Energikonsulter för skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg

OFFERTFÖRFRÅGAN 1(20) Dnr: 303-1399-2014 Upphandling av Energikonsulter för skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg 1 INFORMATION OM UPPHANDLINGEN 1.1 Upphandlande myndighet Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten Adress: Länsstyrelsen Dalarna, 791 84 FALUN. Org. nr: 202100-2429. 1.2 Bakgrund till verksamheten som upphandlas Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa vägar hur vi kan nå våra gemensamma energi- och klimatmål och samtidigt skapa ekonomisk tillväxt. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i skidanläggningar som vi nu vill sprida inom denna satsning. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna upphandling är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.3 Sammanfattande beskrivning av uppdraget Uppdraget går ut på att erbjuda medverkande företag en komplett energikartläggning, på företagets bekostnad, samt att på projektets bekostnad bistå företaget i planering och genomförande av åtgärder. 1.4 Upphandlingsförfarande Upphandlingen är en direktupphandling. 1.5 Upphandlingsobjekt Upphandlingen avser konsulttjänster för energikartläggning och rådgivning. Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.w.lst.se Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post lansstyrelsen@w.lst.se Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr. 202100-2429

OFFERTFÖRFRÅGAN 2(20) 1.6 Volym Uppdraget omfattar stöd till följande 10 skidanläggningar: Fjätervålen, Särna Fjätervålens skidanläggning och stugby grundades på 1960-talet. Under 70-talet byggdes de första stugorna och 1976 den första liften. 1983 bildades Fjätervålen Skidlift AB, av ett antal entusiastiska stugägare. Fjätervålen AB driver skidbacke och skidshop. Hunflen Fritidsanläggning, Äppelbo Hunflen i Äppelbo är en trevlig fritidsanläggning som drivs av den lokala alpinföreningen. Slalombacken har några nedfarter och här finns halfpipe, elbelysning och skiduthyrning samt flera längdskidspår och husvagnscamping. Gårdstjärnsberget, Edsbyn Skidbacken har gamla anor. Redan 1937 var några skidpionjärer i Edsbyn för att titta närmare på Gårdtjärnsbergshanget. Berget lämpade sig väl och backen anlades. År 1960 installerades första liften. Från början drevs skidbacken av Friluftsfrämjandet, men i dag drivs den av Edsbyns IF. Hassela Ski Resort AB, Hassela I Nordanstigs kommun ligger skidanläggningen som startades i början av 80-talet och nu är en väletablerad skid- och konferensresort. Anläggningen är en av Sveriges 10 största skidanläggningar. Järvsöbacken, Järvsö Järvsöbacken är en familjeägd modern anläggning med totalt 19 nedfarter. Här finns skiduthyrning, skidskola, restaurang och grillområden i direkt anslutning till barnbacken. Järvsöbacken är Sveriges 11:e största skidanläggning. Källviksbacken, Falun Källviksbacken är Faluns närmsta alpinanläggning med några liftar och nedfarter. Backen ägs och sköts av kommunen. I anslutning till backen finns en värmestugan, som byggdes inför säsongen 2012/2013. Kungsbergets Fritidsanläggning, Järbo Från att ha vara en anläggning för enbart dagsgäster har Kungsberget expanderat kraftigt senaste åren och erbjuder idag boende för både små och stora sällskap. Utöver skidåkning finns dessutom restauranger, aktiviteter och bästa service. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsberget Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Svärdsjöliften, Svärdsjö Skidbacken öppnades redan 1969 och är en familjeägd mindre skidbacke några mil nordöst om Falun. Det finns en värmestuga och skiduthyrning. Rättviks slalombacke, Rättvik Backen i Rättvik är en familjevänlig liten skidanläggning med en underbar utsikt, och pisten nästan mitt i "byn". Backen ägs av kommunen och arrenderas ut.

OFFERTFÖRFRÅGAN 3(20) Nybroberget, Borlänge Nybrobacken är en mindre och välskött alpin backe. Kommunen äger den och IFK Borlänge driver backen och använde den både som tränings- och tävlingsanläggning. Konsulten ska genomföra energikartläggningar som begränsas till backbelysning och snöproduktion. Projektet och konsulten kommer att informera de anläggningar som är företag om möjligheten att söka energikartläggningscheck från Energimyndigheten eller Länsstyrelsen. I de fall företagen väljer att genomföra en mer fullständig energikartläggning med stöd av energicheck så kan ytterligare energikonsulttjänster komma att efterfrågas av upphandlad konsult. 1.7 Bilagor till offertförfrågan Som underlag till offertförfrågan finns följande bilagor: 1 Kravspecifikation för heltäckande energikartläggning 2 Kravspecifikation för energikartläggning av backbelysning och snöproduktion. 1.8 Upplysningar om förfrågan Vid oklarheter vänligen kontakta Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten, Handläggare: Anna Lindström, Telefon 070-686 13 43, E-post: anna.lindstrom@lansstyrelsen.se 1.9 Publicering av förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget har distribuerats elektroniskt av VISMA, www.visma.se samt via Länsstyrelsen Dalarnas hemsida www.lansstyrelsen.se/dalarna. 1.10 Tilldelning Avtal Avtal sluts genom undertecknande av upphandlingsavtal. Avtal tecknas tidigast 10 dagar efter tilldelningsinformation med beslut och motivering för val av leverantör sänts till samtliga anbudsgivare som deltagit i upphandlingen. Avtalsskrivning mellan parterna planeras kunna ske den 2014-03-10, om inte annat överenskoms. 2 ANVISNING TILL ANBUDSGIVAREN 2.1 Krav Samtliga krav uttryckta som skall i detta förfrågningsunderlag måste vara uppfyllda för att ett anbud ska kunna delta i utvärderingen. Länsstyrelsen förbehåller sig rätten att senast den 31 mars begära komplettering av inlämnade anbud för att samtliga skallkrav ska anses uppfyllda. Därefter sker utvärdering. Om uppdragstagaren inte går att nå för kompletteringar under denna period kan anbudet sannolikt inte utvärderas.

OFFERTFÖRFRÅGAN 4(20) 2.2 Inlämning av offert Offerten sänds till följande adress: Länsstyrelsen Dalarna Näringslivsenheten 791 84 Falun Offerten skall vara Länsstyrelsen Dalarna tillhanda senast 2014-03-27 Offerten skall vara skriftlig och märkas med Energikonsulter för skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg 2.4 Offertens giltighetstid Anbudet skall vara giltigt minst tom 2014-05-01, vilket bör bekräftas i offerten. 3 KVALIFICERINGSKRAV FÖR ANBUDSGIVARE Anbudsgivarna granskas enligt kraven i 10 kap. 1 och 2 Lagen om Offentlig Upphandling. 3.1 Registreringsskyldigheter Anbudsgivare skall vara registrerad för mervärdesskatt och inneha F-Skattsedel, vilket med egna ord skall bekräftas i offerten. 3.2 Betalning av skatter och avgifter Anbudsgivare skall vara fri från skulder för skatter och sociala avgifter, vilket med egna ord skall bekräftas i offerten. 3.3 Uppdragstagarens erfarenhet, kompetens och kapacitet Anbudsgivaren skall ange vilken person/personer som ska utföra uppdraget. Dessa personer skall ha den kompetens, erfarenhet och kapacitet som krävs för att utföra uppdraget. Följande skall redovisas i anbudet: a) Personens dokumenterade kompetens att utföra energikartläggningar i företag/verksamheter Den/de uppdragstagare som skall utföra uppdraget ska ha kompetens att genomföra en kartläggning som omfattar de uppgifter upptagna i bilaga 2 och 3. Styrkes i anbudet genom: CV på uppdragstagare som styrker kompetensen inom området. b) Upplägg på genomförande Anbudsgivaren skall redovisa hur och med vilken metod den avser att genomföra energikartläggningarna som specificeras i bilaga 3. För att kvalificera sig för uppdraget ska anbudsgivaren påvisa att den har god kännedom om hur man bäst

OFFERTFÖRFRÅGAN 5(20) genomför energikartläggningar av detta slag. Styrkes i anbudet genom: Redovisning av konsultens metodik. c) Kapacitet och resurser för att utföra uppdraget Anbudsgivaren skall lämna uppgifter om att uppdragstagaren har tid och kapacitet att utföra uppdraget inom tidsplanen. Styrkes i anbudet genom: Kort text som bekräftar att tillräcklig kapacitet finns. d) Referenser från likartade uppdrag Anbudsgivaren skall lämna uppgifter om referensuppdrag som styrker tidigare utförda uppdrag av liknande karaktär. Styrkes i anbudet genom: - Minst ett exempel på en energikartläggning med förslag på åtgärder av LED-belysning utomhus - Minst ett exempel på en energikartläggning med förslag på åtgärder av snöproduktionsanläggningar. Referensobjekten får inte vara äldre än fem år. Information om beställarens kontaktperson och kontaktuppgifter, beskrivning av uppdragets omfattning och samt uppgift om när uppdraget utfördes ska uppges. Rapporterna bifogas anbudet (och kan beläggas med sekretess om så önskas) Vid bedömning av anbudsgivarens förmåga, kapacitet och resurser vid kvalificeringsfasen av anbudsutvärderingen kan Länsstyrelsens egna erfarenheter komma att tas i beaktande. 3.4 Pris Anbudsgivaren skall ange det timpris som offereras för genomförande av de uppdrag som beställs av projektet. I timersättningen ska sociala avgifter och andra personalkostnader ingå. Anbudsgivaren skall ange restidsersättning per timme och milersättning. Anbudsgivaren skall därtill ange den totala kostnaden, inkl restidsersättning, bilersättning samt ev logikostnad för en resa till var och en av följande platser: Fjätervålen, Särna Hunflen Fritidsanl, Äppelbo Järvsöbacken, Järvsö Rättviks slalombacke, Rättvik Kungsbergets Fritidsanläggning, Järbo Observera att detta endast är ett teoretiskt urval av platser för att kunna anbudsgivarnas framtida resekostnader. 3.5 Byte av leverantör Företaget äger inte rätt att utan Länsstyrelsens skriftliga medgivande byta person som utför uppdraget inom detta avtal.

OFFERTFÖRFRÅGAN 6(20) 3.6 Försäkring Den anbudsgivare som antas som leverantör skall under hela avtalsperioden inneha och vidmakthålla sedvanlig företags- och ansvarsförsäkring anpassad för verksamheten. Skall bekräftas i offerten. 3.7 Kvalitet Anbudsgivaren skall i sina kontakter och genomförande av uppdraget följa Länsstyrelsen Dalarnas värdegrund gällande rättsäkerhet, kunskap, samarbete och bra bemötande och därigenom uppträder på ett sätt som anses vara en god förebild för Länsstyrelsen. 3.8 Miljökrav Anbudsgivaren skall i anbudet redovisa företagets miljöarbete, d v s hur företaget arbetar för att minimera sin miljöpåverkan. Med vilket typ av fordon som tjänsteresor kommer att utföras skall anges. Länsstyrelsen välkomnar transporter med låg klimatpåverkan. Uppdragstagaren ska i sitt genomförande av uppdraget agera på ett sätt som visar god omtanke om miljö och en ambition att minimera projektets miljöbelastning. 3.9 Jämställdhet Om företaget har fler än nio anställda skall jämställdhetsplan bifogas. 4 KRAV PÅ UPPDRAGET 4.1 Beskrivning av uppdraget Uppdragstagaren genomför uppdraget i följande steg: 1. Uppstartsmöte med uppdragsgivaren. 2. Uppdragstagaren kontaktar de medverkande skidanläggningar för att boka tid för platsbesök och genomför därefter energikartläggningar enligt bilaga 3 för snöproduktion och backbelysning. 3. Uppdragstagaren informerar företagen om möjligheten att söka energikartläggningscheck. Om intresse finns att gå vidare med en mer heltäckande energikartläggning blir detta en separat affärsöverenskommelse mellan företagen och anlitad konsult, där kostnaden för energikartläggningen faktureras företaget direkt. 4. Energikartläggningarna med åtgärdsplaner redovisas för uppdragsgivaren och efter godkännande för företagen. 5. Ett seminarium med skidanläggningar genomförs där projektdeltagarna och även andra anläggningar kan ta del av de samlade resultaten och utbyta erfarenheter. Uppdragstagaren håller löpande kontakt med uppdragsgivarens kontaktperson.

OFFERTFÖRFRÅGAN 7(20) 4.2 Tidsplan Energikartläggningarna ska utföras under perioden mars april 2014. Rapporter med åtgärdsförslag ska vara klara senast 10 maj 2014. 4.3 Rapportering Uppdragstagaren lagrar dokument från sitt arbete i webverktyget Projectplace. Nedlagd tid samt resor dokumenteras som underlag för fakturering. 5 AVTALSVILLKOR 5.1 Ersättning för uppdraget Ett takpris på 150 000 kr utgår för att genomföra den del som finansieras av projektet. Ersättningen är rörlig och utgår med avtalat timpris för utfört arbete. 5.2 Fakturering och betalningsvillkor Med fakturan ska styrkt tidrapport över utfört arbete samt styrkt reserapport bifogas. Fakturaadress och anvisningar för märkning av fakturan anges vid avtalstecknandet. Inga extra avgifter såsom till exempel expeditions- eller faktureringsavgifter får debiteras. Länsstyrelsen tillämpar 30 dagar från fakturadatum från erhållen och ostridig faktura. Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår högst enligt räntelagens bestämmelser. Dröjsmålsränta betalas inte för ofullständigt eller felaktigt adresserade fakturor. 5.3 Brister i genomförande av tecknat avtal När Länsstyrelsen så begär skall brister i uppdraget orsakade genom avvikelser från avtalad specifikation åtgärdas av konsulten. Sådant arbete ingår i överenskommen ersättning. Konsulten skall omedelbart efter erinran från Länsstyrelsen avhjälpa felet eller utföra tjänsten på nytt. 5.4 Uppsägning av avtal Länsstyrelsen äger rätt att säga upp avtalet om leverantören inte uppfyller sina förpliktelser enligt avtalet och rättelse inte skett efter erinran. Avtalet kan även sägas upp om leverantören försätts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, inställer sina betalningar, ansöker om företagsrekonstruktion eller annars kan anses vara på obestånd, eller det framkommer att leverantören lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömning av anbud. Leverantören har rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om uppdragsgivaren i väsentligt hänseende brutit mot avtalet.

OFFERTFÖRFRÅGAN 8(20) 5.5 Allmänna bestämmelser ABK 09 är gällande i de övriga områden som ej är nämnda i denna anbudsförfrågan. 5.6 Tolkning av avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra och är, om det skulle visa sig vara motsägelsefulla, gällande i den nedanstående uppräknade ordningen: 1 Skriftliga (av båda parter undertecknade) ändringar och tillägg till det kommande avtalet 2. Kommande avtal 3 Offertförfrågan 4 Leverantörens offert 5 ABK 09 5.7 Överlåtelse av avtal Leverantören har inte tillåtelse att överlåta avtalet till annan part utan Länsstyrelsens skriftliga medgivande. 6 OFFERTUTVÄRDERING 6.1 Utvärdering av offert Inkomna offerter kommer att utvärderas utifrån pris och erfarenheter av liknande uppdrag: a) Timpris för genomförande av uppdrag av Länsstyrelsen, viktning 20 % Offererade timpris kommer att bedömas i en femgradig skala där lägsta pris får 5 poäng. Övriga anbud ges lika många procent i avdrag från 5 poäng som timpriset överstiger lägsta timpris i procent. b) Den totala kostnaden för resor, viktning 15 % Totalpriset för offererade resor kommer att bedömas i en femgradig skala där lägsta pris får 5 poäng. Övriga anbud ges lika många procent i avdrag från 5 poäng som priset överstiger lägsta pris i procent. c) Erfarenhet, viktning 45 % Offerter kommer att bedömas i en femgradig skala där det anbud med störst erfarenhet av liknande uppdrag kommer att ges 5 poäng. För övriga anbud gäller följande bedömningskriterier: God erfarenhet av energikartläggningar i liknande anläggningar, men färre än det högst rankade anbudet, eller sämre dokumenterat 4,0 poäng Viss erfarenhet av energikartläggning i liknande verksamheter men större i andra verksamheter med viss likhet 3,0 poäng God erfarenhet av energikartläggningar i andra verksamheter 1,5 poäng Viss erfarenhet av energikartläggning i andra verksamheter 0,5 poäng

OFFERTFÖRFRÅGAN 9(20) d) Referenser, viktning 20 % Synpunkter kommer att inhämtas från de referenser som lämnats. Anbuden kommer att bedömmas i en femgradig skala där det anbud med bäst utlåtande från referenser kommer att ges 5 poäng. Övriga anbud ges poäng som motsvarar relationen i procent till det bästa anbudet. 6.3 Avbrytande av upphandling Länsstyrelsen har rätt att avbryta upphandlingen eller avsluta upphandlingen utan att anta någon lämnat offert om anbuden inte uppfyller kvalitetskraven. Detsamma gäller till följd av nya/förändrade interna förutsättningar eller påverkande beslut från omvärlden. 6.4 Besked om vilket anbud som antagits Samtliga anbudsgivare får skriftligt besked om resultatet av upphandlingen snarast efter det att Länsstyrelsen fattat beslut om vilken offert som har antagits.

OFFERTFÖRFRÅGAN 10(20) BILAGA 3 Kravspecifikation för energikartläggningar i byggnader I denna bilaga anges krav på som normalt ska ingå i en energikartläggning, som en minimumnivå. Rapporten ska ha en sammanfattning på max 1 sida. Energianvändning och energibalans ska åskådliggöras i grafer. Åtgärdsförslag ska sammanfattas med åtgärd, kostnad för genomförande, energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid för åtgärden. Varje åtgärd ska förklaras i text så att även icke tekniskt insatt personal kan få en förståelse för vad åtgärden handlar om. Åtgärderna ska vara kostnadsberäknade, ha en LCC-kalkyl, ange energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid. Både drift, underhålls- och investeringsåtgärder ska föreslås om det finns möjliga åtgärder. Av rapporten ska framgå vilka förslag som uppdragstagaren rekommenderar företaget att gå vidare med. Om företaget Kontaktuppgifter för företaget och konsulten Arbetstider Antal anställda Beskriva verksamheten kort SNI-kod Geografisk placering Överenskommelse med beställaren om vilka ekonomiska kalkyler som ska användas för beräkning av åtgärdsförslag, inkl krav för investering (t.ex. antal år pay-off, kalkylränta etc.) Produktions- och byggnadsförändringar (genomförda och kommande) Beskriva om det finns faktorer under energikartläggningen som påverkar energianvändningen Överenskommelse med beställaren om noggrannheten i beskrivning av åtgärdsförslag Underlag från företaget Företaget behöver hjälpa till att ta fram samtliga av dessa uppgifter

OFFERTFÖRFRÅGAN 11(20) Organisation, ledning, kompetens Ange om det sker någon uppföljning av energistatistik Beskriva om energi finns med som fråga vid inköp Beskriva ett eventuellt energiledningssystem Sker det någon utbildning inom energi för personalen? Beskriva eventuella energimål och nyckeltal Beskriva eventuell energiplan/energistrategi/energipolicy Om och var företaget allokerar energikostnaderna Möjliga tillägg: Ta fram lämpliga nyckeltal för energianvändningen Utbildning för ledning och personal Medverka under nattvandring Ta fram driftrutiner Inköpt energi Elpris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Elstatistik (tim-, månads- och årsstatistik) Fjärrvärmepris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Fjärrvärmestatistik (månads- och årsvärden) Övriga energibärare (Förbrukningsstatistik och pris) Årsstatistik minst 3 år för samtliga energibärare Beskrivning av återvunnen energi Om egenproduktion finns, statistik i den omfattning det finns Underlag från företaget Ge tillgång till det som krävs enligt ovan Exempel på effektiviseringsåtgärder inom organisation och ledning Organisation och ledningsfrågor har en större påverkan på energianvändningen än man kan tro. Erfarenheter visar att genom att aktivt arbete och att ha fokus på energifrågan kan innebära upp till 10 % besparing genom att onödig energianvändning förebyggs samt att man snabbt identifierar åtgärder och följer upp användningen. Viktiga punkter att fundera över är att: Utse en ansvarig person/energicontroller för energi, åtgärder och uppföljning Ta fram en energipolicy och mål (i anknytning till befintligt system) Ta fram nyckeltal samt ha kontinuerlig uppföljning Utbilda nyckelpersoner Utbilda personal Införa rutiner för inköp i relation till energi till exempel LCC Livscykelkostnad Införa driftrutiner och instruktioner där energi tas i beaktande Klimatskalet

OFFERTFÖRFRÅGAN 12(20) Typ av byggnad och byggnadens skick Skick på fönster, dörrar och portar samt rutiner för öppning/stängning (generellt) Upplevd inomhusmiljö och eventuella klagomål Varm- och kallarea för de byggnaderna Redovisa det uppskattade U-värden för byggnaden/fönster och dörrar Gå igenom byggnadens isolering Varm- och kallarea för de byggnaderna Rekommendationer Termografering av klimatskalet Energibesparingsförslag som följer BELOKs totalprojektsmodell Underlag från företaget Måttangivna ritningar, planritningar och fasadritningar. Ange varm- och kallarea Exempel på effektiviseringsåtgärder för klimatskalet Ta med energifrågan vid behov av om- och tillbyggnad, då återbetalningstiden i byggnader kan vara lång för t ex tilläggsisolering av fasad och vind, byte/komplettering av fönster, tätning av byggnadsskalet, solavskärmning. Belysning Typ, effekt, skick, och drifttider för belysningen Installerad effekt/m 2 för olika rumstyper Energianvändning genom inventering och/eller användning av nyckeltal Enkel beskrivning av arbetsmiljö Exempel på effektiviseringsåtgärder för belysning Belysningsplanering Sektionering av belysning, nedsläckning/fas stegvis Rengöring, underhåll Ommålning av rumsytor Tidstyrning Dagsljuskompensering Manuell styrning Närvarostyrning Energieffektiva ljuskällor och HF armaturer Ventilation Typ, betjäningsområde, effekt, styrning, drifttider, temperaturer och skick för ventilationsaggregaten

OFFERTFÖRFRÅGAN 13(20) Uppskatta funktion och verkningsgrad värmeväxlare Fördelning av process- och allmänventilation Finns det upplevda problem? Tilluftstemperatur för hög eller låg. funktion i lokal, eventuell kortslutning, över- respektive undertryck Elanvändning för de enskilda ventilationsaggregaten samt totalt Underlag från företaget OVK där det finns Om möjligt, ventilationslista och ritningar Rekommendationer Långtidsmätning av eleffekt och temperaturer Beräkning av verkningsgrader i värmeväxlare efter avläsning/mätning av temperaturer Ta fram krav på luftomsättning där detta inte är givet Upphandlingsunderlag för nya ventilationsaggregat Exempel på effektiviseringsåtgärder för ventilation Behovsanpassad drift (injustering tid) Behovsanpassad drift (injustering flöden) Behovsanpassad drift (injustering temperatur) Värmeåtervinning Använd effektiva ventilationsaggregat Använd, om möjligt, direktdrivning mellan motor och fläkt Välja filter med låga tryckfall, byta filter ofta Vid varierande luftbehov använd frekvensstyrning Sträva efter låga lufthastigheter i kanaler Isolera luftkanaler om >10 grader tempskillnad Följ upp driften och underhåll kontinuerligt Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Lokalkomfort (uppvärmning) Typ, effekt, ålder och skick på värmekällor Uppskattning av verkningsgrad på värmekällor Typ, placering, isolering och skick på distributionssystemet (generellt) Typ av styrning och dess skick (generellt) Energianvändning per energislag Distributionssystemets energianvändning (cirkulationspumpar) Rekommendationer Total energianvändning per m2 uppvärmd yta (A- Temp). Uppskattad potential för utnyttjande av överskottsvärme. Om byggnaden har en hög energianvändning för uppvärmning och det inte beror på klimatskalet eller ventilationen bör värmesystemet undersökas noggrannare.

OFFERTFÖRFRÅGAN 14(20) Gör en beräkning (exempelvis payback eller LCC-metoden) och jämför aktuella uppvärmningskostnader med kostnader för alternativa energislag i de fall man antar att ett byte av system för uppvärmning är lönsamt. Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkomfort (uppvärmning) Minska drifttider Optimera/sänk inomhustemperaturen Ökad effektivitet i värmeväxlare Installation av vattensnåla armaturer Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump Pannanläggning- och system - Verkningsgraden i anläggningar med låg returtemp kan förbättras genom s.k ekonomiser - Användning av luftförvärmning kan öka effektiviteten - Driftsoptimeringen bör stämma med aktuellt driftsförhållande - Värdera nattsänkning av uppvärmning, speciellt om lätt byggnad - Minimera cirkulation av varmvatten när behovet är litet eller inget - Säkerställ bra isolering av panna, rör och ventiler - Se till att brännare är rätt injusterade m.a.p. luftöverskott etc - Värdera frekvensstyrning av fläkt för förbränningsluft - Efter genomgångna effektiviseringar: är anläggningen för stor? Optimal storlek mer effektivt - För driftjournal över rökgastal, förbränningsförhållande och injustera med jämna mellanrum Fjärrvärme - Säkerställ att varmvatten kan produceras under sommaren utan att hela anläggningen behöver vara i drift - Säkerställ att anläggningen, inklusive radiatorkretsen, är rätt reglerad - Regleringen bör kontrolleras minst en gång per år - Anläggningen ska utformas för att vara servicevänlig - Vid konvertering till fjärrvärme ska man undersöka om ändringar behöver göras i uppvärmningssystemet, t.ex. decentraliserade tappvarmvattenberedare - Driftjournal med tryck, temperatur och förbrukning bör föras med jämna mellanrum (dag, vecka, månad?) - Golvvärme bör styras med variabelt flöde och framledningstemperatur framför pulserande drift eller returbegränsning Lokalkyla Antal, typ, effekt, ålder och skick på kylmaskiner Typ och användning av solavskärmning Kontroll av interna värmelaster Krav/rekommendationer på temperatur Kontroll av filter, värmeväxlare och isolering av rör Uppskattning av energianvändning Rekommendationer: Statusbedömning av kylsystem (kylmaskin samt distribution) Driftanalys av kylsystem (hur ska systemet köras mest effektivt? Nattkyla m.m.) Alternativ kylproduktion (fjärrkyla, frikyla m.m.)

OFFERTFÖRFRÅGAN 15(20) Återvinning av kyla Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkyla Reducera behovet. Minska värmebelastning från maskiner, solinstrålning, belysning m.m. Behövs kyla överallt? Placera servrar, värmealstrande maskiner och apparater i rum med mindre solinstrålning (norrläge) samt ha eventuell enbart kyla där. Solavskärmning för att minska/eliminera lokalkyla Energieffektiv kylproduktion Använd hellre ett centralt större kylaggregat än flera små Värmeåtervinning från kylmaskiner Injustering kylmaskin (flöden, temp etc) Frikyla/Nattkyla (forcerad ventilation nattetid) Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Tappvarmvatten Typ, skick och temperatur i varmvattenberedare/vvc Typ, isolering och skick på distributionssystem Användningsområden Beräkna energianvändningen utgående från den uppskattade vattenanvändningen och nyckeltal/schablon Underlag från företaget Vattenförbrukning (om möjligt) Rekommendationer: Mätningar av eleffekt på varmvattenberedare Finns det överskottsvärme som kan användas? Utredning av nytt varmvattensystem Exempel på effektiviseringsåtgärder för tappvarmvatten Minska drifttider Minska väntetider vid tappställen genom att minska rörlängder och dimension Håll temperaturen så låg som möjligt men beakta risken för legionella och liknande sjukdomsframkallande bakterier. Använd ev. temperaturgymnastik. Installation av vattensnåla armaturer Isolera ledningar Använd decentraliserade varmvattenberedare om det är långt till central värmeanläggning. Uppvärmning med central anläggning kräver >65 C på anläggningen året runt vilket medför stora förluster i rörnätet. Minska cirkulationsmängden genom att använda termostatstyrda inregleringsventiler Utreda/införa individuell varmvattenmätning Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump

OFFERTFÖRFRÅGAN 16(20) Tryckluft och lufttork Antal system samt deras betjäningsområden Antal, typ, effekt, styrning, skick och lufttryck för kompressorerna Hur används överskottsvärmen Skick på distributionssystemet (generellt) När senaste läcksökning gjordes Vad tryckluften används till Anpassa tryckluft efter behov Elanvändning för varje enskilt system samt totalt Hur energianvändningen ser ut över tid för kompressorerna Rekommendationer Långtidsmätning av effekt En djupare analys av tryckluftsystemet med djupgående åtgärdsförslag Ev läcksökning av systemet Exempel på effektiviseringsåtgärder för tryckluft Täta läckage, ofta och löpande Lyssna, läckspray, ultraljudsmätare Konvertera till eldrift Installation av tryckregulatorer (ackumulering) och avstängningsventiler Sektionering av systemet, till exempel litet separat aggregat längst bort för andra drifttider Rätt tryck. Överslagsmässigt så minskar elanvändningen med ca 8 % för varje bar som drifttrycket sänks Installation av styrsystem och anläggningen kan kompletteras med en mindre kompressor för att alltid ha rätt storlek efter behov Varvtalsreglering på kompressor Värmeåtervinning: Kan spara mycket av tillförd elenergi i form av värme. Antingen luftburen återvinning där kompressorns avgivna värme tillförs lokalerna eller vattenburen återvinning där kylvattnet värmeväxlas mot uppvärmningssystemet och/eller tappvarmvatten Kontor/administration Typ, avstängningsrutiner och energisparläge på utrustningen Uppskattad energianvändning Rekommendationer Mätning av elanvändning per förbrukare Kontroll av övrig utrustning (kaffeautomater, vattenautomater m.m.) Ta fram upphandlingsrutiner för kontorsutrustning Exempel på effektiviseringsåtgärder för kontor/administration Stäng av all utrustning efter arbetstid

OFFERTFÖRFRÅGAN 17(20) Använd sleep mode på alla apparater där möjligt Stäng av bildskärmar vid längre möten, eller annan frånvaro Gör stickkontakter spänningslösa utanför arbetstid genom styrning Anpassa kopiatorer och skrivare till användningen. Ju större apparat ju större energianvändning Beakta LCC vid inköp av ny utrustning och ställ krav på leverantörer Välj Energy Star, TCO märkta produkter Interntransporter Beskriva de interna transporter som företaget betalar bränsle för Ange antal fordon, fordonstyp, ålder, miljöklass och ägarförhållandet Antal resor med utbetald milersättning för resor med privat bil Bränsletyp Drifttider och eventuella effekter Beräkna/uppskatta energianvändningen Rekommendationer Ange kwh per km eller annat nyckeltal Hjälp med logistiklösningar (kan vara kontakt med logistikkonsult) Hjälp med eco-driving Kartlägga resor till och från arbetet Kartlägg inköpta tjänsteresor Underlag från företaget Hjälpa till att lista de transporter som finns Exempel på effektiviseringsåtgärder för interntransporter Ett ändrat körbeteende gör att man kan spara upp till 20 procent i bränsleförbrukning. Transport och logistikplanering Minimera tjänsteresor och välj tåg framför bil och flyg Köp miljöbilar som förmånsbilar och företagsbilar om möjligt Underlätta för gång, cykling, kollektivtrafik och samåkning för resor till och från arbetet Storkök Beskriv utrustningen (typ, ålder, skick, funktion, storlek samt jämför med behov) Ange/mät temperaturer i frys- respektive kylrum Beskriv användningen (rutiner för när utrustning startas/stängs av, automatisk avstängning) Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Rekommendationer Undersök möjligheter att ta tillvara värme från kyl- och frysrum

OFFERTFÖRFRÅGAN 18(20) Undersök möjligheter till återvinning av värme i frånluften Kontrollera ventilationen (huvar, luftflöden, drifttider m.m.) Anpassa disk- och tillagningsmetoder efter behov Tvätt- och torkutrustning Beskriv utrustningen (typ, ålder, funktion, skick, storlek jämför med behov) Beskriv om torkutrustning är fukt- eller tidsstyrd Finns det torkrum? Finns det möjlighet att ersätta dessa med energieffektiva Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Hissar Undersök om hissen är av typ hydraul- eller direktdriven/varvtalsreglerad Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Motorvärmare Beskriv vilken typ av styrning som utrustningen har Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Avisning och snösmältning Beskriv utrustningen (typ, ålder, funktion, skick, storlek jämför med behov) Beskriv hur utrustningen styrs (manuellt, tid, temperatur, fukt eller kombination) Undersök givare och dess funktion Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Rekommendationer Undersök alternativa sätt att uppnå samma funktion (skottning) Undersöka möjlighet att använda andra energikällor än el (spillvärme, fjärrvärme etc.) Butikskyla Beskriv (central anläggning, lokala kylare, stickproppsanslutna enheter) Beskriv utrustningen (typ, ålder, funktion, skick) Beskriv solavskärmning (typ, funktion, hur den används) Beskriv om rengöring av kondensor, kylmedelkylare, växlare behövs

OFFERTFÖRFRÅGAN 19(20) Kontrollera om avfrostning i kylbatteri behövs Beskriv funktion på tätningslister, dörrar, lock och luckor (är de tätslutande?) Kontrollera temperaturer i kylda utrymmen och jämför med behov Total energianvändning uppskattas, utläses från statistik eller mäts Rekommendationer Undersök om varma enheter i närheten av kylda utrymmen kan flyttas

OFFERTFÖRFRÅGAN 20(20) BILAGA 3 Kravspecifikation för energikartläggningar av backbelysning och snöproduktion vid skidanläggningar Backbelysning Antal, Typ, effekt, skick, och drifttider för belysningen Installerad effekt/meter belyst skidbacke Energianvändning genom inventering och/eller användning av nyckeltal Enkel beskrivning av ljusbilden i skidbacken Exempel på effektiviseringsåtgärder: Belysningsplanering Belysningsmätning Sektionering av belysning, nedsläckning/fas stegvis Tidstyrning Dagsljuskompensering Manuell styrning Närvarostyrning Energieffektiva ljuskällor enligt Ekodesigndirektviet Rengöring, underhåll Snöproduktion Antal, typ, effekt, drifttid, ålder och skick på snökanonerna Uppskattning av energianvändning Uppskattning av vattenåtgång Uppskattning av energianvändning för övriga pumpar och kompressorer i snökanonssystemet Exempel på effektiviseringsåtgärder: Planera när (tid, temperatur, luftfuktighet, vattentillgång) snön produceras utifrån lokala förutsättningar Energieffektiva snökanoner Värmeåtervinning från snökanoner, pumpar och kompressorer Injustering pumpar och kompressorer (flöden, temp etc)