Hur påverkar vårt språk elevers lärande? Språkutvecklande undervisning - från vardagsspråk till skolspråk Dagens samhälle massivt informationsflöde en demokratifråga, reflektera, kritiskt granska Stockholm 12 mars 2015
Språkets inflytande på undervisningen Formativ undervisning och bedömning Vad är det framgångsrika lärare säger - och inte säger? Hur använder vi språket i klassrummet? (P.H Johnston)
Sandbackaskolan Anna Ekerstedt, lärare Central Elevhälsan Maud Nilzén, specialpedagog
Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska Tagalog Portugisiska F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6 2 ST Särskola 1 3 (6 elever) Särskola 4 6 (6 elever) Förberedelsegrupp BIBLIOTEKET åk 1-6 6 FRITIDSHEM 1 Öppen fritidshems- Verksamhet FBG barn från: Vietnam Rumänien Vit-Ryssland Ghana Thailand Somalia Brasilien Syrien Afghanistan Filippinerna SVA- UNDERVISNING FÖR ca 100 BARN MODERSMÅLSUNDERVISNING PÅ 16 OLIKA SPRÅK PÅ EFTERMIDDAGSTID
Fas 5 Reflektera, respons Utvärdera Summativ bedömning Fas 4 Tänka, läsa, skriva, räkna själv utifrån fokusområde läs- och skrivlogg Respons/Formativ bedömning Kartläggning Vilka elever kommer till vår klass/skola? Analys Planering och mål Medveten/explicit/ kreativ/stöttande undervisning Formativ bedömning Cirkeln för all undervisning Kollegialt lärande Språket i alla ämnen för alla elever, ämnesövergripande Helhet Lgr 11, forskning, VBE Lärmiljö/atmosfär/organisation Dialogisk strategiundervisning Texter berör/dialog/alternativa V Bibliotek som engagerar Metaspråk lärare/elev Interaktion/Respons/Feedback Formativt- och summativt- bedömning för lärande Fas 3 Läsa, skriva, räkna, samtala och tänka tillsammans Formativ bedömning Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnet Minilektion Modellering VÖL/Tankekarta Formativ bed. Fas 2 Återkoppla Minilektion Modellering Studera strategier och texttyper Reflektera och tänka Formativ bed. Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
I stort sett alla granskade kommuner brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar om gott skolledarskap och en långsiktig skolutveckling genom att utbildningen är baserad på vad forskning och beprövad erfarenhet har visat är framgångsfaktorer för elevers lärande. Ofta leder analysen till att skolan behöver pröva nya arbetssätt och lämna de gamla invanda sätten att tänka och arbeta. Skolinspektionens årsrapport maj 2013, februari 2014
Framgångsfaktorer (Thomas & Collier) Undervisning på modersmålet och svenska Höga förväntningar Sociokulturellt förhållningssätt Bra samarbete med föräldrar
Flerspråkiga elever ha höga förväntningar och utmana kartlägg elevernas erfarenheter, kunskaper och språkliga förmågor och planera undervisningen efter det arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen (Skolinspektionen 2010)
Lgr 11 - Språket i alla ämnen Utveckla skolspråket vardagsspråk, ämnesspråk och reflexiva språket Analysförmågan Kommunikativ förmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Förmågan att hantera information
Språkets lärkraft Språket utvecklas i samspel med andra och det är också med hjälp av språket vi skapar vår identitet, förstår oss själva och andra, och har möjligheter att ingå i gemenskap med andra. ( Lgr 11, kommentarmaterialet s. 7) Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker sina känslor och tankar och förstår hur andra tänker och känner. (Lgr 11)
Lärande K Illeris (2011, s 45) Lärandets tre dimensioner: 1. Innehållsdimensionen 2. Drivkraftsdimensionen 3. Samspelsdimensionen Man måste ta hänsyn till samtliga dimensioner om man ska uppnå en tillfredsställande förståelse eller analys av en lärosituation eller ett läroförlopp.
Critical literacy att få delta på allvar Hur kan lärare på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld? (Bergöö/Jönsson) Kan vi bidra till att undervisa så att folk slutar att slå ihjäl varandra?
Vad betyder det när barn/elever inte deltar på ett engagerat sätt?
Barns goda läsvanor och läsengagemang betyder mer för skolframgång än föräldrars utbildningsbakgrund. C Liberg (2004) Förskolan och skolan ska kompensera för likvärdig utbildning, klyftorna ska minska.
PISA (Programme for International Student Assessment) 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap de bästa läsarna har blivit svagare de svagaste läsarna har blivit fler och ännu svagare skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat skillnaden mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har ökat skillnaden mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund har ökat
Det räcker inte med goda avkodningsstrategier! Många elever: läser flytande utan engagemang läser flytande utan att kunna återge det de läst vet inte när de förstår eller inte förstår en text vet inte vad de förväntas begripa när de läser vet inte att en text förväntas ha en mening Fördjupad analys av PIRLS
Matteuseffekten (M Myrberg) Under en vecka avancerade läsarna 1.933 ord under lästimmarna mindre avancerade 16 ord under samma tid 20% (åk 9-25 år) klarar inte läsa och förstå dagstidningsartiklar, når inte medborgarnivå av läsning och detta i ett samhälle som ställer högre och högre krav på god läskunnighet.
Myndigheten för skolutveckling Elevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, vilket förutsätter att alla lärare också har kunskap om hur man arbetar språkutvecklande med alla elever.
Framgång Förskolechefens/Rektors betydelse Lärarens stödjande tilltro, lyhörd och tydlig Uppmuntran/återkoppling, fokus på framsteg Utvärdering/bedömning, reflektera över sin egen framgång Lärmiljö/atmosfär, positivt tillåtande, vara risktagare Relation
Cyklisk process (H Timperly) Vilka kunskaper och förmågor behöver eleverna utveckla? Vilken effekt har vårt nya agerande haft på elevernas resultat? Vilka kunskaper, färdigheter o förmågor behöver vi lärare utveckla för att tillgodose eleverna behov? Som lärare fördjupar o förfinar vi vår professionella kunskap o färdighet. Eleverna får nya erfarenheter av lärande. Hur kan skolledare stödja lärarnas lärande för att förbättra elevernas resultat?
10 forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling (H Timperley) 1. Barns/elevers behov, läroplans mål, vad barn/elever lär. 2. Vilka kunskaper behöver jag som lärare? 3. Integrera teori och praktik med barnfokus. 4. Bedömning som bas för professionell utvärdering. 5. Förändra sin praktik. Viktigast för resultat är - engagemanget utifrån barns/elevers behov. 6. Cyklisk process rådande uppfattning utmanad, utveckla nya kunskaper, stämma av resultat. 7. Kollegialt samarbete. 8. Externt stöd. 9. Aktivt ledarskap. 10. Behålla kraften i utvecklingsarbetet.
Kollegialt lärande cyklisk process, på arbetslagstid Styrdokument, Forskning, Väl Beprövad Erfarenhet Strukturerat samarbete Uppgift att förbereda, lösa, diskutera och reflektera Reflektera över vad man gör - dubbellog Systematiskt sätt att ge varandra återkoppling Kontinuerligt utveckla undervisningen Externt stöd utmana, föra samtalet vidare, behålla fokus på målet och uthållighet, undvika aktivitetsfällan Förändring i attityd tro att det kan bli bättre, veta vad man ska prova, modet att våga
4 nivåer av lärande 3 mån. 1. Få kunskap 8-10% läsa, föreläsning, utbildning 2. Koppla kunskap till egen verksamhet 25% reflektera, vad innebär det här för mig? 3. Praktisera kunskaperna medvetet 40% Analysera resultatet 4. Lära ut det man lärt sig 80% Kommunicera sin kunskap
Delaktighet Om lärande ska bli djupt och bestående krävs att elevernas tänkande är involverat. Då måste läraren göra sig möda att förstå vad barnet förstår, lyssna och se saker ur barnets perspektiv. Delaktighet handlar om att skapa villkor för lärandet som gör barn intresserade och engagerade. Det är inte något avprickningsbart utan kvalitet i förhållningssättet. Tilltron till att barn kan och vill lära sig är centralt. M Aspán, SU
Varför? De nya läroplanerna och kursplanerna innebär helt klart starkare fokus på att skriva olika sorters texter och på att skriva ämnesspecifika texter i alla ämnen, vilket medför att språk- och textkunskaper blivit mer centrala delar. För lärare som befunnit sig långt från sådan undervisning är det en stor förändring som inte är okomplicerad att genomföra i praktiken och som kräver mycket och medvetet arbete. Det behövs stöd för det. (Wirdenäs 2013:83)
Vad är språkutvecklande undervisning? (Meltzer& Hamman 2005) Initiera och ge utrymme för diskussioner och låta eleverna interagera kring texter Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektioner Utgå från elevernas erfarenheter, bygga broar Ge rikligt med exempel, mallar, strategier, texttyper, Interagera lyssna, tala, skriva, läsa i alla ämnen, skapa förståelse för texters struktur, och språkliga drag samt uppmärksamma ordförråd
Undervisning som gynnar alla 1. läraren betonar läsning och skrivning 2. läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar 3. läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter 4. läraren kan analysera språket i sitt ämne 5. läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet 6. läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem 7. läraren undervisar om vad som utmärker olika texter, om lärandestrategier och använder formativ bedömning 8. läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö - läraren modell, elevernas erfarenhet tas tillvara, höga förväntningar, stöttning, ämneskunnig/ämnesdidaktisk, medveten om språkets roll för elevens kunskapsutveckling i det egna ämnet Greppa Språket s 12, 13
EN GEMENSAM PLATTFORM Vi ansvarar för att undervisningen är tillåtande, välkomnande och kreativt utmanande. Undervisningen utvecklas i samspel med elevernas lärande här och nu (A-M Körling) Hur organiserar vi lärmiljön? Hur gör vi undervisningen explicit, meningsfull, språkutvecklande och stöttande? Hur gör erfarna - tänkare, lyssnare, läsare, skrivare, i samtal? Hur utmanar vi elevers kreativitet styrkor, brist i kunskap, engagemang? Ledorden - anpassning av text, elevnära text, rörlighet i text i alla ämnen.
Vad är explicit undervisning? Gibbons talar inte om antal lektioner, fler läxor eller extra resurser i form av mer personal, det handlar istället om hur vi pedagoger använder vår tid tillsammans med eleverna. Att göra undervisningen explicit, lyhörd, meningsfull och språkutvecklande stöttande! (s. 4)
Glapp mellan undervisning och eleverna? Bygger vi broar som håller så att eleverna kan bygga själva?
Språket i alla ämnen för alla elever Som erfaren läsare: 1. tar du hjälp av det du redan vet, knyter du an till egna erfarenheter och förkunskaper 2. får du inre bilder och visualiserar 3. ställer du frågor 4. förutspår och gissar du 5. reflekterar du, kritiskt granskar, värderar du och tar ställning 6. gör du inferenser 7. avgör du vad som är viktigt, identifierar huvudbudskap/enskilda detaljer/ledtrådar 8. kan du återberätta 9. kan du sammanfatta innehållet 10. kan du jämföra olika texter, associera till andra texter och göra kopplingar 11. backar du och läser om 12. använder du bilder som hör till texten 13. är du medveten om när du inte förstår och gör något åt det 14. har du lässtrategier och tillämpar dem olika på olika texter 15. använder du din kunskap om genrer/texttyper 16. läser du flytande och förstår 17. visar du läsengagemang/motivation 18. kan du kritiskt granska textens form och innehåll
Ta reda på: 1. Vem ska lära sig och vad kan hon/han? 2. Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål? 3. Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för detta stoff? 4. På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan det mångkulturella erfarenheterna tas tillvara? 5. Hur lägger man upp den konkreta undervisningen och bearbeta stoffet så att alla utvecklar faktakunskap, förståelse, färdigheter och förtrogenhet? Greppa Språket s 15
Vilka elever kommer till min klass? Berätta om ditt val att bli lärare, ditt val att bli lärare i just dina ämnen. Berätta om hur/när du lärde dig läsa, låt eleverna berätta hur/när de lärde sig läsa. Varför ska man kunna läsa? Hur gör man när man läser? Vilka texter är lätta att läsa? Vilka är svåra? Vad kan det bero på? Hur ser du på dig själv som läsare (skriv i din loggbok)? Diskutera hur erfarna läsare läser. Lägg till läsutvecklingsstrategier efter hand på listan. Vad innebär läsförståelse för dig? Hur vet man att man förstår en text? Berätta för eleverna hur du tänker om bedömning av lärande. Vad innebär bedömning för dig (skriv i din loggbok)? Hur tycker du att din lärare tar reda på hur du har förstått en text som du har läst eller lyssnat till (skriv i din loggbok)? Ta med din favoritbok, läs något och berätta varför. Låt eleverna ta med en favorittext (bok eller annan text) och låt dem berätta varför. Berätta själv om något ämne för eleverna (intresse, familj, någon person/djur som betyder mycket, fritid, fredagsmys ). Låt eleverna skriva fritt i syfte att du ska lära känna dem och att använda texterna som kartläggning, veta vad de kan innan du planerar undervisningen vidare. Språklig variation Varför tror du att man pratar olika inom ett och samma språk? (H Stehagen) Varför tror du att du talar som du gör? Vilka personer har påverkat ditt sätt att tala? Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala? Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött på grund av ditt sätt att tala? Berätta!
Elevcirkel för lärande Fas 5 Utvärdera/bedöma Lärandemål Fas 4 Tänka, läsa, skriva, räkna själv Respons Fas 1 Lärandemål Bygga upp kunskap Erfarenheter Minilektion Fas 3 Tillsammans Fas 2 Återkoppla Minilektion Tillsammans Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Cirkelmodellen Lärobjekt Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnet Minilektion Modellering VÖL/Tankekarta Formativ bed. Fas 2 Återkoppla Minilektion Modellering Studera strategier och texttyper Reflektera och tänka Formativ bed. Fas 3 Läsa, skriva,samtala och tänka tillsammans Formativ bedömning Fas 4 Läsa och skriva själv utifrån fokusområde läsoch skrivlogg Respons Formativ bedömning Summativ bedöming
Planering 1) Välj ett lärobjekt 2) Välj en metod/arbetssätt- HUR ska vi undervisa 3) Gemensam planering (alla pedagoger) Bestäm: vad vi vill att eleverna skall få ut av lektionen hur vi skall presentera metoden/arbetssättet (begrepp) grovplanering: hur och i vilket tempo vi skall gå framåt (progression enligt Gibbons) elevernas inlärning- formativ bedömning (bedömning av lärande)
Struktur- syfte: skapa gemensam läsupplevelse Bjuda in barnen- skapa stämning (lässtol, sjal, tända lykta) Högläsning texter som berör Modellering Workshop Återkoppling
Modellering Läsa boken igen Pedagogen modellerar Text till - självkoppling Text - till textkoppling Text till världenkoppling Barnen lyssnar Samtal skapa läsargemenskap, där olikheter är en tillgång och bygga föreställningsvärldar Samtal som skapar engagemang Minilektion strategier, verktyg och genrer
Workshop Läshörna Aktivitetshörna Dramahörna Läs- och samtalshörna Rit- och skrivhörna, dator
Återkoppling - engagemang Spela teater Visa Läsa Dela med sig
Utvärdering 1) Utvärdering: Bra? Mindre bra? Vad lärde de sig? Lärde de sig det vi planerade för? 2) Hur går vi vidare? 3) Planering av nästa lektion.
Strategi- använda viktiga förkunskaper, ställa frågor, avgöra vad som är viktigt V Ö L
Strategi- jämföra texter Lodjur Kattdjur Jagar rödräv Fläckig päls Jagar större djur Tofsar i öronen Gemensamt Bor i skogen Rovdjur Däggdjur Har päls Har svans Jagas av människor God syn och hörsel Kan bli ca: 15 år gammal Finns i de svenska skogarna Båda är snabba Rödräv Hunddjur Lodjuret är fiende Rödbrun päls Jagar mindre djur Spetsiga öron Venndiagram
Strategi- inre bilder Syn Hörsel Lukt Känsel Smak Miljö Karaktär
Strategi- använda inre bilder
Textproduktion- skönlitterära texter
Strategi- använda inre bilder i textproduktion
Textproduktion- arbetsgång 1.Tänk ut en idé till din berättelse 1 2 2.Skriv eller rita i rutorna vad som skall hända. Stödord räcker. 3.Läs handlingen för din skrivkompis 4.Gör kanske förändringar i handlingen 5.Skriv din berättelse. Skriv till en bild i taget på en ny sida 6.Läs din berättelse för din skrivkompis 3 4 5 5 7.Gör kanske förändringar 8.Skriv rent din berättelse (för hand /dator)
Strategi- avgöra vad som är viktigt
Textbearbetning Kurts liv del 2 hunden och Kurt Sida 1- Idag skulle Kurt köpa en tidning. Han promenerade till kiosken. Kurts hund ville följa med. han hette Pricken. Pricken ville bära på tidningen. De fick han fast han bar den i munnen. Sida 2- Sen såg Pricken en katt. Katten var svart och vit. Men Pricken gillade inte svarta och vita katter. Pricken börja jaga katten. Kurt var ju allergisk mot katter så Kurt börja nysa. Nu var dom hemma utanför dörren. Där var katten och hunden. Katten börja fräsa och riva sönder lite av tidningen. Hunden skrämde bort katten. Sida 3- När dom gick in till deras gula hus skulle Kurt läsa den slemmiga trasiga tidningen. Sen sa Kurt: - Nä det här går inte. Sida 4- Jag måste gå och köpa en ny tidning. Tur för Kurt för han bodde nära kiosken. De gick förbi det vita staketet igen. Sida 5- Sen var han framme. Då sa han: - Hoppas inte katten kommer igen. Fast då kom katten och slickade pricken på kinden Sida 6- Då börja pricken gilla svart och vit för han var ju svart och vit. Då blev dom vänner. Sen gick Kurt och pricken hem. Kurt läste tiningen i lugn och ro. Pricken somnade på golvet efter en liten stund somnade Kurt på sin prickiga fåtölj för dom var så trötta.
Genrepedagogik 1. En teori om lärande Vygotskys sociokulturellt Samarbete, utvecklingszon, stöttning 2. En teori om språk Halliday - system-funktionell grammatik Fokus språk/kontext/verktyg k/betydelseskapare 3. Genre och cirkelmodellen Martins/Rotherys Genre/ämnesspecifikt/mönster/gemensamt metaspråk
Instruerande text- undervisning enl. cirkelmodellen Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4
Sverige/Kanada (B Westlund) svara på frågor-återberätta- läsa upp-läsa mycket Produktorienterad bedömning en mekanisk läslust diskurs. Bedömning som visar hur det är. behärska och tillämpa förståelsestrategier - medveten om sitt tänkande Processorienterad bedömning en medvetandegörande och läsengagemangs diskurs. Bedömning som lär.
Stöttning varierat/engagerat inflöde = rikt utflöde Planerad (vad, varför, när) Läsa Lyssna Skriva Tala/samtala Interaktiv erfarenheter tid öppna/utvecklande frågor omformulering sammanfattningar
Stöttning (Läromedelschock åk 3-4, 6-7) Kontextrikedom sammanhang (bild, film, text, samtal, utflykt) Interaktion innehåll och språk (par, grupp, öppna frågor, finn 5 fel, dilemman, seriebilder, klippa itu text, två genrer, EPA, APE, PEA, PAE, EAP, AEP) Dictogloss (läsa, fråga, läsa, läsa+anteckna, par text, 4 text, visa, jmf) Lappmetoden öppen frågeställning, innehåll, få uttrycka tankar Kortskrivning Vad lärt dig idag, tankar Säg din åsikt Tycker du att ja/nej jag tycker att för att Mallar: texttyper/genrer, lässtrategier, rammallar, skrivmallar Öppna frågor Hem- och expertgrupper Samtalsroller Responsgrupper Ämnesövergripande arbete val/lgr 11, tid, mål, introduktion/instruktioner, gruppindelning, ansvar/fördelning, redovisning Storyline nyckelfrågor, dilemman PBL text/film, problemformuleringar, urval, mål, planering, redovisning
Stöttning studieteknik Beskriv och rita Skrivprocessen Sinnesschema Begreppskartor (sommar ) Tankekartor Stödord Nyckelord Ordbanker VÖL-schema Venndiagram Klipp itu texter Sekvensserier Nya ord/svårigheter i text (ord med olika betydelser, humor/ironi, metaforer, idiom, ålderdomliga ord, läromedelsord, nominaliseringar, texttäthet, tankehopp/läsa mellan raderna, små ord, sambandsmarkörer
Medvetenhet styrdokument, ämneskunskaper, förkunskaper Vilka språkliga: kunskaper krävs för att förstå innehållet kunskaper behöver utvecklas för att samtala/presentera mönster, ord, begrepp är vanliga i innehållet vardagsord finns som man kan missuppfatta Hur kan undervisningen genomföras så att alla får utrymme att tala, läsa, skriva och lyssna i alla ämnen?
Valet av innehållet i verksamheten har stor betydelse 1. Utgå från barnens tankar/vardagsfrågor 2. Samtala och undersök kritiskt 3. Gemensamma diskussioner om social rättvisa 4. Se läsning som sociala aktiviteter 5. Pröva åsikter och ta aktiv ställning
Frågor att ställa om verksamheten Är den ett stöd för alla elever i gruppen? Tar den tillvara elevernas tidigare erfarenheter och deras sätt att tala om världen? Tar den hänsyn till ämnen och frågor som fascinerar och engagerar eleverna? Får eleverna möjlighet att engagera sig i literacyarbete som ger dem en aktiv roll i världen och som på så sätt förändrar deras framtida liv? (Bergöö/Jönsson)
Cirkeln, stöttning, snäppet över Hur stöttar vi eleverna språkligt i det här temat? Vilka språkliga färdigheter kan tränas? Hur befäster vi nya ord och uttryck så att de kommer till användning? Hur inleder vi temat? Hur skapar vi utrymme för tänkande? Hur skapar vi utrymme för interaktion? Vad är lämpligt att samtala om? Hur kan informationsklyftor skapas? Hur organiserar vi grupparbeten? Hur ser vi till att alla är aktiva i grupparbeten? Hur ser vi till arbetsgången går från konkret till abstrakt, från enkelt till svårt, från vardagligt till vetenskapligt språk? Hur gör vi bedömning och utvärdering meningsfullt för eleverna? Hur får vi eleverna att använda sitt nya ordförråd?
Identitet Lärares kommentarer kan erbjuda elever, och styra dem mot, givande identiteter. (P.H Johnston) Hur ser du på dig själv som läsare, vilken typ av läsare är du?
Pudding reading 10 000 timmar = 5 år, 5dagar/v, 8tim/dag??? FRESTAS SLUKAS Goda läsare/höga betyg = Tycker om att läsa, läser ofta och använder strategier omedvetet
Forskningsbaserat- Beprövad erfarenhet Ämnesövergripande Bedömning av lärande Gemensam Planering Undervisning Utvärdering Utveckling Kollegialt lärande/ reflektion Medvetenhet Formativt arbetssätt Strategierna Struktur Verktyg Learning study/ variationsteorin Cirkeln för undervisning Scaffolding/stöttning Minilektioner/ modellering
Varför? Goda krafter ska vara tongivande i gruppen och i samhället! Ett dialogiskt och flerstämmigt samtalsklimat i gruppen! Fler röster ska höras i gruppen, vågar/vill uttrycka sina tankar! Elevers erfarenheter och kunskaper ska tas på allvar! Man ska våga säga emot tvärsäkra påståenden! Träna att delta i demokratiska processer, lyssna på andra! Vidga läromedelsbegreppet (skönlitteratur, film, studiebesök..) Tilltro till sin förmåga, trygga uppfattningen om att man duger! Utveckla bilden av sig själva, jag är någon att räkna med!
Bergöö, K & Jönsson K (2012) Glädjen i att förstå. Studentlitteratur Eidevald, C (2011) Anna bråkar att göra jämställdhet i förskolan. Liber Gibbons, P (2006) Stärk språket/stärk lärandet. (2010) Lyft språket/lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren Gustafsson, L H (2009) Elevhälsan börjar I klassrummet. Studentlitteratur Gärdenfors, P (2010) Lusten att förstå. Natur & Kultur Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Hallgren & Fallgren Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Studentlitteratur Jensen, H/Jensen, E (2008) Professionellt föräldrasamarbete. Liber Juul, J (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Liber Johansson, B & Sandell Ring, A (2012) Låt språket bära. Hallgren & Fallgren Johnston, (2012) Väl valda ord. Daidalos Jönsson,K (red.) (2009) Bygga broar och öppna dörrar. Liber Keene, E & Zimmermann, S (2003) Tankens mosaik. Daidalos Korczak, J (1992) Hur man älskar ett barn. HLS Förlag Kultti, A (2012) Flerspråkiga barn i förskolan. Villkor för deltagande och lärande Körling, A-M (2012) Nu ler Vygotskij. Liber (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur & Kultur (2014) Läraren inom mig. Lärarförlaget Langer, J (2005) Litterära föreställningsvärldar. Daidalos Lundahl, C (2011) Bedömning för lärarande. Norstedt Lundberg, I & Herrlin, K (2005) God läsutveckling. Natur & Kultur Löthagen, A, Lundenmark, P & Modigh A (2013) Framgång genom språket. (2013) Framgång genom språket i praktiken. Hallgren & Fallgren Magnusson, K, Malmgren, G & Nilsson J (2013). Att göra sin röst hörd. Studentlitteratur Normell, M (2004) Pedagogens inre rum. (2008) Från lydnad till ansvar. Studentlitteratur Pihlgren, Ann (2013) Det tänkande klassrummet. Liber Reichenberg, M & Lundberg, I (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Natur & Kultur Sheridan, S & Pramling Samuelsson, S (2009) Barns lärande fokus i kvalitetsarbete. Liber Skolverket Greppa språket Skolverket Forskning för klassrummet Skolverket Få syn på språket Skolverket Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk Stehagen, H (2014) Språk i alla ämnen handbok för kunskap- och språkutvecklande undervisning. Gothia fortbildning Stenson, B (2006) Mellan raderna. Daidalos Vygotskij, L (2001) Tänkande och språk. Daidalos Westlund, B (2009) Att undervisa i läsförståelse (2013) Att bedöma elevers läsförståelse. Natur & Kultur