KAIROS FUTURE AB Framtidens vuxenutbildning SLUTRAPPORT 25 APRIL 2013 Consultants for Strategic Futures.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Följande rapport utgör den sjätte framtidsstudien som Kairos Future genomfört inom utbildningsområdet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxenutbildningen utifrån de krav som morgondagens samhälle ställer på arbetslivet och utbildningsaktörer. Flera drivkrafter och trender i omvärlden kommer att påverka och förändra såväl arbetsmarknaden som utbildningssystemet i framtiden. Några av dessa är 1. Fortsatt globalisering med tilltagande konkurrens och ökad migration 2. En tilltagande digitalisering som omformar allt större delar av hur vi lever, arbetar och studerar 3. En ny sorts automatisering som medför att maskiner ersätter människor i större utsträckning, även inom tjänstesektorn 4. En åldrande befolkning och färre som ska försörja fler 5. En tuffare offentlig ekonomi som kräver nya välfärdslösningar i framtiden 6. En digital utbildningsrevolution med ökad tillgänglighet och flexibilitet 7. Yrken och utbildningar åldras allt snabbare och ett ökat behov av anpassade utbildningar Dessa omvärldsförändringar bland annat pekar på att behovet och betydelsen av vuxenutbildning kommer att öka i framtiden. De viktigaste slutsatserna från studien är: Vuxenutbildningen måste vara relevant. För vuxenutbildningen handlar relevans om att integrera både elevens och arbetslivets/framtida arbetsgivares perspektiv på ett tydligt sätt. Snabbrörlighet är en annan förmåga som framtidens vuxenutbildare behöver bemästra. En förmåga till kontinuerlig utveckling utifrån föränderliga behov och möjligheter. Behoven finns som tidigare nämnt såväl hos eleverna som på arbetsmarknaden, och kan förväntas förändras i snabb takt, med allt mindre långsiktig förutsägbarhet. Möjligheterna kommer finnas i nya strategiska samarbeten med aktörer inom offentlighet och näringsliv (i egenskap av intressent finansiär eller kompetenssökande arbetsgivare), med andra utbildningsaktörer eller med utvecklare av pedagogisk teknik. Synlighet. Om förmodan att vuxenutbildningen kommer bli en het marknad stämmer kommer också synlighet bli en allt viktigare framgångsfaktor. I en allt hårdare konkurrens kommer förmågan att synas; att förstå hur potentiella elever tänker och hjälpa dem att hitta rätt och välja; samt att ha ett starkt varumärke bli mer avgörande för verksamhetens framgång än idag. Inkludering. Mycket lite tyder på att Sverige inte kommer att fortsätta ta emot människor från andra länder, såväl ren arbetskraftsinvandring som flyktingar från oroshärdar. Här kommer Vuxenutbildningen fortsatt ha en viktig uppgift att fylla 2(37)
för att hjälpa människor in i det svenska samhället genom studier och yrkesutbildningar. Digital medvetenhet är ytterligare en framgångsfaktor som kommer bli viktigare för aktörer inom hela utbildningsväsendet i framtiden. Medvetenheten handlar här om att vilja söka och se de digitala lärverktygens och lärmetodernas möjligheter i takt med att de utvecklas. Denna utveckling kommer sannolikt inom ett par år nå sin mediala kulmen, men den fulla potentialen kommer ta ytterligare några år på sig att utvecklas, efter att nödvändig kompetens och erfarenhet samlats. Det är som tidigare nämnt svårt att föreställa sig en vuxenutbildning utan tydliga inslag av digitala metoder om vi blickar fram mot 2030. Detta talar också för att aktörer som är med tidigt på det digitala tåget och lär sig hitta identifiera såväl möjligheter som begränsningar i ett tidigt skede kan komma att få stora strategiska fördelar på längre sikt. 3(37)
INNEHÅLL Sammanfattning av rapporten... 2 Innehåll... 4 Inledning... 6 Bakgrund och syfte... 6 Om rapporten... 6 Omvärldsanalys: Trender som påverkar vuxenutbildningen... 7 Vi rör oss mot en alltmer raplex värld... 7 Den globala spelplanen jämnas ut och kunskapskonkurrensen hårdnar... 7 Digitalisering och automatisering driver förändring... 7 Konsekvenser för vuxenutbildningen i en raplex värld... 9 En tätare, åldrande och mer heterogen befolkning... 10 Fortsatt urbanisering det täta drar... 10 De äldre blir fler och friskare... 10 Mot ökad heterogenitet... 10 Befolkningsutvecklingens konsekvenser för vuxenutbildningen... 11 Växande glapp och sofistikerade digitala utbildningar förändrar utbildningsvärlden... 13 Växande glapp i utbildningssystemet... 13 Utbildningen söker nya former i en digital värld... 13 Vad betyder omvärldsförändringarna för vuxenutbildningen mot 2030?... 14 Det blir viktigare med Vux... 14 Vuxenutbildning blir en het marknad... 15 Ökat tempo och högre effektivitet blir viktigare... 15 Nuläge: Synen på vuxenutbildning idag... 17 Varken hög eller låg status men stor skillnad mellan inrikes och utrikes föddas inställning... 17 Vuxenutbildningens huvudsyften är Inkludering, (ut)bildning, arbete och personlig utveckling... 18 Lärare och beslutsfattare är fokuserade på inkludering och arbete, men deltagarna lägger större vikt vid personlig utveckling... 20 Utbildningarna upplevs nå de viktigaste syftena... 20 Deltagare och lärare är nöjda med vuxenutbildningen, främst med sin egen insats... 21 Personlig utveckling, bra lärare och status är viktiga nöjdhetsskapare... 24 I framtiden dikterar näringslivet vuxenutbildningen, enligt lärare och beslutsfattare... 25 Nio slutsatser utifrån enkätundersökningens resultat... 26 4(37)
Vuxenutbildningens framtid: fyra scenarier... 27 Två avgörande osäkerheter formar vuxenutbildningens framtid... 27 Sammanhållet eller fragmenterat samhälle?... 27 Individens behov av utveckling, eller arbetslivets behov av kompetens?... 27 Fyra scenarier framåt... 28 Förverkliga dig själv! Sammanhållet samhälle Individens behov av utveckling styr.... 28 Är du anställningsbar, lille vän? Sammanhållet samhälle - arbetslivets behov av kompetens styr.... 29 Skaffa dig ett jobb! Fragmenterat samhälle arbetslivets behov av kompetens styr.... 30 Du är en av tusen blommor! Fragmenterat samhälle individens behov av utveckling styr.... 30 Några slutsatser... 32 Framgångsförmågor för framtidens vuxenutbildare... 32 Fem rekommendationer framåt... 33 Om studien... 35 Källor... 37 5(37)
INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har på uppdrag av Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) och ett antal andra medarrangörer från offentlig och privat sektor genomfört en studie om vuxenutbildning i framtiden. Några grundläggande frågeställningar för studien har varit: Vilka omvärldsförändringar påverkar vuxenutbildningen mot 2030? Vad har olika intressenter för uppfattningar om vuxenutbildningen idag och i framtiden? Vilka krav ställer omvärldsförändringar på vuxenutbildningen mot 2030? Vilka tänkbara scenarier finns för vuxenutbildningen år 2030? Vuxenutbildning som begrepp kan omfatta en flora av olika verksamheter. Med vuxenutbildning i den här studien avses den kommunala och gymnasiala vuxenutbildningen, SFI-utbildning, samt KY/YH-utbildning. Enkätstudien omfattar inte högskoleutbildning folkbildning i folkhögskolors och studieförbunds regi och inte heller utbildningar och kurser i arbets- och näringsliv. Studien bygger på resultat från flera olika delstudier. En litteraturstudie och grundläggande research följdes av ett expertseminarium med forskare och andra personer med kunskap om utbildning för vuxna. Slutligen genomfördes en enkätundersökning med 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer. Studiens slutsatser baseras på den samlade bilden av dessa moment. OM RAPPORTEN Den här rapporten är indelad i tre avsnitt. Det första avsnittet utgörs av en omvärldsanalys som belyser förändringar i omvärlden, och hur dessa påverkar framtiden för utbildningssystemet och vuxenutbildningen. Det andra avsnittet presenterar resultatet från enkätundersökningen med deltagare, lärare och beslutsfattare och ger en samlad bild av hur nuläget och framtiden uppfattas av de som idag är engagerade i vuxenutbildningen. Det tredje avsnittet gör en utblick mot 2030 i form av en scenarioanalys. Här presenteras fyra alternativa bilder av framtiden för vuxenutbildningen. Rapporten avslutas med fem rekommendationer för aktörer inom vuxenutbildning. 6(37)
OMVÄRLDSANALYS: TRENDER SOM PÅVERKAR VUXENUTBILDNINGEN Samhället och arbetslivet är idag under ett starkt förändringstryck från flera håll. Förändringarna ställer nya krav, men erbjuder också möjligheter. I studien har ett antal tunga omvärldstrender identifierats som pekar på att vuxenutbildningen kan komma att få en betydligt viktigare roll i framtiden. Innehållet är hämtat dels från expertseminariet, och dels genom Kairos Futures egen research. VI RÖR OSS MOT EN ALLTMER RAPLEX VÄRLD Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Den globala spelplanen jämnas ut och kunskapskonkurrensen hårdnar Containertrafik, jetmotorer, satelliter och fiberoptik är alla tekniska landvinningar som från den senare delen av 1900-talet ökat möjligheterna kommunicera och transportera varor mellan jordens alla länder och regioner. Möjligheterna att utnyttja produktionsfördelar på andra håll har drivit fram handelsavtal och internationella överenskommelser som än mer underlättat de globala flödena av varor, människor, kapital, tankar och idéer. Många tillväxtländer har också visat prov på hur fort det går att idag komma ifatt och på bara några årtionden hämta in tekniska och institutionella försprång som andra länder tidigare dragit stor fördel av. Sedan en tid tillbaka är det inte bara fabriksproduktion som flyttas utomlands om priset på arbetskraft är lägre. När nu tankearbete står för en allt större del av värdeskapandet i ekonomin blir också konkurrensen om mer kvalificerade kunskapsjobb viktigare. De flesta länder satsar målmedvetet på att öka sin nationella kunskapskonkurrens, och allt talar för att spelplanen snabbt jämnas ut dels då möjligheterna att ta del av högre utbildning ökar världen över, dels eftersom fler arbeten relativt enkelt kan flyttas till platser där man får ut mest. Digitalisering och automatisering driver förändring En allt större del av vår värld, och våra liv, översätts nu snabbt i digitala termer. Vår förmåga att utveckla och utnyttja digitala verktyg visar varje dag prov på nya 7(37)
Kommer få lika revolutionerande följdverkningar som tryckpressen. Vi är i början, eller mitt i den nu, men har ännu inte sett dess fulla genomslag Från expertseminariet (ang. den globala IT-revolutionen ) möjligheter för människor att förenkla sin vardag, spara tid och bli effektivare. Det verkar som att allt som kan digitaliseras, kommer digitaliseras. Kunskapsutbyte, socialt samspel och opinionsbildning sker idag i allt högre utsträckning via digitala medier. När vem-som-helst har möjligheten att nå ut till hela världen genom ett klick, är det också alltfler som försöker. Vi befinner oss numer i en värld där mängden kanaler, avsändare och budskap ökar drastiskt en informationsexplosion. Även transparensen i samhället ökar när stora mängder data görs tillgängligt digitalt. Det är lättare att söka, samla, spara, jämföra, granska och validera information och är det digitalt är det också mätbart och möjligt att analysera på helt nya sätt. Företag och organisationer inser alltmer möjligheterna i att använda nya kanaler för att kommunicera med sina respektive målgrupper. Förutom att man därigenom har potential att nå ut på en global marknad, är det dessutom mycket enklare att få fram information om hur olika målgrupper agerar, tycker och tänker. Med ny teknik föds nya affärslösningar och ibland radikalt förändrade logiker för värdeskapande. Tänk bara på hur de flesta av oss för bara tio år sedan gick tillväga för att lyssna på musik, titta på film, söka information, kommunicera eller handla begagnade saker av varandra. Företag som Blocket, Spotify, Netflix, Apple och Google har här varit med och helt ritat om verkligheten i en mängd branscher. En annan fråga som diskuteras alltmer är effekterna av den nya våg av automatisering som sveper över världen. Genom historien har ny automatiseringsteknik varit en kraft som ständigt förändrat vilka arbeten vi människor behövt utföra själva. Från vind- och vattenkvarnar, via ångmaskiner och Spinning Jennys till dagens fabriksrobotar, drönare och självkörande bilar. Gränserna för vad som är möjligt att automatisera ritas hela tiden om, och vi människor har sakta vant oss vid att använda, lita på och uppskatta tjänster från maskiner såväl fysiska (gräsklippning, dammsugning, självscanning) som digitala (resebokning, e-handel, bankärenden). När inte bara Figur 1: Baxter exempel fysiskt arbete, utan nu även kunskaps- och tjänstejobb i på en modern flexibel robot allt högre utsträckning verkar kunna ersättas av maskiner som inte kostar mer än en bör vi nog fortsätta förvänta oss att flera yrkesgrupper liten bil (ca 170 000 kronor) kommer försvinna in i den automatiserade sektorn. Naturligtvis kommer många arbeten finnas kvar, och helt nya skapas, men att arbetslivets karaktär och innehåll kommer att förändras avsevärt till följd av ökad automatisering står utan tvivel. 8(37)
Konsekvenser för vuxenutbildningen i en raplex värld En mer globalt sammanlänkad och digital uppkopplad värld, där både beroenden och konkurrens ökar, har väsentliga konsekvenser för samhället och arbetslivet. En effekt är att förändringstakten och komplexiteten drivs upp. När kommunikationskostnaden går mot noll, och spridningen av idéer går med ljusets hastighet över världen, sker förändringar allt fortare. Med växande informationsmängder och större omvärldsberoenden ökar också komplexiteten, det blir allt svårare att överblicka konsekvenserna av skeenden och vårt eget handlande. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet där branscher, jobb och yrkesroller förändras snabbare. Figur 2: Globalisering, digitalisering och automatisering driver upp förändringstakt och komplexitet i samhället vilket leder till ökad specialisering, kunskapskrav och jobbflykt. För att möta utvecklingen ökar behoven av specialisering och kraven på spetskunskap i arbetslivet. Arbetet bryts ner i mindre, avgränsade delar där enkla uppgifter tenderar att försvinna till utlandet, där arbetskostnaden är lägre, eller in i den snabbt växande automatiserade sektorn. Samtidigt skapas nya jobb som ofta tenderar att vara mer komplexa och abstrakta till sin natur arbeten där det blir allt viktigare att själv kunna definiera sin roll och sina uppgifter d.v.s. när och var arbetet ska utföras och med vilka man ska samarbeta med, ibland kallat det gränslösa arbetet. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se en utveckling där jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, som innebär att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Sammantaget går utvecklingen mot att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Detta talar för att vuxenutbildning kommer få en mer avgörande roll för samhället i framtiden. 9(37)
EN TÄTARE, ÅLDRANDE OCH MER HETEROGEN BEFOLKNING Fortsatt urbanisering det täta drar Urbaniseringen är fortsatt påtaglig världen över stora flyttströmmar går till växande städer och storstadsregioner och glesbygd avfolkas i snabb takt. År 2050 beräknas 70-75% av världens befolkning, ca 7 miljarder människor bo i städer 1. I Sverige är det storstadsregionerna och några få högskoleorter som ökar sin befolkning medan många kommuner tappar invånare 2. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. Med människorna flyttar också näringarna och arbetstillfällena i ett självförstärkande system. De större städerna växer och blir knutpunkter i de regionala nätverken, och i mindre kommuner växer tätorten på bekostnad av landsbygden. Urbanitet leder också till en ökad rörlighet när allt fler pendlar till sina arbeten, något som medför att arbetsmarknadsregionerna blir färre men större 3. De äldre blir fler och friskare Med allt bättre levnadsförhållanden och medicinska framsteg har vi under lång tid sett en global utveckling mot ökad medellivslängd och minskat barnafödande. Andelen äldre växer därför kraftigt i hela världen inte minst i Sverige. Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir en allt större utmaning med nuvarande välfärdssystem. År 2030 beräknas Sveriges folkmängd vara drygt 10,3 miljoner, och den åldersgrupp som växer mest är personer som fyllt 65 år 4. Färre unga kommer behöva försörja fler gamla i framtiden, och om vi ska ha en chans att upprätthålla våra välfärdssystem kommer fler behöva arbeta längre. Samtidigt visar många äldre ökade möjligheter, och större vilja att arbeta eller på andra sätt bidra i samhället. Totalt sett verkar de individuella skillnaderna bland äldre öka när det gäller alltifrån hälsa och ork till sådant som digital kompetens. Vi lever längre, och de som blir uppsagda eller förtidspensionärer redan i 50-årsåldern är ett växande problem. Vad ska de göra? Vad händer om utslagningen kryper nedåt i åldrarna? Här blir vuxenutbildning avgörande! (Från expertseminariet) Mot ökad heterogenitet Även i stort har vårt samhälle genomgått en omvandling från relativt homogenitet, till ett samhälle präglat av allt större mångfald. Orsakerna är flera individualisering och skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald samt växande ekonomiska klyftor. I en individualiserad tid med goda materiella förutsättningar har utrymmet för att forma och uttrycka sig som individ ökat. Människor skapar idag sin identitet genom olika beteenden, livsstilar och konsumtionsmönster. Boende, arbete, resande, fritidsaktiviteter, matvanor, konsumtion och förhållandet till hälsa, platser och natur är alla exempel på områden genom vilka människor uttrycker sig själva. En annan aspekt är ökad kulturell och etnisk mångfald. Detta är till stor del en följd av ett ökat flyktingmottagande, ökad rörlighet inom EU samt nya regler för arbetskraftsinvandring som underlättar för arbetsgivare att rekrytera från länder utanför 10(37)
Ökad psykisk ohälsa, tidigare pubertet och senare inträde i arbetslivet. Detta, samtidigt som skola och föräldrar får mindre auktoritär makt, kommer leda till växande sociala spänningar. (Från expertseminariet) EU. 2013 var nästan 1,5 miljoner människor i Sverige födda utomlands (ca 16%) 5 och nära en fjärdedel av befolkningen är idag första eller andra generationens invandrare 6 och mycket talar för andelen kommer fortsätta stiga. En tredje aspekt är ökad ekonomisk polarisering. De flesta människor i Sverige har under flera decennier fått ökade inkomster, men de har ökat mer i vissa grupper än i andra. Inkomstskillnaderna i Sverige var som lägst 1981, och har sedan dess ökat 7. Enligt en OECD-rapport som publicerades i våras är Sverige nu det land i världen där de ekonomiska klyftorna ökar snabbast 8. Befolkningsutvecklingens konsekvenser för vuxenutbildningen En effekt av den demografiska utvecklingen som beskrivs ovan är att människor i olika åldrar, med vitt skilda bakgrunder och värderingar kommer behöva tas emot i vuxenutbildningen. Detta kommer ställa stora krav på ökad flexibilitet och individuell anpassning i såväl utformning som leverans av utbildningstjänster. I föregående avsnitt beskrev vi framväxten av en allt tuffare, och mer snabbrörlig arbetsmarknad, där kunskapskraven och pressen på att utbilda sig, hitta en specialiserad nisch och vara kompetensmässigt flexibel ökar. Denna utveckling kan förväntas ställa stora krav på människan i framtidens arbetsliv. I takt med ökade krav finns också en risk att den oroväckande utveckling vi ser redan idag, med stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa, förvärras. Att samhället som helhet också tenderar att bli alltmer snabbrörligt, komplext och heterogent är knappast något som motverkar detta. Om vi, bland annat genom utbildningssystemet, inte lyckas rusta människor för en sådan värld växer risken för ökad polarisering och utslagning. Mycket talar nu för att vi går mot en framtid med växande sociala utmaningar. En annan effekt är att välfärdsstaten ser ut att ställas på stora prov i framtiden. Växande sociala utmaningar, åldrande befolkning och ojämn befolkningsökning kan förväntas ha negativ påverkan på det offentligas resurser. Den kanske största utmaningen är att färre behöver försörja fler i framtiden. En åldrande, men också mer kravställande, befolkning kommer av allt att döma innebära en förskjutning av resurser till omsorg och hälso- och sjukvård en utmaning som Sveriges kommuner kommer vara mycket olika rustade för att möta. För den offentligt finansierade vuxenutbildningen innebär en tuffare offentlig ekonomi att ambitionsnivån kan behöva sänkas om inte nya finansierings- eller driftformer hittas. 11(37)
Figur 3: Omvärldskartan ger en översikt över de trender som driver förändring i det samhälle och arbetsliv som omsluter utbildningsarenan och vuxenutbildningen. Fler citat från expertintervjuer och expertseminariet: Nuvarande hierarkiska, tröga institutioner och detta inkluderar inte minst utbildning och vuxenutbildning är inte alls anpassade för samhället som det ser ut på andra sidan [IT-] revolutionen. Jag funderar mer och mer på i vilken mån våra traditioner, och vårt arv när det gäller utbildning är på väg att bli en nackdel i den här snabbföränderliga världen När nu samhället och arbetslivet blir alltmer abstrakt och komplext så ökar också kraven på mer flexibla och anpassningsbara individer. Inte bara för att få jobb, utan också för att bara leva och fungera i samhället. Det är i sig på väg att skapa en uppdelning i samhället - ett utanförskap Det här [åldrande befolkning] leder till ökad press på välfärdsstaten. Vi kan inte vänta oss att det kan lösas genom ökad effektivitet eller invandring. Fler måste arbeta längre, och vi kommer inte kunna hantera en utslagning av arbetskraften redan i 50-årsåldern i den omfattning den sker idag Politikens strävan efter quick fixes, och oviljan att problematisera, är stora problem. Att förstatligande och vinster i välfärden får störst utrymme nu är oroväckande. 60% av den kommunala budgeten går till utbildning. Förutom de utbildningspolitiska målen vad vill man med sin vuxenutbildningsverksamhet? Man kan se det som ett verktyg för så mycket mer än utbildning. Men här finns en stark monokultur i utbildningsväsendet självt. Det sekteristiska tänkandet är förödande och måste utvecklas men det förstärks bara av nuvarande politk 12(37)
VÄXANDE GLAPP OCH SOFISTIKERADE DIGITALA UTBILDNINGAR FÖRÄNDRAR UTBILDNINGSVÄRLDEN Förutom de breda samhällsförändringar som lyfts fram i avsnitten ovan finns det utvecklingar som kan vara värda att belysa inom utbildningsvärlden. Vi har valt att särskilt lyfta fram två av dem växande glapp i utbildningssystemet och den digitala teknikens begynnande intåg på utbildningsarenan. Växande glapp i utbildningssystemet Dagens utveckling inom utbildningsvärlden pekar på en grund- och gymnasieskola som tenderar att få allt större problem att nå sina högt ställda mål. Även om betygsstatistiken är relativt jämn har senare års PISA-undersökningar och vittnesmål från högskolan visat att många lämnar grund- och gymnasieskolan med bristande grundkunskaper och studiefärdigheter. Samtidigt blir högskolan alltmer abstrakt och diffus till sin karaktär ett direkt svar på arbetslivets utveckling i samma riktning där fler måste behärska konsten att definiera sitt eget jobb. Högskolevärlden är illa rustad att ta emot människor med bristande grundkunskaper, och ett växande glapp i utbildningssystemet är på väg att uppstå. I det här glappet har vuxenutbildningen en större och allt viktigare roll att fylla. Utbildningen söker nya former i en digital värld Även utbildningen är på väg att förändras i den digitala eran. Det är först nu som de verkliga möjligheterna i den digitala världen börjar anas fritt tillgängliga, mer flexibla, individanpassade, mätbara och engagerande utbildningar. Här uppstår helt nya möjligheter att skräddarsy undervisningens form, innehåll och prövningar efter varje elevs unika förutsättningar och behov (s.k. adaptiv inlärning), men även nya möjligheter att mäta och följa upp elevers utveckling. När interaktionen mellan elev och utbildningsmaterial flyttar över till den digitala sfären blir lärprocessen mätbar på ett sätt som den inte är i klassrummet. Statistik, trender och jämförelser blir tillgängliga i realtid, vilket gör att lärarresurser kan läggas där de gör mest nytta. Detta har skapat ett nyväckt intresse för datainsamling och mätning för att utveckla mer effektiva vägar till ett individanpassat lärande. Idén om den skräddarsydda utbildningen stannar inte vid ett individuellt anpassat lektionsinnehåll, den bidrar även till en flexiblare syn på var och när undervisningen äger rum. Vi överger redan idén om en nationellt fastslagen TV-tablå till förmån för TV on-demand på tider som passar oss själva. Kan undervisningen gå samma väg? Tanken om det omvända klassrummet (flipped classroom) tar denna idé till tillämpning. Förespråkare menar att lärarens värdefulla tid bör ägnas åt det som klassrumsundervisning är unikt skickat att tillhandahålla gruppdiskussioner, vägledning och övning medan eleverna, som "läxa", tillgodogör sig föreläsningarna hemma i en takt som passar dem. Det omvända klassrummet är idag främst ett begrepp inom grundskolan. Men insikten att undervisning, åtminstone till del, kan göras tid- och platsoberoende har naturligtvis bredare tillämpningsområden. Inte minst inom vuxenutbildningen där deltagarna ofta har höga krav på flexibla villkor för att lärandet ska kunna passa in i den övriga livssituationen. 13(37)
2004 började den 28-åriga Salman Kahn, vid sidan om sitt jobb som hedgefond-analytiker, att hjälpa sina tonåriga kusiner att bli bättre på matematik. Insikten om att realtidsundervisning hade sina begränsningar ledde fram till ett experiment med att istället lägga upp lektionerna som videoklipp på Youtube. Detta experiment skulle visa sig bli ett kraftfullt bevis för två saker att det går utmärkt att utbilda via nätet, och att efterfrågan på instruktionsvideor är enorm. Flera miljoner människor tog del av hans videor, och alltfler människor kontaktade Khan för att be honom lägga upp fler lektioner. Han sa upp sig från sitt jobb för att istället börja utveckla sitt digitala utbildningskoncept på heltid. Fyra år senare är Kahn Academy en ny utbildningsinstitution vars 2400 videor setts mer än 300 miljoner gånger. Sajten lockar mer än 6 miljoner besökare per månad. Efter pionjären Khan Academy är en ny typ av utbildningsaktörer nu på väg att göra entré. Världen över satsas stora summor på att utveckla koncept och affärsmodeller (ex MOOCS Massive Open Online Courses) för digitala utbildningar och lärosäten som ex Coursera och EdX. Vi kan utgå ifrån att utvecklingen av verktyg och verksamhetskoncept på detta område bara är i sin linda, och det är svårt att se framför sig en vuxenutbildning som inte har de digitala möjligheterna som en given utgångspunkt om 10 år. Det är dessutom lätt att föreställa sig hur nya typer av aktörer etablerat sig på vuxenutbildningsarenan, med automatiserat lärande i kärnan av sin verksamhetsidé. VAD BETYDER OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGARNA FÖR VUXENUTBILD- NINGEN MOT 2030? Det blir viktigare med Vux De förändringar i omvärld och närvärld som lyfts fram i detta kapitel pekar mot att vuxenutbildningen kommer fylla en allt viktigare roll i framtiden. Detta för att kompetensbehoven i arbetslivet växer och samtidigt förändras allt snabbare över tid. Fler vuxna människor kommer behöva kompetensväxla oftare och längre upp i åldrarna, samtidigt som glappet mellan grundskola/gymnasium och högskola växer. Dessutom erbjuder digitaliseringen av utbildningar stora möjligheter för snabbare, mer specialiserade vuxenutbildningar. Figur 4: Tunga trender pekar på vuxenutbildningens ökade betydelse i framtiden. 14(37)
Vuxenutbildning blir en het marknad I takt med att vuxenutbildningens betydelse växer, och arbetslivets behov av grundoch vidareutbildningar tilltar, kan vi förvänta oss att fler och mer specialiserade aktörer kommer dyka upp på vuxenutbildningsarenan. Om den befintliga infrastrukturen för vuxenutbildning inte kan möta de behov som finns på arbetsmarknaden är det troligt att aktörer från näringslivet själva blir mer benägna att starta utbildningar. Stora företag, med stora kompetensbehov kommer sannolikt leda den utvecklingen. De aktörer som redan idag finns representerade i utbildningssektorn (ex PEAB, Scania, ABB m.fl.), och de som har insteg i form av exempelvis trainee-tjänster (där utbildning och arbete kombineras) kommer sannolikt få gott om sällskap i framtiden, och formerna för att kombinera utbildning och rekrytering kommer utvecklas och förfinas. Andra aktörer som kan tänkas ta position på den här marknaden är bemanningsföretag och företag som är tydligt nischade mot att sätta upp digitala utbildningar och utbildningsplattformar åt de som behöver det. Jag har svårt att tänka mig ultimata utbildningar som tar fram helt färdiga rekryteringar. Arbetsgivarna måste in på arenan och det kommer att komma in nya aktörer som konkurrerar, eller kan samarbeta med, de offentliga vuxenutbildningarna. (Från expertseminariet) Ökat tempo och högre effektivitet blir viktigare Idag är stora delar av vårt utbildningssystem en trögrörlig koloss, utvecklad under den industriella eran med 1800-talets industriella principer. Systemet fungerar och håller ihop, men är utifrån dagens mått ineffektivt och har allt svårare att leverera de resultat som förväntas. Några exempel: Systemet är i mycket liten mån individanpassat de allra flesta läser idag fortfarande samma utbildningsinnehåll i samma takt Det är inte flexibelt det har svårt hantera olika sätt att lära, olika mål och är trögt att förändra Svårt mäta viktiga förmågor resultaten är till viss del mätbara (ex genom betyg och standardiserade prov) men vi har mycket svårt att följa upp utbildningsresultat som är relevanta för ett liv och arbetsliv som blir allt mindre rutinartat, allt mer analytiskt, interaktivt och komplext (ex problemlösning, innovation, kommunikation, självdisciplin och egenutvärdering samt samarbetsförmåga) Utbildningssystemet är inte jämlikt det är till stor del yttre omständigheter som avgör studieresultaten t.ex. boendeort och bostadsområde, föräldrars utbildningsbakgrund och inkomster mm... Utbildningar tar för lång tid i synnerhet högre utbildning och högskoleexamen tar ofta lång tid i anspråk i förhållande till innehållets relevans och bäst-före-datum. Vår bedömning är att utbildning i framtiden kommer gå mot att bli mer fokuserat och komprimerat, mer flexibelt och individuellt anpassat samt mot kortare certifi- 15(37)
kat med hög konkretion och relevans för arbetslivet. Detta ger också en bild av vad vuxenutbildningen i framtiden kommer handla om att effektivt förmedla och träna vuxna i specifika förmågor och kunskaper som har hög relevans för både individ och arbetsliv. Oavsett om det handlar om att läsa in behörighet till högre utbildning eller om yrkeskunskaper kommer kraven på effektivitet, relevans och mätbara resultat att öka. Aktörer inom vuxenutbildningen som inte kan leva upp till dessa krav kommer ha små utsikter att lyckas långsiktigt. 16(37)
NULÄGE: SYNEN PÅ VUXENUTBILDNING IDAG 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer har besvarat en enkät som rör deras syn på vuxenutbildning idag. Nedan presenteras huvuddelen av de resultat som kom fram från enkätundersökningen. VARKEN HÖG ELLER LÅG STATUS MEN STOR SKILLNAD MELLAN INRIKES OCH UTRIKES FÖDDAS INSTÄLLNING Vilken status har det att läsa på vuxenutbildning? Hur skiljer sig upplevelsen av status mellan olika grupper? I enkätundersökningen fick de svarande ta ställning till om det är förknippat med låg status, varken med hög eller låg status eller om hög status att delta i vuxenutbildning. Generellt sett visar svaren på att deltagande i vuxenutbildning varken är förknippat med hög eller låg status. Bland deltagarna är det något fler som förknippar det med antingen låg eller hög status än bland lärare och beslutsfattare, men den övervägande majoriteten svarar varken eller. Deltagare Lärare Beslutsfattare Förknippat med låg status 20% 16% 10% Varken förknippat med hög el låg status 57% 73% 77% Förknippat med hög status 23% 11% 13% Men undersökningen visar också att utrikes födda deltagare upplever vuxenutbildningen som betydligt mer statusfylld än inrikes födda. Detta skildrar de olika resor som inrikes respektive utrikes födda faktiskt befinner sig på när de går genom vuxenutbildningen. För inrikes födda är det tydligen något man är mindre stolt över. Det är förknippat med låg status att delta i vuxenutbildning Det är varken förknippat med hög eller låg status att delta Det är förknippat med hög status att delta i vuxenutbildning 12% 8% 31% 35% 53% 61% Utrikes födda Inrikes födda 0% 20% 40% 60% 80% Figur 5: Utrikes födda deltagare upplever vuxenutbildningen som betydligt mer statusfylld än inrikes födda 17(37)
VUXENUTBILDNINGENS HUVUDSYFTEN ÄR INKLUDERING, (UT)BILDNING, ARBETE OCH PERSONLIG UTVECKLING Vad ska vuxenutbildningen vara bra för? Den kan naturligtvis ha en rad tänkbara syften beroende på vem man frågar. I enkäten har deltagare (elever) fått ta ställning till hur viktiga ett antal anledningar att delta i vuxenutbildning är. De fem viktigaste anledningarna till att delta i vuxenutbildning beroende på vilken typ av vuxenutbildning man deltar i framgår av Figur 6 nedan. SFI-deltagare Komvux-deltagare, grundläggande nivå Komvux-deltagare, gymnasial nivå Deltagare på KY/YHutbildning Lära mig bättre svenska (78%) Lära mig bättre svenska (71%) Få behörighet till högre utbildning (64%) Få kompetens till ett visst yrke (71%) Integreras bättre i det svenska samhället (64%) Utvecklas som person (59%) Få kompetens till ett visst yrke (59%) Stärka min ställning i arbetslivet (62%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (55%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (61%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Utvecklas som person (53%) Utvecklas som person (53%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Få kompetens till ett visst yrke (55%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Figur 6: Andel av deltagarna som tycker att respektive anledning är mycket viktig anledning till att de deltar. Skillnaderna mellan olika deltagargrupper är väntade. Exempelvis är SFIdeltagarna mer fokuserade på att lära sig svenska och integreras bättre i det svenska samhället, medan komvuxdeltagare på gymnasial nivå är mest fokuserade på behörighet till högre utbildning. Deltagare på KY/YH-utbildningar är i sin tur mest fokuserade på arbete. När man analyserar svaren statistiskt framträder fyra huvudsyften, där det finns två motsatspar: Inkludering, att lära sig bättre svenska, integreras bättre i det svenska samhället kontra utveckling, att hitta det man brinner för och utbilda/omskola sig mot/från ett nytt yrke. (Ut)bildning, att få behörighet till högre utbildning och att bli mer bildad kontra arbete, att så snabbt som möjligt få ett jobb och att stärka sin ställning i arbetslivet Dessa två motsatspar formar en syfteskarta, där varje respondent och grupp av respondenter har en position beroende på vad man tycker är viktigast. Nedan visas den generella syfteskartan, d.v.s. hur de olika syftena med vuxenutbildning förhåller sig till varandra sett till svaren från alla deltagare (elever). 18(37)
Figur 7: Syfteskartan Bilden visar hur de olika syftena med vuxenutbildning förhåller sig till varandra sett till svaren från den genomsnittlige deltagaren (eleven). Figur 8 (nedan) visar hur olika respondentgrupper positionerar sig på syfteskartan, d.v.s. hur de som grupp ger uttryck för det samlade syftet med vuxenutbildning. (UT)BILDNING B_KomvuxGrund L_KomvuxGrund L_KomvuxGymn DELTAGARE L_SFI LÄRARE B_KomvuxGymn D_KomvuxGrund INKLUDERING D_SFI BESLUTSFATTARE B_SFI L_KY/YH B_KY/YH D_KomvuxGymn D_KY/YH UTVECKLING ARBETE Figur 8: Hur respondentgrupperna skiljer sig från den genomsnittliga deltagaren i vuxenutbildning. Orange färg visar olika deltagargrupper (SFI-deltagare, komvuxdeltagare på grundläggande och gymnasial nivå, samt i KY/YH-utbildning). Brun färg visar motsvarande grupper av lärare, medan blå färg visar beslutsfattare med insyn i olika typer av vuxenutbildning. 19(37)
Lärare och beslutsfattare är fokuserade på inkludering och arbete, men deltagarna lägger större vikt vid personlig utveckling När vi studerar olika gruppers positioner i Figur 8 ovan syns en skillnad mellan deltagare, lärare och beslutsfattare. Lärare och beslutsfattare ligger längre västerut i kartan jämfört med den genomsnittliga deltagaren, beslutsfattarna ligger därtill en bra bit längre söderut. Lärare och beslutsfattare har alltså mer inkluderingsfokus och fokus på arbete än den genomsnittliga deltagaren som är i mitten av kartan. De har mindre fokus på deltagarnas egen utveckling än deltagarna själva. Exempelvis tycker 43% av eleverna att det är mycket viktigt att de ska hitta vad de brinner för i vuxenutbildningen, medan 31% av lärarna och 15% av beslutsfattarna delar den uppfattningen. Lärare (53%) och beslutsfattare (44%) tycker istället oftare att det är mycket viktigt att deltagarna genom vuxenutbildning integreras bättre i det svenska samhället än deltagarna (37%). Idealt sett är deltagare, lärare och beslutsfattare eniga om vuxenutbildningens syfte. Det finns en antydan till att lärare och beslutsfattare är för inriktade på att deltagarna ska komma in i samhället och prioriterar den enskilda deltagarens utveckling för lågt. Samtidigt är det naturligtvis en svår uppgift att se till varje deltagares unika behov med begränsade resurser. UTBILDNINGARNA UPPLEVS NÅ DE VIKTIGASTE SYFTENA De svarande har också fått frågan om i vilken utsträckning de tror att deltagarna kommer uppnå de olika syftena med vuxenutbildning som angetts i tidigare frågor. Här visar det sig att deltagarna generellt sett tror att de i hög utsträckning kommer nå de syften som de angett som viktigast för sin utbildningsform (se Figur 6). När det gäller utbildningsformerna Gymnasievux och KY/YH är lärarna och beslutsfattarna här eniga med deltagarna de är i hög grad förvissade om att de viktigaste syftena kommer nås. Inom Grundvux och SFI är dock lärare och beslutsfattare betydligt mer tveksamma än deltagarna om vad utbildningen kommer ge, även om de ser att de syften som är mest tongivande för utbildningsformen (ex. lärt sig bättre svenska inom SFI) kommer uppnås i hög utsträckning. Nedan visas exempelvis hur deltagare (väsnter) och lärare (höger) inom Grundvux svarat: 20(37)
När deltagarna ska bedöma i vilken utsträckning de tror att de kommer nå olika syften visar det sig också att ju längre man deltagit i utbildningen, desto mer är man förvissad om att man kommer uppnå syftena med deltagandet. Figur 9: Andel deltagare som tror att de i mycket hög utsträckning uppnår de olika syftena med vuxenutbildning. Deltagarna blir mer förvissade om vad utbildningen ger med tiden. DELTAGARE OCH LÄRARE ÄR NÖJDA MED VUXENUTBILDNINGEN, FRÄMST MED SIN EGEN INSATS Deltagarna är generellt nöjda med vuxenutbildningen. Mest nöjd är man med sin egen insats, minst nöjd är man med lärarnas pedagogiska förmåga. Det som deltagarna i öppna svar pekar ut som viktigast för att vuxenutbildningen handlar oftast om just bättre lärare. Utbildningen som helhet 8% 16% 76% Min egen arbetsinsats 4% 11% 85% Missnöjd (1-3) Utbildningens innehåll Läraren/lärarnas pedagogiska förmåga 13% 16% 16% 17% 71% 67% Varken nöjd eller missnöjd (4) Nöjd (5-7) Läraren/lärarnas ämneskunskaper 10% 14% 77% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 10: Deltagarnas nöjdhet med olika aspekter av vuxenutbildningen 21(37)
Figur 11: Ordmoln över deltagarnas förslag till förbättringar från enkätens fritextsvar. Lärarna själva är i sin tur mycket nöjda med sin egen pedagogiska förmåga och sina ämneskunskaper, medan de är mindre nöjda med deltagarnas arbetsinsats. Det lärarna pekar ut som viktigast för att förbättra vuxenutbildningen i framtiden är mer tid för undervisning, samt att bättra på deltagarnas förkunskaper. Utbildningen som helhet 12% 13% 74% Deltagarnas arbetsinsats 15% 23% 62% Missnöjd (1-3) Utbildningens innehåll Min pedagogiska förmåga 8% 11% 0% 3% 97% 82% Varken nöjd eller missnöjd (4) Nöjd (5-7) Mina ämneskunskaper 1% 3% 96% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 12: Lärarnas nöjdhet med olika aspekter av vuxenutbildningen 22(37)
Figur 13: Ordmoln över lärarnas förslag till förbättringar från enkätens fritextsvar. Beslutsfattare är generellt sett nöjda med vuxenutbildningen. De är mest nöjda med hur verksamheten i Gymnaisevux fungerar och minst nöjda med SFIverksamheten. Av de enskilda faktorerna är de minst nöjda med deltagarnas arbetsinsats och mest nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga. Det beslutsfattarna pekar ut som viktigast för att förbättra vuxenutbildningen i framtiden är större flexibilitet och fokus på individens förutsättningar, samt bättre matchning av utbildningen mot arbetsmarknadens behov. Figur 14: Beslutsfattarnas nöjdhet med olika aspekter av vuxenutbildningen 23(37)
Figur 15: Ordmoln över beslutsfattarnas förslag till förbättringar från enkätens fritextsvar. Personlig utveckling, bra lärare och status är viktiga nöjdhetsskapare Ett av de starkaste sambanden med att vara nöjd med vuxenutbildningen är just att ha upplevt personlig utveckling det verkar vara betydligt viktigare än att t. ex ha blivit mer integrerad i samhället. Det understryker ytterligare vikten av att inte fastna i ensidigt inkludering/arbete-fokus. Den absolut viktigaste faktorn (tillsammans med utbildningens innehåll) för att vara nöjd med utbildningen är dock pedagogiska och kunniga lärare. En tredje nöjdhetsskapande faktor är om man upplever deltagande i vuxenutbildning som statusfyllt, något som kan antas påverka deltagarnas motivation. Figur 16: En regressionsanalys av deltagarnas enkätsvar lyfter fram ovanstående upplevelser som starkt korrelerade med en generell upplevelse av nöjdhet med utbildningen. 24(37)
I FRAMTIDEN DIKTERAR NÄRINGSLIVET VUXENUTBILDNINGEN, EN- LIGT LÄRARE OCH BESLUTSFATTARE Lärare och beslutsfattare har fått ta ställning till ett antal påståenden om vad som kommer att prägla vuxenutbildningen år 2030. Enligt dem är det framförallt anpassningen till näringslivets behov som kommer att prägla vuxenutbildningen 2030. Många tror även att det kommer att vara stor brist på enkla jobb i framtiden, samt att kunskapsskillnaderna kommer att vara större....vuxenutbildning vara betydligt mer anpassad efter näringslivets behov än idag...det finnas betydligt färre "enkla" jobb utan krav på eftergymnasial utbildning...skillnaden i kunskapsnivå mellan olika unga vuxna vara betydligt större än idag...vuxenutbildning vara betydligt mer inriktad på bildning än idag...deltagarna inom vuxenutbildning lära sig i nätverk med andra, med minimal ledning av lärare...vuxenutbildningens innehåll vara beslutad på EU-nivå...vuxenutbildningen ske helt på distans, utan att vare sig elever eller lärare möts fysiskt...individer få betala själva för den vuxenutbildning man får gratis idag...all pedagogik inom vuxenutbildning vara baserad på neurovetenskaplig forskning om hjärnans funktion...lärande på vuxenutbildningen i stark utsträckning ske genom olika typer av spel...vuxenutbildning inte finnas kvar som utbildingsform 34% 29% 21% 31% 18% 31% 19% 29% 14% 31% 20% 17% 15% 15% 5% 13% 58% 48% 58% 77% 72% 71% Beslutsfattare Lärare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 17: Lärares och beslutsfattares syn på framtiden. Andel som instämmer i påståendena År 2030 kommer Återknyter vi till de fyra syftena tror lärare och beslutsfattare på en förstärkning av huvudsyftet arbete, möjligen tillsammans med huvudsyftet inkludering, alltså en rörelse ännu längre mot sydväst i syfteskartan (Figur 7 och 8). Frågan är om det går att kombinera med deltagarnas strävan efter individuell utveckling? 25(37)
NIO SLUTSATSER UTIFRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT 1. Vuxenutbildningen har varken hög eller låg status, men bland utrikes födda är det betydligt mer statusfyllt än bland inrikes födda att delta i vuxenutbildning. 2. Det finns fyra huvudsyften till att man deltar i vuxenutbildning: inkludering, arbete och (ut)bildning, kompletterat med ett visst mått av individuell utveckling 3. Även om alla fyra syften är viktiga, oavsett inriktning, visas stora skillnader mellan olika former av vuxenutbildning 4. Lärare och beslutsfattare tycker inkludering är viktigare än vad deltagarna tycker. Deltagarna är mer orienterade mot egen utveckling. 5. De allra flesta deltagare, i alla former av vuxenutbildning, tror i stor utsträckning att de kommer att uppnå de viktigaste syftena med deltagandet. 6. Lärarnas bild av vad deltagarna uppnår är mer negativ än deltagarnas bild på SFI och grundläggande Komvux. Däremot är lärarna lika positiva som deltagare i Komvux på gymnasial nivå. Beslutsfattarna ligger ofta mellan deltagare och lärare. 7. De flesta är nöjda med det mesta med vuxenutbildningen, men de andras arbetsinsatser är man mindre nöjd med. Viktigast för nöjda deltagare är motivation, bra lärare, egen utveckling och jobb. 8. Deltagarna ser störst förbättringspotential i att förbättra lärarna, medan lärarna vill ha mer tid till sitt arbete, samt bättre förkunskaper bland eleverna. Beslutsfattarna ser mer strukturella förbättringsområden, som matchning mot arbetsmarknaden. 9. Den dominerande framtidsbilden för vuxenutbildningen är kampen mot en mer avancerad arbetsmarknad, där näringslivet kommer att ha mer att säga till om och där klyftorna ökar. 26(37)
VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID: FYRA SCENARIER Scenarier är alternativa, möjliga och troliga bilder av framtiden. Syftet med scenarioanalys är att skapa en beredskap i tanke och handling, inte exakt beskriva vad som kommer att hända. Två osäkerheter identifierades i studien som får stark påverkan på vuxenutbildningen beroende på vilket utfallet blir. Osäkerheterna ligger till grund för fyra framtidsscenarier. TVÅ AVGÖRANDE OSÄKERHETER FORMAR VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID Sammanhållet eller fragmenterat samhälle? Den första osäkerheten handlar om samhällets utveckling i stora drag, huruvida samhället kan hålla ihop eller fragmenteras. Fragmenteringen avser olika skillnader t.ex. mellan människor, i boende och ekonomi, mellan stad och land samt mellan utbildade och icke utbildade. Här ligger politiken på efterkälken och får lita till marknadskrafterna. Det sammanhållna samhället formas av att nya tillväxtområden tillkommer, fler kommer i arbete och utbildning samt att vi får en jämnare fördelning av inkomster, fler arbetstillfällen och att fler samhällen blomstrar, inte bara storstäder och större orter. Här är politiken stark och nydanande och stimulerar till utveckling. Individens behov av utveckling, eller arbetslivets behov av kompetens? Den andra osäkerheten handlar om utbildningens fokus. Kommer individens behov av utveckling och val av utbildning att starkare stå i fokus i framtiden, utbildning för egen personlig utveckling och bildning eller kommer arbetslivets behov av kompetens att styra utbildningens innehåll? 27(37)
FYRA SCENARIER FRAMÅT Kombinationen av osäkerheterna ovan ger oss ett så kallat scenariokors där olika kombinationer av osäkerheterna målar upp följande fyra scenarier: Sammanhållet samhälle Förverkliga dig själv Är du anställningsbar, lille vän? Individens behov av utveckling styr Du är en av tusen Blommor Skaffa dig ett jobb Arbetslivets behov av kompetens styr Fragmenterat samhälle Figur 17: De två osäkerheterna ger följande fyra scenarier för vuxenutbildningen mot 2030 Förverkliga dig själv! Sammanhållet samhälle Individens behov av utveckling styr. Det är 2030 och efter en turbulent period under senare delen av 10-talet med vikande tillväxt i ekonomin började Sverige sakta återhämta sig. Det rådde politisk enighet om att hålla ihop Sverige och att undvika alltför stora klyftor mellan människor. Vägen gick genom stimulansåtgärder för nyföretagande och innovation samt en fortsatt satsning på offentlig sektor. Vi har fortfarande en generell välfärd till alla. Det råder stor enighet om det offentligas roll och uppgift. Samverkan och pragmatism präglar numer politiken. I det här scenariot har staten och politikerna en stor del av kontrollen över utbildningssystemen i balans med arbetsmarknadens behov. Staten satsar stort på innovation och företagande och människor rustas genom utbildningssystemen för att möta och ta vara på möjligheterna i en föränderlig värld. En stark entreprenörsanda råder i samhället. I många branscher råder kompetensbrist men rörligheten på arbetsmarknaden har ökat och människor byter jobb oftare vilket skapar en större dynamik och bättre matchning på arbetsmarknaden. Många företag erbjuder egna utbildningar för att säkra kompetensen och de är duktiga på att attrahera människor till dessa utbildningar, inte minst för att de i praktiken garanterar arbete. 28(37)
Vuxenutbildningen kännetecknas i det här scenariot av en stor flexibilitet och utgår från individens behov, men med en stark strävan att fostra demokratiska medborgare. Det finns en mångfald av privata utbildningsaktörer och individen tar ett större ansvar för sin kompetensutveckling. Finansieringen är både offentlig och privat och man kan utnyttja en kompetenspeng som individen själv styr över. Grundfilosofin i vuxenutbildningen är att ge alla en stabil individanpassad grund att stå på, för att deltagarna senare ska söka sig till arbetsmarknaden. (Ut)bildning och personlig utveckling är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014 (se avsnittet vuxenutbildningens huvudsyften ovan). Är du anställningsbar, lille vän? Sammanhållet samhälle - arbetslivets behov av kompetens styr. I detta scenario är den ekonomiska tillväxten också relativt god och välfärden är fortsatt generell. Däremot har det skett stora strukturomvandlingar som kan liknas vid vad som inträffade när textil- och varvsindustrin lades ned. I slutet av 10-talet orkade inte bilindustrin i Sverige stå emot den globala konkurrensen. Inte ens Volvos starka kinesiska ägare mäktade med att göra Volvo till en framgångssaga. Detta slog hårt mot Sverige eftersom många underleverantörer och tjänsteföretag som var beroende av bilindustrin också slogs ut. Även stålindustrin har sedan länge haft en vikande efterfrågan på världsmarknaden. Vi har en situation med hög arbetslöshet, samtidigt som många tillväxtbranscher har brist på kompetens. Inte minst inom IT- och Telecomsektorn som utvecklats väl i Sverige. Många företag satsar på egna utbildningar för att säkra kompetensen i nära samarbete med de stora bemanningsföretagen som lever i goda tider. Även inom vård, skola och omsorg råder brist på kompetens. Politiken och näringslivet ingår breda uppgörelser vilket leder till många jobbskapande åtgärder, regionala satsningar och en stärkt offentlig sektor. Arbetskraftsinvandringen har ökat och om vi under 10-talet såg många läkare och sjuksköterskor som sökte sig till Norge så är situationen idag den omvända. Individen är mer hänvisad till utbildningar som ger störst chans till jobb. Det har skett ett stort uppsving för yrkesutbildningar, både gymnasiala och eftergymnasiala. Det offentliga finansierar men det är främst privata utförare och arbetsgivare som driver utvecklingen av vuxenutbildningen och högskolan erbjuder allt fler uppdragsutbildningar. Den kommunala vuxenutbildningen är i huvudsak kompensatorisk, fokuserar på anställningsbarhet och garanterar en lägstanivå samt lever i ständig symbios med arbetsliv och arbetsgivare. (Ut)bildning och arbete är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014. 29(37)