odont dr & övertandl.



Relevanta dokument
Tandvårdsfobi. Tdl Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

Rutiner för sedering med midazolam inom barn- och ungdomstandvården

Folktandvården Dalarna. RamBarn Sedering av barn och ungdomar

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Sedering med midazolam i barn- och ungdomstandvården vid behandling av barn och ungdomar Omfattning

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

ANELÄK Premedicinering till barn

Sedering i tandvården Manual

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

rsöksutbildning påp specialistnivå i Orofacial Medicin

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Premedicinering till barn Anestesikliniken

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Sedering med midazolam i barn- och ungdomstandvården vid behandling av barn och ungdomar Omfattning

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Riktlinjer för användning av midazolam som premedicinering inom. barn- och ungdomstandvård Region Halland.

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Allmäntandläkare 2014

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Oro, ångest och depression

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Inskolning vid autism

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB)

I utveckling KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

ANELÄK Barn och akut smärta

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Äldre och läkemedel LATHUND

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Symtomlindring vid döendetd

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Hälsofrämjande vårdmiljö

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi i Kalmar län Tobak och tänder

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Riktlinjer för användning av midazolam som premedicinering inom. barn- och ungdomstandvård Region Halland.

Sedering med midazolam

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

MADRS-S (MADRS självskattning)

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

KURSER 2013 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Risk för ojämlik vård av extremt tandvårdsrädda

Rehabilitering för personer med hjärntumör

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Personlighet och omgivningsfaktorer samverkar med tandvårdsrädsla

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Depressions och ångestbehandling

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Programme in Nursing 180 higher education credits

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Kursprogram interna kurser. Sista ansökningsdag 29 juni 2012!

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Sedering med midazolam i barnoch ungdomstandvården

Transkript:

MUNHÄLSA. Sjukdom och funktionshinder Mun-H-Center 090402 Tandvårdsfobi Catharina Hägglin, H odont dr & övertandl. Kliniken för f r Oral Medicin Odontologen Göteborg och Enheten för f r Odontologisk Beteendevetenskap (EOB) Odontologiska Institutionen vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet E-mail:catharina.hagglin@odontologi.gu gu.se

Dagens meny: Rädsla/fobi? Epidemiologi Etiologi och manifestationer Behandling (beteendeinriktade metoder) Patientfall

Skillnaden påp rädsla och fobi?

Rädsla Tanke QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Känsla En av våra v grundemotioner Funktionell vid hot mot vår v r trygghet, välmående Starkt överlevnadsvärderde Handling Fysiologi

Fobi Tanke Känsla Irrationell kraftig rädsla r för r specifika stimuli eller situationer Hinder i det dagliga livet Insikt om att rädslan r är överdriven Leder till undvikande eller starkt obehag vid konfrontation Handling Fysiologi

Epidemiologi Tandvårdsr rdsrädsla/ dsla/-fobi är en av våra vanligaste rädslor r och fobier. (Agras, Sylvester, Oliveau 1969; Fiset, Milgrom, Weinstein, Melnick 1989; Fredriksson, Annas, Fischer, Wik 1996)

Tandvårdsr rdsrädsla dsla Prevalens i befolkningen % 60 50 40 30 20 10 0 Ingen Låg Måttlig Stark

de flesta rädda r går g regelbundet till tandläkare 70% med stark rädsla r går g r regelbundet 30% bara om det är r nödvn dvändigt Ingen rädsla 70% 30% Lätt rädsla Måttlig rädsla Stark rädsla Extrem rädsla 5% 70% 30%

Klinisk bild Eleonor

Klinsk bild Marita

Etiologimodell Sårbarhet Erfarenhet Direkt Indirekt Rädsla Underhåll

QuickTime och en Foto - JPEG-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Etiologimodell Sårbarhet Erfarenhet Direkt Indirekt Rädsla Underhåll

Etiologimodell Sårbarhet Erfarenhet Direkt Indirekt Rädsla Underhåll

Undvikande Försämrad tandhälsa Rädsla/ ångest Tid Ökad medvetenhet Mindervärdes- känslor Berggren 1987

Hur kan man förebygga f och behandla tandvårdsr rdsrädsla? dsla?

Behandlingsstrategier för f behandling av tandvårdsr rdsrädda dda patienter påp kliniken Information Kontrollfunktion Distraktion Avslappning Tillvänjningsbehandling

INFORMATION: Ges om sensoriska input, ligga/sitta, syn, hörsel, h smak och doft, känsel/tryck Anpassas till patienten Gör r proceduren mer förutsf rutsägbar Förmedlar god vilja och engagemang Ökar känslan k av samarbete

Behandlingsstrategier för f behandling av tandvårdsr rdsrädda dda patienter påp kliniken Information Kontrollfunktion Distraktion Avslappning Tillvänjningsbehandling

Tillvänjningsbehandling Klinisk vänjning/trv njning/träning ning (-Anpassad tell-show-do för r vuxna)

Tillvänjningsbehandling Förberedande och kontinuerlig information Ökad kontroll Kognitiv omstrukturering Gradvis exponering Tillvänjningsbehandlingen innehåller behandlingsstrategier såsom: som: information, kontrollfunktion, distraktion, avslappning och/eller lätt l sedering.

Tillvänjningsbehandling o o Beröm m och uppmuntra! Inlärning fungerar bättre b med beröm än n klander. Betona att de positiva förändringar f som sker faktiskt är r förändringar f hos patienten och inte beroende av en osedvanligt duktig vårdgivare. Detta för r att motverka onödiga personbindningar.

Farmakologiska metoder

Premedicinering: Lugnande tabletter Botar inte den tandvårdsr rdsrädda dda patienten, men kan fungera som hjälpmedel om: Patienten är ängslig och kanske har akuta problem Patienten behöver något n att sova påp natten före f behandlingen och även för f r att känna sig lugnare inför r och under behandlingen Enstaka tillfälle lle vid för f r patienten speciellt svåra behandlingar

Premedicinering med benzodiazepiner, ex: Diazepam: Stesolid (högsta plasmakonc efter 1/2-1 tim, halveringstid: 20-70 tim) Ångestdämpande, lugnande, muskelrelax., sederande, kramplösande Dosering: Ca 10 mg 30-60 min före behandling Oxazepam: Sobril, Oxascand (högstaplasmakonc efter 2 tim, halveringstid: ca 10 tim) Ångestdämpande, lugnande, muskelrelax. Dosering: 15 mg 1 tim före tandbehandling Triazolam: Halcion Triazolam: Halcion (högsta plasmakonc efter 1-2 tim, halveringstid: 2-4 tim) Sömnmedel. Dosering: 0.25mg 1 tim före tandbehandling.

Premedicinering med Midazolam (= benzodiazepin) Midazolam: får f r administreras endast av legitimerad tandl som genomgått av Socialstyrelsen godkänd kurs i lustgasanalgesi och sedering eller annan utbildning i sedering. Riktlinjer med sederingsrutiner framtagna i samarbete med läkare l (företr reträdesvis anestesiolog) bör r finnas påp kliniken

Premedicinering med Midazolam (= benzodiazepin) Effekt efter 15-30 min Duration 30-50 min Halveringstid 1.5-2.5tim Effekter: Sänker vakenhetsgrad Dämpar ångest och oro Muskelavslappande Kan ge amnesi Förstärker rker effekten av lokalanestetika

Lustgassedering Lustgassedering - tillstånd av sedering med olika grad av analgesi framkallat genom att en medveten patient andas en blandning av N 2 O och O 2 med bibehållen adekvat larynx reflex. Får r administreras endast av legitimerad tandläkare som genomgått av Socialstyrelsen godkänd kurs i lustgassedering

Lustgassedering Ca 70% erhåller fullgod effekt av lustgassederingen Ca 20% erhåller ej fullgod effekt Ca 10% har ingen hjälp av lustgassederingen Kan kombineras med tillvänjningsbehandling

Fobibehandling enligt tandvårdsst rdsstödetdet

Särskilda behandlingsteam för f rädda patienter Finns idag i de flesta landsting/regioner Målsättning: att i första hand behandla tandvårdsr rdsrädslan dslan och i andra hand att behandla tändernat

Övrigt: Behandlingen skall syfta till att bota fobin. Behandlingen skall utföras av behandlare med erfarenhet av patienter med extrem rädsla och skall ske i samverkan med leg psykolog, psykoterapeut eller psykiatriker.

forts övrigt... Behandlingsplan (accepterad av patienten) skall upprättas och förhandsprövas. Patienten betalar som vid läkarbesök (maximalt 900 kr). Västra Götaland: Fhp: 2 utredningsbesök max 8 fobibehandl-tillfällen llen inklusive nödvändiga ndiga tandvårdsåtgärder tgärder

FOBIBEHANDLING Samtal tandläkare & psykolog Röntgenundersökning Anpassad undersökning + terapidiskussion kostnadsförslag, förhandsprf rhandsprövning Behandling tandläkaren Behandling psykolog Anpassad konventionell behandling Remiss annan tandläkare

Resultat Psykologbehandling signifikant bättre påp sikt Behandlingsförm rmåga jämfj mförbar med normalpatienten Påtagliga positiva sidoeffekter

Tandvårdsfobi hos den äldre patienten Tandvårdsr rdsrädsla/fobi dsla/fobi är r vanligast i åldern 20-40 år r för f r att sedan, liksom många andra rädslor r och fobier, avta över tid. Hägglin et al 2000