Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet



Relevanta dokument
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Mina föreläsningar - Dokumentation

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Blåbärets Kvalitetsredovisning

ÖVERGÅNGSRUTIN FRÅN FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM TILL FÖRSKOLEKLASS PÅ ÖSTTEGS SKOLA

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Så skapas vidaregångar som främjar kontinuitet, utveckling och lärande i praktiken. Linda Lissvik Biträdande rektor Kämpetorpsskolan, Älvsjö

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsredovisning

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Innehå llsfö rteckning

Västra Vrams strategi för

Boendeschema och skolskjutsschema under läsåret 15/16

Vår verksamhet under läsåret

Datum för utvecklingssamtalet

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan 14/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kvalitet på Sallerups förskolor

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Pedagogisk planering

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Välkomna till Toftaskolan

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Mjölnargränds förskola

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Välkommen till Arnljotskolans Fritidshem

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

"Siri och ishavspiraterna"

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Transkript:

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning av elevgrupp Förskoleklassen och dess fritidshem består av 68 barn alla födda -06 indelade på tre klasser. Barnen har inte lång tid kvar innan de säger adjö till förskoleklassen för att i augusti börja årskurs 1. Aktivitet Som en del av att barnen lämnar förskolklassen bjuds föräldrar och familj in på en föräldrafika med korvgrillning och kaffe. Barnen på förskoleklassens fritidshem skall i anslutning till föräldrafikat ordna ett fritidshemsmuseum där föräldrar och familjemedlemmar kan få chans att prova olika former av fritidshemsaktiviteter. Syfte och bakgrund Majoriteten av barnen i förskoleklassen och dess fritidshem har ett annat modersmål än svenska. Det finns därför ett behov av att hitta metoder för att stimulera barnens språk och begreppsuppfattning under varierande former. Förmågan att kunna uttrycka egna önskemål och kunna återberätta egenupplevda händelser inför andra är viktiga egenskaper i en miljö som skolan. Föräldrar och vårdnadshavare får chans att se fritidshemmets verksamhet genom ett aktivt deltagande. Arbetet skall sträva efter går i linje med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:s formuleringar kring de mål som anges för att varje elev: - Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. - Kan få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, -Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Långsiktigt mål De långsiktiga mål som anges för hela läsåret är: - Att ingen elev skall behöva tvivla på sin egen förmåga att kunna hantera det svenska språket i tal och skrift, både i samband med skolan och i andra sociala situationer. - Att varje elev känner tillit till sin egen förmåga att prova nya saker. Konkret mål De konkreta målen har till syfte att stärka elevens förmåga att kommunicera sin egen vilja och önskningar. De konkreta målen ligger i linje med läroplanens direktiv för elevens ansvar och inflytande: -Att varje elev ges tillfälle att bestämma nivå på delaktighet i arbetet. -Att varje elev känner sig inkluderad i arbetet. -Att varje elev efter avslutat arbete kan genom återberättande via tal eller skrift ge elevens syn på sin delaktighet (reflekterar över det egna lärandet).

Arbetsätt Eleverna görs medvetna om vilket datum och när deras föräldrar och eventuella familjemedlemmar är inbjudna till föräldrafika, dels genom lappar som tas med hem och dels muntligt via morgonsamlingarna. Fritidsläraren och övriga pedagoger inleder samtal som skall leda till att eleverna samtalar kring vilka aktiviteter på fritids som eleverna skulle vilja visa eller demonstrera för de som besöker föräldrafikat. Exempel på frågor kan vara: Tror ni mamma eller pappa vet hur man spelar bollkull? Hur lär man en pappa\mamma spela Kalaha? Vem har sett mamma eller pappa hoppa hopprep? Samtal förs kring vad en instruktör eller guide har för arbetsuppgifter: Har någon träffat en guide? Vad gjorde han/hon? Fritidsläraren och pedagogerna delar in olika ansvarsområden baserat på elevernas önskemål. Listor görs där aktivitet, ansvariga elever och ansvarig pedagog står angivna. Ett flertal tillfällen ges till att öva olika scenarion där fritidsläraren och pedagoger agerar besökare och eleverna får träna på att lära ut olika lekar och skapande aktiviteter. I händelse av att några föräldrar eller familjemedlemmar inte har möjlighet att närvara vid föräldrafikat, förs samtal kring om det spelar någon roll om man visar någon annan person än den man känner eller inte. Fotografier och eventuella filmsnuttar tas under projektets gång av barnen själva och samt av lärare och pedagoger. Dessa bilder blir till hjälp för vidare dokumentation, samt att eleverna kan använda dessa bilder som samtals stöd i att kunna återberätta det barnens egna upplevelser av arbetet. Observation och Bedömning För att följa de långsiktiga och konkreta målen görs av fritidsläraren och pedagoger observationer genomgående under arbetets gång. Den pedagog som leder en aktivitet har inte ansvar för observationen även om det är en del av arbetsuppgiften. Det är i stället den eller de pedagoger som samtidigt närvarar vid aktiviteten som bär ansvar för att observationer görs. Det som bör observeras är på vilket sätt eleven närvarar i de olika samtalen. Vilka elever gör sina röster hörda och vilka elever kan behöva stöd i att få fram egna önskemål i gruppen. Konkret exempel på en observation kan vara om någon elev börjar använda sig av nya ord och begrepp som kommit fram under arbetet. Hur aktivt diskuterar barnen före respektive efter avslutat arbete. Utvärdering och Dokumentation Dokumentationen skall göras efter det att eleverna fått beskriva hur de upplevde sitt eget deltagande i arbetet. Utifrån vad som framkommer från barnen själva och de observationer som gjorts av lärare och pedagoger. Efter det summeras arbetets, där även eventuella svårigheter i genomförandet av arbetet framgår. Delar av observationerna kan också vara till hjälp vid överförningssamtalen inför barnens skolstart i årskurs 1.

Schema och arbetsfördelning Fritidslärare och pedagoger Barnen Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Måndag 27 Tisdag 28 Onsdag 29 Torsdag 30 Fredag 31 Inledande Fritidshemsmuseet samtal och startar 17.00. diskussioner - Förberedelser förs på - respektive avdelning. Får fundera och diskutera vad de önskar visa sina föräldrar på föräldrafikat. Hjälper till att dela in barnen i grupper efter önskad vald aktivitet. Bekantar sig med sin grupp och diskuterar kring hur de vill visa sitt område. Ordnar material efter valda aktiviteter. Ser till att barnen får chans att öva att instruera sin aktivitet. Tränar på att lära ut sin aktivitet tillsammans med fritidsläraren. Leder olika aktiviteter för föräldrar och besökare. Leder diskussioner och gör en utvärdering tillsammans med barnen Dokumentation Barnen får återberätta och samtala om hur de upplevde sin roll i arbetet med Fritidshemsmuseet. Exempel på utvärdering för barn Utverderingsexempel för barnen: Fritidsläraren eller pedagogen leder samtalet kring barnets upplevelser av arbetet med fritidshemsmuseet. Jasmin Smith: Fråga: Hur tyckte du det var att.. Antecknngar: Pedagogens anteckningar Lite läskigt roligt Jasmin är snabb med att peka på de figurer hon vill förmedla men formulerar sig till stor den endast genom korta meningar eller enstaka ord.

Anteckningar