Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)



Relevanta dokument
Handlingsplan Modell Västerbotten

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läkemedelsförskrivning till äldre

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Seminarie

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

3. Läkemedelsgenomgång

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Särskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Manual för dokumentation av Enkel och Fördjupad läkemedelsgenomgång samt Läkemedelsberättelse i Cosmic

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin fast vårdkontakt

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Patientsäkerhetsberättelse

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

Hemsjukvård i Hjo kommun

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Remiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer en vägledning för sjukvården och andra aktörer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård. i Jokkmokk.

Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk

Tema äldre och läkemedel

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

Rutin för hantering av avvikelser

Granskning av behörigheter till journalsystemet

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Transkript:

Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner Revideras senast 2015-12-01

Innehållsförteckning 1. Modell Västerbotten... 2 2. Metodbeskrivning enkel läkemedelsgenomgång... 3 3. Metodbeskrivning fördjupad läkemedelsgenomgång... 5 3.1. Patient i öppen vård utan hemsjukvård... 5 3.2. Patient i öppen vård med hemsjukvård... 7 3.3. Patient på särskilt boende... 8 4. Utbildning... 10 5. Kontakter vid Läkemedelscentrum... 10 6. Uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten... 11 7. Vad gör jag?... 11 8. Sammanställning... 13 9. Bilagor... 13 1

1. Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten bygger på ett långsiktigt samarbete mellan landsting och kommun där vardera parten bidrar med sina viktiga resurser och kunskaper. Modellen baseras på kontinuerlig läkemedelsutbildning och två olika nivåer av läkemedelsgenomgångar, enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång i enlighet med SOSFS 2012:9 (se figur 1). Läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Patient 75 år med 5 läkemedel samt andra patienter med behov vid besök hos läkare i öppen vård inskrivning i sluten vård påbörjad hemsjukvård inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis särskilt boende förekomst av eller misstanke om läkemedelsrelaterade problem Enkel läkemedelsgenomgång Kartläggning av aktuella läkemedel Lösa uppenbara läkemedelsrelaterade problem Inga läkemedelsrelaterade problem kvar Läkemedelsrelaterade problem finns kvar För alla patienter på särskilt boende årligen Fördjupad läkemedelsgenomgång (bör ske i team) Information till patient Uppdaterad läkemedelslista Dokumentation Uppföljning Information till patient Uppdaterad läkemedelslista Dokumentation Uppföljning Figur 1. Flödesschema läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten 2

2. Metodbeskrivning enkel läkemedelsgenomgång En enkel läkemedelsgenomgång ska erbjudas patienter som är 75 år och äldre som har minst 5 läkemedel samt andra patienter vid behov vid; Besök hos läkare i öppen vård Inskrivning i sluten vård Påbörjad hemsjukvård Inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis särskilt boende Förekomst av eller misstanke om läkemedelsrelaterade problem Patienter som är under pågående hemsjukvård eller som bor i boendeform som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen ska dessutom erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år. Steg 1 * Läkemedelsavstämning Steg 2 * Bedömning och ev. åtgärd Steg 3 * Uppdatering läkemedelslista Steg 4 * Information Steg 5 * Dokumentation * Uppföljning Figur 2. Arbetsflöde - Enkel läkemedelsgenomgång Steg 1. Läkemedelsavstämning Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska det med utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter så långt som möjligt kartläggas; - vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför - vilka av dessa läkemedel som patienten använder - vilka övriga läkemedel patienten använder (t.ex. receptfria läkemedel och naturläkemedel) Förslag på källor som kan användas vid kartläggningen; - Patient eller anhörig - Öppenvårdslista i landstingets journalsystem 1 - Aktuellt dosrecept - Mina sparade recept på Apoteket 2 - Uppgifter från annan vårdgivare - Läkemedelsförteckningen 3 1 Läkemedelslista som kan skrivas ut från landstingets journalsystem. 2 Apotekets sammanställning över alla elektroniskt sparade recept 3 Information om alla receptförskrivna läkemedel som hämtats ut på apotek de senaste 15 månaderna 3

Steg 2. Bedömning och eventuell åtgärd av patientens läkemedelsbehandling Bedöm och åtgärda uppenbara läkemedelsrelaterade problem, till exempel olämpliga läkemedel till äldre, hanteringsproblem, dubbelmedicinering med likvärdiga läkemedel eller inaktuella läkemedel (se bilaga 4 för preparat som bör undvikas till äldre). Ta ställning till vilka läkemedelsrelaterade problem som kan åtgärdas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Steg 3. Uppdatering av läkemedelslista En aktuell öppenvårdslista i landstingets journalsystem upprättas och ges till patient eller anhörig. Även receptfria läkemedel och naturläkemedel bör skrivas in i öppenvårdslistan. Steg 4. Information till patient eller anhörig Individuellt anpassad information ges till patient eller anhörig om identifierade läkemedelsrelaterade problem, vilka åtgärder som vidtagits samt orsakerna till dessa. Steg 5. Dokumentation och uppföljning Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta; - identifierade läkemedelsrelaterade problem - orsaker till de åtgärder som vidtagits - om, när och av vem uppföljning ska göras I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen enkel läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök, telefon och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I slutenvården och i kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. 4

3. Metodbeskrivning fördjupad läkemedelsgenomgång Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem, ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Patienter i slutenvården omfattas inte av metodbeskrivningen för fördjupade läkemedelsgenomgångar i detta dokument, men försök med fördjupade läkemedelsgenomgångar tillsammans med apotekare pågår på utvalda kliniker i länet. Fördjupade läkemedelsgenomgångar görs gärna i team, som förutom huvudansvarig läkare kan bestå av sjuksköterska, undersköterska/vårdbiträde, hemtjänstpersonal, apotekare samt den äldre själv och/eller nära anhörig. Om apotekarstöd önskas kontaktas Läkemedelscentrum minst en vecka innan läkemedelsrond (se punkt 5 för kontaktuppgifter). I de fall läkemedelsgenomgångar enligt fördjupad modell görs utan apotekarmedverkan används Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre som stöd. Om så önskas finns även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång att tillgå (bilaga 5). Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta; - vilka yrkesutövare som medverkat - orsaker till vidtagna åtgärder - målen med läkemedelsbehandlingen - när och av vem uppföljning ska göras I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar 3.1. Patient i öppen vård utan hemsjukvård Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 * Läkemedelsgenomgång Steg 3 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 4 * Uppföljning Figur 3. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient i öppenvård utan hemsjukvård. 5

Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Ett symtomskattningsformulär (Phase-20) lämnas till patienten att fylla i (bilaga 2). Så långt som det är möjligt skattar och fyller patienten, med eventuell hjälp av sjuksköterska eller anhörig, i sitt aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem utifrån den validerade symtomskattningsskalan, Phase-20 med tillägg av ett antal parametrar (t ex krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk och demensuppföljning). Symtomskattningen skickas därefter tillbaka till sjuksköterska eller läkare. På blanketten efterfrågas också aktuell vikt, längd, kreatinin, beräknat kreatininclearance samt blodtryck som sjuksköterska eller läkare fyller i. Om inte en enkel läkemedelsgenomgång redan har gjorts, görs en avstämning av läkemedelslistan tillsammans med patienten för att säkerställa att denna är aktuell och korrekt. Steg 2. Läkemedelsgenomgång Det aktuella teamet alternativt patienten och läkaren träffas och går igenom den enskilda patientens läkemedelsbehandling utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsformuläret Phase-20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. Steg 3. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta vilka yrkesutövare som medverkat, orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen samt när och av vem uppföljning ska göras. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig Steg 4. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 6

3.2. Patient i öppen vård med hemsjukvård Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 (kan uteslutas) * Analys * Diskussionsunderlag Steg 3 * Läkemedelsgenomgång i team Steg 4 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 5 * Uppföljning Figur 3. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient i öppen vård med hemsjukvård. Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Ett symtomskattningsformulär (Phase-20) lämnas till patienten att fylla i (bilaga 2). Så långt som det är möjligt skattar och fyller patienten, med hjälp av sjuksköterska, anhörig och ev. kontaktperson (om sådan finns), i sitt aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem utifrån den validerade symtomskattningsskalan, Phase-20 med tillägg av ett antal parametrar (t ex krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk och demensuppföljning). Symtomskattningen skickas därefter tillbaka till sjuksköterska eller läkare. På blanketten efterfrågas också aktuell vikt, längd, kreatinin, beräknat kreatininclearance samt blodtryck som sjuksköterska eller läkare fyller i. Om apotekare från Läkemedelscentrum ska medverka vid läkemedelsgenomgången skickas den ifyllda symtomskattningsskalan till Läkemedelscentrum senast en vecka före planerad läkemedelsgenomgång. I de fall en enkel läkemedelsgenomgång inte redan har gjorts, görs en avstämning av läkemedelslistan tillsammans med patienten för att säkerställa att denna är aktuell och korrekt. Steg 2. Analys och diskussionsunderlag (detta steg kan uteslutas) Om apotekare från Läkemedelscentrum ska delta i läkemedelsgenomgången gör denna en analys av den äldres läkemedelsbehandling utifrån patientjournal, läkemedelslista och symtomskattning och frågeställningar i behandlingen belyses. Analysen sammanställs till ett kodat diskussionsunderlag som tas med till läkemedelsgenomgången. Steg 3. Läkemedelsgenomgång Det aktuella teamet träffas och går igenom den enskilda patientens läkemedelsbehandling. I de fall apotekare från Läkemedelscentrum deltar används det på förhand framtagna diskussionsunderlaget som delas ut till samtliga i teamet. I annat fall görs läkemedelsgenomgången utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsskalan Phase-20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. 7

Steg 4. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen, när och av vem uppföljning ska göras samt vilka yrkesutövare som deltagit. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig Steg 5. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Om behov och önskemål finns kan apotekare delta vid uppföljning. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 3.3. Patient på särskilt boende Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 (kan uteslutas) * Analys * Diskussionsunderlag Steg 3 * Läkemedelsgenomgång i team Steg 4 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 5 * Uppföljning Figur 4. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient på särskilt boende. Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Den äldres aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem skattas utifrån en validerad symtomskattningsskala (Phase-20) med tillägg av ett antal parametrar (bilaga 2). Tillägget innefattar krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk samt uppföljning vid Alzheimers demens enligt FAST-skalan (bilaga 3). Så långt som det är möjligt gör den äldre själv skattningen med hjälp av sjuksköterska, omvårdnadspersonal 8

och/eller anhöriga. På symtomskattningsformuläret anges även vissa fysiologiska uppgifter, och denna del fylls i av ansvarig sjuksköterska. Symtomskattningsformulären är känsliga dokument med sekretessbelagd information och skall behandlas därefter. Om apotekare från Läkemedelscentrum ska medverka vid läkemedelsgenomgången skickas den ifyllda symtomskattningsskalan till Läkemedelscentrum senast en vecka före planerad läkemedelsgenomgång. Steg 2. Analys och diskussionsunderlag (detta steg kan uteslutas) I de fall apotekare från Läkemedelscentrum ska delta i läkemedelsgenomgången görs en analys utifrån patientjournal, läkemedelslista och symtomskattning av den äldres hälsotillstånd och frågeställningar i behandlingen belyses. Analysen sammanställs till ett kodat diskussionsunderlag som medtages till läkemedelsgenomgången. Diskussionsunderlagen innehåller förslag på punkter att diskutera under läkemedelsgenomgången, och dessa är skrivna i syfte att samtidigt öka kunskapen hos teamet kring vanliga läkemedelsrelaterade problem. Diskussionsunderlagen är kodade med en kod för kommun och särskilt boende samt en kod för patienten. Steg 3. Läkemedelsgenomgång För respektive enhet träffas teamet och diskuterar varje äldres läkemedelsbehandling utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsskalan Phase- 20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. I de fall apotekare från Läkemedelscentrum deltar används de på förhand framtagna diskussionsunderlagen som stöd under läkemedelsgenomgångarna. Dessa underlag delas ut till samtliga i teamet. Steg 4. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen, när och av vem uppföljning ska göras samt vilka yrkesutövare som deltagit. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig 9

Steg 5. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Om behov och önskemål finns kan apotekare delta i uppföljning. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 4. Utbildning Modell Västerbotten är utformad för att ge ett kontinuerligt lärande inom Äldre och läkemedel för all involverad personal. Regelbundet ges utbildningar anpassade till sjuksköterskor och läkare och för dessa samt för omvårdnadspersonal finns två olika nätbaserade utbildningar på www.larandelandsting.se (se nedan). Vid fördjupade läkemedelsgenomgångar som genomförs med apotekare förbereds ett diskussionsunderlag för varje patient innan läkemedelsgenomgången. Diskussionsunderlagen som delas ut till alla i teamet vid läkemedelsgenomgången, är speciellt utformade med en bakgrund till varje frågeställning inkluderande bland annat läkemedlens indikation och effekter, eventuella biverkningar samt särskilda beaktanden. Detta underlag tillsammans med det kunskapsutbyte som sker mellan de olika professionerna bidrar till ett lärande för alla inblandade. Utbildning för undersköterskor och vårdbiträden Basutbildning om läkemedel och äldre är en nätbaserad utbildning innefattande bland annat läkemedelshantering och läkemedel i den äldre kroppen. Utbildningen är uppdelad i flera avsnitt med fördelen att personalen kan ta del av denna vid separata (och upprepade) tillfällen samt att de finns tillgängliga för nyanställd eller tillfällig personal. Ett kort test efter varje utbildningsfilm finns så att personalen kan styrka att de tillgodogjort sig innehållet. Frågor angående utbildningen kan ställas till Läkemedelscentrum antingen via mail direkt eller vid fysiskt möte. Utbildning för sjuksköterskor och läkare Läkare och sjuksköterskor inom ett geografiskt område samlas första året till en mer specialiserad utbildning och diskussion angående äldre och läkemedel innefattande t ex Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, FAS-UT, behandlingsrekommendationer, SBUrapporter, patientfall. Efterföljande år anpassas utbildningen efter behov. Det finns även en nätbaserad utbildning som heter God läkemedelsterapi till äldre som riktar sig till denna målgrupp. 5. Kontakter vid Läkemedelscentrum Mail: lakemedelsgenomgangar@vll.se Tel Umeå: 090-785 31 95 Tel Skellefteå: 0910-71 62 07 10

6. Uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Vid uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten kan Läkemedelscentrum kontaktas för ett introduktionsmöte. Mötet tar ca en timme och inkluderar presentation av aktuell modell, introduktion av de framtagna verktygen samt eventuell inplanering av tider för läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd. Vid mötet deltar flest möjliga av läkare, sjuksköterskor, distriktsköterskor, enhetschef och verksamhetschef. 7. Vad gör jag? I huvudsak är ansvarfördelningen enligt nedanstående, lokalt kan dock vissa ansvar delegeras. Enkel läkemedelsgenomgång Chef på hälsocentral/sjukstuga Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Läkare Har huvudansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Ansvarar för att genomföra läkemedelsgenomgångar enligt författning SOSFS 2012:9. Dokumenterar vidtagna åtgärder vid läkemedelsgenomgång och uppföljning i patientjournalen. Fördjupad läkemedelsgenomgång Chef på hälsocentral/sjukstuga Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Vid läkemedelsgenomgångar i kommunal hemsjukvård har MAS i kommunen och chef på hälsocentral/sjukstuga kontakt med varandra för samordning och planering. Ansvarar för att ta kontakt med Läkemedelscentrum om apotekarstöd önskas. Ansvarar för att eventuella ändringar i inbokade aktiviteter meddelas Läkemedelscentrum. 11

MAS i kommunen Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Vid läkemedelsgenomgångar i kommunal hemsjukvård har MAS i kommunen och chef på hälsocentral/sjukstuga kontakt med varandra för samordning och planering. Ansvarar för att ta kontakt med Läkemedelscentrum om apotekarstöd önskas. Ansvarar för att eventuella ändringar i inbokade aktiviteter meddelas Läkemedelscentrum. Läkare Har huvudansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Ansvarar för att vid behov ordinera provtagning innan läkemedelsgenomgång. Har tillgång till aktuell läkemedelslista inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Dokumenterar vidtagna åtgärder vid läkemedelsgenomgång och uppföljning i patientjournalen. Sjuksköterska/distriktssköterska Tar nytt blodtryck, puls, längd och vikt samt ordinerade prover på alla äldre om inte aktuella värden redan finns. Ansvarar för att symtomskattningen är fullständigt ifylld med aktuella diagnoser och fysiologiska värden och att denna finns tillgänglig för apotekaren senast en vecka innan läkemedelsgenomgången. Har tillgång till aktuell läkemedelslista inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Diskuterar i mån av tid den äldres hälsoläge med kollegor inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Kommunal sjuksköterska ansvarar för att läkemedelsgenomgång och uppföljning dokumenteras i kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen. Observerar och meddelar förändringar i den äldres hälsoläge efter läkemedelsgenomgång. Undersköterska/vårdbiträde Fyller tillsammans med brukare/patient och sjuksköterska i symtomskattningen. Diskuterar i mån av tid den äldres hälsoläge med kollegor inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Observerar och meddelar förändringar i den äldres hälsoläge efter läkemedelsgenomgång. Apotekare Analyserar läkemedelsbehandlingen och sammanställer diskussionsunderlag inför läkemedelsgenomgång. Ansvarar för att det finns aktuella utbildningar inom läkemedel och äldre till medverkande personal. Ansvarar för att bokföra utförda läkemedelsgenomgångar. 12

8. Sammanställning Läkemedelscentrum sammanställer om behov och tid finns årligen data från de fördjupade läkemedelsgenomgångar där Läkemedelscentrum varit delaktiga. Ett antal effektmått sammanställs som huvudsakligen grundar sig på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och dessa kan rapporteras t ex områdesvis eller kommunvis. För dessa sammanställningar krävs i vissa fall att apotekaren går in i landstingets journalsystem för att se vilka ordinationsändringar som blivit gjorda. Detta kan även ske vid uppföljningar. 9. Bilagor 1. Handlingsplan Modell Västerbotten 2. Symtomskattningsskala Phase-20 3. FAST-skalan 4. Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång 5. Underlag läkemedelsgenomgång 6. Anvisning dokumentation av läkemedelsgenomgångar i landstingets journalsystem 7. Följeblad för skickning av symtomskattningsskala från särskilt boende 13

Bilaga 1 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1

Bilaga 2 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1

1

Bilaga 4 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1

Bilaga 5 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1

Bilaga 6 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR: ANVISNING FRÅN SYSTEAM CROSS SYSTEMÄGARE OCH LÄKEMEDELSCENTRUM Datum: 2014-01-01 Revision: 2015-01-01 Till: Verksamhetschefer, lokalt systemansvariga SYSteam Cross Från: Systemägare Göran Algers samt Bo Sundqvist och Bertil Ekstedt, Läkemedelskommittén Ärende: Dokumentation av läkemedelsgenomgång inom hälsocentraler och sjukstugor Termerna (sökorden) "Enkel läkemedelsgenomgång" och Fördjupad läkemedelsgenomgång är inlagda i SYSteam Cross i primärvården och sjukstugor under anteckningstyper Konferens och "Besök och där kontakttyper Mottagningsbesök, Hembesök, Videokontakt, Demensmottagning och Rond särskilt boende. Under anteckningstyp Telefon finns bara inlagt termen Enkel läkemedelsgenomgång. Termen Läkemedelsgenomgång expanderas till "Enkel läkemedelsgenomgång" eller Fördjupad läkemedelsgenomgång. Dessa kan i sin tur expanderas till följande sökord: Närvarande : Här namnger man vilka som är med vid läkemedelsgenomgången. Man kan också ange vem som gjort symtomskattningen (Phase 20), ifall den personen inte är närvarande. Läkemedelsavstämning : Kartläggning och dokumentation av - vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför - vilka av dessa läkemedel som patienten använder - eventuella receptfria läkemedel och naturläkemedel PHASE-20 : Vid fördjupad läkemedelsgenomgång. Sammanfatta de skattade symtomen. Bedömning : Finns läkemedelsrelaterade problem? Vid enkel läkemedelsgenomgång bedöm vilka som kan åtgärdas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Vid fördjupad läkemedelsgenomgång dokumenteras de överväganden man har gjort bl.a. mot bakgrund av patientens status, symtom, lab, njurfunktion samt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Mål med behandlingen anges. Åtgärd : Dokumentera åtgärder av läkemedelsrelaterade problem. Uppdatering läkemedelslista : Dokumenteras att uppdatering är gjord. Lista ges till patient eller anhörig. Uppföljning : Om, när och av vem uppföljning ska ske. Ersättning för läkemedelsgenomgång förutsätter dokumentationen med termen Fördjupad läkemedelsgenomgång. Stickprovskontroller kommer att göras ang. dok. kvalitet. Länk till metoddokument Läkemedelsgenomgångar Göran Algers, Systemägare Bertil Ekstedt, Ordf. Läkemedelskommittén Bo Sundqvist, Informationsläkare 1

Bilaga 7 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1