk för störningar i form av buller etc. Staden, JM och SLL kommer att samverka för att alla grundläggande funktioner skall fungera för närboende och resenärer under hela byggtiden och under SLL:s planerade upprustning av tunnelbanans Gröna Linje. Det gäller busstrafiken, tunnelbanan, säkra och handikapptillgängliga gångvägar, cykelstråk, belysning, torgfunktion med torghandel, livsmedelsbutik, infartsparkering etc, som till viss del måste lösas med provisorier. Det är viktigt att hela tiden ha en god och lättillgänglig information både på plats och på nätet,
Sida 14 (17) samordning av information mellan staden, byggherren JM och Trafikförvaltningen SLL, och en genomtänkt etappindelning. Staden och JM diskuterar också möjligheterna att göra platsen mer attraktiv under byggtiden genom att t ex anordna en tillfällig park och café som flyttar med byggetapperna. Kontorets ställningstagande och sammanfattande bedömning och förslag till bearbetning De största intressekonflikterna är Länsstyrelsens krav på att planen inte får antas innan det finns garantier för flytt av reningsverket i form av ett miljöbeslut, vilket bedöms försena planen med ca 1 år, samt kravet på minst 25 meters skyddsavstånd från kontorsbyggnaden till farligt godsleden Drottningholmsvägen. Länsstyrelsen har enligt de statliga ingripandegrunderna i 11 kap PBL möjlighet att pröva en antagen plan och upphäva den om den t ex riskerar att skada ett regionalt intresse. Kontoret accepterar att planen inte kan antas förrän det finns garantier för att reningsverket flyttas. För placeringen av kontorsbyggnaden föreslår kontoret med stöd av riskanalys ett helhetssynsätt för placeringen av kontorsbyggnaden, så att den kan vara kvar 10 meter från vägen. Övriga synpunkter i samrådet som rör bl a utformning av bussterminalen, trafiksituationen, tillgänglighet för funktionshindrade, tekniska utförandefrågor och behovet av provisoriska lösningar under byggtiden, bedöms kunna hanteras i det fortsatta planarbetet. Kontoret föreslår att förslaget ändras så att : Tidplanen revideras så att planens antagande avvaktar miljöbeslut för reningsverket i Henriksdal. Kontorshusets placering 10 meter från Drottningholmsvägen behålls, och motiveras med en helhetsbedömning av samhällsrisken. Byggnadsvolymerna omfördelas så att husen mot Kapplandsvägen och smalhusområdet Åkeslund kan sänkas, medan ett högt hus (14 vån över Tunnlandsvägen) placeras längst i söder. Ungdomshuset (hus G) flyttas och blir högre. Plansamrådets gränsdragning mellan kvartersmark och allmän platsmark på det övre planet bibehålls. En gruppbostad placeras i ett av bostadskvarteren mot Kapplandsvägen. Med hänvisning till det mycket kollektivtrafiknära läget, upprustning av regionala cykelstråk, p-tal för cykel med 2,5 cykelplatser per lägenhet och utökad infartsparkering
Sida 15 (17) för cykel, samt bilpool föreslås parkeringstalet för bostäder sänkas till ca 0,5 med besöksparkering på gata. Fortsatt arbete med gestaltningsprogram och utformning av de offentliga rummen, inkl konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsregeln i samarbete med Stockholm Konst. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående förändringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Illustrationer som visar förslag till förändringar av projektet Grammet, reviderad situationsplan efter plansamråd Linneduken 4, rev situationsplan efter plansamråd. Mot Klädesvägen föreslås ett indraget litet torg för att bevara en hundraårig ek. I byggnadens sydvästra hörn och kring Ektorget blir det lokaler. Tillsammans med programarbetet för Centrala Bromma/Riksby studeras en ev gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen. I öster (till höger på bilden) samordnas Linneduken 4 med Linneduken 1, som har en färdig detaljplan för ca 165 lägenheter.
Sida 16 (17) Reviderad volymstudie efter plansamråd. För att få en bättre anpassning till omgivningen föreslås en omfördelning av byggnadsvolymerna så att husen mot Kapplandsvägen och smalhusområdet Åkeslund sänks, medan ett högre hus tillkommer i söder. Gestaltningen av byggnadsvolymerna på det övre planet renodlas och husen får ett böljande taklandskap som täcker fläkt- och hissrum. Nytt högre hus mot söder/till höger på bilden, (Jämför hur det såg ut i plansamrådet på bild sid 6). Utformningen av sockelpartiet som innehåller bussterminal och handel är under bearbetning.
Sida 17 (17) Reviderad tidplan Utställning/granskning 3 kv 2014 Löpande kontakt med Stockholm Vatten och Länsstyrelsen om läget i miljöprövningen för reningsverket i Henriksdal, så att godkännande av planen i SBN kan ske vid lämplig tidpunkt i förhållande till miljöbeslutet. Godkännande i SBN bör inte ske för lång tid innan planen antas i Kommunfullmäktige. Miljöbeslut för reningsverket i mark-och miljödomstolen preliminärt årsskiftet 2015/16 Antagande i KF så fort som möjligt efter det att miljöbeslutet vunnit laga kraft. Alla handlingar som är möjliga att förbereda inkl fastighetsbildnings- och bygglovhandlingar förbereds så att planen kan antas i KF så fort som möjligt efter det att miljöbeslutet i Mark- och miljödomstolen vunnit laga kraft, och så att byggstart kan ske så fort som byggherrens planering medger. Löpande samråd med SLL om bussterminal, lokal kapacitetshöjning av tunnelbanan och upprustning av tunnelbanans Gröna linje, samt separat detaljplan för sidoplattform Byggskede preliminärt 2016 - ca 2022. Utbyggnaden kommer att ske i etapper och kräva provisoriska lösningar under byggtiden, så att kollektivtrafik, livsmedelsbutik, gång- och cykelstråk m m kan fungera under hela byggtiden.