Råd om maten vid Gastric banding



Relevanta dokument
Råd om maten vid Gastric bypass

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Kostråd vid Gastric bypass

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Recept och måltidsförslag

Maten under graviditeten

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Vad påverkar vår hälsa?

Tio steg till goda matvanor

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

Bra mat för seniorer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Bra mat för hela familjen

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Hem- och konsumentkunskap

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BOK. Lättlagade recept och smakportioner månader. Får endast skrivas ut för privat bruk

Kost efter gastric bypass operation

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Planering av måltiderna

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kostråd energirik kost

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Läsa och förstå text på förpackningar

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

MENYFÖRSLAG INFÖR KOLOSKOPIUNDERSÖKNING

WHO = World Health Organization

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0. FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

Yvonne Wengström Leg. Dietist

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

Råd om mat till dig som ammar

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Matsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan

Matsedel Skolan Vecka 34

Varför ska man ha ett balanserat?

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Årets Pt 2010 Tel

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Tio recept från Ekomatsedeln

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

6 h &udtips l 4 frukostar

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Måndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

god mat i dagarna sju

Aktuella kostrekommendationer för barn

Bra mat för dig som har diabetes och fördröjd magsäckstömning (gastropares)

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Matsedel Skolan Vecka 2. Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor)

Sunda matvanor för skolbarn

Timbalkost Konsistensanpassad kost

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

Kost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation

Tag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga väl synligt på rummet under hela vårdtiden.

Bra mellanmål på fritids

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Nutrition & risk för undernäring

TEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

Transkript:

Råd om maten vid Gastric banding Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus

Denna information vänder sig till vuxna personer som opererats med Gastric bypass. MAT EFTER ÖVERVIKTSOPERATION Den lilla magsäcksfickan som skapats rymmer till en början ca 1 msk (15 ml) och det tar ca 20 minuter för den att tömma sig. Det ger en snabb och bestående mättnadskänsla vid matintag vilket är syftet med operationen. Det innebär att portionerna måste vara mycket små. Du behöver äta lite och ofta. Regelbundna måltider fördelade över dagen är grunden för att det ska fungera. Magsäcksfickan blir med tiden lite större men får absolut inte töjas ut för mycket. Kostbehandlingen efter operationen är indelad i tre perioder: 1. Flytande kost i 4 veckor efter operation, därefter 2. Purékost i 2 veckor för att sedan övergå till 3. Vanlig mat i små portioner som är mager och proteinrik. FLYTANDE KOST Du börjar äta flytande kost ofta redan dagen efter operationen. Det är viktigt att inte äta eller dricka för fort. Använd till en början tesked. 1dl ska ta ca 20 min. Ditt vätskeintag ökar snabbt dagarna efter operation. Totalt intag per dag ska vara 1,5liter energi- och näringsrik dryck eller soppa samt 0,5liter kalorifri dryck. Du behöver 5dl mjölkprodukter om dagen för att tillgodose ditt protein och kalciumbehov. För att du ska kunna få i dig tillräckligt behöver du börja äta/dricka redan på morgonen. Regelbundna måltider fördelade över dagen är grunden för att det ska kunna fungera. (Om du valt att fasta med VLCD (Very Low Calorie Diet, t ex Naturdiet, Nutrilett eller Cambridge) under flytperioden ska du ta antal påsar enligt separat instruktion. Inget annat än kalorifri dryck ska tas utöver VLCD. Totalt vätskeintag ska vara minst 2liter om dagen.) 2

Dagsmeny flytande kost Frukost Lunch Middag Kvällsmål 2 dl välling, fil, yoghurt eller mjöl 2 dl VLCD 2 dl slät, varm soppa 2 dl VLCD 2 dl juice 2 dl slät, varm soppa 2 dl VLCD 2 dl välling, fil yoghurt eller mjölk 2 dl välling, fil yoghurt eller mjölk Vi råder till 3 påsar VLCD per dag under flytperioden då det ger dig den näring du behöver. Totalt vätskeintag ska vara minst 2 liter om dagen. Utöver ovanstående behöver du äta minst 2 dl kalorifri dryck t ex vatten, mineralvatten, kaffe eller te. Soppor du äter ska vara helt släta. Mixa soppor med bitar. Soppan ska inte vara för tjock. Späd med mjölk eller buljong efter behov. Matlagningstips Laga vanlig soppor efter din egen kokbok. Mixa dem släta Det finns färdiga soppor i frys- och kyldisken. Mixa efter behov. Barnmatsburkar 5 månader späds med 1 dl mjölk och 1 dl buljong eller vatten. Krydda efter smak, räcker till 2 port. Laga Varma Koppen med mjölk istället för vatten. Sila eller mixa soppan till slät konsistens. Använd kryddor för att få variation! 3

PURÉKOST Drick senast 30 min före eller tidigast 30 min efter måltid. Dagsmeny purékost Frukost Lunch 1,5 dl välling, fil, yoghurt + 1-2 msk fruktpuré eller 1 dl gröt med 1 msk mos + 0,5-1 dl mjölk eller 1 dl äggröra + 0,5-1 dl mjölk 1,5 dl fil, yoghurt, välling eller 1,5 dl fruktpuré alt mosad banan eller 2 dl VLCD 1 dl puré av kött, fisk eller kyckling 0,5 dl potatismos + 1 tsk rapsolja 0,5 dl puré av rotfrukter eller grönsaker Middag Dryck 1 dl lättmjölk, 1 sk hårt bröd + 1 msk bredbart pålägg som lunch se ovan 2 dl VLCD 1,5 l vätska om dagen inkl 0,5 l mjölk, fil, yoghurt Matlagningstips Passera vanlig mat i mixer eller matberedare till slät konsistens. När du passerar kött tillsätt lite sås annars blir det svårt att finfördela. Såsen bör lagas av mjölk och toppredas. Barnmatsburkar 5 månader har lagom konsistens. Använd 1 tsk rapsolja eller flytande margarin till matlagning vid lunch och middag för att tillgodose livsnödvändiga fettsyror. 4

Måltidsförslag Prova gärna quornfärs, patéer, fiskfärs, kalkonkorv utan skinn och äggröra. Det finns en hel del bra fiskkonserver t ex makrill, sardiner och tonfisk. Prova mos av kålrot och potatis samt couscous. Gör kall eller varm sås på magra mjölkprodukter. Använda alla varianter på skalfria, kokta mosade grönsaker och rotfrukter. Grönsaker från frysdisken är lättare att mosa än färska. Undvik stjälk och stam på blomkål och broccoli. Kött som är kokt eller lättstekt, puréat eller mixat t ex kalops, dillkött, pepparrotskött, stek, kyckling, fettsnål sås, potatismos, kokta mosade grönsaker. Pannbiff eller biff á la Lindström, smal sås, potatis kokt mosad eller pressad, kokt mosad broccoli utan stjälk. Lättstekta köttbullar, potatismos, lingonsylt (skalen silas bort) kokt mosad blomkål utan stam Köttfärssås, potatis mos eller pressad, skalad mosad tomat Kalvsylta, potatismos, inlagda mosade rödbetor Köttkorv, rotmos, kokta broccolibuketter Korv stroganoff, pressad potatis, kokta mosade sommargrönsaker (frysta grönsaker på påse) Lättstekt blodpudding, silad lingonsylt, kokt mosad blomkål och morot Fiskgratäng med potatismos, kokta mosade morötter Fiskbullar i sås, kokt pressad potatis, stuvad eller hackad spenat Kokt lax, potatismos, kall sås, mosade grönsaker utan skal Kycklingkorv eller mixat kycklingbröst, mager sås, potatis mosad eller pressad, kokt mosad morot och broccoli Äggröra, pressad potatis, skalad och mosad tomat 5

VANLIG MAT Efter 6 veckor ska du successivt övergå till små portioner vanlig mager och proteinrik mat och så ska du äta resten av livet. Börja med finfördelad och mjuk mat t ex fisk, färsrätter och kyckling skuret i små bitar. Dagsmeny vanlig mat Frukost Lunch Middag Dryck 1,5 dl mjölk, fil, yoghurt, fullkornsvälling eller 1 dl gröt och 0,5 dl mjölk samt 0,5-1 skiva hårt bröd, lättmargarin, 1-2 sk pålägg 1 frukt + 1 dl Keso eller 1 dl lättyoghurt, -fil och 1-2 skorpor, eller 1 sk hårt bröd, lättmargarin, pålägg 1 dl (ca 50g) fisk, fågel, kött eller ägg 1 dl kokt ris, pasta eller 1 liten potatis 0,5 dl grönsaker, kokta eller råa 0,5 dl mager sås med 1 tsk rapsolja se ovan se lunch se ovan se ovan 1,5 l vätska om dagen inkl 0,5 l mjölk, fil, yoghurt Livsmedelsval Gör fiberrika livsmedelsval t ex fiberrikt bröd, gröt och välling. Välj magra och proteinrika pålägg som skinka, ost, leverpastej, fisk och ägg. Använd 1 tsk rapsolja eller flytande margarin till matlagning vid lunch och middag för att tillgodose livsnödvändiga fettsyror. 6

NÄRINGSRIK MAT Första tiden efter operationen äter de flesta mycket lite och det kan vara svårt att äta en hel portion. Din kropp har samma näringsbehov som före operation. Eftersom portionerna är mycket små behöver maten vara näringstät för att kunna tillgodose ditt behov. Det är därför viktigt att måltiden är väl sammansatt. Använd dig av tallriksmodellen. Kött Bas 1 dl kött, fisk, fågel, ägg 1 dl pasta, potatis, ris 0,5 dl grönsaker Grönsaker Med tiden lär du dig hur du ska äta, vilka maträtter och livsmedel som du mår bra av. Du kan öka mängden mat något men det är viktigt att portionerna inte blir för stora. Tomma kalorier Ditt energi- och näringsupptag är oförändrat. Du behöver därför undvika kaloririka livsmedel som chips, ostbågar, godis, läsk, grädde, glass, milkshake, dessertostar, feta mejeriprodukter osv. Annars går du förr eller senare upp i vikt. Alkohol De flesta upplever att de blir mer påverkade av alkohol efter operation. Alkohol i alla former är kaloririkt. Överkonsumtion motverkar därför effekten av operationen. Alkohol är också aptitstimulerande vilket kan medföra för stort matintag. 7

Magra livsmedelsval Gör genomgående magra och nyckelhålsmärkta livsmedelsval. Använd Lättmjölk, -fil, -yoghurt som är naturell, mellanmjölk, -fil Lättmargarin till bröd, flytande margarin och olja till matlagning Mager hårdost och mjukost, Skinka, hamburgerkött, kalkon mager leverpastej Helt kött utan synligt fett Mager korv, max 15 % fett Undvik Standardmjölk, -fil, -yoghurt, söt yoghurt, grädde, crème fraiche Smör, Bregott mm Ost med mer än 17 % fett Korvpålägg, vanlig leverpastej Bacon, sidfläsk mm Feta korvar All sorts fisk, även fet Ägg Hårt bröd, skorpor, samt senare grovt mjukt bröd Dryck: vatten, te, kaffe Vitt bröd, sött bröd, kaffebröd Saft, läsk, juice, milkshake Kokboksförslag Mat för liv och lust av Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg 8

Trådiga och svårsmälta livsmedel Du behöver undvika trådiga och svårsmälta livsmedel som lätt fastnar i den trånga passagen. Grönsaker Blomkåls- och broccolistjälkar, kronan går bra att äta Röd- och vitkål Lök, framför allt hel, klyftad och skivad Skal och kärnor från grönsaker som tomat och paprika Sparris Ärtor, bönor, linser och majs Svamp, framför allt konserverad och stekt Frukt Citrusfrukter, skalhinnan som omger klyftan Torkad frukt Rabarber Skal och kärnor från t ex äpple, vindruvor och plommon En del exotiska frukter t ex ananas och papaya Kött Kött bör vara skuret i småbitar. Det ska vara mört och lätt att finfördela genom tuggning. Fläskkött, fisk och fågel brukar gå bra. Får du besvär, prova igen och tugga väl, välj annars färsrätter. Nötkött kan vara trådigt Krabba är trådigt Räkor kan vara trådiga Övrigt Bröd som är mjukt och degigt t ex färskt vitt bröd Bröd med hela korn och müsli Ris och pasta kan vara svårt, snabbmakaroner brukar gå bra Hela nötter och mandel Kokos och popcorn 9

Kosttillskott Efter operation behöver du dagligen inta ett komplett multivitaminoch mineraltillskott. Dessa finns att köpa receptfritt på Apoteket och i Hälsokosthandeln. Följ doseringsanvisning på förpackningen. Järn Det är svårt att tillgodose sitt järnbehov, framför allt om man är kvinna i fertil ålder. Ät dagligen av järnrika livsmedel. Rött kött är järnrikt. Andra järnrika livsmedel är blodpudding, lever, leverpastej, messmör, paltbröd. Mjälloms tunnpaltbröd. Komplettera måltiden med något C-vitaminrikt då det stimulerar järnupptaget t ex citrusfrukt eller paprika. Du kan även prova Blutsaft som finns i livsmedels- och hälsokostaffärer. Kalcium och D-vitamin Kalcium är ett mineral som är viktigt för skelettuppbyggnaden. Kalciumrika livsmedel är framför allt mjölkprodukter fil, mjölk och ost. Du behöver 5 dl mjölkprodukter om dagen för att tillgodose ditt kalciumbehov. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som tillsammans med kalcium har stor betydelse för skelettets uppbyggnad och hållfasthet. Goda D-vitaminkällor i maten är fet fisk, äggula, mjölkprodukter och lättmargarin. D-vitamin bildas även i huden under sommarhalvåret med hjälp av solen. Vistas i solen under sommarhalvåret. Förstoppning Kosten blir på grund av de små portionerna fiberfattig. Det är inte ovanligt med förstoppning. Prova gärna med katrinplommondryck på tom mage det första du tar på morgonen eller messmör i t ex vällingen. Tänk också på att dricka tillräckligt med vätska för att motverka förstoppning. Vanliga bulkmedel rekommenderas inte eftersom dessa sväller i magsäcken. På Apoteket finns det receptfria laxermedel i flytande form. Rådgör med apotekspersonalen. Fysisk aktivitet bidrar till att hålla magen igång. Rör på dig dagligen! 10

BETEENDE Vid fetma är ofta frånvaron av regelbundna mattider ett huvudproblem. Nu är det ett måste att äta regelbundet om du ska få i dig tillräckligt med näring för att må bra och gå ner i vikt. Regelbundna måltider är grunden för att det ska fungera. Du behöver äta lite och ofta samt undvika för lång tid mellan måltiderna. Hoppa aldrig över en måltid! Portionsstorlek Lär dig lyssna till kroppens signaler. Gör måltiden till en medveten handling. Lägg upp din matportion och ställ sedan undan maten. Ta inte om! Använd till en början måttsats eller hushållsvåg för att mäta upp portionen. Använd gärna en assiett istället för mattallrik. Ät långsamt och tugga väl Det är viktigt att Du tuggar maten mycket noga. För stora matbitar kan fastna i den nya passagen och orsaka stopp. Äter du för fort riskerar den lilla magsäcken att töjas ut vilket ger komplikationer. Tuggar du väl äter du långsamt! 1 dl bör ta ca 20 min. Vänta 2-3 timmar mellan måltiderna för att magsäcken ska hinna tömma sig däremellan bör du få i dig vätska. Dryck Det är viktigt att du inte dricker till måltiden då volymen blir för stor och det är då lätt att tänja på den nya magsäcksfickan. Dricker du till maten tömmer sig också magsäcken snabbare och du får inte en bestående mättnadskänsla. Drick senast 30 min före eller tidigast 30 min efter måltid. Kräkningar och smärta De allra flesta som opererats med Gastric banding känner någon gång smärta eller kräks efter matintag. Det kan bero på att du ätit eller druckit för fort, för mycket eller att något fastnat i den nya passagen. Det är viktigt att du hittar orsaken till detta och att du avstår från den typen av mat eller ätbeteende som orsakat stoppet. Kräks du ofta eller regelbundet är det viktigt att du kontaktar mottagningen. 11

12