E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Relevanta dokument
Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Bemötande aspekter för nyanlända.

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Transkulturellt Centrum

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Nyanlända barn och ungdomars hälsa

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Stress & utmattningssyndrom

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Trauma och återhämtning

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Hälsoskola i teori och praktik framgångsfaktorer att lyckas

Trauma och psykisk sjukdom

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Ensamkommande men inte ensamma

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Trauma och psykisk sjukdom

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Stress & Utmattningssyndrom

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Psykiatrin i praktiken

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Salutogen demensomsorg

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

KARLSTAD UNIVERSITET SATSAR PÅ SAMVERKAN

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

Samtal med den döende människan

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

layout/illustration: So Produktion:

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Psykologi 25 yh poäng

Flyktingmedicinskt centrum

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn med oro och rädsla i skolan

Välkommen till kurator

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Krisstöd vid allvarlig händelse

När mamma eller pappa dör

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Transkript:

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt primärvårdscentrum

Att ta med sig från föreläsningen Riskgrupper: asylsökande, flyktingar, ensamkommande, barn till långtidssjuka föräldrar Tillit behövs för att fråga Har du råkat ut för något hemskt i det förflutna? Vikten av återhämtning; offer och/eller förövare Traumatiska upplevelser påverkar inlärningsförmågan Lyssna aktivt, inge hopp, tydlig med sekretess, råd Lagom krav, egen kontroll och stöd Individualiserade behandlingsmetoder & samverkan Att som medmänniska se dem som vanliga medmäniskor Solvig Ekblad 8 oktober 2015 2

Vår egen historia jämfört med nuvarande flykt över Medelhavet Hur skulle det kännas att lämna släktingar och kamrater?... Karl Oskar och Kristina (som i romanen Utvandrarna av Vilhelm Moberg flyttade 1850) var det självklart att de skulle livnära sig på vad mark och... Jag hör du har helsan och mår bra.... Pågående flykt över Medel- havet med flyktingar Solvig Ekblad 8 oktober 2015 3

Fallgropar i mångkulturella möten- exempel Att generalisera så gör svenskar Orsaken till migration och inte landet i sig Vi-dom tänkande, etnocentrism Begreppet ekvivalens och riskbruk Komplexa problem kräver komplexa interventioner Fokus på problem, inte på bemästringsstrategier Tolkens bakgrund Går direkt på att göra utan bedömning Kvalitetssäkring & kompetensutbildning låg prioritet i upphandlingar Solvig Ekblad 8 oktober 2015 4

Identifierade problemområden vid vård av utrikes födda i 16 europeiska länder (Priebe et al 2011) Språk barriärer Olika hälsokunskaper Kulturella skillnader Identifierade problemområden Traumatiska erfarenheter Solvig Ekblad 8 oktober 2015 5

Olika villkor olika hälsa Flyktingkvinnor i Sverige har den högsta psykiska ohälsan Män med flyktingbakgrund i Sverige har hög mortalitet i hjärt- och kärlsjukdomar och externa orsaker (självmord och olyckor) Den relativa risken att efter att ha drabbats av arbetslöshet vårdas på sjukhus för depression har kvinnor med invandrarbakgrund Solvig Ekblad 8 oktober 2015 6

Skadligt bruk njutningsmedel, strategi för överlevnad, lindra psykisk spänning, flykt PRIMÄR STRESS - Motivet för ankomst - Kulturella faktorer - Hälsans bestämningsfaktorer - Nedbrytning av läkemedel varierar från en population till en annan SEKUNDÄR STRESS - Mottagandet Solvig Ekblad 8 oktober 2015 7

Riskgrupper för stress, ohälsa och missbruk Tillståndslösa Flyktingar Ensamkommande barn Anhöriga Olika rättigheter till vård och rehabilitering Etablering Solvig Ekblad 8 oktober 2015 8

Skyddande faktorer mot tillstånd som stress och upplevd ohälsa och missbruk Olika grupper av utrikes födda drognormer, tillgänglighet Känsla av sammanhang Att känna sig välkommen Socialt nätverk Solvig Ekblad 8 oktober 2015 9

Vad är ett trauma? När en person förlorar illusionen att världen är trygg och förutsägbar, att människor i omgivningen är goda, man blir bekräftad/ behandlas på ett värdigt sätt (Janoff-Bulman, 1995) En livssituation som framkallar känslor såsom hjälplöshet, skräck, rädsla Genusperspektiv på tortyr Solvig Ekblad 8 oktober 2015 10

Kulturell kompetens Förhållningssätt förklara din yrkesroll; minimera osäkerhet otrygghet otydlighet, icke förutsägbarhet Upplägg - etablera tillit - patientens förväntningar och egna lösningar situation, empowerment - ha fokus på målet, avsluta i samförstånd Kulturell kompetens - på skadligt bruk och beroende måste utgå dels utifrån individens bakgrund, dels utifrån behandlarens bakgrund Solvig Ekblad 8 oktober 2015 11

Ex: 17-årig arabisktalande ensamkommande flyktingbarn. Den medicinska undersökningen visar: 1. Medicinskt Blandmissbruk Högt blodtryck Nedstämdhet 2. Trauma Mycket traumatiserande livshistoria med många förluster (anhöriga, skola, mat ) 3. Psykologiskt Känner sig hjälplös, isolerar och klandrar sig själv. Sömnproblem, mardrömmar, suicidtankar, vill gärna slåss 4. Socialt Gruppboende, klarar inte av Sfi, svårt att åka kommunalt och gå i skolan 5. Troende Kristen, kontakt med lokala kyrkan Samverkan mellan frivilligorganisationer, vårdkedjan och med andra aktörer Kognitiv beteendeterapi Solvig Ekblad 8 oktober 2015 12

INTEGRERAT I STRUKTUR OCH ARBETS- SÄTT HÄLSOFRÄMJANDE INTRODUKTION Miljön PSYKOEDUKATION 100% PSYKOSOCIALA ÅTGÄRDER TILL PERSONER MED BEHOV AV ANPASSAD INTRO. PERSONER SOM ENDAST KLARAR BEH/REHAB 20-40% 10-20 % Solvig Ekblad 8 oktober 2015 13

Läkar- och psykologstudenter stärker ungdomar mot skadligt bruk av ANT nytt planerat projekt KI, SIMON,CHOICE Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk En hälsofrämjande skola Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas. Solvig Ekblad 8 oktober 2015 14

Varför är det viktigt att ha tillgång till handledning med en utomstående? reflektionsutrymme förstå vad som har skett i en konkret situation genom en professionell analys av en handledare dela och bearbeta upplevelser med andra få hjälp och vägledning dela ansvaret och lätta bördan förstå sig själv och det normala i ens egna reaktioner uttrycka förbjudna känslor som ilska, sorg och frustration få stöd, uppmuntran & acceptans från utomstående Solvig Ekblad 8 oktober 2015 15

5 råd till er som åhörare förhållningssätt Lyssna, var lyhörd Bygg en relation Ett möte som skapar trygghet Förutsägbar/tydlig Du har sekretess Solvig Ekblad 8 oktober 2015 16

Referenser Ekblad, S. Ett transkulturellt perspektiv på skadligt bruk och beroende (sidor 51-61). Frank, J., Nylander, I. (red) Beroendemedicin, Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur, 2015 Solvig Ekblad 8 oktober 2015 17