Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef



Relevanta dokument
RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Psykoser Roger Carlsson

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Schizofreni och andra psykossjukdomar

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Underlag för psykiatrisk bedömning

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

Psykoser Roger Carlsson

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

-Stöd för styrning och ledning

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Depression hos äldre i Primärvården

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Behandling vid samsjuklighet

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Validand och valideringshandledare

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Återhämtning - en introduktion

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Psykoser. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Antagen av Samverkansnämnden

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Bipolärt syndrom hos unga

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm

Psykisk ohälsa- Vad är det?

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Transkript:

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Årets australiensare 2010

Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första 1-2 åren Hög s-risk

Insjuknanden Snabbt insjuknande Långsamt insjuknande Symtomökning under en kort tid Kan vara dramatiskt Ibland sjukdomsinsikt och söker hjälp Relativt välfungerande innan insjuknandet Vanlig tonårsovilja, drar sig undan. Smygande symtomökning Icke hjälpsökande Mycket negativa symtom Familjen anpassar sig Ser sig inte som sjuk Ofta stora funktionsnedsättningar

Tidig intervention Snabb kontakt med ett multiproffisionellt team Optimerad läkemedelsbehandling Lättillgängliga resurser Närstående Motivationsarbete Psykosutredning Psykoedukation Färdighetsträning I en miljö som passar ungdomen

Behandling av: Depression Ångest Social fobi OCD PTSD Dåligt självförtroende/färdighetsbrister Kvarstående psykossymtom

Behandlingsmål Symtomremission Förhindra återfall Ett bra liv

Diferentialdiagnoser Bipolär sjukdom Depression Personlighetsstörning PTSD OCD Missbruk Dysmorfofobi Asperger Dissociativa tillstånd

BIPOLÄR SCHIZOFRENI BIPOLÄR SCHIZOAFFEKTIV SCHIZOFRENI BIPOLÄR Före insjuknandet: Ngt högre IQ Inga kogn störn Efter första insjuknandet: Lite kogn störn SCHIZOFRENI Ngt lägre IQ Kogn störn Mer kogn störn

En sjukdom med varierande prognos Kroniskt svårt sjuk Återställd helt frisk Wieselgren & Wicklén -03

Natural History of Schizophrenia Good Function Psychopathology Premorbid Prodromal Progression Stable Relapsing Poor 10 20 30 40 50 60 Data of J. A. Lieberman. Age (years) 11

Staging 1 Unspecific symptoms 2 UHR 3 FEP 4 Schizophrenia 5 Chronic

Högrisktillstånd för psykos UHR (Ultra High Risk) ARMS (At Risk Mental State) SIPS (Structured Interview for Prodromal Syndrome) APSS (Attenuated Psychotic Symtoms Syndrome) BLIPS/BIPS (Breif Limited Intermittent Psychotic Symptoms) GRDS (Genetisk risk och nedsatt funktion)

DSM V - APSS? a) Milda vanföreställningar, hallucinationer eller desorganiserat tal (åtminstone ett av dessa symtom) b) Frekvens/aktualitet (under senaste månaden, minst 1 ggr/v) c) Progress (symtomdebut eller signifikant försämring under det senaste året) d) Hjälpsökande, symtom enligt a-kriteriet störande för personen ifråga e) Exklusionskriterium (förklaras inte bättre av annan DSM V diagnos) (BORDERLINE exkluderar APSS) f) Har aldrig uppfyllt kriterierna för psykos

SIPS

SIPS (structured interview for prodromal syndromes) Från PRIME (Prevention through Risk Identification, Management and Education) Research Clinic,Yale, bygger på ARMS,CAARMS och PANSS Validerad Fångar psykosnära symtom

Prodromalhandläggning Lågtröskel/lättillgängligt Bedömning och uppföljning Minimera stress Minimera avbrott i vardagslivet. Undvika negativa sociala följder Symtomatisk behandling Behandla depression, ångest, social fobi etc Medicinering? Omega 3? Antipsykotisk lm-behandling vid övergång i psykos eller vid hög risk för suicid, våld eller när t.ex. antidepressiv medicinering inte ger effekt Anhörigkontakt och stöd?

PRODROMALFAS Alison Young: 15 års uppföljning UHR Efter 15 år: 27,5 % insjuknat. 1 år 16,6 % 2 år 20,6 % 3 år 24,7 % 4 år 27,4 % 10 år nästan inga alls...men OUTPOST syndrom, remission upp till 10 år, sen prodromal igen och sen psykos...

EARLY INTERVENTION Full recovery efter 12 månader Case manegament/tau 15% Full Early Intervention 52% Patienterna kostar 1/3 av den vanliga vården. UK måste ny vård vara både effektivare och billigare för att man ska införa den. Efter studie om kostnadseffektivitet har har UK startat upp 50 nya EI-team.

Prodromalinitiativ på UT Genom att fokusera på prodromalindivider på ett strukturerat sätt minska psykosincidens eller vid psykosdebut minska DUP och förbättra prognos.

Prodromalerfarenheter UT Vid antipsykotisk behandling låga doser Minskat behov av sjukskrivning. Om sjukskrivning ofta deltid och år efter 1 år åter i jobb och studier 75-100% Ordinärt boende Självförsörjande Ingen sjukhusvård

Prodromalerfarenheter UT Ofta sökt själva Oftast motiverade till kontakt och behandlingsinsatser Deltar aktivt Har insikt

Schizofreni Schizoaff Psykos UNS Prodromal Case-mix UT (psykos) 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2008 2011

EARLY INTERVENTION För alla dagnoser: Bipolär, Depression, Emotionell Instabil Personlighetsstörning, Ätsrörningar, Missbruk... Stigmafree settings! Vården anpassad till ungdomarna Specialiserad vård Fasspecifik vård