Infrastrukturoch byutveckling i Öresundsregionen

Infrastrukturoch byutveckling i Öresundsregionen

INFRASTRUKTUR- OCH BYUTVECKLING I ÖRESUNDSREGIONEN IBU ÖRESUND Projektledning Charlotte Lindström Projektledare Lennart Serder Biträdande projektledare Christine Olofsson Biträdande projektledare Tine Utzon-Frank Delaktivitetsledare Leif Gjesing Hansen Delaktivitetsledare Henrik Sylvan Delaktivitetsledare Sten Hansen Delaktivitetsledare Moa Åhnberg Projektsekreterare Peter Gustafsson Projektsekreterare Tina Jakobsen Projektsekreterare Projektpartners Allerød Kommune Ballerup Kommune Eslövs kommun Faxe Kommune Fonden Femern Belt Development Frederikssund Kommune Helsingborgs stad Helsingør Kommune Holbæk Kommune Hässleholms kommun Kalundborg Kommune Kristianstad kommun Kävlinge kommun Køge Kommune Landskrona stad Lunds kommun Länsstyrelsen i Skåne län Malmö stad Næstved Kommune Region Hovedstaden Region Sjælland Region Skåne Staffanstorps kommun Sydöstra Skånes Samarbetskommitté Trafikverket Vellinge kommun Vestegnssamarbejdet Vordingborg Kommune Externa samarbeten där det skett medfinansiering av olika analyser Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne, Region Skåne Trafikverket Øresundsbro Konsortiet Öresundskomiteen Utgiven av IBU-Öresund Region Skåne (leadpartner) Avdelningen för regional utveckling December 2010 Upplaga 2 000 exemplar Redaktörer Christine Olofsson Lennart Serder Layout Infab Tryck Elanders Sverige AB Sofia Bennet Kommunikatör

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Förord en positiv utveckling med ökad integration leder till att Öresundsregionen stärker sin internationella konkurrenskraft och rollen som tillväxtmotor för både Sverige och Danmark. Regionen har 3,7 miljoner invånare och norra Europas största koncentration av välutbildade människor, men den danska och svenska sidan Öresund är fortfarande i huvudsak två helt skilda ekonomier. Bron över Öresund har betytt en ökad integration mellan den svenska och den danska sidan sundet. Idag reser danskar och svenskar tvärsöver sundet som aldrig förr för att arbeta, handla, hälsa på vänner och för upplevelser av olika slag. God tillgänglighet i hela regionen och tillförlitliga kommunikationer över Öresund är en förutsättning för fortsatt god tillväxt. I projektet IBU-Öresund (infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen) har de tre regionerna tillsammans med övriga parter genomfört en unik gemensam expertutredning med fokus på tätorts- och infrastrukturutveckling i Öresunds regionen. Syftet är att synliggöra vilka framtida utmaningar regionen står inför och vilka möjligheter en ökad integration skapar. Projektet består av fyra delaktiviteter som har olika fokus inom infrastruktur- och tätortsutveckling. Denna slutrapport sammanfattar de resultat som kommit fram efter två och ett halvt års arbete i projektet. I ett antal analyser i IBU-Öresund utpekar experter olika konkreta möjligheter för att utveckla regionen. Med utgångspunkt i experternas analyser ger projektet förslag till vad som måste genomföras för att främja integrationen i Öresunds regionen och därmed bidra till en bättre utveckling och tillväxt till nytta för både Sverige och Danmark. Många av utmaningarna går att lösa genom ökat samarbete mellan aktörerna på båda sidor Öresund och genom koordinering av olika satsningar. Parterna inom IBU-Öresund är eniga om att det är nödvändigt med större kunskap om hur man tillsammans kan utveckla Öresundsregionen. Det är vår förhoppning att resultaten från projektet bidrar till att skapa en debatt och dialog bland beslutsfattare lokalt, regionalt och nationellt i båda länderna. Vi hoppas att materialet blir ett värdefullt kunskapsunderlag för olika aktörer i deras strategiarbete och beslut. Ett stort tack till alla som på olika sätt har bidragit till arbetet med projektet IBU-Öresund. Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande Region Skåne Steen Bach Nielsen Regionsrådsformand Region Sjælland Vibeke Storm Rasmussen Regionsrådsformand Region Hovedstaden

Innehåll SAMMANFATTANDE SLUTSATSER UTVECKLING AV JÄRNVÄGSSYSTEMET I ÖRESUNDSREGIONEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE I ÖRESUNDSREGIONEN Utveckling och ekonomisk tillväxt kräver agerande IBU-Öresund En Öresundsregional utvecklingsstrategi Öresundsbron Fehmarn Bält-förbindelsen Helsingborg-Helsingør och Ring Ett gränsöverskridande regionalt persontågsystem Andra spårtrafiklösningar Attraktiva lösningar för gång- och cykeltrafik ÖRESUNDSREGIONEN IDAG Anpassade kollektivtrafiklösningar Trafik och pendling Skillnaderna driver integrationen Höghastighetssystem mellan Skandinavien och kontinenten Gränsregioner i världen KNUTPUNKTER I ÖRESUNDSREGIONEN TÄTORTSUTVECKLING I ÖRESUNDSREGIONEN Attraktiva tätorter ett måste för konkurrenskraften Stationsnära lokalisering ÖRESUNDSREGIONENS INTERNATIONELLA TILLGÄNGLIGHET Globala trender som påverkar infrastrukturen Köpenhamns flygplats blir nav för den internationella persontrafiken Regionala knutpunkter Godsterminaler och logistikknutpunkter Utvecklingspotentialer i knutpunkterna Stationsnära lokalisering Godsknutpunkterna blir centra för logistikverksamheterna Förädling av gods i logistikknutpunkterna Persontransporter Flygets betydelse för de internationella personresorna Godstransporter Grön transportkorridor för godset UTMANINGAR SOM KRÄVER LÖSNINGAR Öresundsregionen Det är dags att agera MATERIAL

Sammanfattande slutsatser ökad integration är en förutsättning för att Öresundsregionen ska utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig region. Skåne och Själland är beroende av varandra för att ha ett tillräckligt stort befolkningsunderlag och marknad för att stå sig i den globala konkurrensen. Utvecklingen i Öresundsregionen är mycket viktig för både Danmark och Sverige då regionen svarar för 26 procent av ländernas sammanlagda BNP. Att binda regionen tätare samman är således även en möjlighet för de båda länderna att få en ökad tillväxt och bli mer konkurrenskraftiga. Sedan den fasta förbindelsen mellan Köpenhamn och Malmö öppnades år 2000 har regionen genomgått en snabb utveckling. En omfattande arbetspendling har uppstått och integrationen har tagit fart. Öresundsregionen är ett viktigt transitområde för transporter mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. För att säkerställa och förbättra tillgängligheten till, från och inom regionen måste de flaskhalsar som redan finns och som snart kommer att uppstå elimineras genom utbyggnad av infrastrukturen, speciellt järnvägssystemet. Det är även viktigt att stärka Köpenhamns flygplats roll som internationell knutpunkt och ta tillvara på de möjligheter som en fast förbindelse över Fehmarn Bält genererar. För ökad ekonomisk tillväxt krävs god tillgänglighet men också en bra miljö. Transportområdet måste därför utvecklas på ett klimatsmart sätt. Ett utökat samarbete över nationsgränsen och samordnad planering i Öresundsregionen är nödvändig när det handlar om framtida infrastruktursatsningar och tätortsutveckling, för att regionen ska vara attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig. Följande slutsatser är resultatet av de omfattande analyser som genomförts inom projektet IBU-Öresund: Analyserna visar att den nuvarande trafikutvecklingen kommer att skapa problem för Öresundsregionens internationella och regionala tillgänglighet. En fast förbindelse över Fehmarn Bält är en förutsättning för att för bättra den internationella tillgängligheten på väg och järnväg men den måste kompletteras med ytterligare satsningar på speciellt järnvägsnätet. Öresundsregionens goda internationella tillgänglighet, i förhållande till närliggande regioner, beror till stor del på Köpenhamns flygplats. Det är därför viktigt att stärka infrastrukturen och etablera snabba tågförbindelser till och från Köpenhamns flygplats, så att flygplatsen fortsatt kan vara en viktig knutpunkt i norra Europa. Den bör därför också knytas till det europeiska järnvägsnätet för höghastighetståg. Transportknutpunkter för gods är nödvändiga för kopplingen till det internationella transportsystemet och för att kunna skifta mellan olika transportslag. Tillgängligheten till multimodala knutpunkter är större på den svenska sidan än på den danska. Knut punkter som kan utvecklas är Køge, Høje Taastrup och Hässleholm samt hamnarna i Helsingborg, Malmö och Trelleborg. Analyserna visar att det är viktigt att använda strategier som säkerställer att offentliga investeringar för att utveckla attraktiva städer görs där de kan generera privat kapital som bidrar till en vidare utveckling. Ett snabbt, gränsöverskridande Öresundståg behöver utvecklas till att omfatta hela regionen. Det skulle öka tillgängligheten och integrationen på ett hållbart och attraktivt sätt. ibu-öresund 9

Det är viktigt att utveckla attraktiva stationsknutpunkter med många funktioner och aktiviteter som främjar trygghet och livskvalitet. Sådana knutpunkter är också viktiga för att öka andelen resor med kollektiva färdmedel. Ökad integration i Öresundsregionen sätter press på infrastrukturen. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør kan öppna nya möjligheter för ökad integration och tillväxt i hela Öresundsregionen. Förbindelsen avlastar Öresundsbron främst från godstrafik på järnvägen och ökar tillförlitligheten i transportsystemet över Öre sund. Därmed bidrar den till att en ökad andel godstransporter kan ske på järnväg i stället för på landsväg och kan därmed förhindra ökade koldioxidutsläpp från andra trafikslag. Analyserna visar att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør tillsammans med motorväg och järnväg i Ring 5 är samhällsekonomiskt lönsamt. Redan idag finns ett stort trafikunderlag och kalkylerna visar att förbindelsen kan betalas av trafikanterna på 30 år. Man kan också räkna med ett överskott som kan bidra till att finansiera anslutningarna. Med en ökande transittrafik genom Öresundsregionen ökar behovet av en effektiv grön transportkorridor mellan Öresund och Fehmarn. Genom att erbjuda attraktiva transportlösningar som tar hänsyn till miljön och genom att utnyttja multimodala transportknutpunkter kan transportköparna förmås att ha en ny syn på sina logistiklösningar. Erfarenheter från IBU-Öresund visar på behovet av tvärgående öresundsregionala analyser för att få en överblick över utvecklingen av person- och godstransporter i regionen och kunna identifiera de flaskhalsar som kan uppkomma. 10 ibu-öresund

Gränsöverskridande samarbete i Öresundsregionen ibu-öresund 11

För tio år sedan invigdes Öresundsbron, en avgörande faktor för det gränsöverskridande arbetet i Öresundsregionen. Tidigare var Öresund ett hinder för ett ökat sam arbete mellan Sverige och Danmark, men med Öresundsbron så blev hindret en möjlighet till integration och ökad samverkan. Gränsöverskridande samarbete i Öresundsregionen öresundsbrons öppnande har inneburit att integrationen mellan den svenska och den danska sidan sundet tagit fart. Att resa tvärs över sundet för att arbeta, studera, handla, besöka vänner och roa sig har för många Öre sundsbor blivit ett naturligt inslag i vardagen. Var för sig har Skåne och Själland för få invånare för att kunna konkurrera med andra storregioner i världen. Totalt har Öresundsregionen 3,7 miljoner invånare vilket gör att Skåne och Själland tillsammans förbättrat sin position i den internationella konkurrensen om invånarna, verksamheterna och turisterna. Ett större befolkningsunderlag och tillgång till en större marknad ger bättre förutsättningar för näringsliv, handel, forskning och utbildning, arbetsmarknad och bostadsmarknad samt för kulturupplevelser och rekreation. 1 Idag är dock den danska och svenska sidan Öresund i huvudsak två helt skilda ekonomier. Integrationen är en möjlighet för Sverige och Danmark att stärka sin konkurrenskraft och öka den ekonomiska tillväxten. Eftersom Öresundsregionen svarar för 26 procent av Danmarks och Sveriges sammanlagda BNP, är en positiv utveckling i regionen med ökad integration och ökat samarbete av stor vikt för de båda nationerna. 2 UTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT KRÄVER AGERANDE Den goda tillgängligheten till Öresundsregionen är en styrka, men den bygger till stor del på tillgängligheten med flyg till och från Köpenhamns flygplats. Flygplatsen är dock under stor press vilket gör tillgängligheten sårbar. En stor framtida utmaning i Öresundsregionen blir även att hantera det ökade trycket på Öresundsbron, där ett växande antal pendlare och kraftigt stigande godstrafikvolymer kommer att skapa kapacitetsproblem. Ytterligare växt i trafikflödena beräknas uppstå vid öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen år 2020, när Öresundsregionen binds ihop med den europeiska kontinenten. Förbindelsen stärker regionens tillgänglighet men den kräver ytterligare investeringar i järnvägsnätet för att inte flaskhalsar ska uppstå. Om inte nödvändiga investeringar görs i infrastrukturen skapas en ohållbar trafiksituation med trängsel och flaskhalsar vilket leder till färre investeringar i regionen, minskad tillgång till kompetent arbetskraft och minskad tillväxt. Det finns därutöver ett stort behov av att utveckla regionens tätorter då förmågan att erbjuda attraktiva miljöer där folk vill bo och leva är avgörande för en regions framtida utvecklingsmöjligheter. Människan och hennes aktiviteter är grunden för hela samhället och regionens utveckling. Även de mest globala företeelser har sin utgångspunkt i enskilda individers aktiviteter på lokala platser. Det är människorna som regionen konkurrerar om och som ger regionen konkurrensfördelar. Det är dessa som regionen måste arbeta för att attrahera genom att erbjuda livskvalitet. För att Öresundsregionens tätorter ska fortsätta att utvecklas och vara attraktiva är det nödvändigt med långsiktig hållbar strategisk planering med fokus på hållbar stadsutveckling i vilken människan sätts i centrum av den fysiska planeringen. Tillsammans med en god tillgänglighet bidrar detta till att skapa en dynamisk region som är attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar. 1 OECD Territorial Reviews: Copenhagen, Denmark 2010. 2 Tendens Øresund 2010. 12 ibu-öresund

Det är inte bara regionaltåg som använder Öresundsbron för persontrafi k, även fjärrtåg kör passagerare mellan Danmark och Sverige. Här är ett X 2000-tåg på väg över Öresundsbron i riktning mot Köpenhamn. Foto: Stefan Nilsson/SJ. IBU-ÖRESUND Projektet IBU-Öresund är en unik gränsöverskridande satsning i vilken planeringsfrågorna stått i fokus, både vad gäller tätorts- och infrastrukturutveckling. Något liknande projekt av samma storlek som på ett övergripande sätt synliggör de gemensamma planeringsbehoven i Öresundsregionen har aldrig tidigare genomförts. Det är viktigt att utveckla en samsyn mellan olika aktörer om vilka investeringar och prioriteringar som behöver göras för att nå bästa utveckling. Likaså är det viktigt att kunna agera gemensamt proaktivt innan tillväxthämmande problem uppstår. IBU-Öresund är ett samarbete mellan 28 olika offentliga organisationer på båda sidor Öresund; regioner, kommuner och myndigheter. Samarbetet bygger på insikten om behovet av gemensam planering över nationsgränserna. Syfte med projektet är att skapa ett nytt kunskapsunderlag som aktörer i Öresundsregionen och nationellt i Sverige och Danmark kan samverka kring. Materialet som tagits fram pekar ut de framtida utmaningar inom planeringsområdet som regionen står inför och hur det är möjligt att agera i förhållande till dessa utmaningar. De konkreta analyserna är också tänkta att underbygga en kva li fi cerad diskussion om framtida investeringar i Öresundsregionen. IBU-Öresund består av fyra delaktiviteter som var och en har olika fokus inom området infrastruktur- eller tätortsutveckling i Öresundsregionen. FAKTA IBU-Öresund Delaktivitet 1 Öresundsregionens byutveckling och infrastruktur utgår ifrån människans behov i den regionala planeringen. Tillgängligheten till hela regionen och dess olika miljöer och sammanhang är av central betydelse. Delaktiviteten belyser den potential som ligger i variationen av orter i Öresundsregionen för att erbjuda livskvalitet och valfrihet för dem som lever och verkar i regionen samt möjligheterna att koppla samman dessa orter med ett snabbt regionalt tågsystem. Delaktivitet 2 Öresundsregionen som internationell transportknutpunkt har haft sitt huvudfokus på Öresundsregionens internationella tillgänglighet. I denna delaktivitet har man även sett på möjligheterna att komma till och från regionen med olika trafi kslag oberoende om det handlar om personresor eller om godstransporter. Dessutom har betydelsen av regionens många knutpunkter, så som fl ygplatser, hamnar, stationer och godsterminaler analyserats samt möjligheterna för utveckling av mer effektiv logistik och en grön transportkorridor genom Öresundsregionen. Delaktivitet 3 Korridoren Fehmarn Öresund synliggör betydelsen och möjligheterna med en Fehmarn Bält-förbindelse och utvecklingen av en transportkorridor från Fehmarn, genom Själland och till Helsingør och Helsingborg. I detta inkluderas utredningar om en fast förbindelse mellan Helsingør och Helsingborg, ytterligare en ringväg väster om Köpenhamn samt möjligheten att koppla ihop Öresundsregionen med det europeiska höghastighetsnätet. Delaktivitet 4 Trafikanalyser i Öresundsregionen har fokuserat på att skapa en regional översikt över hur trafi ken i Öresundsregionen kommer att se ut i framtiden. I detta arbete har olika trafi kmodeller använts och utvecklats då den infrastrukturplanering som sker idag inte tar hänsyn till att Öresunds regionen är en gränsöverskridande region mellan två länder. ibu-öresund 13

Idag får man åka färja mellan Helsingborg och Helsingør för att ta sig till andra sidan sundet. En fast förbindelse mellan städerna är något som analyserats inom ramen för IBU-Öresund. Foto: Lars Anshelm. Det har inom varje delaktivitet tagits fram en rapport som mer ingående redovisar de mest spännande resultaten i aktiviteterna och de utmaningar som regionen står inför. Denna slutrapport bygger på analyserna i delaktiviteterna och knyter ihop dessa till en helhet. Gränsöverskridande studier likt de som genomförts i IBU-projektet är nödvändiga om regionen ska fortsätta att utvecklas som en helhet och inte enbart som delar av två länder. EN ÖRESUNDSREGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Arbetet med IBU-Öresund är starkt kopplat till den Öresundsregionala utvecklingsstrategin (ÖRUS). En strategi som har utvecklats av Öresundskomiteen 3 tillsammans med ett antal aktörer i Öresundsregionen då man funnit det nödvändigt med en gemensam vision och en strategi för regionen. Visionen lyder: År 2020 ska Öresundsregionen vara Europas mest attraktiva och klimatsmarta region för invånarna, näringslivet och besökarna, tack vare ett effektivt utnyttjande av integrationen och den gränsregionala dynamiken. Källa: ØRUS 2010 3 Öresundskomiteen bildades 1993 och etablerades som en viktig politisk plattform för arbetet med att integrera den skånska och själländska delen av Öresundsregionen. Kommittén består av följande medlemmar: Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Landskrona stad, Helsingborgs stad, Region Hovedstaden (inklusive Borgholms Regionskommune), Region Sjælland, Københavns Kommune, Frederiksberg Kommune samt Kommunekontaktråden i Region Hovedstaden och Region Sjælland. Målet är att Öresundsregionen år 2020 ska vara en förebild för andra europeiska gränsområden med en gemensam arbetsmarknad, där hindren som tidigare gjort det svårare att bo och arbeta på olika sidor av Öresund har eliminerats. 4 Utvecklingsstrategin ska vara vägledande i de framtida besluten och aktiviteterna i regionen. IBU-Öresund har med sina analyser bidragit med underlag till utvecklingsstrategin, framförallt inom temat tillgänglighet och mobilitet. Resultaten från projektet synliggör möjliga lösningar på några av de utmaningar som pekas ut i strategin och resultaten ingår i det framtida arbetet med att utveckla Öresundsregionen. Slutrapporten bygger på IBU-Öresunds fyra delaktivitetsrapporter och deras respektive konsultanalyser. Läs mer i delaktivitetsrapporterna: Öresundsregionens byutveckling och infrastruktur, delaktivitet 1 IBU-Öresund Øresundsregionen som international transportknudepunkt, delaktivitet 2 IBU-Öresund Korridoren Femern-Öresund, delaktivitet 3 IBU-Öresund Trafikanalyser i Øresundsregionen, delaktivitet 4 IBU-Öresund 4 ØRUS 2010. 14 ibu-öresund

Öresundsregionen idag ibu-öresund 15

Skillnaderna mellan den danska och svenska sidan i Öresundsregionen är en av faktorerna som driver integrationen framåt. Både individerna och de båda landsdelarna har vunnit på ett ökat samarbete och resorna över sundet har blivit ett naturligt inslag i många människors vardag. Öresundsregionen idag öresundsregionen har 3,7 miljoner invånare och är Skandinaviens mest tätbefolkade område. Koncentrationen av befolkningen är som tydligast i de centrala delarna i regionen, dit Köpenhamn och Malmö räknas. Sydvästra Själland och resterande del av Skåne, bortsett från den skånska västkusten och de större orterna, är relativt glest befolkat. Det går till hög grad att koppla befolkningstätheten i Öresundsregionen till de befintliga järnvägssträckningarna. Till år 2030 beräknas befolkningen i Öresundsregionen ha ökat till cirka 4 miljoner. En ökning som antas vara som allra kraftigast de närmaste tio åren.5 En ökning som är nödvändig då ett större befolkningsunderlag innebär en bättre konkurrenssituation. Det beräknas ske markanta förändringar i regionens demografi de närmaste 20 åren. Andelen äldre förväntas öka kraftigt då alla fyrtiotalister går i pension. Dessutom beräknas den arbetsföra befolkningen i åldern 20 64 år på dansk sida att minska med drygt 40 000 personer medan samma ålderskategori väntas växa i Skåne med 90 000 personer. På den danska sidan Öresund innebär detta att det kommer att saknas kvalificerad arbetskraft framöver.6 5 Tendens Øresund 2010. 6 Tendens Øresund 2010. 0 25 50 Kilometer 16 ibu-öresund Kartan visar det befolkningsmönster som finns i Öresundsregionen, ju mörkare färg ju större befolkningskoncentration. I mönstret går det att utläsa att de mest tätbefolkade platserna ligger längs järnvägen.

Forskningsanläggningarna Max IV och ESS kommer att bli betydelsefulla för hela Öresundsregionen. Anläggningarna lokaliseras till Lund, medan ett datacenter etableras i Köpenhamn. Illustrationen visar hur det kan komma att se ut när anläggningarna står klara i Lund. Illustration: White Arkitekter. Med en växande befolkning och, på den danska sidan, en minskad andel invånare i arbetsför ålder, blir det allt viktigare att se hela regionen som en potentiell arbetsmarknad. Internationellt sett är arbetskraften i Öresundsregionen välutbildad. Var tredje invånare i en ålder mellan 25 64 år har universitets- eller högskoleutbildning. 7 Regionen kännetecknas av ett stort antal universitet och studerande på en relativt liten yta. Det finns ett drygt tiotal universitet och högskolor i regionen och utöver dessa finns ett antal yrkeshögskolor på den danska sidan. Möjligheterna till forskning och utbildning är således stora och detta stärks av de framtida etableringarna av materialforskningsanläggningarna Max IV och European Spallation Source (ESS) i Lund. Detta innebär att ett världsledande europeiskt forskningscentrum lokaliseras i regionen. Till anläggningarna kommer internationella toppforskare och spridningseffekten av etableringarna beräknas komma hela regionen tillgodo. Bland annat etableras ESS Datacenter i Köpenhamn där data från anläggningen ska bearbetas och analyseras. 8 TRAFIK OCH PENDLING Trafiken över Öresund har ökat avsevärt efter Öresundsbrons öppnande. Personresorna har stigit från cirka 53 000 resor per dag innan bron invigdes till cirka 100 000 resor per dag år 2009. En utveckling som förväntas fortsätta då prognoser visar att antalet personresor beräknas vara cirka 200 000 per dag år 2030. 9 7 Tendens Øresund 2010. 8 ESS i Lund effekter på regional utveckling, 2009. 9 Pendlingsstatistiken är hämtad från rapporterna Därför reser vi över Öresund 2010 och Värt att veta om Øresundsbron 2008. På Köpenhamns centralstation är det fullt med folk i rusningstid. Där passerar pendlare på väg till Skåne och pendlare som kommer från Skåne för att arbeta i Köpenhamn. Foto: René Strandbygaard/DSB. Även pendlingen över sundet har ökat. Innan den fasta förbindelsen så pendlade mindre än 3 000 personer över Öresund varje dag. 2009 pendlade 20 000 personer över Öresund varav 18 000 pendlare använde Öresundsbron. 97 procent av dessa pendlare vara bosatta i Sverige och arbetade i Danmark. 10 Andelen pendlare totalt beräknas dessutom öka med mellan 40 60 procent med en fast förbindelse i norra Öresund, då denna förbindelse har ett helt annat upptagningsområde för pendlare än Öresundsbron. 10 Tendens Øresund 2010. ibu-öresund 17

Operan i Köpenhamn är något som lockar svenskar till andra sidan sundet. Men det är inte bara föreställningarna inne på Operan som lockar. Även den spektakulära byggnaden är ett utfl yktsmål i sig. Foto: Lars Anshelm. Pendlingen är ett av de områden som klart har gynnats av skillnader mellan Danmark och Sverige, framförallt pendlingen från Skåne till Själland. Detta då det finns individuella vinster med att arbeta på den ena sida av sundet och bo på den andra. SKILLNADERNA DRIVER INTEGRATIONEN Styrkan med Öresundsregionen är det geografiska läget med god tillgänglighet och närhet till kontinenten. En av framgångsfaktorerna för en gränsöverskridande regionen är att det finns skillnader och en variation mellan de delar som integreras vilket skapar vinster med ett utökat samarbete över gränsen och medför ett större och mer varierat utbud av tjänster, varor, service och upplevelser. För individer blir den funktionella integrationen extra tydlig då det skapar tillgång till en större arbetsmarknad, en utbyggd infrastruktur med gränsöverskridande transportmöjligheter, ökat utbud vad gäller shopping, dagligvaruhandel och kultur och i vissa fall tillgång till gränsöverskridande sjukvård. Det kan även handla om skillnader i kostnader på varor och tjänster, skattenivåer, lönenivåer, möjligheter till jobb inom kompetensområdet, sociala avgifter, kostnader för bostäder och kontor som gör att människor upplever att integrationen är fördelaktig. I Öresundsregionen är skillnaderna mellan de båda landsdelarna inom vissa områden väldigt tydliga och detta har också varit en drivkraft för integrationen. De senaste åren har lönerna generellt sett varit högre i Danmark än i Sverige och detta syns också i antalet pendlare som reser från Skåne till Danmark varje dag. Dessutom har det skett en kraftig ökning av bostadspriserna i och i närheten av Köpenhamn vilket har inneburit att danskar valt att flytta till Skåne samtidigt som de behållit sitt arbete i Danmark. Tio år efter Öresundsbrons öppnande har andelen danska medborgare i Malmö ökat från 0,9 procent till 4,1 procent. Lägre bilpriser och levnadsomkostnader är ytterligare skillnader som driver på integrationen. 11 Ett avgörande och unikt verktyg för regionens utveckling är möjligheten att använda den gränsöverskridande dynamiken genom att dra nytta av varierande synsätt, olika erfarenheter, nya samarbeten och oväntade synergier. Källa: ØRUS 2010 GRÄNSREGIONER I VÄRLDEN Runt om i världen, i både Europa, Asien och Amerika, finns det gränsöverskridande stadsregioner. I vissa regioner har integrationen kommit väldigt långt, till exempel i Greater Luxemburg som omfattar delar av länderna Luxemburg, Belgien, Frankrike och Tyskland, liksom i flera gränsregioner längs den tysk-nederländska gränsen. Integrationen i andra gränsregioner är knappt märkbar. I Europa är det tydligt att samverkan inom EU har påverkat förutsättningarna för samarbete och utbyte över gränserna. I och med att Öresundsregionens två länder avskiljs med ett sund så innebär detta en större fysisk barriär för integrationen än i de flesta andra gränsregioner som av- 11 10 år Øresundsbron och regionen, 2010. 18 ibu-öresund

skiljs med landsgränser. Att skapa hög tillgänglighet över vattnet är därför en viktig fak tor för att människorna ska kunna resa till andra sidan sundet och regionen integreras ytterligare. Öresundsregionen är dessutom ett relativt nytt gränsregionalt samarbete och därför är integrationen här i jämförelse med flera andra regioner bara marginell, trots stor pendlingsökning över sundet sedan Öresundsbrons öppnande. Många mellaneuropeiska regioner har dessutom en betydligt mer omfattande arbetspendling än Öresundsregionen. I flera av dessa fall har pendlingen underlättats av ett utbyggt gränsöverskridande tågsystem som i exempelvis Trinational Eurodistrict Basel som är en gränsregion mellan Frankrike, Tyskland och Schweiz. Gränsregionen Euregio Maas-Rhein (Belgien, Tyskland och Nederländerna) har tagit fram en gemensam transportplan för harmoniseringen av de tre ländernas olika system för kollektivtrafik för att underlätta just arbetspendlingen över gränserna. Ett gemensamt språk har visat sig vara en faktor som påverkar integrationen positivt. Ett exempel är det gränsöverskridande samarbete i Detroit-Windsor i USA respektive Kanada, där det har varit en fördel med engelskan som gemensamt språk. Även om det inte finns något gemensamt språk i Öresundsregionen, gör likheterna i det danska och svensk språket att det ofta går att tala det egna språket på den andra sidan sundet. I Lille-Kortrijk-Tournai i Frankrike och i Belgien har språket varit en barriär som påverkat samarbetet. Dock har man accepterat språkskillnaderna och den gränsöverskridande samverkan sker genom användning av både franska och flamländska. Det finns många olika samarbeten som driver integrationen framåt. I Euregio Maas-Rhein har utbildningssamarbetet kommit så långt att det etablerats ett självständigt gemensamt gränsöverskridande universitet. I Öresundsregionen har inte samarbetet kommit lika långt även om samarbetet inom det så kallade Öresundsuniversitetet har Högskolan i Kristianstad är ett av de nio universitet och högskolor som ingår i Öresundsuniversitetet. Foto: Jens Christian/Kristianstad Högskola. Barnen är Öresundsregionens framtid och det är de som om några år ska vara verksamma i det gränsöverskridande arbetet. Öresundsregionen har en stor potential men det gäller att förvalta den och ta vara på den på bästa sätt för att regionen ska utvecklas. Foto: Sophia Callmer/Sjöbo kommun. ibu-öresund 19

inletts inom utbildningsområdet. Syftet är att utvidga valmöjligheterna för studenterna i Öresundsregionen och underlätta deras möjligheter att kombinera studier på båda sidor sundet. I flera gränsregioner har samarbetet tagits till en annan nivå där en mer institutionaliserad struktur styr sam verkan, som i Euregio Maas-Rhein och i Lille-Kortrijk- Tournai. I dessa regioner har en tydlig struktur för den gränsöverskridande samverkan skapats som även backas upp politiskt. Samarbetet i Lille-Kortrijk-Tournai har till och med gått så långt att det bildats en beslutsfattande församling med egen rättskapacitet. Något som gett regionen möjlighet att fatta egna beslut, beslut som annars hade fattats på nationell nivå. I jämförelse med andra gränsregioner så finns det fortfarande en stor outnyttjad potential i Öresundsregionen inom en mängd områden. Detta bekräftas också av en OECD-studie som genomförts i Danmark, vars slutsats var att det krävs ytterligare samarbete och koordinering mellan den svenska och danska sidan Öresund om regionen ska utvecklas och integrationen öka. 12 Läs mer om detta i IBU-Öresunds material: 6 gränsregioner som kan inspirera Öresundsregionen Nulägesanalys Nätverksbaserad urban innovation Öresundsregionen version 3.0 Prognos för arbetspendling i Öresundsregionen med nya förbindelser Helsingborg Helsingör Öresundsregionens kvaliteter och framgångsfaktorer 12 OECD Territorial Reviews: Copenhagen, Denmark 2010. 20 ibu-öresund

Tätortsutveckling i Öresundsregionen ibu-öresund 21

Öresundsregionens främsta tillgång är människorna som bor, lever, arbetar och investerar i regionen. Det är de som ger regionen konkurrensfördelar och dem som regionen konkurrerar om. För att behålla och locka till sig nya människor och verksamheter är det viktigt att sätta människan i centrum av den fysiska planeringen. Tätortsutveckling i Öresundsregionen öresundsregionen karaktäriseras av en flerkärnig ortstruktur och utvecklingspotentialen i regionen ligger i att stärka detta nätverk av tätorter samt utnyttja den möjlighet som flerkärnigheten skapar med ett utbud av olika typer av boenden, arbetsplatser och miljöer. En variation av orter av olika storlekar med olika egenskaper erbjuder människor möjlighet att välja bostadsort efter de preferenser och krav varje individ har. Orterna fungerar även som servicecentrum åt befolkningen och flera av orterna har regionalt specialiserade roller som exempelvis universitetsorter, hamnstäder eller handelscentrum. 13 Köpenhamn och Malmö bildar tillsammans regionens centrum. Den attraktionskraft dessa städer besitter i form av deras storlek samt utbud av arbetsplatser, bostäder, kultur, nöje och handel bidrar till en tillväxt i hela Öresundsregionen. Styrkan i regionen är att dessa två kompletteras av orter av olika storlek och karaktär vilket bidrar till att människor och företag kan välja bostad och lokalisering där omgivningens förutsättningar passar dem bäst. Det som sker på lokal nivå påverkar i hög grad den regionala utvecklingen. Det är därför viktigt att tänka regionalt i den lokala planeringen för att öppna upp för nya möjligheter och se regionen som en enhet som konkurrerar med andra regioner i världen och inte inbördes. ATTRAKTIVA TÄTORTER ETT MÅSTE FÖR KONKURRENSKRAFTEN Tätorter och regioner i Europa har i och med övergången från ett industrisamhälle till ett tjänste- och kunskapssamhälle genomgått stora förändringar. Trender inom stadsforskningen visar tydligt att idag flyttar företagen dit människorna finns, det vill säga till kompetensen, medan det tidigare var så att människorna flyttade dit jobben fanns. 14 Förmågan att erbjuda attraktiva miljöer där folk vill bo och leva är med andra ord avgörande för regionens utvecklingsmöjligheter. Konkurrensen mellan orterna har ökat när det gäller att anpassa sig till de krav som befolkningen ställer på exempelvis boendemiljö, tillgänglighet till arbetsmarknaden, ett fungerande familjeliv, det kulturella utbudet samt närhet till natur och hav. Behovet att på ett strategiskt sätt utveckla attraktiva tätorter har därför blivit större än någonsin. Detta i sin tur kräver att den fysiska planeringen på ett tydligare sätt än tidigare måste börja fokusera på männi skan, och sätta hennes behov i centrum för att skapa goda förutsättningar för livskvalitet. Samtliga orter i Öresundsregionen behöver dock inte kunna tillgodose alla behov som invånarna har utan det är istället tillgängligheten till arbetsplatser, nöjen, handel och service som är avgörande vid val av bostadsort. Ett effektivt kollektivt transportsystem är nödvändigt för utvecklingen i hela regionen. Samtidigt som människors valmöjligheter har ökat i och med en bättre tillgänglighet, har det blivit allt tydligare att människor värdesätter sin boendemiljö högt. Vid val av bostadsort är tillgängligheten till arbetsmarknaden väldigt viktig. De sociala faktorerna så som livsstil, mångfald, sociala nätverk och konsumtionsmönster, får också en allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det är därför viktigt att lyfta in de mjuka värdena i planeringen och inte enbart fokusera på hårda faktorer för att tillgodose människornas behov och krav. I och med en ökad globalisering har även större fokus lagts på orternas resursförbrukning och klimatbelastning. 13 Öresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling ÖRIB II, 2008. 14 Image och Attraktionskraft i Skåne, 2010. 22 ibu-öresund

En styrka i Öresundsregionen är att det fi nns en möjlighet att välja det boende som passar varje individ och familj bäst. Vissa människor föredrar folkrika städer som Köpenhamn medan andra vill bo på landet på Österlen. Foto vänster: Köpenhamns kommun. Foto höger: Fredrik Ekblad/Ystads kommun. Tankarna om miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet har blivit ett allt viktigare inslag i stadsplaneringen, där täthet har blivit en nyckelfaktor. Det handlar inte bara om fysisk täthet, utan också om social och upplevelsemässig täthet som ger fler möten och utbyten mellan olika kulturella grupper. En större täthet minskar också reslängderna och energiförbrukning. Globaliseringen har också tvingat fram en debatt om orternas roller och villkor för hur de ska stå sig i den växande konkurrensen. I den stora uppbyggnadsperioden efter andra världskriget bestod utvecklingen av tätorter främst av att planlägga och bygga nya områden. Under de senaste 20 åren har fokus i allt högre grad legat på att utveckla redan befintliga stadsområden och i mindre utsträckning planera nya stora områden. Mer öppna och flexibla styrningsformer tillämpas och större uppmärksamhet ägnas åt marknadens logik och dynamik. Strategibegreppet har intagit en allt mer central roll i debatten om hur städer kan omvandlas och anpassas till aktuella utmaningar. Det strategiska tänkandet har blivit en viktig dimension i styrningen av tätortsutvecklingen. Översikts- och detaljplaner kompletteras av överordnade strategier med målformuleringar. Dessa bör också innefatta värderingar av olika offentliga investeringar, och hur dessa får största möjliga effekt på stadsomvandlingen och på de privata investerarnas agerande. Kommuner och offentliga aktörer kan arbeta för att privata investeringar bidrar till att användningen av mark och infrastruktur blir så effektivt som möjligt. I den strategiska planering för att skapa en attraktiv och dynamisk region så krävs det att den bebyggda miljön har Spiralen visar på det sambandet som fi nns mellan människan, platserna, städerna och regionen. Planeringen måste utgå från de mänskliga behoven. Platserna måste vara sammanlänkade i levande städer. Städerna behöver bindas samman med varandra för att skapa nätverksdynamik och livskvalitet för de som bor och verkar i regionen. Illustration: Gehl Architects urban quality consultants. ibu-öresund 23

Det är viktigt att föra in mjuka värden i den fysiska planeringen samt planera för människans behov för att skapa livskvalitet. För vissa är livskvalitet att kunna ta cykeln till stranden för att bada en varm sommardag. Foto: Fredrik Ekblad/Ystad kommun. vissa kvaliteter som utgår från behovet att skapa närhet och interaktion mellan människor och olika typer av aktiviteter. Kvaliteterna ska finnas på alla nivåer: regionen, städerna, stadsområdena och bostadsområdena, med syfte att göra staden tillgänglig för alla, att stödja den sociala interaktionen samt att skapa en miljö som erbjuder positiva upplevelser. Exempelvis kan strategierna handla om att omvandla ett område som har haft en helt annan funktion till något nytt med positiv image så att området får nytt liv. Andra strategier tar utgångspunkt i det transportsystem som finns och gör hållplatser till naturliga mötesplatser med olika funktioner och service i ett nytt stadsområde. Kollektivtrafiken kopplar samman området med resten av staden och den höga tillgängligheten leder till nya etableringar av arbetsplatser, bostäder, handel och annan service. Det finns även strategier som handlar om att ansöka om och genomföra stora internationella evenemang som skapar fortsatt uppmärksamhet och investeringar efter det att evenemanget ägt rumt. För ett framgångsrikt resultat i omvandlingen av en stad eller en stadsdel har det visat sig att det är bäst att använda flera strategier samtidigt. Oberoende vilken strategi som väljs så bör strategierna vara långsiktiga och ta utgångspunkt i den enskilda platsens möjligheter. På så sätt kan nya attraktiva stadsrum skapas och en ny platsidentitet uppstå som gör staden som helhet mer intressant och attraktiv för människorna. I Öresundsregionen är utvecklingen av Västra Hamnen i Malmö ett lyckat exempel på en strategisk omvandling. I Västra Hamnen har Malmö stad skapat en helt ny stadsdel med blandad stadsbebyggelse i ett område där det tidigare funnits tung industri. Utifrån tanken om hållbar stadsutveckling finns det idag kustnära attraktiva bostäder, verksamheter, utbildning, service, parker och grönytor i Västra Hamnen. Samtidigt som området utvecklats har platsens historia beaktats och på vissa håll har gammal bebyggelse utnyttjats till nya verksamheter. Bland annat har Sveriges Television flyttat in i Kockums gamla maskinverkstad och i Båghallarna som tidigare var kallager för material för Kockums ubåtsproduktion finns idag Skånes Dansteater, medan Kockums gamla ubåtshall bland annat inhyser delar av Malmö Högskola samt Mediegymnasiet i Malmö. 15 Ett långsiktigt strategiskt stadsomvandlingsprojekt är även H+ i Helsingborg, som under de kommande 20 åren ska leda till utveckling av södra delarna av centrala Helsingborg. Tanken är att skapa en dynamisk plats för arbete, boende, studier och fritid för de som lever och verkar i Öresundsregionen i ett stationsnära läge. Området ska utformas utifrån människans behov och det ska finnas ett utbud av olika boendeformer, verksamheter, service och aktiviteter. Genom förtätning och utveckling av området som i dag karaktäriseras av hamnindustri och storskalig infrastruktur ska H+ leda till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. 16 Även i Helsingør pågår en strategisk satsning för att omvandla delar av staden. Tanken här är att förvandla hamnen och Kronborgområdet från att ha varit präglat av varvsindustri till att bli ett modernt kulturcentrum. Ett 15 Malmö stad. Det Offentliga Rummet i Västra Hamnen En studie av Allmänna platser, deras tillgänglighet och kvalitéer, 2010. 16 FÖP H+, Samrådshandling fördjupning av översiktsplan för H+, 2010. 24 ibu-öresund

stråk från hamnen till slottet Kronborg ska utvecklas till ett nytt kultur- och fritidsområde, Kulturområde Helsingør, som ska stå färdigt år 2012. Det finns även andra långsiktiga strategiska projekt i regionen med fokus på hållbar stadsomvandling. I Lund pågår ett stadsutvecklingsprojekt Lund NE (Northeast) Brunnshög som genom hållbar stadsbyggnad ska knyta samman de nya stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV med den befintliga staden. En sådan satsning visar på vad investeringar så som forskningsanläggningarna, som kommer att bli flaggskepp inom materialforskningsområdet, kan bidra med för den stad och kommun där dessa lokaliseras. Det finns många exempel på hur satsningar i stadens offentliga rum har ökat de privata investeringarna och skapat en positiv utvecklingsspiral. I planeringen handlar det om att strategiskt tänka ut vilka offentliga investeringar som ska genomföras och hur man får största möjliga effekt. Effekter som leder till att orterna utvecklas så att det blir intressant för privata investerare att bygga där det har störst positiv effekt på utveckling av städer, stadsmiljö och livskvalitet. Attraktiva stadsmiljöer är en styrka i konkurrensen om välutbildad arbetskraft, liksom närhet till landskapskvalitéer som kust och hav, skog och naturområden. Ett levande stadsliv utgör en arena där människans sociala behov kan tillfredsställas på många olika sätt. För att en ort ska vara attraktiv och för att det ska uppstå ett stadsliv krävs det inte bara att platserna upplevs som attraktiva utan också att människor rör sig igenom rummet samt att det finns ett attraktivt fysiskt nätverk av både platser och stråk. En orts rumsliga kvalitet blir allt viktigare för att skapa levande och därmed socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. Illustrationen föreställer Kulturområde Helsingør där ett område som präglats av varvsindustri genom strategiska satsningar omvandlas till ett kultur- och fritidsområde. Illustration: Blominfo/landskabsarkitekt Jeppe Aagaard Andersen. I Västra Hamnen i Malmö har en ny stadsdel växt fram med bland annat attraktiva bostäder i varierande stil för att attrahera människor med olika behov och krav. Turning Torso har dessutom blivit ett landmärke för det nya Malmö. Foto: Johan Sjöholm. ibu-öresund 25

FAKTA Kvaliteter för rumslig attraktivitet Det finns ett antal kvaliteter som är nödvändiga för att skapa en attraktiv miljö. Kvaliteter som både skapar attraktion i den fysiska miljön men som även stödjer sociala, kulturella och innovativa nätverk i tätorterna och regionen för att skapa levande städer som upplevs som attraktiva och trygga, och som är hållbara. En viktig utgångspunkt i planeringen av attraktiva tätorter är att skapa tillgänglighet för alla, att stödja det sociala samspelet och att skapa en stimulerande och attraktiv miljö att vistas i. Kvaliteterna kan indelas i tre olika kategorier: Genom att koppla ihop de centrala funktionerna och mötesplatserna så kan människor gå eller cykla genom staden. De lokala nätverken kopplas sedan ihop med den regionala infrastrukturen och god tillgänglighet till hela regionens utbud av funktioner och upplevelser skapas. Illustration: Gehl Architects urban quality consultants. Tillgängligt Ett bra rumsligt nätverk behöver skapa tillgänglighet och koppla ihop lokala och regionala destinationer med varandra. Nätverkets rum och platser ska vara till för alla och välkomna alla åldrar, sociala grupper och kulturer. Det behöver också fi nnas en bra balans mellan olika trafi kformer för att nätverket ska kunna vara levande och hållbart. Gång-, cykel- och kollektivtrafi k ska prioriteras, vara attraktiv och säker. Socialt En bra koncentration av olika offentliga miljöer och stadsrum måste erbjuda såväl funktionell som social mångfald. Detta kan åstadkommas genom en varierad bebyggelse och en variation av upplevelser, aktiviteter och bebyggelsetyper. Olika rum behöver samla människor och aktiviteter för att kunna skapa trygga och levande platser, vilket kräver att platser och offentliga miljöer har en tydlig hierarki och läsbarhet. För att rummen ska stimulera till möten och utbyte mellan människor och aktiviteter så måste det skapas interaktivitet mellan byggnadens funktioner och det offentliga rummet. Det skapas med öppna fasader med olika offentliga verksamheter och service i bottenplanet. Delaktivitet 1 inom IBU har arbetat fram skissbilder på hur mötesplatser med många olika funktioner som samlar människor och stimulerar till möten kan se ut. Illustration: Aksel Kaalund. Sinnligt Ett bra rum måste kunna erbjuda positiva sinnliga upplevelser. En finmaskigt miljö med mänskliga dimensioner, små rum och många detaljer i ögonhöjd tilltalar de mänskliga sinnena och gör både färden och vistelsen intressant och upplevelserik. Ett offentligt rum som är väl defi nierat och avgränsat rumsligt bidrar till att skapa en trygg miljö och förutsättningar för goda sol- och vindförhållanden. En lokal förankring genom en tydlig identitet och karaktär som lyfter fram platsens kvaliteter skapar goda förutsättningar för en härlig och attraktiv miljö. Läs mer om de nio kvalitetskriterierna som ingår i dessa kategorier i delaktivitetsrapporten Öresundsregionens byutveckling och infrastruktur från delaktivitet 1. Till Skäralid i Söderåsens nationalpark kan man åka kollektivtrafi k vilket gör nationalparken och naturupplevelsen där tillgänglig för alla.. Foto: Johan Sjöholm. 26 ibu-öresund

Attraktiva tätorter är otroligt viktigt för en regions utveckling. I en levande stad rör sig och möts människor i det offentliga rummet, som här i Simrishamn och i Holbæk. Foto vänster: Claes Löwdahl/Simrishamns kommun. Foto höger: Region Sjælland. Människan och hennes aktiviteter är grunden för hela samhället och regionens utveckling. Även de mest globala företeelser har sin utgångspunkt i enskilda individers aktiviteter på lokala platser. För att Öresundsregionens tätorter ska fortsätta utvecklas och fortsatt vara attraktiva för människorna så är det nödvändigt med långsiktig strategisk planering med fokus på hållbar stadsutveckling. STATIONSNÄRA LOKALISERING En livskraftig och attraktiv flerkärnig ortstruktur förutsätter en god tillgänglighet mellan orterna så att människorna får tillgång till regionens utbud av funktioner och upplevelser. Detta innebär att orterna i Öresundsregionen behöver bindas samman av ett hållbart kollektivtrafiksystem med en kombination av tåg och busstrafik och att transportknutpunkterna blir naturliga och levande mötesplatser. För att främja en hållbar utveckling bör ny bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser helst lokaliseras till täta stadsmiljöer runt stationer och kollektivtrafikens större bytespunkter. Att bygga och förtäta i stationsnära läge möjliggör även skapandet av nya spännande mötesplatser som bidrar till en levande och attraktiv stad. Genom att bygga och förtäta kring tågstationer är det möjligt att låta de orter som trafikeras av den regionala tågtrafiken att utvecklas till centrum för ett mindre upptagningsområde. För att detta ska kunna ske är det nödvändigt med en funktionsblandning i dessa områden med både bostäder, arbetsplatser och olika sorters service och handel så att människor kan uträtta sina dagliga sysslor på väg till och från arbetet i närheten av stationen. Ett levande och multifunktionellt centrum vid stationen som länkas samman med den existerande stadskärnan ger en levande miljö. Med förtätningar i stationsnära läge får befolkningen snabbare och lättare tillgång till hela Öresundsregionen med hjälp av kollektivtrafik. Tillsammans med lokala kompletterande satsningar så som bussar, pendlarparkeringar, gångvägar och cykelvägar knyts regionen samman. Tät bebyggelse och funktionsblandning vid kollektivtrafikens stationer ökar dessutom resurseffektiviteten och skapar aktivitet under större delen av dygnet vilket bidrar till trivsel och trygghet. Planering och byggande av bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge ger invånarna i Öresundsregionen större möjlighet att på ett miljövänligare sätt pendla inom ett större arbetsmarknadsområde. Det innebär även att marken i tätorterna utnyttjas bättre så att exempelvis värdefull åkermark inte exploateras. Erfarenheter från Köpen hamns området visar att bilanvändningen kan minska med 10-20 kilometer per dygn och anställd om arbetsplatsen ligger i ett stationsnära läge. 17 Detta innebär att stationsnära lokalisering av bostäder och arbetsplatser leder till att fler människor reser kollektivt istället för att köra bil, och detta i sin tur minskar koldioxidutsläppen och samhällets klimatpåverkan. I Region Hovedstadens mest tätbebyggda områden beräknas reduceringen av koldioxid att vara åtta procent, i förstäderna sex procent och i ytterområdena endast en 17 Öresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling ÖRIB II, 2008. ibu-öresund 27