När kunskap ger resultat--- Myndigheten för skolutveckling. Kartläggning och uppföljning av Tema Modersmål

När kunskap ger resultat--- Myndigheten för skolutveckling Kartläggning och uppföljning av Tema Modersmål December 2007

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 1.1 Uppföljningsuppdraget 2 2 1.1.1 Fas 1: Kartläggning av aktiviteter syfte och metod för genomförande 2 1.1.2 Fas 2: Bedömning av effekter syfte och metod för genomförande 3 1.2 Om Tema Modersmål 1.3 Disposition 3 4 2. Kartläggning av aktiviteter 5 2.1 Informations- och kunskapsspridning 2.2 Kompetensutveckling 5 7 2.3 Metodutveckling 9 2.4 Lärdomar från projektets genomförandeprocess 11 2.4.1 Framgångsfaktorer 11 2.4.2 Utvecklingsområden 12 3. Bedömning av effekter 14 3.1 Vilka effekter är genomförda aktiviteter tänkta att generera? 14 3.2 Vilka effekter har genererats i praktiken? 15 3.2.1 Utfallsnivå 15 3.2.2 Resultatnivå 18 3.2.3 Effektnivå 20 4. Avslutande reflektioner 22 Bilaga 1 Enkäterna 24

Sammanfattning Ramböll Management har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling genomfört en uppföljning av projekt Tema Modersmål. Uppdraget består av två delar, där den första delen avser kartläggning av projektets aktiviteter och den andra delen en bedömning av projektets effekter kopplade till målgruppen modersmålslärare. Primära datainsamlingsmetoder har utgjorts av dokumentstudier, intervjuer samt enkätundersökningar bland ett urval av skolledare och modersmålslärare. Tema Modersmåls aktiviteter kan delas in i tre övergripande kategorier vilka avser informations- och kunskapsspridning, kompetensutveckling samt metodutveckling. Samtliga aktivitetskategorier har haft skolledare och modersmålslärare som primär målgrupp. De informations och kunskapsorienterande aktiviteterna har förutom webbplatsen Tema Modersmål även innefattat nyhetsbrev, internationella kontakter samt främjande av Internationella Modersmålsdagen. Aktiviteter kopplade till kompetensutveckling har i första hand utgjorts av konferenser och seminarier. De metodutvecklande aktiviteterna, slutligen, har primärt utgjorts av webbanpassning och översättning av material och läromedel. Inom ramen för uppföljningen har ingen heltäckande studie genomförts avseende Tema Modersmåls effekter. Med utgångspunkt i skolledares och modersmålslärares egen bedömning av uppnådda effekter förefaller dock projektet genererat ett tydligt avtryck på utfallsnivå såväl som resultat- och effektnivå. Primära resultat och effekter utgörs av nätverks- och kunskapsuppbyggnad samt ökad tillgång till läromedel vilket i sin tur upplevs ha bidragit till ökad kvalitet i undervisning. Projektet bedöms i stor utsträckning även inneburit att modersmålsundervisningens status höjts både internt på skolan och externt bland exempelvis föräldrar. Uppföljningen indikerar samtidigt ett antal skolor med modersmålsundervisning i stort sett aldrig kommit i kontakt med Tema Modersmål eller dess aktiviteter. Projektets genomslag vad gäller uppnådda resultat och effekter kan därmed inte generaliseras till alla skolor. Även om Tema Modersmål förefaller ha haft stor betydelse för den grupp som varit i kontakt med projektet, finns sammanfattningsvis betydande utvecklingspotential avseende arbetet med att nå ut till målgruppen. Projektets framgångsfaktorer upplevs till stor del utgöras av Tema Modersmåls decentraliserade organisationsmodell, där arbetet i hög grad är delegerat till lokala arbetsgrupper. Vidare lyfts kombinationen av webbplats och fysiska möten i form av konferenser fram som en viktig framgångsfaktor, då konferenserna fungerar som inspirationskälla och motor i uppdateringen av webbplatsen. För att öka Tema Modersmåls genomslagskraft och värde i framtida sammanhang, rekommenderar Ramböll Management att informationsspridningen i ökad utsträckning struktureras upp, både bland arbetsgrupper och på central huvudmannanivå. Ett annat utvecklingsområde rör tätare och mer strukturerad uppföljning av arbetsgrupperna för att på så sätt öka möjligheterna att stödja och sprida deras arbete. 1

1. Inledning Ramböll Management har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling (MSU) genomfört en uppföljning av projekt Tema Modersmål. Uppdraget består av två delar, där den första delen avser kartläggning av projektets aktiviteter och den andra delen en bedömning av projektets effekter kopplade till målgruppen modersmålslärare. I följande kapitel presenteras uppdragets syfte och genomförandemetod. Kapitlet innehåller även en kort bakgrundsbeskrivning av projekt Tema Modersmål. Avslutningsvis redogörs för rapportens disposition. 1.1 Uppföljningsuppdraget I följande avsnitt utvecklas uppdragets syfte och metod för genomförande med avseende på de två faserna kartläggning respektive bedömning av effekter. 1.1.1 Fas 1: Kartläggning av aktiviteter syfte och metod för genomförande Kartläggningsfasen har i första hand ett deskriptivt, dokumenterade syfte: vilka aktiviteter har Tema Modersmål genomfört under de sju år som projektet existerat? Kartläggningsfasen saknar således en värderande ambition i bemärkelsen att ingen bedömning av aktiviteterna företagits med avseende på exempelvis uppnådda resultat eller effektivitet i genomförandeprocess. Vid sidan av beskrivningen av projektets aktiviteter har kartläggningen även syftat till att belysa de lärdomar och erfarenheter som MSU har genererat avseende själva arbetsprocessen. Viktigt att poängtera är att beskrivningen inte gör anspråk på att vara heltäckande i förhållande till projektets genomförandeprocess. Snarare ska beskrivningen ses som en redogörelse för projektets lärdomar avseende hinder och framgångsfaktorer i projektarbetet, vilken kan utgöra underlag för genomförande av framtida projekt av denna typ. Kartläggningen bygger i första hand på studier av befintlig projektdokumentation. Mer konkret har följande dokument studerats inom ramen för kartläggningsfasen: Verksamhetsrapporter Lägesrapporter Nyhetsbrev MSU årsredovisningar Dokumentation från konferenser Regeringsbeslut Språkgruppernas årsrapporter Mailkorrespondans (mellan i första hand projektledning och språkgrupper) Projektplaner Presentationer Övrigt informationsmateriel Den interna arbetsprocessen har i första hand belysts genom intervjuer med projektledning. Intervjuerna har varit semistrukturerade till sin karaktär. 2

Detta innebär att intervjuerna följt en given frågeguide, samtidigt som intervjupersonen givits utrymme att själv lyfta fram åsikter och synpunkter som anknyter till utvärderingen. Totalt har tre intervjuer genomförts: två intervjuer med företrädare från projektledningen på MSU och en intervju med en skolledare ansvarig för en av språkarbetsgrupperna. 1.1.2 Fas 2: Bedömning av effekter syfte och metod för genomförande Som tidigare diskuteras har effektmätningen inte studerat samtliga uppnådda effekter av projekt Tema Modersmål, utan i första hand koncentrerats till att studera resultat och effekter kopplade till målgruppen modersmålslärare. Avgränsningen motiveras i första hand av att det är denna grupp som utgör projektets primära målgrupp, och således den grupp som projektets centrala aktiviteter vänt sig till. Det var också med utgångspunkt i denna målgrupp som Tema Modersmål först initierades. Effektbedömningen baseras primärt på en enkätundersökning bland de modersmålslärare som ingått i projektets språkarbetsgrupper. För att även få en uppfattning om Tema Modersmåls effekter bland modersmålslärare som inte varit direkt involverade i arbetsgrupperna, har en enkät även distribuerats till cirka 180 skolledare med lokalt ansvar för modersmålsundervisning i kommun och stadsdelar. I enkäten ombads skolledarna bedöma projektets genomslag för modersmålslärarna på skolan. Att enkäten gick ut till skolledare och inte till modersmålslärarna direkt beror på att det saknas sammanställda kontaktuppgifter till modersmålslärarna. Svarsfrekvensen för de två enkäterna uppgår till 67 procent eller 55 personer (enkäten till modersmålslärare) respektive 52 procent eller 93 personer (enkäten till skolledare). Enkäterna i sin helhet bifogas i Bilaga 1. För att möjliggöra jämförelser mellan olika målgrupper och perspektiv redovisas enkätsvaren från skolledarna fördelade på två undergrupper, varav den första består av skolledare med lärare som varit med i någon eller några av arbetsgrupperna och den andra av skolledare med lärare som inte varit med i arbetsgrupperna. På detta sätt möjliggörs en bild av huruvida projektets genomslag skiljer sig mellan de skolor som varit direkt involverade i Tema Modersmål (vilka representeras av enkätsvaren från lärarna respektive skolledarna med lärare i arbetsgrupper) och övriga skolor med modersmålsundervisning (vilka representeras av övriga skolledare). Vid sidan av enkätundersökningarna har sex intervjuer även genomförts med slumpmässigt utvalda modersmålslärare runt om i landet. Tre av intervjuerna har berört lärare som varit delaktiga i projektets språkarbetsgrupper och tre intervjuer har avsett lärare som saknat denna direkta involvering. Intervjuerna har syftat till att komplettera de resultat som framkommer i enkätundersökningen och har förutom resultat och effekter även berört frågor om orsakssamband och utvecklingsområden. Kontaktuppgifter till de två enkäterna såväl som till intervjuerna har förmedlats av MSU. Själva urvalet av intervjupersoner har genomförts av Ramböll Management. 1.2 Om Tema Modersmål Projekt Tema Modersmål startade 2001 och syftar primärt till stödja samt utveckla modersmålsundervisning och modersmålsstöd inom förskola, 3

grundskola, fritidsverksamhet och gymnasium. Detta sker bland annat genom stöd och samordning av det arbete som utförs av språkarbetsgrupper på webbplatsen Tema Modersmål, genom information om modersmål och modersmålsundervisning samt genom samordning av försöksverksamhet för modersmål på distans. Projektet arbetar även med fortbildning och kompetensutveckling av modersmålslärare samt med framtagande av material för yngre flerspråkiga barn. Tema Modersmål vänder sig primärt till pedagogisk personal inom barnomsorg och skola samt skolledare som arbetar med frågor kring modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Projektets sekundära målgrupp består av barn, elever, lärare och skolledare samt andra intresserade av verksamhetsområdet. Tema Modersmål arbetar efter en starkt decentraliserad organisationsmodell där det huvudsakliga projektarbetet drivs av ett 30-tal arbetsgrupper, vilka består av maximalt fem modersmålslärare med undervisning inom samma språk. För ekonomisk och praktisk ledning av varje arbetsgrupp svarar en kommunal huvudman, vilken MSU ersätter ekonomiskt genom ett särskilt avtal. Stödet ska täcka kostnader för arbete, resor, material samt till en årlig studiedag. MSU erbjuder hjälp med samordning, pedagogiskt och tekniskt stöd. Arbetsgrupperna svarar både för planering och genomförande av en årlig språkkonferens samt för uppbyggnad av språkrum på webbplatsen Tema Modersmål. Språkrummen ska enligt MSU:s önskemål i första hand innehålla information, pedagogiskt material och kommunikationsmöjligheter på modersmålet riktat till modersmålslärare. Efter avtalad arbetsperiod ska en skriftlig redovisning ske av verksamhet och ekonomi till MSU. För koordinering och planering av projektarbetet på central nivå svarar en projektledare. Projektledarens arbetstid i projektet har varierat mellan 100 procent och 10 procent, beroende på andra uppdrag inom myndigheten och beroende på vilket stöd i första hand arbetsgrupperna varit i behov av för genomförandet av sina uppdrag. Till den centrala projektledningen har under projektets genomförandeperiod även ett antal experter och övriga stödfunktioner varit knutna, vilka bland annat bistått med tekniskt underhåll av webbplatsen samt med kompetens och kunskap vid utveckling av exempelvis material för yngre barn och modersmålsundervisning på distans. 1.3 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande: I kapitel 2 redogörs för den inledande kartläggningsfasen med avseende på projektets aktiviteter och övergripande lärdomar från genomförandeprocess. I kapitel 3 presenteras en bedömning av projektets effekter avseende målgruppen modersmålslärare I kapitel 4 redogörs för Ramböll Managements övergripande slutsatser och reflektioner Till rapporten hör även en bilaga, i vilken de två enkäterna till modersmålslärare respektive skolledare återfinns. 4

2. Kartläggning av aktiviteter I följande kapitel presenteras resultatet från kartläggningsfasen med avseende på vilka aktiviteter som Tema Modersmål genomfört. För att underlätta läsandet och skapa överblick har projektets aktiviteter delats in i tre kategorier, vilka beskriver genomförda aktiviteter på ett övergripande plan: Informations- och kunskapsspridning Kompetensutveckling Metodutveckling Det ska nämnas att de tre kategorierna inte är ömsesidigt uteslutande, så till vida att ett flertal aktiviteter passar in under flera kategorier. För överblickbarhetens skull presenteras dock aktiviteterna endast en gång under den kategorirubrik som bäst kan anses fånga aktivitetens karaktär. Kapitlet är disponerat i enlighet med de tre kategorierna, vilket innebär att kapitlet inleds med en presentation av aktiviteterna kopplade till informations- och kunskapsspridning. Därefter följer en redogörelse för genomförda aktiviteter med avseende på kompetensutveckling respektive metodutveckling. I enlighet med vad som tidigare diskuterats i inledningen, avslutas kapitlet med en presentation av lärdomar kopplade till själva genomförandeprocessen. 2.1 Informations- och kunskapsspridning En betydande del av de aktiviteter som genomförts inom ramen för Tema Modersmål kan sorteras in under kategorin som berör informations- och kunskapsspridning. Aktiviteterna, som i första hand riktar sig till skolledare och modersmålslärare, syftar primärt till att öka målgruppens kunskap om befintliga metoder och material samt till erfarenhetsutbyte inom målgruppen. Mer konkret har Tema Modersmål genomfört följande aktiviteter med avseende på informations- och kunskapsspridning, vilka närmare beskrivs i avsnittet nedan: Webbplats Tema Modersmål Internationella kontakter Nyhetsbrev Främjande av Internationella Modersmålsdagen Övrig informations- och kunskapsspridning Webbplats Tema Modersmål utvecklades under projektets inledande uppstartsfas 2001 och har allt sedan projektstarten utgjort något av projektets nav kring vilken övrig verksamhet mer eller mindre kretsat. På ett övergripande plan har webbplatsen haft tre syften: att informera om modersmålsområdet generellt, att sprida information och nyheter om vad som är på gång inom modersmålsområdet samt att sprida kunskap om befintliga metoder och material för undervisning. Webbplatsen har under de sju år som passerat löpande utvecklats. Idag innehåller hemsidan material och information kopplat till 35 språk. Förutom egenproducerat material, rymmer sidan även ett stort antal länkar till externa sidor med information och material kopplat till modersmålsundervisning. 5

För sidans innehåll och löpande uppdatering svarar till stor del de lokala språkarbetsgrupper som formerats ute i landet. Uppdateringsfrekvensen varierar från språkgrupp till språkgrupp, vilket delvis beror på att de olika språkgrupperna erhåller olika ersättning från MSU beroende på hur stort språket är. Även språkgruppernas intresse och engagemang samt tillgången till tidigare material har betydelse för uppdateringsfrekvensen. Enligt MSU uppdaterar merparten av de 35 språkarbetsgrupperna sidan minst 1 gång i månaden. Uppdatering av information om modersmålsområdet generellt samt nyheter kopplat till området ansvarar MSU för. Nyhetsuppdatering sker cirka 1 gång/veckan. En viktig del av projektets informations- och kunskapsspridande aktiviteter utgörs av är de internationella kontakter som Tema Modersmål löpande knutit och underhållit under projekttiden. De internationella kontakterna har dels initierats av språkarbetsgrupperna på lokal nivå, dels av projektledningen på MSU centralt. Kontakter har knutits med företrädare på myndighetsoch departementsnivå såväl som med enskilda skolor och modersmålslärare i olika länder. Kontakternas primära syfte har varit kunskapsdelning och erfarenhetsöverföring rörande arbetssätt och undervisningsmaterial. Där kontakter knutits mellan språkgrupper och ursprungsländer har kontakterna även givit lärarna möjlighet att hålla sig à jour med den inhemska språkoch kulturutvecklingen. Kontakterna har dels underhållits genom telefon och e-post, dels genom besök på plats, både i Sverige och i andra länder. Ett forum för de internationella kontakterna har bland annat de språkkonferenser som arbetsgrupperna årligen anordnar varit. Ett antal grupper uppger att de vid flera tillfällen fått besök av utländska modersmålslärare såväl som andra verksamma inom språket utomlands på konferenserna. Frekvens på de internationella kontakterna har varierat från år till år och mellan olika språkgrupper. I snitt bedömer MSU dock att den centrala projektledningen mottar/skickar cirka 2-3 e-post/vecka, 1 samtal/vecka samt 2 besök/år vad gäller internationella kontakter. Till detta tillkommer språkarbetsgruppernas internationella kontakter. Sedan starten 2001 har Tema Modersmål distribuerat så kallade nyhetsbrev. Nyhetsbreven har ett tudelat syfte, så till vida att de dels syftar till att informera om aktiviteter/nyheter med anknytning till Tema Modersmål respektive till modersmålsområdet generellt, dels till att sprida information om nytt material och nya metoder. Distribution av nyhetsbreven sker via e-post cirka 5 gånger om året (för 2001 och 2007 har endast tre respektive fyra nyhetsbrev distribuerats). Primär målgrupp utgörs av modersmålslärare och skolledare. I maj 2007 hade nyhetsbrevet 1100 mottagare. UNESCO har utlyst en internationell modersmålsdag, vilken äger rum den 21/2 varje år och syftar till att uppmärksamma utövandet av modersmål världen över. Tema Modersmål har sedan starten 2001 arbetat för att främja lokala arrangemang kopplat till dagen genom att informera skolledare och driva på språkarbetsgrupper. Varje år stödjer och stimulerar projektet lokala arrangemang i ett 30-tal kommuner i Sverige. 6

Vid sidan av ovan nämnda aktiviteter, har Tema Modersmål även medverkat som en informations- och kunskapsresurs i andra sammanhang. Bland annat har projektet via projektledningen medverkat i radio och tidningar, exempelvis radioprogrammet Passet. Tema Modersmål har även deltagit som föreläsare i modersmålsrelaterade frågor under ett antal konferenser som kommuner eller andra myndigheter och organisationer anordnat. Ofta har föreläsningar genomförts i samarbete med myndighetens övriga verksamhet. Projektets aktiviteter kopplade till informations- och kunskapsspridning sammanfattas i nedanstående matris. Figur 1. Sammanfattande matris informations- och kunskapsspridning Aktivitet Syfte Målgrupp Frekvens Ansvarig Antal År språk Webbplats Tema Modersmål Informera om vad som är på gång inom Lärare och skolledare Löpande uppdatering, MSU 2 2001 och framåt modersmålsområdet ca 1 gång/veckan Informera om modersmålsundervisning allmänt Allmänheten Löpande uppdatering MSU 2 2001 och framåt Sprida metoder och material Lärare och skolledare Löpande uppdatering Arbetsgrupperna 35 2001-2007 Internationella Erfarenhetsutbyte och Företrädare på Löpande MSU - 2001 och kontakter kunskapsspridning myndighets- flera gånger i framåt och dep.nivå veckan Arbetsgrupperna Lärare och allmänhet Nyhetsbrev Informera om projekt- Lärare och Ca 5 ggr/år MSU - 2001 och aktiviteter skolledare totalt 30 stycken framåt Informera om vad som är på gång inom området Informera om/sprida material och stödverktyg Främjande av Främja planering och genom- Skolledare och Cirka 20-30 MSU - 2001 och Internationella förande av Internationella arbetsgrupper stycken/år framåt modersmåls- modersmålsdagen dagen Övrig informa- Bistå med kunskap och kom- Lärare och Löpande MSU - 2001 och tions- och kun- petens rörande modersmåls- skolledare framåt skapsspridning området Allmänhet 2.2 Kompetensutveckling En viktig del av Tema Modersmåls verksamhet har varit att ge lärare möjlighet till kompetensutveckling inom området modersmålsundervisning. I projektets inledningsfas var det endast i de största kommunerna som det fanns möjlighet att anordna kompetensutveckling, vilket berodde på att de flesta 7

modersmålslärare var ensamma på sin skola eller i sin kommun av undervisning i sitt specifika språk. För att möjliggöra kompetensutveckling genom bland annat erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande har flera konferenser inom ramen för Tema Modersmål arrangerats. De två huvudsakliga sorterna har varit språkspecifika konferenser för respektive modersmål och en gemensam konferens med skolledare och representanter från samtliga språkarbetsgrupper. Den huvudsakliga målgruppen för kompetensutvecklande aktiviteter har varit modersmålslärare. I följande stycken beskrivs de kompetensutvecklande aktiviteterna närmare och sammanställs därefter i en matris. Mer specifikt utgörs aktiviteterna av: Ett antal årliga språkspecifika konferenser En årlig gemensam konferens Ett antal övriga konferenser Övrig kompetensutveckling En av arbetsgruppernas uppgifter har varit att en gång per år anordna en språkspecifik konferens för sina kollegor runt om i landet. Till varje konferens inbjuds modersmålslärare, både i förskola och skola, som undervisar i samma språk. Lärarna samlas för att ta del av föreläsningar och diskussioner om språk, kultur och utbildning. Tillfället syftar till att främja erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande och kompetensutveckling bland lärarna samt att öka deras intresse för projektets webbplats. Enligt arbetsgruppernas rapporteringar till projektet har konferenserna överlag fungerat bra och varit uppskattade av lärarna. Antalet språkspecifika konferenser har i princip ökat för varje år från och med projektstart och anordnades mot slutet av undersökningsperioden av 21 olika språkgrupper. Varje år har MSU anordnat en gemensam konferens för Tema Modersmåls medarbetare. Lärare i arbetsgrupper (även kallade redaktörer) och skolledare har erbjudits att delta vid den tre dagar långa konferensen som genomförts på en ny plats varje år. Till exempel har konferenser hållits i Tallinn, Rönnäng och Abisko. Genom föreläsningar, presentationer och diskussioner har deltagarna fått möjlighet till erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande och samordning. Konferensen har även syftat till att utvärdera Tema Modersmåls verksamhet och planera inför nästkommande verksamhetsår. Dessa fysiska möten har således utgjort en möjlighet för lärare och skolledare att uppdatera varandra och dela med sig av tips och råd, likväl som ett tillfälle för samordning med MSU inom ramen för projektet. Utöver ovanstående konferenser har Tema Modersmål arrangerat andra konferenser med kompetensutveckling som huvudsakligt syfte. Bl.a. har man genomfört konferenser för skolledare, möten för lärare i mindre språk, möten för lärare i svenska som andraspråk och konferenser om sent anlända. I genomsnitt har projektet anordnat 1-2 dylika konferenser per år. Slutligen har Tema Modersmål anordnat en rad övriga insatser för kompetensutveckling. Bland annat har Tema Modersmål i samverkan med högskolor och universitet anordnat kompetensutveckling för modersmålslärare. Projektet har kontinuerligt spridit information om kursutbud och upparbetat kanaler till nationella center och till lärosäten. Projektet har varit engagerat i större statliga satsningar för modersmålslärare mellan år 2003 8

och 2007. Eftersom en central del av Tema Modersmåls verksamhet har varit projektets webbplats, har webbkurser för modersmålslärare vidare anordnats av projektet i syfte att öka användningen av hemsidan samt de metoder samt verktyg som finns där. Figur 2. Sammanfattande matris kompetensutveckling Aktivitet Syfte Målgrupp Frekvens Ansvarig Antal språk Språkspecifik Lärare 1 gång/ år och konferens arbetsgrupp Temaplatsens årliga konferens Att ge lärare inom samma språk möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande samt intressera dem för projektets webbplats Att utvärdera, samordna, utbyta erfarenheter, kompetensutvecklas och planera inför kommande verksamhetsår Arbetsgrupper 2001: 1 2002: 7 2003: 13 2004: 17 2005: 14 2006: 18 2007: 21 År 2001 och framåt Arbetsgrupper 1 gång/ år MSU 30 2002 och framåt Övriga konferenser Att utveckla lärarnas kompetens inom modersmålsutbild- skolledare Lärare och ning 1-2/ år MSU eller skolhuvudmän - 2001 och framåt Övrig kompetensutveckling Att utveckla lärarnas kompetens inom modersmålsutbild- Lärare ning inklusive användning av webbplatsen MSU, ibland tillsammans med universitet - 2001 och framåt 2.3 Metodutveckling Vid sidan av aktiviteter kopplade till informationsspridning och kompetensutveckling, har Tema Modersmål även genomfört ett antal metodutvecklande insatser. Insatsernas primära målgrupp har utgjorts av modersmålslärare samt elever. Den huvudsakliga delen av de metodutvecklande insatserna har berört utveckling av material och läromedel. Ett fåtal av aktiviteterna har haft en bredare verksamhetsinriktning och bland annat avsett stöd i samband med utveckling av modersmålsundervisning på distans. Mer konkret har de metodutvecklande insatserna utgjorts av följande aktiviteter, vilka närmare beskrivs nedan: Webbanpassning av befintliga metoder och verktyg Webbanpassning av befintlig litteratur/material Översättning av befintlig litteratur/material Stöd vid utveckling av o metodmaterial för ämnesundervisning o undervisning på distans En av de viktigaste metodutvecklande insatser som Tema Modersmål genomförts är webbanpassning av befintliga metoder och verktyg. Den kanske främsta metodutvecklande aktiviteten i detta sammanhang utgörs av webbanpassning och vidareutveckling av bild- och ljudordlistor i Lexin- 9

serien. Detta för att underlätta elevens inlärning av nya ord genom att kombinera tal, bilder, film och skrift. Inom ramen för Tema Modersmål har även webbanpassning av befintlig litteratur löpande genomförts. Med detta avses att litteratur som sedan tidigare existerat vidareutvecklats för att möjliggöra publicering på webben, i första hand temaplatsen. Den webbanpassade litteraturen omfattar allt från skönlitteratur och faktaböcker till informationsmaterial om Tema Modersmål och modersmålsundervisning generellt. Webbanpassning har vidare genomförts av kursböcker och elevövningar inom ett flertal språk. Även mer specifikt material i form av exempelvis berättelser av barn som berättar om sitt hemland och sin modersmålsundervisning har webbanpassats och publicerats. Under projektets genomförandeperiod har projektledningen i samarbete med arbetsgrupperna genomfört ett stort antal översättningar av befintlig litteratur och material. Som exempel kan bland annat nämnas översättningar till flera språk av mattesbegreppsböcker, men också översättning av styrdokument för MSU och informationsmaterial om Tema Modersmål och modersmålsundervisning. Tema Modersmål har vid sidan av ovan nämnda aktiviteter även fungerat som stöd vid metodutveckling kopplat till modersmålsområdet inom ramen för andra insatser och projekt. Projektet har bland annat fungerat som metodstöd vad gäller utveckling av modersmål på distans, en verksamhet som bedrivits inom ramen för ett 15-tal språk på olika platser i landet. Tema Modersmål har även haft en metodstödjande funktion vid utveckling av metodmaterial för ämnesundervisning omväxlande på svenska och modersmål. Tema Modersmåls metodutvecklande aktiviteter sammanfattas i nedanstående matris. Figur 3. Sammanfattande matris metodutveckling Aktivitet Syfte Målgrupp Frekvens Ansvarig Antal språk Webbanpassning av befintliga metoder och verktyg (Lexin etc) Öka utbud av undervisningsmaterial Lärare, elever, allmänhet Löpande MSU Arbetsgrupper År 35 2001 och framåt Webbanpassning av befintlig litteratur Öka allmänbildning samt öka utbud av undervisningsmaterial Lärare, elever Löpande MSU Arbetsgrupper 35 2001 och framåt Översättning av befintligt litteratur/material Öka utbudet av undervisningsmaterial samt all- allmänhet Lärare, elever, mänbildning och kunskap rörande MSU Löpande MSU Arbetsgrupper 35 2001 och framåt 10

Aktivitet Syfte Målgrupp Frekvens Ansvarig Antal språk Stöd för metodutveckling kopplat till modersmål delvis på distans elever, allmänhet Stödja utveckling av mo- Skolledare, lärare, dersmål inom ramen för (försöksverksamhet) andra insatser/projekt Stödja utveckling av metodmaterial för ämnesundervisning och studiehandledning växelvis på modersmål och svenska samt metodmaterial för modersmålsstöd i förskolan Löpande MSU - 2004 och framåt År 2.4 Lärdomar från projektets genomförandeprocess Av genomförda intervjuer framgår att genomförandet av Tema Modersmål över lag upplevts ha fungerat mycket bra. Projektet har på ett övergripande plan implementerats utan större hinder, där de problem som uppstått under resans gång varit möjliga att lösa innan de haft en alltför negativt inverkan på genomförandeprocessen i stort. I nedanstående avsnitt följer en närmare redogörelse för framgångsfaktorerna respektive utvecklingsområdena i projektets genomförandeprocess, såsom de uppfattas av projektledning och intervjuad skolledare. Framgångsfaktorerna berör organisationsmodell såväl som arbetsmetod. Projektets utvecklingsområden upplevs i första hand knyta an till utveckling/förbättring av redan befintliga arbetssätt, snarare än till en förändring av projektets arbetsmodell från grunden. 2.4.1 Framgångsfaktorer I avsnittet nedan presenteras de upplevda framgångsfaktorerna i projektets genomförandeprocess. Decentraliserad organisation Som framgår av rapportens inledande avsnitt har projektets organisation i stor utsträckning varit decentraliserad, där en betydande del av arbetet genomförts av lokalt placerade arbetsgrupper. Den decentraliserade organisationsmodellen upplevs av samtliga intervjuade som en av de mest centrala framgångsfaktorerna i genomförandet av Tema Modersmål. I första hand ses organisationsmodellen som en fördel från ett förankringsperspektiv, då projektets verksamhet och aktiviteter genom arbetsgrupperna relativt snabbt kommit att få fäste bland målgruppen. Den decentraliserade organisationen anses också ha bidragit till att genomförda aktiviteter kommit att få en högre grad av verksamhetsanpassning. Detta då arbetsgrupperna haft en god förförståelse för vilket stöd som funnits inom språkområdet sedan tidigare, och såldes i hög utsträckning kunnat anpassa aktiviteter och upplagt ma- 11

terial till målgruppens behov. Den decentraliserade organisationsmodellen upplevs i denna bemärkelse möjliggjort en ökad flexibilitet som gynnat ändamålsenlighet såväl som relevans hos genomförda aktiviteter. Centralt placerad stödfunktion En förutsättning för att den decentraliserade organisationen har fungerat så pass bra, har enligt flertalet intervjuade varit att det under hela projekttiden funnits en centralt placerad stödfunktion, vilken har kunnat bistå arbetsgrupperna med råd och stöd. Behovet av en stödfunktion uppfattas i första hand som centralt under Tema Modersmåls inledande år, då merparten av arbetsgrupperna bildades. Det centrala stödet berörde under denna period i första hand frågor av praktiska natur, såsom hur arbetsgrupperna var tänkta att arbeta, vilken typ av innehåll som språkrummen respektive konferenserna kunde beröra etc. Flera intervjuade lyfter även fram att den centralt placerade stödfunktionen bistått arbetsgrupperna med rådgivning inom IT-området. Då flera arbetsgrupper saknar tillgång till denna typ av IT-stöd inom den egna kommunen, har möjligheten att få rådgivning via MSU enligt projektledningen utgjort en viktig framgångsfaktorer för i synnerhet arbetet med webbplatsen. Kombinationen av webbplats och fysiska möten Vid sidan av de framgångsfaktorer som berör projektets organisationsmodell, menar ett flertal intervjuade att en viktig framgångsfaktor i genomförandeprocessen berört arbetssättet och kombinationen av webbplats och fysiska möten. Att arbetsgrupperna med jämna mellanrum fysiskt träffats, i första hand i samband med konferenser, har enligt projektledningen fungerat som något av en motor i arbetet med webbplatsen. Som exempel nämns det faktum att aktiviteten i språkrummen över lag är betydligt högre inför konferenserna jämfört med resten av året. Man vill ha något att visa upp, något att prata om och marknadsföra på konferensen, som en av intervjupersonerna förklarar fenomenet. Konferenserna har enligt projektledningen och intervjuad skolledare även utgjort en viktig plattform för förankring och spridning av information rörande webbplatsen externt, vilket bidragit till att antal besök på webbplatsen relativt snabbt kommit upp på en hög nivå. Vidare menar samtliga intervjupersoner att de fysiska möten, i synnerhet den årliga gemensamma konferensen, bidragit till erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan arbetsgrupperna vilket i sin tur ökat kvaliteten och omfattningen på materialet som grupperna lägger upp på webbplatsen. 2.4.2 Utvecklingsområden Nedan redogörs för de utvecklingsområden i projektets genomförande som identifierats av projektledning och intervjuad skolledare. Ökad och mer frekvent uppföljning av arbetsgruppernas arbete För att den centralt placerade projektledningen ska kunna hålla sig 12

uppdaterade rörande det arbete som arbetsgrupperna utför, ska grupperna årligen lämna en delrapport till MSU i vilken arbetet och erfarenheterna från det gånga året beskrivs. Under intervjuer med projektledningen framkommer dock åsikten att MSU med fördel hade kunnat ställa än högre krav på den rapporteringen som arbetsgrupperna ska lämna in, exempelvis avseende hur pengarna använts men också avseende faktiska aktiviteter. Projektledningen menar också att de snabbare borde ha reagerat och bytt ut personer i arbetsgrupper med bristande driv och lägre aktivitet: De allra flesta arbetsgrupper har fungerat jättebra, över förväntan. Men sen finns det också ett fåtal grupper där man undrar vad de egentligen gör. Där hade vi kunnat ställa än högre krav och snabbare än vad vi gjort nu ersatt arbetsgruppsmedlemmar utan driv med andra, mer engagerade personer. Ökad användning av arbetsgrupperna i andra sammanhang Som tidigare översiktligt redogjorts för under kartläggningen av aktiviteter, har projektledning såväl som arbetsgrupper fungerat som en kunskaps- och informationsresurs i sammanhang utanför själva projektet. Under intervjuer framkommer dock åsikten att i synnerhet MSU i ännu högre utsträckning skulle kunna använda sig av arbetsgrupperna vid genomförandet av andra insatser och verksamheter. Som exempel nämns det faktum att arbetsgrupperna tillsammans har kompetens såväl som stora kontaktnät inom modersmålsområdet, vilka i ökad utsträckning skulle kunna nyttjas i referensgruppssammanhang eller som förankrings- och informationskanaler. Utveckling av internationella kontakter Vid sidan av en vidareutveckling av hur arbetsgrupperna används, menar flera intervjuade att de internationella kontakterna i projektet med fördel skulle kunna utvecklas ytterligare. Vidareutvecklingen rör i första hand kontakten med ursprungsländerna, men också med andra länder med modersmålsundervisning inom det aktuella språket i fråga. Att i synnerhet arbetsgrupperna har en kontinuerlig kontakt med andra länder ses i första hand som önskvärt från ett erfarenhets- och kunskapsperspektiv, då arbetsgrupperna på detta sätt kan få kunskap om nytt material som de kan använda och sprida till svenska modersmålslärare. Kontakten med ursprungslandet betraktas också som eftersträvansvärd då modersmålslärarna på detta sätt i ökad utsträckning kan kontextualisera undervisningen genom att knyta an till den pågående språk- och kulturutvecklingen i ursprungslandet. 13

3. Bedömning av effekter I följande kapitel redogörs för de resultat och effekter som projekt Tema Modersmål genererat med avseende på målgruppen modersmålslärare. Kapitlet är indelat i två underrubriker: Vilka effekter är genomförda aktiviteter tänkta att generera? Vilka effekter har genererats i praktiken? 3.1 Vilka effekter är genomförda aktiviteter tänkta att generera? För att genomförandet av effektmätningen ska ge så goda resultat som möjligt, är det enligt Ramböll Management en fördel om datainsamlingen utgår från en förförståelse av vilka effekter som är intressanta och relevanta att följa upp. Som stöd vid tydliggörandet av dessa effekter, har Ramböll Management i samarbete med MSU tagit fram en så kallad förändringsteori för målgruppen modersmålslärare. Förändringsteorin kan ses som en logisk karta över hur projektet är tänkt att fungera. I förändringsteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka effekter på kort och lång sikt. Under projektets genomförandeperiod har en rad olika aktiviteter riktade mot modersmålslärare företagits. I förändringsteorin har de tre aktiviteterna webbplats Tema Modersmål, de årliga konferenserna samt nyhetsbreven fokuserats. Detta då dessa tre aktiviteter utgör kärnan i projektets verksamhet riktade mot modersmålslärare. Figur 4. Förändringsteori Tema Modersmål målgrupp modersmålslärare Problem Modersmålslärare är en av de kategorier lärare som i relativt stor utsträckning saknar pedagogisk utbildning. För närvarande pågår inte heller utbildning av modersmålslärare i något språk. Många lärare är dessutom ensamma i sitt språk på sin skola eller kommun och saknar således kollegor att utbyta erfarenheter med. Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Webbplats Tema Modersmål Antal besökare webbplats Antal språk Utveckling av kontakter/nätverk Ökad kvalitet i undervisning Konferenser Nyhetsbrev Antal deltagare konferenser Antal genomförda konferenser Antal nyhetsbrev Antal mottagare nyhetsbrev Ökad kunskap om - IT/data - material/läromedel Stärkt professionell självkänsla Statushöjning modersmålsundervisning Förändringsteorin ska tolkas enligt följande: under de sju år som Tema Modersmål existerat har projektet genomfört ett antal konferenser och utskick av nyhetsbrev. Projektet har också, genom i första hand språkarbetsgrupperna, uppdaterat webbplatsen Tema Modersmål kontinuerligt med material och information med anknytning till modersmålsområdet. Antal 14

genomförda konferenser, nyhetsbrevsutskick och språkuppdateringar i kombination med antal besökare/deltagare i dessa aktiviteter kan ses som projektets omedelbara utfall. Att modersmålslärare deltar på konferenser, läser nyhetsbrevet och använder sig av hemsidan är dock inget självändamål, utan ska på kort sikt leda till resultat. Genom att delta på konferenser får lärarna möjlighet att träffa andra lärare inom det egna språket, vilket kan leda till utveckling av nätverk/kontakter. Konferenserna, i kombination med nyhetsbreven och webbplatsen är även tänkta att resultera i kunskapsuppbyggnad, dels vad gäller användning av IT/data i undervisningen, dels vad gäller material/läromedel. Slutligen ska konferenserna, webbplatsen och nyhetsbreven leda till att modersmålslärarnas professionella självkänsla stärks. Inte heller kunskapsuppbyggnaden, nätverken och stärkt professionell självkänsla är dock att se som självändamål. För att maximera värdet av dessa resultat, krävs att modersmålslärarna tillämpar kunskapen och erfarenheterna från nätverken i undervisningen så att de kommer eleverna till del. Det är även önskvärt att den omgivning som modersmålslärarna verkar i upplever att undervisningen har ett värde och är viktigt. Annorlunda uttryckt är resultaten på längre sikt tänkta att leda till att kvaliteten i undersökningen höjs samt att en statushöjning sker rörande modersmålsundervisning. Detta kan ses som Tema Modersmåls effekter. 3.2 Vilka effekter har genererats i praktiken? I föreliggande avsnitt diskuteras vilka effekter som Tema Modersmål genererat i praktiken avseende målgruppen modersmålslärare utifrån den bedömning som lärare och skolledare gjort i genomförd enkät och intervjuer. Avsnittet tar sin utgångspunkt i ovan presenterade förändringsteori och följer till sin disposition samma logiska effektkedja. Inledningsvis presenteras således projektets bidrag på utfallsnivå avseende webbplats, genomförda konferenser och nyhetsbrevsutskick. Därefter följer en redogörelse för projektets bidrag på resultatnivå rörande kunskaps och nätverksuppbyggnad samt stärkt professionell självkänsla. Avsnittet avslutas med en presentation av projektets mervärde på effektnivå avseende höjd kvalitet i undervisning samt statushöjning av modersmålsundervisning. 3.2.1 Utfallsnivå Nedan presenteras projektets utfall med utgångspunkt i tidigare redovisas förändringsteori. Utöver ren statistisk fakta, presenteras även förklaringsfaktorer till utfallet och deltagarnas upplevelser av aktiviteterna. Genomgången bygger på statistik från projektet och resultat från Ramböll Managements enkät- och intervjusvar. (Hänvisningar till lärares och skolledares upplevelser av aktiviteterna syftar till de två diagrammen sist i avsnittet.) Antalet unika besökare på Tema Modersmåls webbplats har ökat under projekttiden och uppgår idag till 2000 personer per dag. Antalet besökare på de specifika språkplatserna varierar från ett par hundra till några tusen per månad. Denna varians förefaller främst bero på följande faktorer: språkgruppens storlek i Sverige, utbudet av material i övrigt inom språket, arbetsgruppens förmåga att sprida information om webbplatsen och hur aktiv arbetsgruppen är i sitt arbete med hemsidan. 15

Ytterligare en aspekt som tycks påverka antalet besökare på temaplatsens och språkens webbplatser är modersmålslärarnas arbetssituation ute i kommunerna. En intervjuad lärare som inte har deltagit i projektet konstaterar: Jag använder hemsidan hela tiden för att hitta övningar, för det finns inte pengar i kommunen för att köpa nya böcker till eleverna. Och modersmålslärare i kommunen träffar inte varandra, vi har inga möten, inga konferenser. Hemsidan är mycket bra. Jag tittar på tidigare konferenser som ägt rum och vad de har pratat om, nya verktyg och hur man kan undervisa i språk. Webbplatsen får mycket höga betyg av såväl modersmålslärare som skolledare, både vad gäller webbplatsens innehållsliga kvalitet och upplägg samt dess relevans för modersmålslärarnas arbete. Ingen större skillnad föreligger i synen på webbplatsen mellan de lärare som varit med i någon av arbetsgrupperna och de skolledare som inte har haft lärare i arbetsgrupperna. Precis som antalet besökare har även antalet språk på webbplatsen ökat under de senaste åren och idag finns 35 språk representerade. Vilka språk som finns på webbplatsen tycks bero på samma faktorer som beskrivs ovan, nämligen övrigt utbud av utbildningsmaterial i språket och antalet personer i Sverige som har språket som modersmål. Antalet deltagare på temaplatsens årliga konferens ökade under projektet från 50 deltagare som representerade 20 språk till 100 deltagare som representerade 30 språk (år 2002 till 2007). Generellt sett var lärarna nöjda med konferensen, den anses vara av hög kvalitet och av stor relevans för deras arbete. Nämnas kan dock att relevansen i genomsnitt anses vara aningen lägre än kvalitén. Skolledare med lärare som ingått i någon språkarbetsgrupp är även de mycket nöjda med temaplatsens årliga konferens. 1 Antalet deltagare på de språkspecifika konferenserna har varierat mellan modersmålen och mellan åren. Deltagarantalet har varit mellan fem och 100 personer och på de flesta konferenser deltar runt ett femtiotal personer. Variationen i antalet deltagare verkar inte endast bero på antalet verksamma lärare i språket, utan även på hur väl respektive arbetsgrupp har lyckats nå ut med information om konferensen. Både intervjusvar och enkätens öppna svar indikerar att information om konferenserna i vissa fall inte har nått ut till lärarna och ibland dessutom har kommit för sent. Flera modersmålslärare har hört talas om konferensen ryktesvägen första gången. Språkkonferenserna som arbetsgrupperna anordnade verkar ha varit den mest uppskattade aktiviteten. De lärare som anordnat konferenserna och samtliga skolledare som känner till aktiviteten, ger den höga betyg både vad gäller kvalitet och relevans. En intervjuad lärare berättar: Vi pratade om olika verktyg och läromedel, vi talade om vilka böcker som ska användas i undervisningen. Jag hade mycket 1 Deltagare på konferensen utgörs av lärare och skolledare som är involverade i Tema Modersmåls språkarbetsgrupper. Av denna anledning har skolledare som saknar lärare i arbetsgrupperna inte tillfrågats om konferensen. 16

nytta av konferensen! Jag hoppas att konferensen och hemsidan finns kvar, det är viktigt att få diskutera med andra lärare. Vad gäller antal genomförda konferenser, har MSU via temaplatsen arrangerat en konferens varje år sedan 2002, vilket totalt ger sex stycken konferenser. Antalet språkkonferenser som arbetsgrupperna har anordnat ökade i princip för varje år och uppgick 2007 till 21 stycken. Målsättningen med nyhetsbrevet som fungerat som ett komplement till webbplatsen och andra aktiviteter, har varit att skicka ut 3-5 stycken per år. Antalet utskickade nyhetsbrev har varit ca fem stycken per år. Antalet mottagare av nyhetsbrevet är i skrivande stund ca 1100 personer. Eftersom målgruppen utgörs av ca 3000 pedagoger och skolledare runt om i landet, når nyhetsbrevet 37 % av målgruppen (förutsatt att alla mottagare av brevet är en del av målgruppen). Av enkätsvaren framkom att lärare och skolledare anser brevet vara av hög kvalitet och stor relevans. Nämnas bör dock att nyhetsbrevet är den aktivitet som har relativt sett fått lägst betyg i enkätundersökningen. Nedan presenteras två diagram, i vilka skolledarnas och lärarnas syn på aktiviteternas kvalitet och relevans framgår mer detaljerat. Överlag har Tema Modersmåls fyra mest centrala aktiviteter mottagits mycket bra av dessa två grupper; varken vad gäller kvalitet eller relevans underskrider aldrig den genomsnittliga bedömningen 4 på skalan (1-5). Ingen större skillnad föreligger mellan de olika respondentgrupperna. Med andra ord är skolledare vars lärare inte varit involverade i arbetsgrupperna över lag lika positiva till aktiviteterna som arbetsgruppslärarna och övriga skolledare. Figur 5. Kvalitet på aktiviteternas innehåll och upplägg (1=låg och 5=hög) 2 Figur 6. Aktiviteternas relevans för arbetet med modersmålsutveckling (1=låg och 5=hög) 5 5 4 4 3 3 2 2 1 Webbsida TM MSU:s årliga konferens Språkkonferenser Nyhetsbreven 1 Webbsida TM MSU:s årliga konferens Språkkonferenser Nyhetsbreven Lärare n=55 Skolledare TM n=33 Skolledare ej TM n=32 Lärare n=55 Skolledare TM n=33 Skolledare ej TM n=32 Sammanfattningsvis har Tema Modersmåls aktiviteter resulterat i ett gott utfall vad gäller webbplats, konferenser och nyhetsbrev. Statistik tillsammans med genomförd enkät och genomförda intervjuer vittnar dock om att 2 Med skolledare TM avses skolledare som angivit att de har modersmålslärare som ingår i någon eller några av projektets språkarbetsgrupper. Med skolledare ej TM avses övriga skolledare som svarat på enkäten. 17

det finns potential för projektet att ytterligare öka sitt genomslag. Detta eftersom det fortfarande finns modersmålslärare som inte har tagit del av Tema Modersmål och dess aktiviteter, något som förefaller bero på en bristande kännedom om projektet snarare än ett ointresse för det. 3.2.2 Resultatnivå Som diskuterades i ovanstående avsnitt tycks Tema Modersmåls utfall avseende webbplatsen, konferenser samt nyhetsbrev över lag som gott, så till vida att projektet genomfört de aktiviteter som var planerade med bra mottagande från aktiviteternas målgrupper. Genomförd enkätundersökning indikerar att Tema Modersmål i hög utsträckning även givit avtryck på resultatnivå. På en skala mellan 1 till 5, där 1 står för att Tema Modersmål genererat resultat i liten utsträckning och 5 för i stor utsträckning, bedöms Tema Modersmål i genomsnitt genererat resultat i en utsträckning motsvarande siffran 4. Mer konkret tycks projektet utifrån enkätsvaren i stor utsträckning bidragit till nätverks- och kunskapsuppbyggnad såväl som främjare av lärarnas professionella självkänsla. Inför utvärderingen hade projektledningen som ambition att erhålla ett snittbetyg på minst 4 inom dessa resultatområden, en målsättning som således väl har uppnåtts. Intressant att uppmärksamma är att bedömningen av projektets resultat inte skiljer sig nämnvärt mellan olika respondentgrupper. De lärare som varit involverade i projektets arbetsgrupper samt deras skolledare är i regel lika positivt inställda till Tema Modersmåls resultat som gruppen av skolledare utan lärare i arbetsgrupperna. Detta indikerar att projektet inte endast tycks ha genererat resultat på de skolor som varit direkt involverade i projektet utan även på övriga skolor. Figur 7. Bedömning av Tema Modersmåls resultat, fördelat på respondentgrupper 3 5 4 3 2 1 Utveckling av nätverk Kunskapsuppbyggnad material/läromedel Kunskapsuppbyggnad IT/data Lärare n=55 Skolledare TM n=32 Skolledare ej TM n=45 Stärkt professionell självkänsla 3 Den fullständiga frågan löd: I vilken utsträckning upplever du att Tema Modersmål har resulterat i? 1=I liten utsträckning och 5=I stor utsträckning. Frågan rörande i vilken utsträckning projektet resulterat i stärkt professionell självkänsla har endast modersmålslärarna svarat på. 18

Den positiva bilden av Tema Modersmåls resultat bekräftas av genomförda intervjuer. I stort sett samtliga intervjupersoner ställer sig över lag mycket positiva till Tema Modersmål och de resultat som projektet genererat. Inställningen till projektet är i stort sett den samma oavsett om intervjupersonen varit involverade i projektets språkarbetsgrupper eller inte. Vad gäller projektets kunskapsbyggande mervärde, lyfts i första hand betydelsen av webbplatsen Tema Modersmål fram, som flera av intervjupersonerna använder dagligen. Webbplatsen upplevs inte endast ha medfört ökad kunskap om undervisningsmaterial generellt, utan anses också i stor utsträckning bidragit till att kunskapen och tillgången till IT-baserat material ökat. Så här uttrycker en av de intervjuade modersmålslärarna (som inte varit med i en språkarbetsgrupp) värdet av sidan: Inlärning sker snabbast och effektivast om alla sinnen kan användas. På webbplatsen finns bildordböcker, där eleven kan trycka på en bild och samtidigt få ordet uppläst samt se det i skrift. Jag använder dessa bildordböcker nästa varje dag i min undervisning. Det är ett av de bästa materialen jag träffat på under mina nio år som modersmålslärare. Ett antal intervjupersoner såväl respondenter i enkätens öppna svarsalternativ lyfter även fram konferenserna och värdet av dessa som en plattform för nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte. Flera modersmålslärare uppger att de är ensamma lärare inom sitt språk på skolan eller kommunen och att kontakterna med andra modersmålslärare är förhållandevis begränsade. Det har givit jättemycket, detta att träffa och knyta kontakter med andra lärare. Man får tips om nytt material för undervisningen och kan lättare hålla sig uppdaterad om vad som händer i [ursprungs]landet. Jag kom till Sverige för 12 år sedan och det finns en stor risk för att kunskaperna rörande språket blir för gamla om de inte uppdateras. Slutligen uppmärksammar ett antal intervjupersoner och respondenter att projektet haft ett stort värde som stärkare av den professionella självkänslan. I synnerhet gäller detta de lärare som varit involverade i Tema Modersmåls språkarbetsgrupper. Projektets betydelse för den professionella självkänslan beskrivs på detta sätt av en av de intervjuade arbetsgruppsredaktörerna: För min del har det främsta resultatet av Tema Modersmål varit vad det har betytt för mig personligen. Jag var på väg att lämna mitt jobb som modersmålslärare och skola om mig. Tema ändrade den känslan till 100 %. Numera tror jag på mitt yrke och är stolt över det jag gör. Jag vågar ha åsikter och komma med synpunkter på ett helt annat sätt än tidigare på skolan och jag känner att de andra [på skolan] lyssnar på mig. Det ska samtidigt nämnas att enkätundersökningen samt insamlad statistik som tidigare nämnts indikerar att ett antal skolor och lärare endast haft begränsad kontakt med projektet och dess aktiviteter. En av de tre modersmålslärare som inte varit med i projektets språkarbetsgrupper och som 19