Energi i miljöprövning

Transkript

1 Energi i miljöprövning Förslag på metodik för redovisning av energianvändning vid tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter Inledning Patrik Thollander, Joel Österqvist, Shahnaz Amiri Linköpings universitet, Linköping Avdelningen Energisystem Förbättrad energieffektivitet är ett av de främsta sätten att minska utsläppen av växthusgaser, och implementering av energieffektiviseringsåtgärder är det främsta sättet att förbättra energieffektiviteten i industrin. Olikt byggnadssektorn, så består industriella energisystem av ett stort antal olika, samverkande processer vars samansättning ser olika ut på olika industrier, såväl inom som mellan olika branscher. Detta gör att en enhetlig möjlighet för att jämföra och benchmarka industriers energianvändning ännu ej utvecklats. Det industriella energisystemets utformning måste anpassas till den produktion som sker och de krav som ställs på produkten. Detta faktum innebär att enstaka åtgärder och processer inte kan frikopplas från resten av energisystemet. På grund av att det industriella energisystemets sammansättning och syfte är mer komplext än byggnadens energisystem är den typ av enkla, generella nyckeltal som används med framgång i byggnadssektorn, t.ex. kwh/m2, inte relevanta för industrin. Vid effektivisering av industriella energisystem krävs att ett systemperspektiv används. Närmare 70 procent av den industriella elförbrukningen härrör från elmotorsystem. Elmotorsystem kan kategoriseras i olika systemnivåer. Waide och Brunners (2011) kategoriserar elmotorsystem i tre olika systemnivåer; motorn, kärnmotorsystemet, och hela motorsystemet, och betonar att potentialen för förbättrad energieffektivisering är mycket större i de övre systemnivåerna, dvs. om hela systemet tas i beaktande snarare än t.ex. den enskilda fläktmotorn i ett ventilationssystem. Senare forskning av Fleiter et al. (2012) visar att åtgärder inom de högre systemnivåerna är väsentligt svårare att få implementerade. Detta understryker vikten av att ta fram en metodik för förbättrad energieffektivitet för industriella energisystem avseende de högre systemnivåerna (hela system). Innan en sådan metod kan tas fram behöver emellertid tidigare genomförda energikartläggningar kategoriseras så att kunskap erhålls om var energin används i industrin. Idag saknas sådan kunskap nationellt såväl som internationellt, dvs. data finns vilka energibärare som företagen förbrukar, men inte inom vilka produktions- och stödprocesser som el, olja, gas, etc. används. Denna studie har genomförts av avdelningen Energisystem på Linköpings universitet och är en del av Länsstyrelsernas projekt Energi i miljöprövning, där det övergripande syftet är att utveckla och bättre integrera energiaspekter vid miljöprövning. Syftet med denna studie har varit att ta fram ett förslag på metod för hur Länsstyrelserna framgångsrikt kan arbeta med prövning av miljöfarliga tillståndspliktiga verksamheter. Rapporten är en del av det viktiga arbetet med att arbeta fram en framgångsrik metod för bedömning av energianvändningen och dess effektivitet i industrin. 1

2 Metod Den huvudsakliga metoden för detta arbete har varit workshops där forskare vid LiU energisystem tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland, har diskuterat en lämplig metoddesign. Projektet har utförts under våren och försommaren, år Dessutom har det genomförda projektet även till viss del inspirerats av flera nu pågående och nyligen avslutade forskningsprojekt vid avdelning energisystem, däribland: ett internationellt projekt, Annex XVI, Energy Efficiency in SMEs DEFRAM II, ett projekt rörande utveckling av en energieffektiviseringsåtgärdsdatabas MOVE, ett projekt med Dynamate och Swerea Swecast kring utvecklingen av en metod för effektivare elmotoranvändning i industrin Utvärderingen av det svenska energikartläggningsstödet Klimatneutralt och uthålligt Gävleborg 2050 Resultat I nedanstående avsnitt presenteras resultatet av studien. Den föreslagna metoden genomförs i tre steg enligt Figur 1. De tre stegen förklaras närmre nedan. 1 - Kartlägg 2 - Jämför 3 - Prioritera Figur 1. Skiss på den övergripande strukturen för den föreslagna metoden. Steg 1 Kartlägg Be företaget göra en energikartläggning utifrån framtagen rapport- och inrapporteringsmall (se Bilaga 1) där både energibalans och energieffektiviseringsåtgärder presenteras. Rapport- och inrapporteringsmallen behöver utvecklas men Bilaga I utgör en mycket bra stomme för detta, som med mindre justeringar går att använda i den föreslagna metoden. Be även att företaget tar fram underlag för nyckeltal i form av utvalda, specificerade branschspecifika jämförelsevärden. Dessa kan exempelvis vara uppvärmd area, antal anställda och produktionsvolym i lämplig enhet. Exakt vilka jämförelsetal som är aktuella för olika branscher och processer bör utredas vidare inom ramen för utvecklingen av metoden innan den kan implementeras, och en frihet att själv välja detta, har visat sig vara en framkomlig väg i Japan där landet redan idag använder sig benchmarking för ett antal olika branscher. Steg 2 Jämför Jämför inrapporterad företagsdata för slutenergianvändningen med motsvarande data (energibalans) för företag inom samma bransch med hjälp av en databas. Använd jämförelsen för att prioritera fokusområden för möjlig energieffektivisering. T.ex. om företaget använder mycket värme för uppvärmning och detta område samtidigt uppvisar brister, så viktas detta så att indexeringen ger ett för företaget sämre utfall om det uppvisar brister i processer som använder relativt mycket energi, och omvänt. 3 2

3 Idag finns ENIGs databas i Sverige där drygt 30 företag rapporterat in data själva och Swerea Swecast som äger databasen har rapporterat in ytterligare cirka 300 företag med data från det svenska energikartläggningsstödet. Problemet som författarna till denna rapport ser är att om Länsstyrelserna skulle börja använda ENIG som benchmarkingverktyg, är att företagen, då de själva kan rapporterna in sin energianvändning utan kvalitetssäkring, kan rapportera in högre energianvändning, och på så sätt manipulera nyckeltalen. Detta skulle innebära att det vid en juridisk process aldrig skulle kunna gå att med säkerhet säga att de nyckeltal som används har validitet. På så sätt så omöjliggörs användningen av metoden så som den föreslås. Med anledning av detta så föreslås att en databas avseende slutenergianvändningen tas fram där inrapporterad data kvalitetsgranskas. Förslag 1: För att skapa validitet avseende inrapporterad slutenergianvändningsdata föreslås att Länsstyrelserna ger LiU i uppdrag att ta fram en databas baserad på inrapporterade energikartläggningsrapporter till Länsstyrelsen, där LiU kvalitetssäkrar inrapporterad data. LiU har redan tagit fram en liknande databas avseende åtgärder (ej slutenergianvändning), se Figur 2 nedan. Figur 2. Presentation av DEFRAM-databasen, vilken är Nordens största databas avseende verkliga energieffektiviseringsåtgärder från industrin. En ungefärlig budget för att skapa en databas avseende slutenergianvändning bedöms till cirka 0,5-1,0 MSEK. Utöver detta tillkommer löpande kostnader när ny data, utöver den som LiU förfogar över, ska rapporteras in. Detta skulle kunna lösas genom att t.ex. etablera ett energieffektiviseringscentrum tillsammans med Länsstyrelsen, LiU och andra relevanta aktörer. För att jämföra slutenergianvändningen mellan företag måste energianvändningen ställas i relation till den erhållna nyttan. Att förbättra energieffektiviteten innebär att erhålla större nytta med samma mängd energi, alternativt att erhålla en konstant nytta med en mindre mängd energi. Det är därför fundamentalt att såväl energianvändning som erhållen nytta jämförs. Detta görs rimligen med hjälp av nyckeltal. Med hjälp av den föreslagna databasen enligt förslag 1 kan en metodik utvecklas för att jämföra energianvändningen och ta fram ett underlag för att prioritera åtgärder, se förslag 2 nedan. 3

4 Förslag 2: Förslagsvis tas en metod för detta fram i ytterligare ett utvecklingsprojekt tillsammans med Länsstyrelsen och LiU energisystem. Ett utkast på hur en sådan metod kan se ut presenteras i Figur 3 nedan. Figur 3. Övergripande metodskiss för hur en metod för jämförelse av nyckeltal med hjälp av en databas skulle kunna se ut. I metoden jämförs ett företags energianvändning med branschens snitt utifrån relevanta nyckeltal. En ungefärlig budget för att skapa en metod för jämförelse av nyckeltal bedöms till cirka 0,5-1,0 MSEK. Metodförslaget bygger på att energianvändningsdata och jämförelsevärden samlas in från en mängd företag och samlas i en databas enligt förslag 1-2 ovan. Varje enskilt företag rapporterar sin energianvändning och framtagna jämförelsevärden som matas in och jämförs med exempelvis snittet för samma nyckeltal för branschen som helhet. Utifrån denna jämförelse bedöms de olika processerna och en indikator visar var det finns förbättringspotential. Ytterligare faktorer som kan vägas in är mängden energi som företaget använder i den givna processen, exempelvis utifrån processens andel av företagets totala energianvändning, samt den ekonomiska potentialen för energieffektivisering i processen. Steg 3 Prioritera Utgå från av den ovan beskrivna metoden. Fokusera på det eller de områden som har identifierats som onödigt energianvändande. Ställ krav på företaget att utreda och förbättra de identifierade processerna. Som vägledning av åtgärder kan checklistor användas för stödprocesserna. Produktionsprocesserna är ofta mer specifika, men för tillämpliga branscher kan BREF-dokumenten användas. För övriga branscher får en mer allmän approach användas där exempelvis den 4

5 genomförda energikartläggningen kan utgöra grunden för en vidare utredning av specifika åtgärder. BREF-dokumentet för energieffektivitet kan användas som stöd. Kraven blir därmed på att genomföra åtgärder som effektiviserar energianvändningen, där företaget ska identifiera vilka åtgärder som krävs. Tillse att tillsynsmyndighetens möjlighet att arbeta med frågor som berör energieffektivisering beaktas i prövningen. Slutsats och diskussion Denna rapport har varit en del av det viktiga arbetet med att arbeta fram en framgångsrik metod för bedömning av energianvändningen och dess effektivitet i industrin. Syftet med studien har varit att ta fram ett förslag på metod hur Länsstyrelserna framgångsrikt kan arbeta med tillståndsprövning för B-klassade företag. I den metod som föreslås kommer ytterligare aktiviteter behöva tillsättas under en kortare period. Nyttan med en sådan metod kan dock inte nog understrykas, inte minst för Länsstyrelserna, men också för företaget att framgångsrikt kunna jämföra sin egen energianvändning med andra företag inom samma bransch. LiU energisystem vill tacka Länsstyrelsen i Östergötland, och i synnerhet berörda tjänstemän, för förtroendet att få ha arbetat i detta uppdrag. Det har varit givande även för oss på LiU, och vi ser fram emot fortsatt gott samarbete där industrin, Länsstyrelsen, LiU, och övrig offentlig sektor tillsammans arbetar för att öka resurs- och energieffektiviteten i det svenska energisystemet. 5

6 BILAGA 1 Kravspecifikation för energikartläggning i industri 1 I denna bilaga anges krav på vad som normalt ska ingå i en energikartläggning, som en minimumnivå. Rapporten ska ha en sammanfattning på max 1 sida. Energianvändning och energibalans ska åskådliggöras i grafer. Åtgärdsförslag ska sammanfattas med åtgärd, kostnad för genomförande, energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid för åtgärden. Varje åtgärd ska förklaras i text så att även icke tekniskt insatt personal kan få en förståelse för vad åtgärden handlar om. Åtgärderna ska vara kostnadsberäknade, ha en LCC-kalkyl, ange energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid. Både drift, underhålls- och investeringsåtgärder ska föreslås om det finns möjliga åtgärder. Av rapporten ska framgå vilka förslag som uppdragstagaren rekommenderar företaget att gå vidare med. Om företaget Kontaktuppgifter för företaget och konsulten Arbetstider Antal anställda Beskriva verksamheten kort Verksamhetskod Geografisk placering Överenskommelse med beställaren om vilka ekonomiska kalkyler som ska användas för beräkning av åtgärdsförslag, inkl krav för investering (t.ex. antal år payoff, kalkylränta etc.) Produktions- och byggnadsförändringar (genomförda och kommande) Beskriva om det finns faktorer under energikartläggningen som påverkar energianvändningen Överenskommelse med beställaren om noggrannheten i beskrivning av åtgärdsförslag Underlag från företaget Företaget behöver hjälpa till att ta fram samtliga av dessa uppgifter Organisation, ledning, kompetens Ange om det sker någon uppföljning av energistatistik Beskriva om energi finns med som fråga vid inköp Beskriva ett eventuellt energiledningssystem Sker det någon utbildning inom energi för personalen? Beskriva eventuella energimål och nyckeltal Beskriva eventuell energiplan/energistrategi/energipolicy 1 Denna bilaga kommer från Länsstyrelsen i Dalarna. 6

7 Om och var företaget allokerar energikostnaderna Möjliga tillägg: Ta fram lämpliga nyckeltal för energianvändningen Utbildning för ledning och personal Medverka under nattvandring Ta fram driftrutiner Inköpt energi Elpris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Elstatistik (tim-, månads- och årsstatistik) Fjärrvärmepris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Fjärrvärmestatistik (månads- och årsvärden) Övriga energibärare (Förbrukningsstatistik och pris) Årsstatistik minst 3 år för samtliga energibärare Beskrivning av återvunnen energi Om egenproduktion finns, statistik i den omfattning det finns Underlag från företaget Ge tillgång till det som krävs enligt ovan Exempel på effektiviseringsåtgärder inom organisation och ledning Organisation och ledningsfrågor har en större påverkan på energianvändningen än man kan tro. Erfarenheter visar att genom att aktivt arbete och att ha fokus på energifrågan kan innebära upp till 10 % besparing genom att onödig energianvändning förebyggs samt att man snabbt identifierar åtgärder och följer upp användningen. Viktiga punkter att fundera över är att: Utse en ansvarig person/energicontroller för energi, åtgärder och uppföljning Ta fram en energipolicy och mål (i anknytning till befintligt system) Ta fram nyckeltal samt ha kontinuerlig uppföljning Utbilda nyckelpersoner Utbilda personal Införa rutiner för inköp i relation till energi till exempel LCC Livscykelkostnad Införa driftrutiner och instruktioner där energi tas i beaktande Stödprocesser Klimatskalet Typ av byggnad och byggnadens skick Skick på fönster, dörrar och portar samt rutiner för öppning/stängning (generellt) Upplevd inomhusmiljö och eventuella klagomål Varm- och kallarea för de byggnaderna Eventuellt genomföra termografering Underlag från företaget Måttangivna ritningar 7

8 Ange varm- och kallarea Exempel på effektiviseringsåtgärder för klimatskalet Ta med energifrågan vid behov av om- och tillbyggnad, då återbetalningstiden i byggnader kan vara lång för t ex tilläggsisolering av fasad och vind, byte/komplettering av fönster, tätning av byggnadsskalet, solavskärmning. Belysning Typ, effekt, skick, och drifttider för belysningen Installerad effekt/m 2 för olika rumstyper Energianvändning genom inventering och/eller användning av nyckeltal Möjliga tillägg: Djupare analys av arbetsmiljö/synergonomi med hjälp av belysningskonsult Exempel på effektiviseringsåtgärder för belysning Belysningsplanering Sektionering av belysning, nedsläckning/fas stegvis Rengöring, underhåll Ommålning av rumsytor Tidstyrning Dagsljuskompensering Manuell styrning Närvarostyrning Energieffektiva ljuskällor och HF armaturer Ventilation Typ, betjäningsområde, effekt, styrning, drifttider, temperaturer och skick för ventilationsaggregaten Funktion och verkningsgrad värmeväxlare Fördelning av process- och allmänventilation Finns det upplevda problem? Tilluftstemperatur för hög eller låg. funktion i lokal, eventuell kortslutning, över- respektive undertryck Elanvändning för de enskilda ventilationsaggregaten samt totalt Underlag från företaget OVK där det finns Om möjligt, ventilationslista och ritningar Exempel på effektiviseringsåtgärder för ventilation Behovsanpassad drift (injustering tid) Behovsanpassad drift (injustering flöden) Behovsanpassad drift (injustering temperatur) Värmeåtervinning 8

9 Använd effektiva ventilationsaggregat Använd, om möjligt, direktdrivning mellan motor och fläkt Välja filter med låga tryckfall, byta filter ofta Vid varierande luftbehov använd frekvensstyrning Sträva efter låga lufthastigheter i kanaler Isolera luftkanaler om >10 grader tempskillnad Följ upp driften och underhåll kontinuerligt Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Lokalkomfort (uppvärmning) Typ, effekt, ålder och skick på värmekällor Uppskattning av verkningsgrad på värmekällor Typ, placering, isolering och skick på distributionssystemet (generellt) Typ av styrning och dess skick (generellt) Energianvändning per energislag Distributionssystemets energianvändning (cirkulationspumpar) Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkomfort (uppvärmning) Minska drifttider Optimera/sänk inomhustemperaturen Ökad effektivitet i värmeväxlare Installation av vattensnåla armaturer Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump Pannanläggning- och system - Verkningsgraden i anläggningar med låg returtemp kan förbättras genom s.k ekonomiser - Användning av luftförvärmning kan öka effektiviteten - Driftsoptimeringen bör stämma med aktuellt driftsförhållande - Värdera nattsänkning av uppvärmning, speciellt om lätt byggnad - Minimera cirkulation av varmvatten när behovet är litet eller inget - Säkerställ bra isolering av panna, rör och ventiler - Se till att brännare är rätt injusterade m.a.p. luftöverskott etc - Värdera frekvensstyrning av fläkt för förbränningsluft - Efter genomgångna effektiviseringar: är anläggningen för stor? Optimal storlek mer effektivt - För driftjournal över rökgastal, förbränningsförhållande och injustera med jämna mellanrum Fjärrvärme - Säkerställ att varmvatten kan produceras under sommaren utan att hela anläggningen behöver vara i drift - Säkerställ att anläggningen, inklusive radiatorkretsen, är rätt reglerad - Regleringen bör kontrolleras minst en gång per år - Anläggningen ska utformas för att vara servicevänlig - Vid konvertering till fjärrvärme ska man undersöka om ändringar behöver göras i uppvärmningssystemet, t.ex. decentraliserade tappvarmvattenberedare - Driftjournal med tryck, temperatur och förbrukning bör föras med jämna mellanrum (dag, vecka, månad?) 9

10 - Golvvärme bör styras med variabelt flöde och framledningstemperatur framför pulserande drift eller returbegränsning Lokalkyla Antal, typ, effekt, ålder och skick på kylmaskiner Typ och användning av solavskärmning Kontroll av interna värmelaster Krav/rekommendationer på temperatur Kontroll av filter, värmeväxlare och isolering av rör Uppskattning av energianvändning Möjliga tillägg: Statusbedömning av kylsystem (kylmaskin samt distribution) Driftanalys av kylsystem (hur ska systemet köras mest effektivt? Nattkyla m.m.) Långtidsmätning eleffekt i kylmaskin Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkyla Reducera behovet. Minska värmebelastning från maskiner, solinstrålning, belysning m.m. Behövs kyla överallt? Placera servrar, värmealstrande maskiner och apparater i rum med mindre solinstrålning (norrläge) samt ha eventuell enbart kyla där. Solavskärmning för att minska/eliminera lokalkyla Energieffektiv kylproduktion Använd hellre ett centralt större kylaggregat än flera små Värmeåtervinning från kylmaskiner Injustering kylmaskin (flöden, temp etc) Frikyla/Nattkyla (forcerad ventilation nattetid) Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Tappvarmvatten Typ, skick och temperatur i varmvattenberedare/vvc Typ, isolering och skick på distributionssystem Användningsområden Beräkna energianvändningen utgående från den uppskattade vattenanvändningen och nyckeltal/schablon Underlag från företaget Vattenförbrukning (om möjligt) Exempel på effektiviseringsåtgärder för tappvarmvatten 10

11 Minska drifttider Minska väntetider vid tappställen genom att minska rörlängder och dimension Håll temperaturen så låg som möjligt men beakta risken för legionella och liknande sjukdomsframkallande bakterier. Använd ev. temperaturgymnastik. Installation av vattensnåla armaturer Använd decentraliserade varmvattenberedare om det är långt till central värmeanläggning. Uppvärmning med central anläggning kräver >65 C på anläggningen året runt vilket medför stora förluster i rörnätet. Minska cirkulationsmängden genom att använda termostatstyrda inregleringsventiler Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump Tryckluft Antal system samt deras betjäningsområden Antal, typ, effekt, styrning, skick och lufttryck för kompressorerna Hur används överskottsvärmen Skick på distributionssystemet (generellt) När senaste läcksökning gjordes Vad tryckluften används till Elanvändning för varje enskilt system samt totalt Möjliga tillägg: Läcksökning Exempel på effektiviseringsåtgärder för tryckluft Täta läckage, ofta och löpande Lyssna, läckspray, ultraljudsmätare Konvertera till eldrift Installation av tryckregulatorer (ackumulering) och avstängningsventiler Sektionering av systemet, till exempel litet separat aggregat längst bort för andra drifttider Rätt tryck. Överslagsmässigt så minskar elanvändningen med ca 8 % för varje bar som drifttrycket sänks Installation av styrsystem och anläggningen kan kompletteras med en mindre kompressor för att alltid ha rätt storlek efter behov Varvtalsreglering på kompressor Värmeåtervinning: Kan spara mycket av tillförd elenergi i form av värme. Antingen luftburen återvinning där kompressorns avgivna värme tillförs lokalerna eller vattenburen återvinning där kylvattnet värmeväxlas mot uppvärmningssystemet och/eller tappvarmvatten Kontor/administration Typ, avstängningsrutiner och energisparläge på utrustningen Uppskattad energianvändning Exempel på effektiviseringsåtgärder för kontor/administration 11

12 Stäng av all utrustning efter arbetstid Använd sleep mode på alla apparater där möjligt Stäng av bildskärmar vid längre möten, eller annan frånvaro Gör stickkontakter spänningslösa utanför arbetstid genom styrning Anpassa kopiatorer och skrivare till användningen. Ju större apparat ju större energianvändning Beakta LCC vid inköp av ny utrustning och ställ krav på leverantörer Välj Energy Star, TCO märkta produkter Interntransporter Beskriva de interna transporter som finns Bränsletyp Drifttider och eventuella effekter Beräkna/uppskatta energianvändningen Underlag från företaget Hjälpa till att lista de interntransporter som finns Exempel på effektiviseringsåtgärder för interntransporter Ett ändrat körbeteende gör att man kan spara upp till 20 procent i bränsleförbrukning. Transport och logistikplanering Produktionsprocesser Typ av verksamhet. Ålder och skick på eventuell maskinpark. Möjligheter till värmeåtervinning från produktionsprocesserna. Avstängningsrutiner Total energianvändning per energislag uppskattas Gärna långtidsmätning av delar eller hela maskinparken Gärna redovisning av energianvändning för drift- och tomgångsläge Exempel på effektiviseringsåtgärder för industriella processer Process och industriventilation - Utsug från föroreningskällor bör så långt som möjligt göras med inkapsling av källan eller näst bäst i förhållande till luftens naturliga rörelser (varm luft-uppåt, kall luft neråt.) - Placera punktutsug så nära källan som möjligt - Använd flänsar vid punktutsug - Filter och cykloner dimensioneras till minsta möjliga tryckfall - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning 12

13 Befuktning - Ju lägre rumstemperatur ju lägre energianvändning för befuktning - Sätt kravet för luftens relativa luftfuktighet så lågt som möjligt - Använd vattenbefuktare om rumsluften är varmare än önskat p.g.a. värmeavgivning från maskiner etc. Processkyla - Reducera behovet. Minska värmebelastning från maskiner, solinstrålning, belysning m.m. Behövs kyla överallt? - Utnyttja frikyla om möjligt (del av eller hela året) - Minska ångtemperatur - Sänk kondenseringstemp. (eventuellt enbart vintertid) - Rengör förångare och kondensator - Kolvkompressor min 50 % last, skruvkompressor min 60 % last - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Pumpning - Minimera driftstiden manuellt med tidur eller givare - Anpassa pumpens storlek efter behovet - Minimera tryckfallet i rören - Dela upp pumpsystemet på flera pumpar om möjligt och relevant - Frekvensstyr pumpen efter behov - Pumpa långsamt när det är möjligt - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Vakuumsystem - Minska läckage på sugledningar - Byt från enkelstående pumpar till parallellkopplad anläggning - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Hydrauliksystem - Mät och värdera motorns pålastade effekt under drift och vid tomgång - Inför on/off styrning på elmotor om möjligt - Kontrollera och reducera effektuttaget vid standby och avlast - Minska tryckfallet i ledningar - Värdera om tomgångseffekten kan reduceras genom att trycklöst leda olja tillbaka till tanken - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Elmotorer - Anpassa motorns effekt till uppgiften - Använd energisnåla motorer, speciellt vid nyinköp - Undvik tomgångsdrift - Använd flerhastighetsreglering eller frekvensstyrning - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning - Ställ krav på styrning, verkningsgrad, storlek Inköpskostnaden för en ny elmotor är relativt låg i jämförelse med dess driftskostnad. När en elmotor gått med kontinuerlig drift under två, tre månader har den kostat lika mycket i drift som den kostade i inköp. Därför bör man välja en motor med hög verkningsgrad. Även om priset är procent högre för en högeffektiv än för en lågeffektiv motor tjänar man i många fall in merkostnaden redan på ett år genom en minskad energikostnad. 13

14 Mekaniska transmissioner (rem-, kedje-, växeldrift) - Undvik, om möjligt, remdrift. Använd direktdrivning mellan motor och belastning - Anpassa remdriftens effektöverföring till belastningen - Använd så stora remskivor som möjligt - Säkerställ riktigt uppspänning av rem - Undvik skevheter - Undvik snäckväxlar med stor utväxling, använd tandhjulsväxel - Använd växel med hög verkningsgrad - Underhåll kedjor och växlar, välj korrekt olja och överfyll ej Processvärme - elektricitet - Reducera mängd material som ska värmas - Reducera, om möjligt, temperaturen - Reducera driftstiden och tomgångstiden - Isolera, om möjligt, processanläggningen - Konvertera, om möjligt, till annan mer effektiv (miljövänlig) energikälla - Förbehandla, om möjligt, materialet som ska värmas - Nyttja spillvärme från processanläggningen och materialet till annat ändamål Torkning - Avvattna produkten så mycket som möjligt före torkning - Dela ned produkten så mycket som möjligt innan torkning (större yta) - Håll restfuktigheten i produkten efter torkning så hög som möjligt - Säkerställ minsta möjliga kassationsandel av produkten efter torkning - Installera, om möjligt, värmeåtervinning - Använd så hög tilluftstemperatur som möjligt - Undvik falskluft till torkugnen - Reglera fläktar efter behov, använd omblandningsreglering - Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal 14