Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Relevanta dokument
Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Prevention före skolåldern riktad och generell

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Uppföljning rörelseglada barn

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Innehållsförteckning

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Viktigaste Ändringar

Kostpolitiskt program

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Presentation av projekt

Varför har vi en cafeteriapolicy?

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Hågadalsskolan 2016/17

Innehållsförteckning

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:

Välkommen till en ny Salut-dag!

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Hågadalsskolan 2015/16

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Hälsofrågor i årskurs 7

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Handlingsplan - Elevhälsa

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i årskurs 4

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Kostpolicy för skola och förskola

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Skolans arbete mot övervikt och fetma

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Verksamhetsberättelse

Handlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Kost och Fysisk Aktivitet

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

Transkript:

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag om barn och fetma för skolhälsovården 16 september 2014 The Capital of Scandinavia

Exempel på ett projekt i Stockholm Stad Hoppsta Obesity Prevention Project HOPP 2008-2010 Ett pilotprojekt mot övervikt och fetma hos skolbarn The Capital of Scandinavia

Bakgrund I området 305 barn Många lågutbildade Många låginkomsttagare Många med utomeuropeisk bakgrund Andelen barn med övervikt/fetma 27 % The Capital of Scandinavia

Syftet med HOPP 2008-2010 Metodutveckling av insatser för att normalviktiga skolbarn behålla normalt BMI barn med övervikt eller fetma succesivt uppnå ett mer normalt BMI och må lika bra eller bättre än tidigare. The Capital of Scandinavia

Metod Föräldrar till 83 barn i FK till åk 5 med övervikt/fetma inbjöds till ett viktsamtal och viktföräldragrupp under ledning av två hälsopedagoger. Fokus låg på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och stöd till livsstilsförändringar. Skolsköterskan utvärderade metoden med BMI data och enkäter till familjerna The Capital of Scandinavia

Resultat Yngre barn lyckades bättre jmr med äldre Andel barn med övervikt/fetma minskade jmfr med 2 kontroll skolor (8 %) Efter 16 månader uppnådde 33 % av 83 barn med övervikt/fetma en lägre BMI-kategori. Viktökningen bromsades upp. Barnen mådde bra. The Capital of Scandinavia

Föräldrarna Uppskattade viktsamtalet och viktföräldragruppen Rapporterade ökade kunskaper och ökat föräldrastöd till barnen Deltagarfrekvensen minskade dock efter fem gruppträffar. The Capital of Scandinavia

Barnens vardag Ökad fysisk aktivitet Minskad tid framför TV/video Mer familjeaktiviteter utanför hemmet Lägre intag av söta drycker, sött bröd och godis. The Capital of Scandinavia

Resultaten Tyder på att övervikt och fetma hos barn kan förebyggas och åtgärdas genom insatser riktade till föräldrar via skolan, redan genom ett informationsbrev till föräldrarna och ett viktsamtal. Många erfarenheter från HOPP skulle kunna tillämpas i andra grundskolor i områden med hög andel utlandsfödda och lågutbildade föräldrar. The Capital of Scandinavia

FaR i Stockholm stads skolor 2009-2014 The Capital of Scandinavia

Syfte Vi ville se om man kunde få elever att bli mer fysiskt aktiva genom metoden FaR och genom det uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat.

Förutsättningar för FaR i Stockholms skolor 90.000 elever 200 skolsköterskor, 30 skolläkare Samordnades av centrala skolhälsan Arbetet gjordes med befintliga resurser The Capital of Scandinavia

Utbildning Alla skolsköterskor som var intresserade erbjöds en utbildningsdag om FaR 50 skolsköterskor samt 1 skolläkare Psykiater Jill Taube, SLL föreläste The Capital of Scandinavia

Förutsättningar Förskrivaren skulle ha kunskap om det motiverande samtalets betydelse och om hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsprevention Förskrivaren skulle ha god kännedom om den verksamhet man hänvisade till Förskrivningen skulle göras på särskild receptblankett och dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen Eleven blev automatiskt kontrollelev och skulle följas upp efter 6,12 månader och sedan 1 g/år The Capital of Scandinavia

Målgrupp Initialt elever som identifierades som riskelever eller själva sökte upp skolhälsovården för att få hjälp med överviktsproblem Senare utökades gruppen till att omfatta inaktiva elever The Capital of Scandinavia

Våra erfarenheter av FaR 2009-2014 Gruppen inaktiva och överviktiga elever stor Skolsköterskornas inställning mycket positiv Sammanlagt 60 förskrivningar under 5 år FaR nådde endast ett fåtal elever. Av 60 FaR var det endast enstaka elever som minskade i BMI samt ökade fysisk aktivitet The Capital of Scandinavia

Hinder i FaR-arbetet Tidsbrist hos skolsköterskan Tung administration Brist på varierat utbud av aktiviteter Aktiviteterna kostar pengar Saknats FaR-ledare för yngre barn Elever uteblir ofta från uppföljningsbesök hos skolsköterskan Administrationen kring FaR tar tid The Capital of Scandinavia

Fysisk aktivitet är centralt för en sund livsstil. Alla är förmånstagare av vinsterna. Därför vill vi se om vi med ett enkelt redskap kan nå fler och på så sätt uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat hos fler elever. The Capital of Scandinavia

Hur öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar?? Kontinuerlig fortbildning till all skolpersonal om vikten av fysisk aktivitet Samarbete med Stockholms idrottsförvaltning som har tagit fram ett enklare intyg som berättigar till rabatt samt instruktör vid Stockholms Stads simhallar The Capital of Scandinavia 2014-10-02 19

The Capital of Scandinavia

% 6 åringar med övervikt/fetma Stockholm Stad 2012-2013 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 #REF! #REF! The Capital of Scandinavia

The Capital of Scandinavia

Målsättning Stockholms Stads Skolor Alla skolor ska ha ett program riktat mot övervikt där insatserna tillgodoses i skolans allmänna planering: idrottsundervisning, skolmåltid, möjligheter till fysisk aktivitet, skolgårdens utformning med mera Programmet inbegriper all personal i skolan För överviktiga barn ska skolhälsovården ha ett långsiktigt perspektiv med målet att alla barn med övervikt ska lämna skolan med bibehållen självkänsla och med ett sunt förhållningssätt till kost och motion. The Capital of Scandinavia

Skolhälsovårdens roll Skolhälsovården ska verka förebyggande genom att sprida kunskap om övervikt, kost och motion bland elever, lärare och föräldrar. Skolhälsovården ska medverka till att utveckla skolans förebyggande insatser mot övervikt Skolhälsovården ska fånga upp och initiera till olika åtgärder för överviktiga barn. En tidig dialog med föräldrarna med fokus på barnets självkänsla. The Capital of Scandinavia

Fortsättning Skolhälsans roll Efter påbörjad intervention har skolhälsovården ansvar för uppföljning av barnet under hela skoltiden. Överviktiga barn tillhör gruppen kontrollelever. Barnets hela skolsituation skall följas med betoning på att hitta rörelseglädje. Det är viktigt att skolsköterskan och skolläkaren förmedlar samma budskap under de åren barnet är i skolan. The Capital of Scandinavia

Vad kan skolsköterskan göra? Längd och vikt följs regelbundet under skoltiden. Överviktiga ( ISO-BMI > 25) barn och deras föräldrar inbjuds till samtal. Initiera diskussion i elevhälsoteamet för att efterhöra barnets situation i skolan. Erbjuda föräldrarna att besöka elevhälsoteamet där idrottsläraren bör vara med. Inbjuda barn och föräldrar till samtal om barnets helhetssituation samt om kost och motion The Capital of Scandinavia

Vid läkarbesöket i förskoleklass ett gyllene tillfälle! Påtala vikt och längdutvecklingen, titta i BVC-journal (jämför BMI 4/5 år) Så frön! - Väck föräldrarna! Orientera dig om barnets/familjens förhållande till mat, fysisk aktivitet, kamrater, självbild, skolan och livet. Informera om att barnet kommer att följas upp inom 3-9 månader och att samtal kommer att erbjudas barnet och familjen. Informera om vad skolan kan erbjuda av ex extragymnastik eller ett individuellt program så att det blir möjligt för barnet att klara av skolgymnastiken. Det är mycket viktigare att barnet hittar en fysisk aktivitet som passar och att det får känna att det duger än att det lyckas klara av en viktreduktion på kort sikt. The Capital of Scandinavia

Att tänka på Allt måste ske i samråd med föräldrarna Mycket svårt att standardisera ett brev till hemmet Besöken tar minst 45-60 minuter MI samtalet.. The Capital of Scandinavia

TACK

ELEVHÄLSA Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Den 15 mars 2014 antog Kommunstyrelsen slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt, som visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. För att få önskad effekt av de insatser som görs krävs ett nytt synsätt och ett styrsystem som sträcker sig över flera budget- och mandatperioder.

Beslut om 69 åtgärder inför fortsatt arbete som ska återkopplas till Kommunstyrelsen Några exempel: Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn. Utred hur erfarenheterna från sk Bunkeflomodellen kan integreras i grundskolorna samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö. Säkerställ att mödravården och hälsovården för barn erbjuder vård på lika villkor. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom hälsovården för barn. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan. Skapa former för kvalificerat analysarbete och epidemiologisk bevakning av barns hälsa.

Overvekt, fedme og bukfedme fordeler seg ulikt blant barn i Norge. Både mors utdanning, foreldrenes sivilstatus og om barnet bor i by eller på landsbygda har betydning. Resultatene fra Barnevekststudien ved Folkehelseinstituttet er samlet i en ny rapport.

Underlagsrapport, Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010, Källa: Johan Molin, Överläkare, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, 2012 Stadsdel Andel (%) kvinnor med BMI > 30 vid inskrivning inom offentlig mödrahälsovård Centrum 7,7 S Innerstaden 11,0 V Innerstaden 4,5 Limhamn/Bunkeflo 6,0 Hyllie 11,5 Fosie 13,6 Oxie 15,9 Rosengård 17,1 Husie 8,7 Kirseberg 14,7

Andel (%) elever i klass 6 som uppger att de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande nästan varje dag eller flera gånger per dag Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Stadsdel 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum 16 18 14 S Innerstaden 24 25 24 V Innerstaden 4 6 2 Limhamn/Bunkeflo 6 8 4 Hyllie 21 21 22 Fosie 30 26 33 Oxie 17 17 16 Rosengård 47 52 40 Husie 19 24 13 Kirseberg 11 9 12 Malmö totalt 21 23 20 Skåne 13 15 11

Andel (%) av vuxna i befolkningen som äter lite frukt och grönsaker**gränsen för låg konsumtion enligt Folkhälsoinstitutets definition. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2012. Region Skåne Stadsdel Kvinnor Män Centrum 17 37 S Innerstaden 27 24 V Innerstaden 14 22 Limhamn/Bunkeflo 14 28 Hyllie 23 45 Fosie 19 40 Oxie 16 33 Rosengård 30 34 Husie 22 33 Kirseberg 23 34 Malmö totalt 19 34 Skåne 18 33

Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2. Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 6 26 S Innerstaden 6 27 V Innerstaden 5 23 Limhamn/Bunkeflo 3 19 Hyllie 8 36 Fosie 9 29 Oxie 11 30 Rosengård 14 32 Husie 2 29 Kirseberg 12 26 Malmö totalt 7 27

Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2 Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 9 18 S Innerstaden 9 34 V Innerstaden 1 13 Limhamn/Bunkeflo 2 17 Hyllie 6 25 Fosie 10 32 Oxie 3 15 Rosengård 13 29 Husie 5 21 Kirseberg 6 22 Malmö totalt 6 23

Här kan Elevhälsans du skriva uppdrag Dfasdfasdf Främja hälsa sdfasdfsdfasdf Förebygga Upptäcka Utvärdera Inte orsaka nya problem Behandla?

Här Förebyggande kan du skriva arbete Vad fungerar och vart ska vi? Dfasdfasdf sdfasdfsdfasdf Bra rutiner för nyttigt ätande och fysisk aktivitet hemma och i skolan Ökad fysisk aktivitet inkl. motorisk färdighetsträning i skolan Stöd till lärare att främja fysisk aktivitet Att engagera barnets familj och att stärka barnets nyttiga ätande, fysiska aktivitet och att minska skärmtid. Interventions for preventing obesity in children. Waters E et al Cochrane library

Målsättning Stärka skolans matpolicy. Skolfrukost? Daglig fysisk aktivitet på schemat uppmuntra rörelseglädje Identifiera barn som har övervikt och fetma Samarbeta med barnet och familjen Uppmärksamma övrig personal på skolan Vid övervikt/fetma stödja målsättning att stå stilla i vikt och bromsa förloppet Samarbeta med andra vårdgivare

Hur tar man sig dit? Fråga dina kompisar vilken idrott de utövar och häng med TV och dator högst två timmar om dagen Ät tre huvudmål om dagen - frukost, lunch och kvällsmat Njut av frukt Byt läsk mot vatten Ät grönsaker till varje måltid Ät sällanmat sällan Cykla eller gå till skolan så ofta du kan det blir många gratisminuter Ta vara på skolgymnastiken Passa på att rasta benen på skolrasterna Välj livsmedel med Nyckelhålet på Använd Tallriksmodellen även när du äter sällanmat Berätta för din familj hur de kan hjälpa dig på bästa sätt Källa: Region Skåne, barnöverviktsenheten Skånes Universitetssjukhus

Elevhälsan har möjlighet att arbeta på organisationsnivå arbeta som en skyddsfaktor, direkt i elevernas vardag tillsammans med andra i skolan påverka den fysiska miljön omkring eleverna samarbeta med elevernas familjer i samband med hälsobesök

Kunskapsunderlag Fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga Handlingsplan Att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga i Malmö 2009 2012

Interventioner på individ familjenivå inom elevhälsan FaR erfarenheter från Malmö Projekt : Utveckling från A B. Utvärdering komplicerat. Hur gick det? Hur var det att ta sig dit? När vet vi om metoderna fungerar? Handledning dialogseminarier Samarbete kommun landsting - Universitet

Tack