för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA
Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade av traditionella könsmönster. Vi anser att vi har för lite tid till att reflektera och diskutera över vårt förhållningssätt. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med genus och jämställdhet genom att använda sig av likabehandlingsplanen/kompissolen för att säkerställa ett trivsamt klimat för alla på förskolan. I april 2012 har samtliga föräldrar fått likabehandlingsplanen presenterad för att ha kännedom om vårt värdegrundsarbete. I april 2012 är samtliga pedagoger på Källgatans förskola medvetna om vikten av sitt eget förhållningssätt och bemötande mot pojkar och flickor så att alla barn utvecklar sin egen självkänsla. Under läsåret har samtliga föräldrar fått likvärdigt bemötande oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för att vi respekterar alla människors uppfattningar och levnadssätt. Vi använder kompissolen. Köpa in Kompiskort och Små kompissagor för att använda i barngruppen. Presentera likabehandlingsplanen på utvecklingssamtalen och för de nyinskolade barnens föräldrar. Diskutera över vårt eget förhållningssätt på vår planeringstid. Följa upp hur vi använt kompissolen. Följa upp användandet av Kompiskort och Små kompissagor. Har samtliga föräldrar fått likabehandlingsplanen presenterad? Föräldraenkät om deras uppfattning om vårt bemötande.
Kreativa läroprocesser/pedagogisk dokumentation Vi har börjat att se över vår dokumentation och diskuterar begreppet pedagogisk dokumentation. Vi har även påbörjat pedagogisk dokumentation av barnens lärande. Vi känner att vi inte får tiden att räcka till och har börjat diskutera fler samarbetsmöjligheter för att få mer tid till planering/reflektion. I april 2012 samarbetar pedagogerna på Källgatans förskola bättre för att få mer gemensam reflektionstid till att diskutera barns lärprocesser samt planera och dokumentera. I april 2012 kan samtliga pedagoger på Källgatans förskola genom dokumentation synliggöra pojkars och flickors lärprocesser vid av och påklädning för att säkerställa att vi ger barnen samma förutsättningar. I april 2012 har barnen utmanats i olika kreativa uttrycksformer för att utforska omvärlden med alla sina sinnen. Se över schemamöjligheter, ha gemensamma avdelningsmöten och arbeta modulvis i större utsträckning. Använda BRUK A 2.2 gällande Helhetssyn på utveckling och lärande som underlag för diskussion och reflektion samt för självskattning. Erbjuda barnen material i olika former (lera, färg etc). Ha inslag av drama, rörelse, rytmik, musik, dans etc. Följa upp hur vårt schema, avdelningsmöten och modularbete fungerar. Följa upp dokumentationen om pojkar och flickors lärprocess vid påklädning. Följa upp vilka material barnen har erbjudits. Följa upp hur vi använt drama, rörelse, rytmik, musik, dans etc i vår verksamhet.
Matematik Vi leker dagligen in matematik i vardagssituationer men vi önskar mer tips och inspiration för att kunna utveckla arbetet. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med att medvetandegöra matematiska begrepp i barnens vardag så att barnen får en framtida positiv inställning till matematik. Mer tips och idéer från bl.a. matteinspiratörer, andra förskolor och ny litteratur. Använda sagor, sånger, rim och ramsor för att synliggöra olika matematiska begrepp. Lägga särskild vikt vid två matematiska begrepp i veckan. Prata matematik i samtliga vardagliga situationer. Vi följer upp om vi genomfört metoderna. Vi observerar barnen och är lyhörda för deras intresse och matematiska framsteg. Språk och modersmålsstöd Vi är medvetna om att språket lägger grunden för allt lärande. Vi jobbar aktivt med språket under dagens samtliga vardagssituationer och sagor, sånger, rim och ramsor är dagliga inslag i vår verksamhet. Barnen kommer i kontakt med skriftspråket och visar intresse för bokstäver och att lekskriva. Ett fåtal barn får modersmålsstöd en till två timmar i veckan. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med barns uttal och artikulation för att ge barnen förutsättningar till ett bra talspråk. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med att väcka barnens intresse för bilder och bokstäver så att barnen får grunden till skriftspråket.
I november 2012 har samtliga barns föräldrar på Källgatans förskola fått information om modersmålsstöd så att alla har en möjlighet att söka stödet. Sagor, sånger och ramsor som bl a tränar munmotoriken. Daglig kommunikation med barnen. Samling Klappa namn/stavelser. Sagor i olika former. Uppsatta ord i substantiv på avdelningen. Böcker som är tillgängliga för barnen. Alltid ha papper och pennor framme till barnen. Visa barnen sin namnbild. Lekmaterial med bokstäver. Utmana barnen att skriva sitt namn i olika material. Stöd av modersmålspedagog. BRUK A 2.10 Språk Informera föräldrar om modersmålsstöd på inskolningssamtalen. Vi följer upp om vi genomfört metoderna. Känner barnen igen ordbilden av sitt namn? TRAS Vi ser över hur många barn som har fått modersmålsstöd. Motsvarade det föräldrarnas önskemål?
Natur Vi ser att barns lek och upptäckarlust ökar när vi besöker skogen och olika lekparker. Tyvärr har de tillfällen då vi kunnat lämna gården varit för få eftersom möten och annan verksamhet har prioriterats före. Barnen uppskattar vattentemat och i den pedagogiska dokumentationen har barnens tankar drivit arbetet framåt. I april 2012 tar samtliga pedagoger på Källgatans förskola vara på naturen i vår närmiljö genom att kontinuerligt vistas där så att barnens intresse och nyfikenhet väcks. I april 2012 har samtliga avdelningar arbetat med vatten som tema så att barnen får leka in en förståelse för vattnets olika former, beteenden och användningsområden. Vistas i naturen eller skogen. Spindelterrarium Samtala med barnen om upptäckter på och utanför gården. Lära barnen att värna om naturen. Upptäcka närmiljön. Fortsätta temaarbetet om vatten samt dokumentera processen. Carina Eriksson (som gått utbildning) kommer till avdelningarna för att arbeta med NTA-lådan i barngrupp. Hur har vi gjort upptäckter med barnen i närmiljön? Är barnen intresserade? Följa upp arbetet med vattentemat. Förstår barnen vattnets olika former? Följa upp arbetet med NTA-lådan.
Teknik Barnen erbjuds bygg- och konstruktionslek med flera olika material som står lättillgängligt för barnen. Vi pedagoger anser oss inte ha tillräckligt med kunskap om enkel teknik för att kunna väcka barnens nyfikenhet. I april 2012 har samtliga pedagoger på Källgatans förskola inhämtat kunskap om teknik i förskolan så att teknik blir ett naturligt inslag i verksamheten. Inhämta kunskap i lämplig litteratur. Vi önskar föreläsning och/eller inspiration från andra förskolor. Carina Eriksson (som gått utbildning) kommer till avdelningarna för att arbeta med NTA-lådan i barngrupp. Följa upp hur vi inhämtar kunskap om teknik. Följa upp om vi har konkretiserat teknik för barnen. Följa upp arbetet med NTA-lådan. Miljö och hälsa Vi pedagoger är medvetna om hur vårt eget förhållningssätt angående en hälsosam livsstil speglar av sig på barnen. Vi pratar både om kost och motion med barnen. De har många kloka tankar som de diskuterar både med oss och sina kamrater. I april 2012 erbjuder Källgatans förskola en rik och hälsosam miljö för att medvetandegöra barnen om en hälsosam livsstil.
Metoder Vi har valt att servera onyttig kost endast vid två tillfällen per läsår, lucia och midsommar. Vi uppmärksammar barnens födelsedagar med ett fruktfat. Barnen får ekologisk mjölk varje dag och köket serverar ekologisk mat i så stor utsträckning som möjligt. Vi leker rörelselekar. Vi går till skogen eller en lekpark när verksamheten tillåter. Barnen får leka ute nästan varje dag. Vi gör barnen medvetna om vad kroppen behöver för att må bra. Vi följer upp hur vi erbjudit utelek samt rörelselek. Vi observerar, samtalar och dokumenterar med barnen om de blivit medvetna om vikten av att leva hälsosamt. Barns inflytande Barnen har många egna val under dagen men vi behöver vara tydligare och påvisa för barnen när det är dem som väljer. Vi genomför även demokratiska val. Sångkort, aktivitetskort och teateräventyr är återkommande inslag i vår verksamhet. Vi samtalar och intervjuar barnen eftersom deras tankar genererar en utveckling i det pedagogiska arbetet. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med att ge pojkar och flickor samma förutsättningar till eget inflytande för att lägga grunden till ett demokratiskt medborgarperspektiv. I april 2012 arbetar samtliga pedagoger på Källgatans förskola med att göra pojkar och flickor medvetna om sitt eget inflytande så att de känner att de har samma förutsättningar att påverka sin egen tillvaro. Synliggöra för barnen när de har inflytande, får välja.
Demokratiska val t.ex. måltidsval. Aktivitetskort Sångkort Låta barnen välja böcker på biblioteket. Barnintervju kopplad till att medvetandegöra målet. Föräldrars inflytande Vi erbjuder föräldrarna information på flera olika sätt men anser att det är i den dagliga muntliga kommunikationen som informationen kommer fram till föräldern bäst. Vi har dålig uppslutning till föräldramöten men det kommer många fler föräldrar på familjeaktiviteter då de får ta barnen med sig. Många föräldrar talar om för oss att enkäten är för svår och för lång och därför väljer de att inte fylla i den. I april 2012 har alla föräldrar känt sig välkomna och viktiga i den dagliga kontakten för att skapa ett förtroende mellan förälder och pedagog. I maj 2012 har alla föräldrar haft ett samtal om sitt barns utveckling för att synliggöra och ge föräldrarna möjlighet att bli delaktiga i verksamheten. I maj 2012 har pedagoger, barn och föräldrar tillsammans haft gemensamma traditionella aktiviteter för att skapa samhörighet mellan hem och förskola. Inskolning Daglig kontakt Hembrev Grovplanering Firande av högtider Daglig skriftlig information i hallen.
Utvecklingssamtal som bl. a innehåller information om vår läroplan, verksamhetsplan och likabehandlingplan/kompissol. Kommunens och Källgatans egen föräldraenkät. Har vi genomfört utvecklingssamtalen? Har vi informerat om läroplanen, verksamhetsplanen, och likabehandlingsplanen/kompissolen. Samverkan förskola skola Vi har ett samarbete med Björktorpsskolan. På vårterminen hälsar förskoleklasspersonalen på barnen på förskolan och i maj följer vi med barnen till en inskolningsvecka i skolans lokaler. Höstens utvärderingsmöte (2011) blev aldrig av. Eftersom flera av barnen började i andra skolor så blev överinskolningen olika och mer eller mindre genomtänkt. Eftersom flera föräldrar uttrycker oro och ställer många frågor till oss angående förskoleklass och fritidshem, som vi inte alltid kan svara på anser vi att föräldrarna bör vara mer delaktiga i överskolningsprocessen. Under läsåret 2011/2012 har Källgatans förskola upprättat en samverkan med den aktuella förskoleklassens personal så att det pedagogiska arbetet överbryggas från förskola till förskoleklass. I maj 2012 är barnen i storbarnsgruppen trygga och samspelar med varandra så att de har förutsättningar till utveckling och lärande. I maj 2012 är barnen i storbarnsgruppen språkligt och matematiskt medvetna så att de har en utvecklingsgrund för matematik- och språkundervisning i förskoleklassen. Förskoleklasspersonalen hälsar på barnen på förskolan. Vi skolar över barnen till förskoleklassen fyra dagar i maj. Barnen gör en teckning över vad de tycker om att gör inne och ute som de lämnar till förskoleklasspersonalen.
Vi önskar ett överskolningssamtal med förskoleklasspersonalen tillsammans med barnets förälder. Storbarnsgruppen träffas en gång i veckan med en känd struktur/upplägg. Samlingar med lekar och sånger etc Träna på att skriva sitt namn. Experiment Naturupplevelser (matematik, språk). Marie Eriksson är Källgatans representant vid utvärderingen i överskolningsgruppen. Observationer av enskilda barn och gruppen i helhet utifrån fastställda kriterier för trygghet, språk och matematik. BRUK 2.10 och BRUK 2.2. TRAS-observationer Intervjuer och utvärderingar för/av barnen.