Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 1/30

Innehåll Inledning... 3 Förklaring av begrepp... 3 Fridhemsgymnasiet främjande arbete för likabehandling 5 Nulägesbeskrivning av åtgärdsområden 8 Utvärdering av föregående läsårs åtgärder.... 12 Plan för främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2014/2015... 13 Arbetsgång vid upprättande och revidering av Likabehandlingsplanen 2013/2014... 19 Utvärdering av Åtgärder 2013/2014 Bil.1... 20 Bil.2... 23 Tillvägagångssätt vid misstanke om kränkande behandling mellan elever... 23 Bil.3... 27 Tillvägagångssätt vid misstanke om att personal kränker elev... 27 Bil. 4... 28 Trivselregler på Fridhemsgymnasiet... 29 2/30

Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande och personlig utveckling är en skolmiljö där det finns trygghet och arbetsro och där elever och personal trivs. Denna likabehandlingsplan är ett verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö för alla elever på skolan. Det är viktigt att skolan förebygger och förhindrar trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt gällande lagstiftning (Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen 2010:800) måste skolan varje år ta fram två planer. Fridhemsgymnasiet har sammanfogat dessa båda planer till en Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fridhemsgymnasiet består av olika verksamheter under samma tak. Denna plan har skapats av representanter från nationella program, Gymnasiesärskolan samt gymnasieskolans introduktionsprogram (IM). Utgångspunkt för årets karläggning är en omfattande levnadsvaneundersökning Unga 14. Det innebär att vissa frågor inte är jämförbara med tidigare undersökningar. Förklaring av begrepp och riktlinjer samt det främjande arbetet som beskrivs gäller gymnasiets samtliga tre verksamheter. Varje verksamhet presenterar en egen nulägesbeskrivning där åtgärdsområden i fokus redovisas årligen. Vårt långsiktiga mål är att alla inom Fridhemsgymnasiet ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade, känna trygghet och kamratskap i sin klass och skola. Förklaring av begrepp I skolverkets skrift Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan finns dessa begreppsförklaringar. Diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könöverskridande identitet eller utryck 3/30

Ålder Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar en elev enligt någon av diskrimineringsgrunderna. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning blickar, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika Communitys som kan upplevas kränkande i sin karaktär) Mobbning Enligt skollagen skall skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. 4/30

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Skolverkets Allmänna råd, 2012, sid 9) Fridhemsgymnasiet främjande arbete för likabehandling Fridhemsgymnasiets främjande arbete handlar främst om att identifiera och stärka de goda förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Detta arbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde. Skolans elever kan alltid vända sig till skolvärdar, kamratstödjare, elevhandledare, lärare, elevhälsan, rektor, antimobbningsteam eller annan vuxen på skolan för att få hjälp vid diskriminering och kränkningar. Enkelt sagt så kan du vända dig till vilken vuxen som helst av skolans personal för att få hjälp. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för skolans förebyggande arbete och en tydlig ansvarsfördelning är viktig för att lyckas med skolans arbete med likabehandling. Skolans insatser kring likabehandling presenteras nedan. Alla diskrimineringsområden berörs av insatserna. Elevhandledarna har ansvaret för elevernas trygghet och trivsel i klassen. Elevhandledaren har ansvar att innehållet i Årlig plan.. är känt av eleverna. Elevhandledaren skall genom samtal med kamratstödjare och i utvecklingssamtal stämma av den sociala situationen i gruppen och agera om problem uppstår. Elevhandledaren har dokumentationsansvar vid ärenden som uppstår och informationsplikt till rektor eller antimobbningsteam. Kamratstödjare utses i varje klass. De har ansvar för att uppmärksamma klassens psykosociala miljö genom att bl.a. arbeta förebyggande med gemensamhetsstärkande aktiviteter i sin klass och skolövergripande. initiera samtal till elevhandledaren som på klassrådstid tar upp frågan om det psykosociala klimatet i klassen ta kontakt med vuxna när någon kamrat utsätts för kränkning 5/30

kontakta elevhandledare, skolhälsovård, antimobbningsteam eller rektor vid behov Elevråd/elevforum företräder elevernas intressen. Elevrådet har insyn och medbestämmanderätt angående arbetsmiljöfrågor och Årlig plan.. Skolvärdar har en viktig förebyggande funktion. De arbetar med samvaro i elevutrymmen och med olika trivselskapande aktiviteter. De finns tillgängliga för stöd och hjälp inom det psykosociala området (utanförskap, lösning av konflikter, förhindrande av kränkningar). Skolvärdarna har regelbundna träffar med socialtjänstens Fältgrupp. Därmed knyts elevernas skoltid samman med aktiviteter på fritiden. Skolans personal har skyldighet att omedelbart reagera och rapportera misstanke om kränkande behandling till någon av dessa personer: elevhandledare, rektor, kurator, eller skolsköterska. Vid kränkande behandling som sker öppet i skolan skall alla vuxna på skolan reagera direkt och tydligt markera att det inte är acceptabelt beteende. Trygghetsgruppen (representanter från kuratorer, skolvärdar, skolledning, antimobbningsteam, elevhandledare) har samordningsansvar för arbete och aktiviteter gällande trygghet och trivsel på skolan. Trygghetsgruppen träffas en gång per månad. Representanter från trygghetsgruppen träffar kamratstödjarna regelbundet för att följa upp läget i de olika klasserna. Antimobbningsteamet (AMT) är ett team som har tystnadsplikt och som arbetar strukturerat med kränkningar enligt t.ex. Farstametoden (Bil.2). Vid allvarliga kränkningar kan rektor besluta enligt Skollagen 5 kap. 9-24 om: Muntlig varning Skriftlig varning Klassbyte Avstängning Beslut om åtgärd tas av ansvarig rektor i samråd med teamet. År 2014/2015 ingår följande personer i teamet; Eva Karlsson kurator, Annelie Sehlberg (kurator IM), Benita Persbrandt (kurator IM), Daniell Andersson(Skolvärd) samt Charlotte Blombäck (HRB, AHV). Ansvarig 6/30

rektor för teamet är Cathrin Backman Löfgren. Sammankallande är Eva Karlsson. Vid enstaka fall av kränkningar och fall av diskriminering har rektor och elevhandledare huvudansvar att hantera problemet genom samtal med berörda personer. Vid allvarliga kränkningar kan rektor besluta om direktavstängning. Dokumentationsansvar ligger på rektor och elevhandledare. Uppföljningsansvar vilar på rektor och elevhandledare. Vid fall där personal kränker eller diskriminerar elev Personalansvarig rektor kallar personal till samtal. har dokumentationsansvar och uppföljningsansvar gentemot elev (Bil.3). Skolan har trivselregler som har utarbetats gemensamt i klasserna (Bil.4). Skolverkets utvärdering 2012 visade att på de skolor där eleverna var delaktiga i aktiviteter som syftade till att skapa en god atmosfär förekom färre kränkningar. Av utvärderingen framgick även att det inte var tillräckligt att genomföra dessa aktiviteter vid enstaka tillfällen. På de skolor där kränkningarna var färre var elevernas delaktighet en del av en medveten strategi som innebar att de, med stöd av och i samarbete med vuxna på skolan, fick ett visst ansvar för olika aktiviteter. Det handlade till exempel om elevers ansvar för elevcaféer eller gemensamma aktiviteter i klassen. Av utvärderingen framgick även att mobbning minskade om det fanns ordningsregler som tagits fram i samarbete mellan lärare och elever. En framgångsfaktor var även att det fanns en samsyn bland all personal om vilka konsekvenser det skulle bli om reglerna inte följdes och att konsekvenserna även var kända av eleverna. Nulägesbeskrivning av åtgärdsområden Gymnasiesärskolan 7/30

På gymnasiesärskolans nationella program på Fridhem har vi i dagsläget 24 elever. Dessa är fördelade på programmen Livsmedel och service, Hotell och restaurang, samt Handel och service (gamla gymnasiesärskolan). Läsår 2013/2014 startar programmen Hotell restaurang och bageri, samt Administration handel och varuhantering (nya gymnasiesärskolan) Elevenkät från läsår 2012/2013 visar att eleverna på gymnasiesärskolan i hög grad trivs i skolan och i klassen, på både lektioner och raster. Vi ser större variation när det gäller graden av trivsel i matsalen, vilket vi inför kommande läsår behöver ställa följdfrågor kring. Personal finns representerad i matsalen under luncherna och vi har inte sett att kränkningar förekommer. Variationen av trivsel kan därmed ha andra orsaker. Vi kommer att fortsätta ha personal representerat i matsalen vid tiden för elevernas lunch. När det gäller schemabrytande aktiviteter på eller utanför skolan ser vi också en variation i graden av trivsel, vilket behöver följas upp med vidare samtal med elevgruppen. Vi ser i resultat av elevenkät att eleverna är nöjda med samspelet med personalen. I elevenkäten från läsår 2011/2012 (uppgifter från läsår 2012/2013 saknas) uppger ingen elev att den har blivit kränkt av skolans personal under läsåret. En elev uppger att den har blivit kränkt av andra elever och sedan berättat om detta för personal. En elev uppger att den inte vet var man skall vända sig om man blivit kränkt. Vi har i uppgift att se till att alla elever vet var de kan vända sig. En tredjedel av eleverna uppger att skolans personal inte alltid reagerar på kränkningar, vilket vi ser allvarligt på och detta är därmed ett prioriterat område. I elevenkäten från läsår 2011/2012 (uppgifter från 2012/2013 saknas) ser vi en spridning i elevernas vilja att påverka skolan genom elevråd eller liknande samt i den upplevda möjligheten att göra det. Kommande läsår behöver vi fortsatt 8/30

fokusera på hur vi bättre kan stötta och uppmuntra till elevengagemang i skolans elevråd och kamratstödjargrupp. Nationella program Fridhemsgymnasiet är en skola där majoriteten av eleverna trivs mycket bra. Trygghet och omtanke är två ledord som genomsyrar hela skolverksamheten. På 2014 års elevenkät uttrycker 91,4 % av eleverna att de känner sig trygga på skolan. Positivt är att det skett en del förändringar i skolans lärmiljö under de senaste åren. Vi har ett bibliotek som är där elever varje dag finner olika sätt att umgås och studera. Cafeterian är en naturlig mötesplats. Skolvärdarna arbetar med förebyggande arbete där trygghet, integration och motivation är ledord. Ytterligare en styrka är att det är en mångkulturell skola där elever möter många nationaliteter. Nedan finns några resultat från elevenkäten våren 2013 och våren 2014. Årets resultat ligger sedan till grund för nya mål och planerade åtgärder. Fråga År 2013 År 2014 Nöjd med utbildningen 93 % av eleverna anger värdet 3 och uppåt då det gäller hur nöjda de är med sin utbildning under året. 79,2% av eleverna anger värdet 4 och uppåt. Medelvärder är 4,47 på en sexgradig skala. Fråga; Lär du dig viktiga saker i skolan? Till mycket stor del 23,7% Till ganska stor del 47% Varken mycket eller lite 21,1% Nej inte alls 1,3% Trivsel Vad gäller trivsel i klassen får skolan 5,15 i betyg på den sexgradiga skalan. Fråga; Känner mig trygg då jag är i skolan? 87 % av eleverna anger värde 3-6 Medelvärdet blir 5,07 Påverka genom elevråd eller liknande 31,9% av eleverna upplever att de kan påverka genom elevråd eller liknande medan 37% vet inte om de kan påverka. På frågan om de vill påverka 31% svarar nej på den frågan Ja 30,2% Nej 23,9% Vet ej 45,9% Skulle vilja engagera sig Ja 9,8% 9/30

Utsatt för diskriminering/kränkning av annan elev det senaste året Ja 5,6 %. Det finns ett mörkertal då 6 % inte vill svara på den frågan. Nej 57,1% Vet ej 33,2% Ja, någon gång 22,4% Nej 65,5 % Ja, ofta 3 % Vet inte 9,1 % Fråga År 2013 År 2014 Jag vet vem jag ska vända mig till på skolan om jag/annan blir utsatt för diskriminering/ kränkning (*Enligt KF:s mål för gymnasiet bör detta värde överstiga 80%) Vilka utsatte dig för kränkningen? *Ja 75,9 % Nej 15,7% Skolans personal en gång eller flera gånger 13,4 % (29 elever) *Ja 66,8% Nej 19,5% Andra elever 52/6% Skolpersonal 19,3% Annan person 33,3% Fridhemsgymnasiets skolledning och trygghetsgrupp ser det som självklart att all personal omedelbart reagerar då de får vetskap om kränkningar/diskrimineringar. Varje kränkning som skolan ser men inte reagerar på är ett svek mot den enskilde eleven. Alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de/någon kamrat blir utsatt för diskriminering/kränkning. Här måste vi sträva efter att höja siffrorna nästa läsår för att leva upp till kravet på nolltolerans. Ett första steg blir att lyfta denna punkt på höstens första arbetsplatsträff. Resultatet, då det gäller kränkning enligt diskrimineringsgrunderna, presenteras nedan i jämförelse med de två föregående åren; År 2011/2012 År 2012/2013 År 2013/2014 Kön 5 elever 1 elev 5 elever Könsidentitet/uttryck 3 elever 0 elever 1 elev 10/30

Sexuell läggning 4 elever 0 elever 4 elever Etnisk tillhörighet 0 elever 4 elever 8 elever Funktionsnedsättning 2 elever 0 elever 3 elever Religion/annan trosuppfattning Ingen uppgift 1 elev 4 elever (Anm. En elev kan uppleva kränkning av olika slag ) Utifrån ovanstående redovisning kan vi konstatera att många delar försämrats. Samtliga diskrimineringsgrunder blir ett viktigt fokusområde under kommande läsår. Elevernas nöjdhet med bemötande redovisas nedan Fråga År 2013 År 2014 Nöjd med bemötande från annan personal än lärare Bemötande från lärare 94,5% av eleverna uppger (värde 3-6 på den sexgradiga skalan) att de blir bra bemött av annan personal. Då det gäller värde 4-6 blir resultatet 86,6 %. Medelvärdet ligger på 4,81 på den sexgradiga skalan. 92,7% av eleverna anger värden mellan 3-6 och 89,6% anger värden mellan 4-6. Vårens kursvärdering får då ett medelvärde av 5,35(sexgradig skala) 96,7% av eleverna uppger (värde 3-6 på den 6-gradiga skalan) att de ät nöjda med bemötande av annan personal än sina lärare. Då det gäller värde 4-6 blir resultatet 84,5%. Medelvärdet ligger på 4,65 på den sexgradiga skalan Eleverna markerar värdet 5,5 på en skala där 6,0 är max Då det gäller olovlig frånvaro/skolk svarar eleverna enligt nedan Fråga År 2013 År 2014 11/30

Varit borta från skolan utan tillåtelse? 50,9 % Aldrig 45,9% Sällan 32,9% Ibland 16,9% Ofta 3% Introduktionsprogrammen, IM Introduktionsprogrammen (IM) tillhör gymnasieskolan och innehåller fyra ingångar; individuellt alternativ, språkintroduktion, yrkesintroduktion och preparandår. Det går ca 200 elever på de olika programmen och nästan hälften av dessa räknas som nyanlända och kommer från olika delar i världen. Eleverna som deltar i de olika verksamheterna är alltså en mycket heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. De elever som går på IM deltar i verksamheter som ligger både i och utanför Fridhemsgymnasiet och det gör att det kan vara problematiskt för dem att svara på elevenkäten. Det är få av IM:s elever som svarar på elevenkäten och därför går det inte att utläsa något resultat för att hitta förbättringsområden. Vi arbetar ständigt, och på olika sätt, med att motverka kränkande behandling. Det sker arbete på gruppnivå med tjej- och killgrupper varje vecka, både för svenska och nyanlända elever. Personalen arbetar också med attityd- och värderingsfrågor i alla klasser inom IM. Arbetet med Årlig plan ska vara ett pågående arbete som kontinuerligt ska diskuteras med alla elever Personalen som arbetar på IM har som målsättning att alla elever ska uppleva att de blir sedda och får ett bra bemötande under den tid de deltar i verksamheten. Vi vill att eleverna ska trivas både i och utanför klassrummet, för de elever som känner sig sedda och som trivs har inget behov av att kränka andra. Utvärdering av föregående läsårs åtgärder. (Se bil.1) 12/30

Plan för främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2014/2015 Gemensamma mål för nationella program, Gymnasiesärskolan samt IM Mål och Åtgärder GySär, nationella program samt IM Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Uppföljning Uppföljning /ansvarig Innehållet i den Årliga planen skall vara känt av all personal, elever och vårdnadshavare. Elevhandledaren (EHL) har informationsansvar för att innehållet i planen aktualiseras varje termin. Varje läsårsstart EHL Elevenkät informerar all personal om planen vid Sept APT i september. Öka intresset att vilja påverka skolan genom elevråd eller liknande. EHL skall varje läsårsstart informera eleverna om vilka möjligheter som finns för att påverka skolans verksamhet. Varje läsårsstart EHL Elevenkät 2 representanter från varje klass träffar skolvärd för att förbereda elevforum Regelbundet Skolvärd Elevenkät Skolvärd/ rektor Elevforum där alla klasser finns representerade. 2ggr/år 13/30

Öka elevernas kunskap om möjligheterna att kunna påverka. skall informera alla elever klassvis om vikten av elevdemokrati. Terminsstart Elevenkät Elevorganisationernas material kan användas som inspiration. Öka medvetenheten kring de olika diskrimineringsgrunderna. Skapa affischer som en del av rastaktiviteterna t ex en diskriminerings-grund per månad Läsåret 2014/2015 Trygghetsg./bi bliotek Trygghetsg. Trygghetsg. Informationsspridning. Aktuell Årlig plan skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida. Förtydliga skolvärdarnas och kuratorernas uppgifter. Då revidering är genomförd Senast v 44 Trygghetsg. Trygghetsg. Skolvärdar och kuratorer presenterar sig för alla nya ettor på skolan(vid olika tillfällen för att tydliggöra olikhet i uppdragen). Viktigt att informera om att det i första hand är ehl som eleven vänder sig till vid kränkande behandling. Terminsstart Skolvärd/ kurator Skolvärd/ kurator Skolvärd/ kurator Trivselskapande aktiviteter Samarbets- EHL med stöd EHL o EHL, elevhälsan 14/30

Stärka skolklimatet/ grupprocessen i klasserna övningar etc. Terminsstart o vid klassråd av elevhälsan elevhälsan Mål och Åtgärder nationella program Tidpunkt Ansvarig Utvärdering/ uppföljning Uppföljning/ ansvarig Alla elever ska uppleva att vuxna på skolan tar avstånd från alla typer av diskriminering/ kränkande behandling. Uppföljande klassenkät (61% av eleverna svarade att de inte visste) September, november mars EHL Tydligt markera att skolk inte är accepterat. Skola 24 är kopplat till vårdnadshavares e-post. EHL skall kontinuerligt synliggöra elevens ev. frånvaro. Kontinuerligt Elevhand-ledare Elevenkät Omedelbar reaktion vid vetskap om olovlig frånvaro. Noggrann närvarokontroll vid inledningen av lekt. Informera om CSN:s strängare regler vid olovlig frånvaro Föräldramöte Undervisande lärare 15/30

Mål och åtgärder Gymnasiesärskolan Tidpunkt Ansvarig Utvärdering/ uppföljning Uppföljning /ansvarig Inkludering i övriga Fridhemsgymnasiet verksamhet. Delta i skolans schemabrytande aktiviteter. Hitta samarbetsprojekt med andra nationella gymnasieprogram. Löpande Arbetslag Arbetslag Arbetslag Tjej- och killgrupp Starta upp under hösten 2014 Kurator Kurator Kurator På skolan skall det finnas ett organiserat nätverk kring eleven, där olika yrkesroller finns representerade och där arbetsfördelningen är tydlig. Fortsätta att ha regelbundna träffar kring eleverna där EHL, Elevhälsa samt rektor finns representerade. Varannan vecka 16/30

Mål och åtgärder IM Arbeta för ökad inkludering i övriga Fridhemsgymnasiet verksamhet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering/ uppföljning Uppföljning /ansvarig Delta i skolans schemabrytande verksamheter. Hitta samarbetsprojekt med andra nationella gymnasieprogram. Löpande Öka förståelsen för elevernas olika bakgrunder vad det gäller etnicitet, livsåskådningar, traditioner, normer, kön samt relationer. Tjej- och killgrupper Löpande under året Arbetslag IM Arbetslag IM Öka kunskaperna hos elever och personal om de mänskliga rättigheterna. Temaveckan Kärleken är fri 17/30

kommer att genomföras under hösten. Höstterminen 2013 Kurator IM Kurator IM 18/30

Arbetsgång vid upprättande och revidering av Likabehandlingsplanen 2014/2015 Likabehandlingsplanen utvärderas, revideras och upprättas varje läsår i juni/aug. Arbetsgång: 1. Trygghetsgruppens samlade bild av året samt analys av resultat från elevenkäten initierar ny revidering. Nya förslag på åtgärder och ändringar skapas. 2. Ett förslag på ny plan skrivs utifrån den gemensamma analysen i Trygghetsgruppen. 3. Förslaget går på remiss till elevrådet/fokusgrupp av elever som får yttra sig om den nya planen. 4. Revidering görs utifrån fokusgruppens yttrande 5. Lokal samverkansgrupp (LSG) bestående av skolledning, fack och elevrepresentation fastställer planen. 6. Ny plan läggs ut på skolans hemsida. 19/30

Utvärdering av Åtgärder 2014/2015 Bil.1 Mål och åtgärder Gy Sär, nationella program samt IM Resultat av utvärdering Innehållet i Årlig plan ska vara känd av all personal, elever och vårdnadshavare. Varje termin går elevhandledaren (EHL) igenom innehållet i planen med sina elever. informerar all personal vid varje terminsstart Att skolk inte accepteras skall på ett tydligt markeras. Elevhandledaren skall kontinuerligt synliggöra elevens ev. frånvaro. Öka intresset att vilja påverka skolan genom elevråd eller liknande. Elevhandledaren skall varje läsårsstart informera eleverna om möjligheterna att påverka i skolan. Skolledningen skall uppmuntra elevrådsarbete er och elevhandleda re Elevhandleda re Ansvarig Utvärdering Uppfölj-ningsansvarig Elevhandledare Skolledning Elevenkät Fråga måste ställas till eleverna kommande elevenkät OK för övrigt Elevenkät 50,9 % av eleverna skolkar och endast 37% av dessa upplevde att vuxna reagerade Elevenkäten Endast 22,7% Av eleverna vill påverka. Intresset har minskat ytterligare från föregående år Öka elevernas kunskap om möjligheterna att kunna påverka. Elevrådet skall kontinuerligt synliggöra sitt arbete. Elevrådet Skolvärdar Trots stöd av ungdomsombud har inget elevråd kunnat bildas. Öka medvetenheten kring de olika livsåskådningar och traditioner som finns repr. På skolan i syfte att skapa förståelse och ökad tolerans. Trygghetsgrupp +bibliotek Trygghetsgrupp Modersmålsdag Aktivitetsdag i blandade grupper åk 1 Skapa en multireligiös almanacka Kvarstår 20/30

Informationsspridning Aktuell likabehandlingsplan skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen OK Skapa en tydlighet kring skolvärdarnas och kuratorernas uppgifter. Skolvärd/ kurator Skolvärd/ kurator Skolvärd/ kurator Återstår Skolvärdar och kuratorer presenterar sig för alla nya elever åk 1. Då informeras även alla nya elever om vilka de kan vända sig till vid kränkande behandling. Översyn av skolans tillgänglighet för elever och personal med funktionshinder Arbetsmiljögr uppen i samråd med berörda elever och personal Berörda får yttra sig om genomförda åtgärder Verksamhetschef Skyddsrond genomförd Mål och åtgärder Nationella program Ansvarig Utvärd-ering Uppföljninansvarig Resultat av utvärdering Nollvision mot diskriminering/kränkande behandling Kontinuerligt arbete med LBP samt värdegrundsfrågor vid APT. 5,6 % av eleverna har blivit utsatt för diskriminering/kränk ning av andra elever. 18,8 % av eleverna svarar att personal alltid reagerar(ibland 56,2%, Nej 25%) 13,4% av eleverna svarar att de blivit utsatta av kränkande behandling av skolans personal 21/30

Nollvision ej uppnådd Mål och åtgärder för Gymnasiesärskolan (INS) Ansvarig Utvär-dering Uppföljninansvarig Resultat av utvärdering Synliggöra verksamheten för skolans övriga personal Arbetslag Arbetslag Arbetslag OK Presentera verksamheten under årets första APT Arbeta för ökad inkludering i övriga Fridhemsgymnasiets verksamhet. Delta i skolans schemabrytande verksamheter. Hitta samarbetsprojekt med de nationella programmen. Arbetslag Arbetslag arbetslag Deltagit i fler schema- brytande aktiviteter Flyttat till andra lokaler. Förlagt undervisning i RL:s restaurangkök Nyrenoverade lokaler från ht Samarbetat med RL kring butiksförsäljning På skolan ska det finnas organiserade nätverk kring eleven, där olika yrkesroller finns representerade och där arbetsfördelningen är tydlig. Elevvärdarna deltar inte vid EHT träffar Regelbundna träffar kring eleverna där elevhandledare, elevhälsa, skolvärd samt rektor finns närvarande. Mål och åtgärder för Ansvarig Ut-värdering Uppfölj- 22/30

IM Arbeta för ökad inkludering i övriga Fridhemsgymnasiets verksamhet. Delta i skolans schemabrytande aktiviteter. Hitta samarbetsprojekt med de nationella programmen. ninansvarig Deltagit i schemabrytande aktiviteter. Öka förståelsen för elevernas olika bakgrunder vad det gäller etnicitet, livsåskådningar, traditioner, normer, kön samt relationer. Arbetslag IM Arbetslag IM OK Tjej- och killgrupper Öka kunskaperna hos elever och personal om de mäskliga rättigheterna. Kurator IM Kurator IM Inte genomförd Temaveckan Kärleken är fri genomförs i december 2012 Bil.2 Tillvägagångssätt vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Den enskilde elevens uppfattning av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. 23/30

1. Elevhandledare/annan person kontaktar rektor eller antimobbningsteamet (AMT) om att det finns misstankar att elev utsätts för kränkningar av en eller flera elever Skollagen 6 kap. 10 anger att det ska finnas rutiner för hur rektor och skolhuvudman får vetskap om att kränkning pågår. De rutiner som råder på Fridhemsgymnasiet är följande; Personal som får vetskap om kränkning ska anmäla detta till rektor genom att fylla i en incidentrapport, som finns på Fridhemsgymnasiets intranät Rutiner och riktlinjer - Dokument personal. ska i sin tur anmäla detta till skolhuvudmannen på en webbaserad blankett, som också finns på Fridhemsgymnasiets intranät. Ärendet diskuteras i (AMT) och ärendet fördelas till två personer inom teamet. En av dessa två personer utses som ansvarig att individuellt hålla i samtliga samtal med berörda elever. Den andre personen fungerar som bollplank och vikarie vid samtal om den första personen inte kan genomföra planerade samtal av någon anledning. Elevhandledare och rektor informeras om ärendet. Under ärendets gång dokumenteras all information och fortlöpande åtgärder. Denna dokumentation delges till berörd rektor som arkiverar informationen. All dokumentation sparas även hos kurator. Dokumentation skall innehålla datering och: Vad skall göras När skall det göras Vem har ansvaret Information om innehåll i samtal Resultat av åtgärd 2. Enskilt samtal hålls med troligen utsatt elev. 2b. Information samlas in från lärare, skolvärdar, andra kontakter. Utsatt elev kontaktas för att teamet skall få ok för planerade åtgärder. Vårdnadshavare kontaktas om eleven är under 18 år. 3. Enskilda samtal hålls med misstänkta elever. 24/30

4. Utifrån hållna samtal avgörs om ett försoningsmöte kan hållas eller om processen måste gå vidare med en Plan B. Vi är här mycket lyhörda för den utsattes känslor inför det eventuella försoningsmötet. För att ett försoningsmöte ska komma till stånd krävs att den utsatte är uttalat positiv till detta möte. Vill någon eller båda av parterna inte ha något försoningsmöte men tycker att de kan förbättra situationen utan att detta sker så avvaktar vi med åtgärder för att se om situationen löser sig. Visar det sig att klimatet inte blir bättre och kränkningar fortgår, fortsätter vi med samtal för att hitta en lösning på problematiken. Fortsätter kränkningar endast från misstänkta elever så går vi vidare till punkt 7. 5. Försoningsmöte hålls om alla parter är villiga att medverka och har en positiv inställning att lösa problemet 6. Om utfallet vid försoningsmötet är positivt följs mötet upp med enskilda samtal med den utsatta eleven, vid två olika tillfällen, med en veckas mellanrum, inom den närmaste månaden. Uppföljningssamtal sker också med de misstänkta eleverna Elevhandledare och andra lärare ombeds vara extra uppmärksamma på dessa elevers relationer. 7. Om försoningsmöte inte kan hållas, fortsätter processen med Plan B. Ytterligare information från berörda personer (utsatt elev, vårdnadshavare, elevhandledare, undervisande lärare, skolvärd mm) samlas diskret och snabbt in. 8. Strategi läggs upp inför allvarssamtal med den elev/de elever som utfört kränkningar mot annan elev 9. Inom tre till fyra dagar ska enskilda samtal hållas med den elev/de elever som utsatt annan elev för kränkningar. Samtalen hålls direkt efter varandra, detta för att eleverna inte skall hinna samråda eller förbereda sig. Undervisande lärare informeras i förväg att eleven/eleverna kommer tas ut ur undervisning under lektionens gång. Vid samtalen upprättas ett kontrakt om vad eleven kan göra för att förbättra situationen. 25/30

10. Kontakt tas med den utsatta eleven för att förhöra sig om att trakasserierna har upphört 11. Om inte det skett någon förbättring hålls nya samtal där man tittar över kontraktet och funderar över vad som hänt eftersom det inte följs 12. Om inte situationen förbättras genom samtal får rektor besluta om ytterligare åtgärder 13. Om den utsatta eleven tycker att situationen blivit till det bättre görs ett uppföljningssamtal med de elever som har varit under uppsikt där vi tackar för gott samarbete och informerar om att vi kommer att ta kontakt med vårdnadshavare om eleven/eleverna är under 18 år. 14. Vårdnadshavare kontaktas 15. Arbetet med samtal bör inte inledas inför helg eller lov p.g.a. att kontinuitet i handläggningen skall uppnås 26/30

Bil.3 Tillvägagångssätt vid misstanke om att personal kränker elev Barn eller elever som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och det är viktigt att barnet eller eleven har kanaler för förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen. Det är också viktigt att barn, elever och deras vårdnadshavare har kännedom om vem de ska vända sig till om de anser att huvudmannen eller någon i personalen utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier är det diskriminering och omfattas därför av diskrimineringsförbudet. Personalansvarig rektor kallar personal till ett utredande samtal. har dokumentationsansvar och uppföljningsansvar gentemot elev. Länk till processbeskrivning för samtal med personal; https://m3bintranet.login.umea.se/download/18.2965067312f2f2c2a51800031380/130797 6885679/110609+BILD+Missk%C3%B6tsamhetsrutin+Extern+F%C3%84RDIG.doc 27/30

Bil. 4 28/30

Trivselregler på Fridhemsgymnasiet Jag visar respekt för andra genom att inte utsätta någon för våld, sexuella trakasserier eller annan typ av kränkande behandling. Jag visar respekt för andra genom att inte bära kläder, märken, symboler eller använda ordval som kan anses så kränkande att de bryter mot svensk grundlag.. Jag använder inte kränkande uttryck som anspelar på sexuell läggning, fysisk handikapp, psykiskt handikapp eller trosuppfattning Jag tar mitt ansvar för att skolan hålls ren och snygg genom att inte skräpa ner eller klottra. I biblioteket ska alla kunna arbeta, läsa och bara vara utan att bli störda. Därför ska det vara lugnt där och låg ljudnivå. Är någon störande skall denna person avvisas från biblioteket. Vid sjukdom kontaktas skolan samma dag via mejl eller telefon. Vid prov och redovisningar meddelas även berörd lärare. Om läraren inte infunnit sig 10 minuter efter lektionens början, kontaktas administrationen. Förutsättningar för provsituationer ska vara rättvisa. Därför är alla skyldiga att följa de anvisningar som ges inför olika prov och redovisningar. Fusk eller försök till fusk medför att provet betraktas som ogiltigt och inte bedöms. Som fusk räknas även plagiat från nätet. Mobiltelefoner får inte användas störande under lektioner. Vid prov får mobiltelefoner, MP3- spelare eller liknande inte medföras till skrivplatsen. I biblioteket ska mobiltelefonerna vara på ljudlös Jag är mån om att vår IT-utrustning ska fungera. Därför följer jag föreskrifterna som finns för datorkontrakt 29/30

På Fridhemsgymnasiet gäller enligt kommunalt beslut rökförbud på skolans område. Fridhemsgymnasiet ska vara en drogfri miljö. Därför får inte alkohol eller andra droger innehas eller användas. Alla följer skyltning för parkering. Parkering av cyklar och bilar sker på därför avsedd plats, bl. a. för att underlätta räddningsfordons framkomlighet. Om elev bryter mot dessa regler kan påföljden bli: Samtal med elevhandledaren Samtal med rektor Meddelande till vårdnadshavare Kallelse till vårdnadshavare för gemensamt möte i skolan 30/30