Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Relevanta dokument
Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Presentation av KNUT projektet

Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Eftermiddagens innehåll:

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Vad innebär egentligen hållbar

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Upptäck Jordens resurser

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga

Programanpassad hållbarhet för gymnasiet

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?

Utbildningspaket Konsumtion

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Klass 6B Guldhedsskolan

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Trafiken i praktiken Åk 2-3

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

Om klimat, miljö och energi

Hållbar utveckling Energi & klimat. Mathias Sundin BioFuel Region

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

döden i datorn SPN-uppdrag

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Hur handlar vi hållbart?

Ekologiskt fotavtryck

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Lektion nr 3 Matens resa

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Stadens utveckling och Grön IT

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Stadens utveckling och Grön IT

Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

Energi- och klimatdagen 2014

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Vad händer sen? en lärarhandledning

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Räkan Rut för förskolan

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Tidningstjänst AB och miljön

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Upptäck Jordens resurser

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/ Handledare: Eva Nilsson

Energikostnad för olika förpackningar

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.

Färden mot en fossilfri kyrka. SKKF:s Rikskonferens, 22 maj 2018

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Hållbar utveckling. s

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning

Trafiken i praktiken årskurs 6 9.

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Vad gör vi åt allt de.a då?

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

Tillgänglighet! Mångfald!

tokiga transporter SPN-uppdrag

Ap el går dssk ol ans Ap el går dssk ol ans En e r g ibok 8A o ch 8B Hös t en 2013

Enkät om lärande för hållbar utveckling i Blekinges skolor och förskolor December 2014 februari svar. Vilken är din yrkesroll?

Energivecka Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lathund att skapa och tilldela en LPP

Transkript:

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Vad är hållbar utveckling?

Hållbar utveckling är en utveckling som 6llfredställer dagens behov utan a: äventyra kommande genera6oners möjligheter a: 6llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)

Sociala dimensionen (räbvisa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)

Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)

Se helheten! KlimaJörändring 154 % (Sverige 3,7 jordklot) World overshoot day 2014: 19 augusn Aerosoler (ännu ej uppmä:) Ozonlagret Kväve Färskva:en

Det globala perspek6vet 8 a: påverka och bli påverkad

Vad är lärande för hållbar utveckling?

DefiniNonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a: få barn, ungdomar och vuxna a: förstå förutsä:ningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e: sä: som förbereder eleverna på e: ak6vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a: ta e: personligt ansvar för si: handlande. E: lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra6ska arbetssä:. kri6ska förhållningssä:. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak6ghet och inflytande.

Skolan har eb tydligt uppdrag Den Globala Skolans sammanställning av hur lärande för hållbar utveckling finns beskrivet i skolans styrdokument visar a: de:a är e: tydligt uppdrag på alla nivåer. Finns a: ladda ned på www.denglobalaskolan.com

Vi måste ge våra barn & ungdomar de bästa förutsäbningarna för ab skapa sig en bra framnd (socialt- yrkesmässigt- miljö- ekonomiskt) Undervisning som bygger på aktuella och relevanta kunskaper Undervisning som relaterar 6ll deras perspek6v och intresseområden Undervisning som skapar goda möten mellan elever, lärare och det omgivande samhället Undervisning som skapar handlingskompetens Undervisning som gör a: barnen och ungdomarna får inflytande i skolan och i samhället

Hur gör vi?

1. Jobba ewer en strukturerad modell.

Grön Flagg Teman ab arbeta med: Livss6l och hälsa Klimat och energi Närmiljö Konsum6on Va:enresurser Kretslopp Alla ska vara med: pedagoger skolledare övrig personal barn/elever föräldrar Kontaktpoli6ker www.hsr.se/gronflagg

Material och inspira6on http://www.hsr.se/pedagogiskt-material

2. Innehåll och övningar som kopplar Nll verkligheten!

Resor - transporter

Hur tar vi oss Nll och från skolan? Hur långt har jag 6ll min skola? Hur tar jag mig dit och därifrån? Vilka olika alterna6v finns det för mig a: ta mig 6ll skolan? Vad är fördelarna och nackdelarna med de olika alterna6ven? SO- frågor: Hur påverkas min hälsa av de olika alterna6ven? Hur påverkas människor i närområdet av trafikslagen? NO- frågor: Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs? Ma:efrågor: Besparing, andelar, resursåtgång etc. Bild: Illustrera transportalterna6ven och vägar/gångvägar Svenska: Skriva en rapport om elevernas skoltransporter

Vad driver framndens bilar?

Koldioxidutsläpp per person Kg CO2 Per gång Per år (220) Cykla eller gå 6ll skolan/jobbet 0 0 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Nissan Leaf el (1 pers) 0,04 8,8 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Fiat Punto biogas* (1 pers) 0,27 59 Dieselbuss 6ll skolan/jobbet (10 km t&r) (2/3 fylld) 0,33 73 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Volvo V40 Diesel 2014 (1 pers) 0,95 209 Bil 6ll jobbet (10 km t&r) Volvo V70 Bensin 2004 (1 pers) 2,5 550 Tåg Göteborg- Stockholm (elmix Sverige) Flyg Göteborg- Stockholm Tåg Sverige- Kroa6en (elmix resp land) Flyg Sverige- Kroa6en Flyg Sverige- Thailand 1,5 80 160 450 2200 *Biogasanvändning reducerar utsläppen med 82% (Källa: Naturvårdsverket)

Bygg en bil! (Energifallet & Energiutmaningen) Ballongbil Visar på e: enkelt sä: energiomvandling sam6digt som den s6mulerar fantasi, krea6vitet och prak6sk teknik. Solcellsbil Samma princip men lite dyrare och lite mer avancerat.

Mat

Hur påverkar min mat mig och världen? Maten står för ¼ av Sveriges klimatutsläpp! Vad äter jag under en dag? Vilken påverkan orsakar den maten? Vad kan jag göra för a: minska min påverkan? Odling/produkNon markanvändning, kemikalier, va:enförbrukning, energiförbrukning, djurhållning, arbetsförhållanden etc. Transporter utsläpp, resursanvändning etc. KonsumNon hälsa, näringsinnehåll, matsvinn, återvinning, kretslopp etc. Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs? www.norrmejerier.se

Uppdrag: Skapa den klimatvärsta middagen! (Energifallet) Diskutera i 5 minuter med din bordsgranne och skriv ned en 3- rä:ers middag som är så klimajörstörande som ni kan komma på!

Maten

Vilka val kan jag göra? Vad innebär de? Undersöka vad olika märkningar betyder och utbudet av sådana varor i affären. Jämföra priser med vanliga varor.

KonsumNon

Uppdrag: PryldetekNverna (Energifallet) Undersöka prylar hemma och på skolan. Vilka saker behöver vi verkligen? Har vi onödiga prylar? Hur påverkar vi världen med alla prylar? AB diskutera: Vilket/ vilka material är den gjord av? Var kommer materialet ifrån? Hur framställs det? Var är saken 9llverkad? Ti;a på karta. Vad händer med saken när den går sönder? Vad gör vi av saker vi har använt färdigt? Kan materialet i saken återvinnas och bli något ny;?

Vad händer med skräpet?

NedbrytningsNder för olika material (Håll Sverige Rent och WWF) Bananskal 2-5 veckor Tidningspapper 3-12 månader Mjölkkartong upp 6ll 2 år Cigareqimp 1-5 år Tuggummi upp 6ll 5 år Nylonmaterial 30-40 år PlasJörpackningar upp 6ll 500 år Aluminium upp 6ll 500 år Glas upp 6ll 1.000.000 år.

Återvinning Lär mer om hur! Ordna sortering på skolan Skräpplockardagar Tävlingar för a: samla in vissa frak6oner Samla pant för en rolig ak6vitet Filmer finns exempelvis på www.riab.se www.tetrapak.se

Energi

Uppdrag: Stoppa energitjuvarna! (Energifallet) I den här övningen spanar klassen 6llsammans erer energitjuvar i skolan det vill säga sådant som använder energi i onödan. Målet med övningen är a: eleverna ska bli uppmärksamma på hur energi används, bli medvetna om olika sä: a: hushålla med energi samt förstå hur deras egna val och handlingar är kopplade 6ll energianvändning och miljöpåverkan.

Global energinllförsel Biobränslen 10% VaBen 2% Vind/sol 1% Fossilgas 21% KärnkraW 6% 81% fossil energi Olja 33% Kol 27% Källa: Energimyndigheten

Lite mer om Ämnesövergripande kostnadsfri: material från Naturskyddsföreningen. Övningar som är uppdelade för F- 3, 4-6 samt 7-9. Filmer och andra verktyg. Laddas ned från webben. www.energifallet.se

Några yberligare exempel på verktyg

Vi har det ganska bra i Sverige Chansen a: födas här är dock 0,08% www.livetslo:eri.se Lär dig om utmaningarna du ställs inför om du föds i e: annat land

Uppdrag: Handla hållbart! Hur påverkar våra val i bu6ken? Gör dina val och försök a: få så många poäng som möjligt! www.wwf.se/ avtryck

Vad är ekologiskt fotavtryck? Vårt ekologiska fotavtryck är e; må; på hur stor biologiskt produk9v land- och havsyta som krävs för a; ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar u9från aktuell teknikanvändning. Enheten är glha (globala hektar) Land: Sni;värde: USA 9,4 Sverige 5,1 Världssni; 2,7 Hållbar gräns* 2,1 Bangladesh 0,5 *Minskar ju fler människor vi blir!

Panda Planet - WWF

Exempel på böcker, material & filmer (www.knutprojektet.se)

Vill du veta mer om KNUT eller de exempel som jag har geb er? Läs på vår webb eller kontakta oss! www.knutprojektet.se