För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Relevanta dokument
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Delområden av en offentlig sammanfattning

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Delområden av en offentlig sammanfattning

BESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Bör kolesterolet sänkas mera aggressivt?

PCSK9-hämmare åt folket?

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

BESLUT. Datum Amgen AB Box Solna

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

30 REKLISTAN

också påtagligt få biverkningar. Statinbehandling

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Lipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Läs anvisningarna innan Du börjar

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Blodtryck och statiner

Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

Praluent (alirokumab)

Har vi råd med en bra kolesterolsänkande behandling? Budgetunderlag för behovsbaserade statinkostnader i Stockholms län

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser

Aterosklerosens olika ansikten

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Repatha (evolocumab)

Producentobunden läkemedelsinfo

Praluent (alirokumab)

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Blodfettsänkande läkemedel hos patienter med diabetes -en enkätstudie på Närhälsan Hjo vårdcentral

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Praluent (alirokumab)

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

Behandling av Hyperlipidemi

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum

Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Diabetes och njursvikt

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Kloka Listan Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Dyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Patientinformation. Till dig som behandlas med Praluent

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )

Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)

-ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag Statinbehandling av sköra äldre patienter

Hälsoeffekter av motion?

Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar?

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Transkript:

IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen behandling (PROBE-design) med högdos atorvastatin (80 mg) och måttlig dos simvastatin (20-40 mg, medeldos 24 mg) hos 8 888 patienter med genomgången hjärtinfarkt och måttlig hyperlipidemi. Merparten av patienterna var tidigare statinbehandlade. Efter 4,8 års uppföljning fanns en tendens till skillnad (10,4 % vs 9,3 %, p=0,07, n.s.) i det primära effektmåttet (koronar död, icke-fatal hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd med återupplivning), men ingen skillnad i total (8,4 % vs 8,2 %) eller kardiovaskulär (4,4 % vs 5,0 %) dödlighet. Koronar revaskularisering förekom oftare i simvastatingruppen (16.7 % vs 13.0 %, p<0.001), men biverkningar som föranledde terapiavbrott var vanligare i atorvastatingruppen (9.2 % vs 4.2 %, p<0.001). IDEAL-studien ger inga belägg för att atorvastatin 80 mg/d skulle vara bättre än simvastatin 40 mg/d, varför expertgruppens rekommendation avseende såväl preparat som måldos (simvastatin 40 mg/dag) kvarstår. Till grund för detta ligger en bedömning av såväl effekt som biverkningar och kostnader. TNT- och PROVE-IT-studierna fann vissa tilläggseffekter av 80 mg atorvastatin jämfört med 10 mg atorvastatin respektive 40 mg pravastatin, vilket motsvarar ca 20 mg simvastatin. PROVE-IT-studien gällde också en instabil patientgrupp med högre risk för händelser, vilket kan ha haft betydelse för utfallet. Behandling mot lägre målnivåer för kolesterol (till exempel LDL <1,8mmol/l) är en fråga som diskuteras mycket nu. Här föreligger en uppenbar ökad risk för biverkningar i oselekterade patientgrupper. För att uppnå behandlingsmål som LDL <1,8 kommer det att behövas än högre statindoser än vad vi hittills använt, eller kombinationsbehandlingar som ännu inte är dokumenterade. Hittillsvarande erfarenheter av högdosbehandling med statin är att biverkningsfrekvensen, även av allvarliga, tilltar markant. För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer. Studiedesign I IDEAL- studien (the Incremental Decrease in Endpoints Through Aggressive Lipid Lowering) utvärderades behandling med en konventionell upptitrerad

statindos med avsikt att nå under ett givet målvärde för kolesterolnivå (se nedan) mot 80 mg/dag atorvastatin (oavsett om målvärde nåtts eller inte) på patienter med genomgången hjärtinfarkt. Studien hade en så kallad PROBE-design; behandlingen var öppen, men utvärderingen av händelser var blindad. Patienter med säkerställd genomgången hjärtinfarkt upp till och med 80 års ålder kunde inkluderas, om de i övrigt fyllde gängse nationella riktlinjer för behandling med statinpreparat. Även patienter med pågående statinbehandling inkluderades om de inte stod på högre dos simvastatin än 20 mg/dygn(d) eller ekvivalent dos av annan statin. (Vad som är ekvivalent statindos anges inte i publikationen, men allmänt brukar man grovt ange att cirka 10 mg/d atorvastatin respektive 40 mg/d pravastatin har likartad kolesterolsänkande effekt, som 20 mg simvastatin). Majoriteten av patienterna (76 %) stod på statinbehandling vid inklusion i studien. Exklusionkriterier var bland annat tidigare intolerans mot statinbehandling, förhöjda leverenzymer (>2 ggr övre normalvärdet), okontrollerad diabetes mellitus, plasma triglycerider >6,8 mmol/l, eller hjärtsvikt NYHA IIIb-IV. Vanligaste exklusionsorsaker var: medicinering med högre än tillåtna statindoser, tidigare överkänslighet mot statinbehandling, eller ovilja att delta i studien. Av 9 689 screenade patienter inkluderades 8 888 i studien. Hälften (4.439) av patienterna fick 20 mg/d simvastatin under 24 veckor varefter simvastatindosen kunde ökas till 40 mg/d om totalkolesterol låg över 5,0 mmol/l (det vill säga motsvarande regim som användes i 4 S-studien). En övervägande majoritet av patienterna i IDEAL-studien kom att behandlas med 20 mg/d. Den andra hälften av patienterna erhöll 80 mg/d atorvastatin från behandlingsstart. Om LDL kolesterol sjönk under 1,0 mmol/l kunde atorvastatindosen reduceras. Medelvärde för totalkolesterol och för LDL kolesterol vid inklusion var cirka 5,1 mmol/l respektive 3,1 mmol/l. Effekter på kardiovaskulära händelser och mortalitet utvärderades. Härvid synes de flesta effektmått ha inkluderats som sekundära mått på utfall. Primär händelse i studien var en kombination av koronar hjärtdöd, sjukhusvård för hjärtinfarkt och hjärtstillestånd med återupplivning. Det fanns också tre förspecificerade kombinerade sekundära händelser: 1. primär händelse + stroke (major cardiovasculär event), 2. primär händelse + koronar revaskularisering + hospitalisering för instabil angina pectoris (any CHD event) 3. alla tidigare nämnda + sjukhusinläggning med hjärtsvikt eller perifer artär sjukdom som huvuddiagnos (any cardiovascular event) Varje ovan nämnd variabel var enskilt också en sekundär händelse, liksom total mortalitet. 2(6)

3(6) Resultat Medianuppföljningstid i studien blev 4,8 (4,0-5,9) år. Det var bara sex patienter som inte kunde följas upp och 48 som avstod från att fullfölja studien. Endast 21-23 procent (beroende på tidpunkt) av patienterna kom att stå på 40 mg simvastatin, vilket motsvarar en medelbehandlingsdos av ca 24 mg/d. Vid studiens slut hade atorvastatindosen behövt halveras hos 13 procent av patienterna. Totalkolesterol (medelvärden) sjönk från cirka 5,1 till cirka 4,6 mmol/l i simvastingruppen och från 5,1 till 3,9 i atorvastatingruppen. Motsvarande sänkningar för LDL-kolesterol var från cirka 3,1 (lika för båda) till 2,7 respektive 2,1 mmol/l. Det framkom inga skillnader i mortalitet mellan behandlingsregimerna, avseende vare sig totalmortalitet, (8,4 % för simvastain vs 8,2 % för atorvastatin; n.s.) eller kardiovaskulär mortalitet (4,9 % respektive 5,0 %; n.s.). Primära händelser skilde sig inte heller signifikant mellan behandlingarna (10,4 % vs 9,3 %; p=0,07, n.s.). Förekomsten av stroke var enskilt inte heller skild mellan grupperna 3,9 procent (simvastatin) vs 3,4 procent (atorvastatin), men lade man denna variabel till primär händelse så erhölls en signifikant skillnad - 13,7 procent (simvastatin) vs 12,0 procent (atorvastatin), (p<0,02). Även de andra två sammanslagna sekundära händelserna enligt ovan utföll signifikant. Till exempel för any CHD event 23,8 procent vs 20,2 procent (p<0,001; ARR 3,6 %), vilket i hög grad förklaras av att koronar revaskularisering förekom oftare i simvastatingruppen (16,7 % vs 13,0 %, p<0,001; det vill säga ARR 3,7 %). I en öppen studie som denna är dock revaskularisering en tämligen mjuk effektvariabel. Som enskild variabel var också icke fatala hjärtinfarkter något färre i atorvastatingruppen (6,0 % vs 7,2 %, p=0,02). Det rapporterades mycket få allvarliga biverkningar i studien, vilket delvis kan bero på att flertalet patienter hade varit statinbehandlade innan studien. Dock var det totalt mer än dubbelt så många patienter som på grund av biverkningar fick avbryta behandlingen med atorvastatin (9,2 %) jämfört med simvastatin (4,2 %), p<0,001; absolut riskökning 5,0 procent. Expertgruppens slutsatser IDEAL är en stor och välgjord studie, men den avser en selekterad och begränsad del av den population som kan ha gynnsamma effekter av statinbehandling. Majoriteten av patienterna (cirka 76 %) stod redan på statinbehandling vid inklusion. Biverkningspanoramat (framför allt för högdosstatinbehandling?) underskattas därför sannolikt. Trots detta behövde dubbelt så många (jämfört med simvastatin); nästan en av tio patienter, avsluta högdosbehandlingen med atorvastatin på grund av biverkningar, även om dessa inte beskrevs vara av allvarlig natur.

I denna studie var effekterna av högdos-statinbehandling förhållandevis små. Inga signifikanta effekter kunde påvisas avseende mortalitetsparametrar. Även om det förelåg en tendens till mer gynnsam effekt av den höga atorvastatindosen, så var denna inte signifikant för studiens primära kombinerade händelse. Avseende effekter på sekundära kombinerade händelser betingas flertalet av färre fall med koronar revaskularisering vid studiens slut. Den absoluta riskreduktionen efter 4,8 år var 3,7 % för denna händelse. Om man närmare granskar de grafiska illustrationerna förefaller en revaskulariseringsprocedur (PCI/CABG op) förskjutas i tiden med 7-8 månader. Om uppgifterna ovan räknas om till årsbasis, behöver alltså 130 personer behandlas med den höga atorvastatindosen under ett år (till en inkrementell kostnad av mer än 700 000 kr) för att skjuta en koronar revaskulariseringsintervention 7-8 månader framåt i tiden. Att koronar revaskularisering var den effektparameter som föll ut mest i studien kan också vara av stor vikt för utfallet av andra parametrar, då det är väl känt att revaskularisering orsakar procedurrelaterade hjärtinfarkter och stroke. Om och i så fall hur stor andel av antalet stroke och hjärtinfarkter som kan ha varit procedurrelaterade och hur detta påverkat resultaten, går inte att utläsa ur publikationen. Den öppna IDEAL-studien får anses jämföra 80 mg atorvastatin med 20 mg simvastatin eftersom få patienter erhöll 40 mg simvastatin och medeldosen blev så låg som ca 24 mg/d, vilket till och med är lägre än medeldosen i den dubbelblinda 4 S-studien. Vetskap om behandlingen kan ha påverkat dosjusteringar. Andra studier med likartade upplägg som IDEAL-studien är TNT (jämför 80 mg atorvastatin vs 10 mg atorvastatin hos högriskpatienter som tolererar behandling med 10 mg) och PROVE IT (jämför 80 mg atorvastatin med 40 mg pravastatin hos patienter med akuta koronara syndrom med totalkolesterol <6,22). I TNT och PROVE IT förelåg inte heller några signifikanta skillnader i mortalitet. Däremot minskade den kardiovaskulära morbiditeten med högdosbehandling i båda studierna. Expertgruppen för hjärtkärlsjukdomar har på basis av tidigare dokumentation rekommenderat 40 mg simvastatin/d. (Se tidigare publicerat dokument: Svar på frågor om simvastatin). Sammantaget har i studiesammanhang (HPS + 4S) 11 000 högriskpatienter (manifesterad ateroskleros eller diabetes) behandlats i minst fem år med 40 mg simvastatin mot att cirka 1 400 patienter med ischemisk hjärtsjukdom har behandlats med 20 mg under motsvarande tid. Utifrån resultaten ovan synes en högre statindos kunna ge mer gynnsam effekt än en lägre. 40 mg simvastatin bör därför vara att föredra framför 20 mg. Det finns fortfarande ingen studie som visar att 80 mg atorvastatin skulle ge mer gynnsamma effekter än 40 mg simvastatin och högdos atorvastatin kan därför i nuläget inte rekommenderas framför detta. De små skillnaderna gentemot 20 mg simvastatin och den högre frekvensen biverkningar som ledde till behandlingsavbrott (i en population med hög andel av känd tolerans mot lågdosstatin) stödjer detta. 4(6)

Det finns inte många studier som jämför biverkningprofilerna för simvastatin och atorvastatin i hög dos (mg per mg). I en studie (Illingworth) på 800 patienter med hyperkolesterolemi fick hälften 80 mg atorvastatin och den andra hälften 80 mg simvastatin, varvid man fann hälften så mycket biverkningar med simvastatin, samtidigt som HDL nivåerna höjdes mer med simvastatin. Om man i vissa situationer vill gå upp ytterligare i statindosering, finns således även möjligheten att ge 80 mg simvastatin. Utöver effekt och biverkningar är behandlingskostnader och kostnadseffektivitet av stor betydelse vid val mellan olika likvärda alternativ. Behandling med simvastatin 40 mg/d kostar nu mindre än 300 kr/år medan en årsbehandling med 80 mg/d atorvastatin kostar över 6 000 kr. Det finns således betydande merkostnader vid högdosbehandling med atorvastatin. Om man i framtiden kommer att rekommendera nya, ännu lägre målnivåer avseende LDL-kolesterol, vilket redan föreslagits och fortsatt diskuteras, måste man väga in den ökade risken för biverkningar när man ger höga statindoser och eventuellt annan tilläggsbehandling. LDL-kolesterol under 1,8 mmol/l framförs som mål för högriskpatienter. Här måste beaktas att man i IDEAL- eller TNTstudierna inte nådde detta mål för flertalet patienter (medelvärde LDL-kolesterol med behandling 2,1 mmol/l i IDEAL- respektive 2,0 mmol/l i TNT-studien) trots att 80 mg atorvastatin använts och att patienterna haft lindrigt till måttligt höga kolesterolvärden vid inklusion. Ska man nå behandlingsmål som LDL-kolesterol <1,8 kommer enbart statinbehandling sannolikt bli otillräcklig och ännu odokumenterade kombinationsbehandlingar behövas. Hittillsvarande erfarenhet talar för att biverkningar med en aggressiv lipidsänkande behandling kommer bli mer frekventa och allvarliga och att detta kan överväga eventuella gynnsamma effekter. Tydlig inkrementell nytta som väger upp biverkningsrisker och kraftigt ökade kostnader måste visas innan generella rekommendationer om aggressiv behandling av vissa patientgrupper kan ges. För Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar Arne Martinsson 5(6) Referenser 1. Pedersen TR, Faergman O, Kastelein JJ, et al: High-dose atorvastatin vs usual-dose simvastatin for secondary prevention after myocardial infarction: the IDEAL study: a randomized controlled trial. JAMA. 2005 Nov 16;294(19):2437-45. 2. TNTLaRosa JC, Grundy SM, Waters DD, et al: Intensive lipid lowering with atorvastatin in patients with stable coronary disease. N Engl J Med. 2005 Apr 7;352(14):1425-35. 3. Cannon CP, Braunwald E, McCabe CH, et al, for the Pravastatin or Atorvastatin Evalutaion and Infection Therapy Thrombolysis in Myocardial Infarction 22 Investigators: Comparison of intensive and moderate lipid lowering with statins after acute coronary syndromes. N Engl J Med 2004;350:1495-1504.

4. 4 S Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet. 1994 Nov 19;344(8934):1383-9. 5. Läksaks expertgrupp för hjärtkärlsjukdomar, Svar på frågor om simvastatin. Janus webb 2004-10-01. 6. HPS Heart Protection Study Collaborative Group: MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol lowering with simvastatin in 20536 high-risk individuals: a randomized placebo-controlled trial. Lancet 2002;360:7-22. 7. Illingworth et al, 2001 Illingworth DR, Crouse JR, Hunninghake DB, et al: A comparison of simvastatin and atorvastatin up to maximal recommended doses i a large multicenter randomized clinical trial. Curr Med Res Opin 2001;17:43-50. 6(6)