Energihushållning J Ä R FÄ L L A KO M M U N S M I L J Ö D I P L O M

Transkript

1 Energihushållning J Ä R FÄ L L A KO M M U N S M I L J Ö D I P L O M Energikostnaden är ofta mycket större än inköpspriset om man ser till hela livslängden. Därför finns det mycket pengar att spara genom att använda energin effektivare. Minskad energianvändning leder också till en bättre miljö. J Ä R F Ä L L A K O M M U N S M I L J Ö D I P L O M Effektivare energianvändning ett konkurrensmedel Det är viktigt att analysera hela energisystemet för att utnyttja resurserna bättre. Olika områden ger olika möjligheter, till exempel att använda industrins spillvärme eller utvinna energi från avfall. Den tillverkande industrins investeringar går till största delen till inköp av maskiner. För verksamheten är det viktigast att de ger ökad produktivitet. Men ofta har maskinerna inte varit energieffektiva, varför lönsamheten blivit lägre än förväntat. Energikostnaden har ökat avsevärt under de senaste åren. Ökningen måste kompenseras av ökade priser på de produkter och tjänster som produceras och det påverkar konkurrenskraften negativt. Minskad energianvändning minskar inte bara kostnaderna utan också miljöbelastningen. Verksamheter styrs mer och mer till ett systemtänkande som innebär att de kopplar ihop ekonomi, miljö och energi effektiviserar energianvändningen effektiviserar produktionen/distributionen väljer miljömässigt bättre bränslesort förbättrar produktiviteten. Verksamheters mål är att öka lönsamheten genom att vara kostnadseffektiva reducera energianvändningen reducera miljöbelastningen. Uppvärmning av lokaler Många av landets industribyggnader har stora byggtekniska brister. Det gäller inte bara gamla byggnader, utan också byggnader från och 1970-talen. Under 1980-talet förbättrade man värmeisoleringen. Detta i kombination med att apparater och datorer alstrar mer värme har lett till kraftigt ökade behov av att föra bort överskottsvärme. Det kräver i sin tur mer ventilation och i många fall även kylmaskiner. För att utnyttja värmeinnehållet av frånluften har värmeåtervinning installerats i ventilationssystemen. Det innebär ofta höga tryckfall (motstånd), vilket ökar fläkteffekten (motoreffektbehovet). Slutresultatet av utvecklingen har generellt sett blivit att värmebehovet för lokaler minskat till hälften men elbehovet har fördubblats.

2 Energi Energifakta - är allt som kan omvandlas till arbete - mäts i enheten joule (J) joule = 1 megajoule (MJ). 1 MJ = 0,28 kwh (kilowattimmar). En äldre enhet för energi är kalori (cal). 1 mega-kalori (Mcal) = 1,16 kwh. Effekt - är prestationsförmåga (styrka) - kan också uttryckas som energi per tidsenhet som produceras eller förbrukas - mäts i enheten watt (W). 1 W = 1 J/s Energi kan inte produceras och inte förbrukas. Energi kan bara omvandlas. Helhetssyn på energieffektivitet Genom att samordna all energianvändning (el-, VVS- och produktionsenergisystem) kan du öka lönsamheten verksamheten. Dessutom ger en minskad energianvändning mindre miljöpåverkan och lägre kostnader. Energifrågorna har under senaste tiden blivit mer och mer sammankopplade med miljöarbetet: Hur påverkas verksamhetens vinst om energikostnaderna minskar med till exempel 20 procent? Ställ krav på fastighetsförvaltning, ställ krav på driftkostnadsminskning! Kombinationen av bra inomhusklimat och hög energieffektivitet resulterar i god driftsekonomi. Du bör ha kontroll över energianvändningen genom en kontinuerlig uppföljning. Se sammanhanget mellan investeringskostnaden och den totala energikostnaden under hela livscykeln. Driften kostar ofta mer än inköp Vad har en lampa gemensamt med en fläkt, en pump eller en kompressor? Jo, de kostar alla betydligt mer i drift än i inköp. För en normal cirkulations-pump kan till exempel kostnaderna räknat på hela dess livstid fördela sig på: inköpspris 8 procent underhåll 4 procent energi 88 procent

3 LCCenergi ett verktyg för energieffektiva investeringar Sveriges Verkstadsindustrier har tillsammans med NUTEK tagit fram ett verktyg som ska se till att energifrågorna får större genomslag vid tekniska investeringar. Det heter LCCenergi (även kallat ENEU 2000) och är en metod för att beräkna totalkostnader för investeringar med hjälp av kostnadskalkyler för hela livscykeln. Anläggningar byggs en gång men används under lång tid. Det kan till exempel vara värt att efterjustera en anläggning även om den är från eller 90-talet. I de flesta fall vid teknikupphandlingar var det inköpspriset som styrde valet av utrustning och leverantör. Energieffektiviteten har avgörande betydelse för den totala ekonomin. Det blir ännu viktigare vid till exempel VVS-installationer som har en teknisk och ekonomisk livslängd på år. Vissa komponenter har dessutom långa drifttider, bland annat ventilation, belysning, kylaggregat och tryckluftskompressorer. Utöver detta finns en systematisk överdimensionering även i yngre installationer därför att varje led i byggprocessen vill försäkra sig om att till exempel värmeväxlare, pumpar och fläktar ska räcka till. LCCenergi LCCenergi ger ett mått på den totala kostnaden under livslängden och tar bland annat hänsyn till den totala brukstiden och real kalkylränta. Den totala livscykelkostnaden är: LCC = investering + energikostnad + underhållskostnad + miljökostnad Många entreprenörer bifogar en energianalys till sin offert. Med hjälp av LCC-energi blir det enklare att jämföra sådana analyser och gör att sambandet mellan investering och drift blir tydligt. Energihushållning område för område Det är viktigt att ni utformar en helhetslösning när ni ser över energianvändningen, det ger större resultat än bara punktinsatser. Här är några övergripande råd: Kartlägg och undersök fastigheten, installationen och inte minst drifttider och uppläggningen (logistiken) av produktionen. Kartlägg energianvändningens fördelning under dygnet, veckan och året. Undersök när effekttopparna inträffar och vad de kostar. Beakta miljökraven i samband med produktionen, som ska vara energisnål och använda mer miljöanpassade material. Det krävs energi att ta hand om miljöfarliga ämnen. Planera noggrant för de mest nödvändiga och viktiga byggtekniska åtgärderna. Se över drifttider och justera dem vid verksamhetsförändringar. Diskutera möjliga förändringar med din elleverantör och ditt fjärrvärmeföretag.

4 Luftbehandlingssystem Om verksamheten ändras bör du se till att: tilluften når alla arbetsplatser tilluften går "rätt väg" i lokalen, från rent till smutsigt tilluften inte skapar obehag hos personalen (temperatur, drag) utsugningspunkterna är placerade nära föroreningskällorna, och är rätt utformade för att fånga in föroreningarna lufthastigheten är tillräckligt hög för att hindra att damm lägger sig i kanalerna luftomsättningen är godtagbar. Håll ventilationssystemet rent! Smuts ökar tryckfallet, vilket ökar elbehovet. Lägre luftmängd och lägre tryckmotstånd ger lägre elanvändning. Ökat tryckfall (till exempel i filtret) förändrar också fläktens arbetspunkt, vilket ger en lägre verkningsgrad. I dag är den så kallade totalverkningsgraden oftast procent. Den kan oftast ökas till procent med hjälp av något dyrare men aerodynamiskt bättre utformade aggregat och fläkthjul samt direktkopplade effektiva elmotorer. Värmesystem Omkring 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige går till uppvärmning. En sänkning av inomhustemperaturen med en grad minskar den totala uppvärmningskostnaden med ungefär 5 procent. Injustering av värmesystemet ger i sig inte någon energibesparing, men ser till att varmvattnet fördelas rätt mellan radiatorerna. Genom injustering kan dock så gott som alltid framledningstemperaturen sänkas, vilket minskar energiförbrukningen. Kall- och varmvatten Verksamhetens vattenförbrukning är dels förbrukning i samband med produktionen, dels personalens vattenförbrukning. Det finns inga generella föreskrifter angående vattenförbrukning i samband med produktionen. Det är den aktuella processen som avgör mängd, vatten-kvalitet och temperatur. Om du förbrukar mycket vatten och inte har samma höga krav som för dricksvatten kan ett separat ledningsnät löna sig. Det måste i så fall märkas tydligt: INTE DRICKSVATTEN vid alla anslutningar. För personalens vattenförbrukning finns generella normer för dimensionering och för ekonomiska kalkyler (normflöde, angivna i liter per sekund). En droppande tappkran kan släppa ut upp till en kubikmeter vatten per år. Kostnaden blir ännu större om det är varmvatten. Det är lönsamt att se över samtliga tappställen, bland annat wc, tvättställ, duschar och disklådor.

5 Mellan 30 och 40 procent av den totala vattenförbrukningen är varmvatten. Eftersom det finns risk för så kallade legionellabakterier i ledningarna om temperaturen är för låg bör den vara minst 60 grader i varmvattenberedare och 50 grader vid tappställen. Motorer Den största posten i verksamhetens elanvändning är normalt motorerna. Alla pumpar, fläktar och kompressorer har motordrift. Naturligtvis drivs också många maskiner av elmotorer. Om du reglerar en pump med utgångspunkt från efterfrågan kan du spara mycket energi. Redan vid en enkel dag-/nattreglering av pumpen (16 timmar med varvtal 3 och 8 timmar med varvtal 1) kan du spara 25 procent av driftkostnaderna. Tryckluftsanläggningar är ofta överdimensionerade, så att tryckluften många gånger används för frikostigt. Även här ger varvtalsreglering stora vinster. Kontrollera drifttider, maskin/motorstorlek, gör mätningar och följ upp med energi- och kostnadsberäkningar. Kontakta elleverantören för att få goda råd. Belysning Belysningen står för 20 procent av industrins elanvändning. Med ny belysningsteknik i kontor, varuhus, skolor, sjukhus, hotell och industrianläggningar går det att minska energiförbrukningen för belysning med drygt 40 procent jämfört med äldre lysrörsarmatur med högfrekventdrift och reflektor-bländskydd. Jämför man med gamla belysningssystem med konventionella driftdon så är besparingspotentialen hela 70 procent. En översyn av belysningen kan ge besparingar även för ventilationen. Det beror på att en del av den värmen som fläktas bort från många av dagens arbetsplatser kommer från gamla och dåligt reglerade belysningssystem. Men börja inte direkt med att byta armaturer! Se över drifttider, planering av arbetsplatser och kontrollera om den befintliga ljusanläggningen är i gott skick. Belysning är en förutsättning för en bra produktion och en viktig komponent för en bra och säker arbetsmiljö. Belysningen bör bestå av allmänbelysning och en arbetsplatsbelysning. Genom att effektivisera belysningen spar ni inte bara kostnader utan det förbättrar också både arbetsmiljön och den yttre miljön. Högfrekvensdrift spar el Att installera lysrör med högfrekvensdrift är en investering i människan. De ger ökad prestation, lägre sjukfrånvaro, mindre felfrekvens och färre olyckor. Konventionell lysrörsdrift har nätfrekvensen 50 Hz, (hertz = svängningar per sekund). Den orsakar flimmer som kan ge upphov till obehag, till exempel huvudvärk och ögonbesvär.

6 Högfrekvensdrift, där frekvensen oftast är 30 khz, begränsar flimmer från urladdningslampor. Ett gammalt lysrör med högfrekvensdrift börjar aldrig blinka. När livslängden är slut kopplar en säkerhetskrets automatiskt bort lysröret. Byte till högfrekvensrör minskar den installerade effekten med 20 25% och ökar livslängden med 20 % (vid normala tändnings- och släckningsintervall). Övrig elanvändning Datorerna har medfört en kraftigt ökad elanvändning. Datorskärmen står för omkring hälften av en bordsdators energiförbrukning. Färgskärmar med högre upplösning och större skärmstorlek innebär ökad elanvändning. Ett enkelt sätt att spara energi är att inte köpa större skärmar än nödvändigt. Datorskärmar försedda med energisparläge minskar effektuttaget med mellan ca 10 och 15 procent. Skrivare drar mycket energi även när de inte används. Därför sparas energi när flera datorer är kopplade till samma skrivare. Det finns inga större skillnader mellan olika faxapparater vad gäller prestanda och egenskaper, men energiförbrukningen varierar mycket. Det högre inköpspriset på energisnåla apparater kompenseras ofta på sikt av den lägre elanvändningen, som ger lägre driftkostnader.