Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie i Blekinge

RAPPORT 2009-04-29 Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie i Blekinge 1. Bakgrund och syfte Biblioteken i Sverige, som byggdes upp under industrisamhällets epok, söker idag efter en ny identitet och en ny roll. Vilka kompetenser krävs på framtidens bibliotek i ett lite längre perspektiv? Den kompetensutveckling som bedrivs idag, de attitydpåverkande åtgärder som görs samt tekniken för ökad tillgänglighet har ofta siktet inställt på dagens behov och inte morgondagens. Denna förstudie undersöker därför vilka kompetenser som krävs på framtidens bibliotek. Vår utgångspunkt är att genom förstudien få fram vilka nyckelkompetenser som behövs i framtiden på biblioteken i sydost och därefter utarbeta konkreta utbildningsplaner för de kommande åren så att dessa personer får den rätta kompetensen i förhållande till efterfrågan. Syftet med förstudien är att undersöka vilka framtida nyckelkompetenser som kommer att behövas på biblioteken i sydost för att de skall kunna spela en aktiv roll i den lokala och regionala utvecklingen att förstärka kommunbibliotekens roll i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll, framför allt när det gäller kompetensstöd till småföretag och nyföretagsetableringar och att bygga lärmiljöer för företagare och vuxenstuderande, att förstärka och integrera högskole- och universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter, att säkra arbetstillfällen för biblioteksanställda i sydost och att fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper i sydost Förstudien ska enligt uppdragsdirektiven ta fasta på det resultat som framkom i motsvarande förprojektering för Kalmar och Kronoberg under hösten 2008. Förstudien ska analysera och dra lärdom av Kalmar/Kronobergprojektet och göra nödvändiga kompletteringar för Blekinge. Ambitionen är att vidareutveckla den samverkan som sedan fyra år pågår mellan biblioteken i sydost, framförallt inom området kompetensutveckling, genom att söka medel för och genomföra gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. I direktiven sägs också att förstudien ska: utreda och formulera kompetensutvecklande insatser som ökar personalens möjligheter att motsvara arbetslivets krav, utreda och formulera ett antal metoder som bidrar till att kontinuerligt utveckla personalens kompetens i vardagssituationer i sin dagliga yrkesutövning, 1

föreslå former för att utveckla kompetensen i samverkan med lokala aktörer; kompetens och metodutveckling skall omfatta samtliga personalkategorier, ge de biblioteksanställda möjlighet att formulera sina kompetensbehov och formulera de kompetensinsatser som krävs för att de skall kunna ta sig an fördjupade arbetsuppgifter, utreda och formulera vilka kompetensinsatser som behövs för att personalen skall uppnå en ny önskad position i sin yrkesroll och därmed agera mer samtidsadekvat, förbereda underlag till upphandling av kompetensutvecklingsinsatser/utbildningar. Denna förstudie har utförts under perioden februari april 2009 och rapporten överlämnas härmed. 2. Uppläggning Två konsulter Pia Holgersson och Bertil Eifrém har anlitats för att genomföra förstudien. Genomförandet har skett i nära samråd med en referensgrupp bestående av representanter från olika bibliotek: Ulf Redmo, Länsbibliotek Sydost, ordförande Inger Persson, Karlskrona Lena Brorsdotter, Ronneby Elna Hansson, Sölvesborg Katarina Henriksson, Karlshamn Elisabeth Jonsson, Olofström Annika Annemark, Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Christer Bergqvist, Regionbiblioteket i Kalmar (adjungerad) Genomförandet har bestått av fem delar: 1. Genomgång av förstudierapporten för Kalmar/Kronoberg och analys av den förstudiens resultat och slutsatser i ett Blekingeperspektiv samt kompletterande Inläsning och analys av visst annat underlagsmaterial. 2. Genomförande av ett antal förstudieträffar på folkbiblioteken i kommunerna och högskolebiblioteket på BTH, där vi intervjuat sammanlagt 28 personer. Intervjupersonerna har valts ut av respektive chef och har oftast varit personer i ledande ställning. Därutöver har vi intervjuat fem personer utan koppling till biblioteken i Blekinge men med intresse för biblioteksfrågor. 3. Webbenkät till 130 bibliotekschefer och biblioteksanställda i Blekinge. Av dessa har 75 stycken eller 65 procent svarat. 4. Utarbetande av denna rapport. 5. Slutseminarium där rapporten presenterats för de som intervjuats och för referensgruppen. Slutsatser från seminariet har inarbetats i den slutliga rapporten. 2

3. Resultat 3.1. Omvärldsanalys Folkbiblioteken i Sverige liksom i övriga Norden står inför stora utmaningar. Den ideologiska identiteten håller åtminstone delvis på att luckras upp. I globaliseringens och datoriseringens tidevarv talar allt fler om ett paradigmskifte i tänkandet, vilket innebär att helt nya roller och uppgifter måste formuleras och utvecklas. Folkbiblioteken söker alltså sin nya identitet från att ha varit säkert förankrade i folkbildningstraditionen diskuteras nu nya medier, ökad specialisering och biblioteket som mötesplats. Den digitala utvecklingen driver på och skakar om grunderna: Text, bild, ljud kan idag överföras överallt när som helst, vart som helst Information kan överföras snabbt i stora mängder till liten kostnad Samma information kan sökas, selekteras och presenteras genom olika digitala kanaler och medier Tillgängligheten är global och fungerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan Den tryckta boken kan med hjälp av ny tryckeriteknik och digital överföring framställas i ett (1) exemplar med full kvalitet och till en lägre kostnad än en massproducerad bok En e-bok kan man få snabbt och den kostar ofta mindre än förseningsavgiften på biblioteket Om detta kan mycket mer sägas, men här ska vi fokusera på det som är utgångspunkten för vårt uppdrag i denna förstudie, nämligen vilken roll folkbiblioteken kan komma att spela i lokal och regional utveckling. Den globala konkurrensen ställer krav på större och snabbare förändrings- och anpassningsförmåga hos enskilda individer, privata företag och offentliga organisationer. För den enskilde innebär det bland annat att arbete varvas med utbildning det livslånga lärandet slår igenom allt mer. Parallellt pekar i princip alla analyser och strategier på vikten av god utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling för en regions konkurrenskraft och tillväxt. Detta sammantaget gör att det finns ett stort och växande behov av olika miljöer för vuxnas lärande. Högskolorna och universiteten har naturligen den viktigaste rollen här, men de behöver kompletteras med andra former som passar bättre för människor som av olika skäl inte kan flytta eller pendla till högskoleorterna. Mot den bakgrunden har vi sett framväxten av lokala lärcentrum med möjlighet till akademiska studier och med stöd till vuxenutbildning på olika nivåer på hemorten med hjälp av modern teknik. Dessa lokala lärandemiljöer har ofta lokaliserats till kommunens bibliotek, där personalens fortbildning för att kunna möta det nya behovet har varit en förutsättning. Erfarenheterna från lokala lärcentrum är överlag goda och konceptet är väl förankrat hos huvudmännen/beslutsfattarna. Det finns alltså skäl att tro på en fortsatt utveckling av både omfattning och innehåll. Det förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling av personalen och troligen också att andra yrkeskompetenser än bibliotekarier kommer in i verksamheten. Den globala finanskrisen och den åtföljande djupa lågkonjunkturen vid tiden för denna rapports tillkomst riskerar att få konsekvenser även för de svenska biblioteken. När krisen börjar slå hårt även mot kommunerna kan framtvingade sparpaket påverka biblioteken negativt. Detta trots att bibliotekens goda affärsidé att samla kunskap och information av hög kvalitet och göra den tillgänglig för alla utan kostnad är mer aktuell än någonsin när man måste rusta för att ta sig ur krisen. 3

Vilka faktorer kommer då främst att påverka folkbiblioteken i ett femårsperspektiv? Vår bedömning är att det främst är följande tre: 1. Den fortsatta teknikutvecklingen inom informationsteknologin. Internets enorma tillväxt och utvecklingen av webb 2.0 (med stora möjligheter till interaktivitet) och så småningom 3.0. 2. Ekonomin. Hur kommer resurstilldelningen och därmed en viktig förutsättning att möta framtiden att se ut? Vad betyder den rådande djupa lågkonjunkturen? Här spelar också kommuntillhörigheten in. Mycket talar för att skillnaden mellan kommuner (stora små, rika fattiga, stad landsbygd) kommer att öka, vilket gör att biblioteksrollen kommer att variera. 3. Personalens, inklusive ledningens, förmåga att ta till sig det nya, analysera omvärldens förändringar, skaffa sig den nödvändiga kompetensen och inte minst tala om vad man kan genom förbättrad marknadsföring internt och externt. Några citat kan bidra till att belysa vår bedömning: Vi i biblioteken har anledning att fundera över vilka krav framtidens användare kommer att ställa på den fysiska biblioteksmiljön. Och på vilket sätt detta kan relateras till nya sociala rörelsemönster på webben. (Åke Nygren, projektledare på Kista bibliotek och lärcenter, i tidskriften Nät och bildning 9/2008, Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL ) En omistlig del i det livslånga lärandet kommer i framtiden att bestå i huruvida det finns stöd tillhands från informationskompetent håll., dvs. huruvida man hittar någon som har förmågan att sålla agnarna från vetet på webben och kunna avgöra vad som är sant och falskt, pålitligt eller opålitligt. I denna process kommer informationskompetenta bibliotekarier och andra biblioteksmedarbetare att ha en nyckelroll. (Åke Nygren i samma artikel) Bibliotek - en rest av en feodal verksamhet som nått sitt högsta utvecklingsstadium och nu sakta tynar bort i en postindustriell värld som präglas av snabba förändringar, teknikskiften och krav på ny kompetens. Biblioteken söker desperat sin nya roll. (en IT-företagare tillika kulturnämndspolitiker) Biblioteken är idag så måna om att vara till lags och ligga rätt i tiden att man riskerar att ådra sig en institutionell glömska om vilket politiskt ansvar bibliotekarierollen rymmer. Det är ju inte så att till exempel tankarna om Bibliotek 2.0 är opolitiska. Tvärtom, det är förmodligen det mest öppet politiska projekt de svenska biblioteken har stött på sedan de kulturpolitiska målen 1974... Det demokratiska uppdraget kräver långsamhet och rum för reflektion. Först då kan ett verkligt engagemang för förändringar i samhället komma till stånd Genom att värna bibliotekens värdemässiga kontinuitet, professionalism och lokala kärnverksamhet kan utvecklingen från konsument till medborgare och från småprat till kritiska samtal fortfarande främjas och därigenom bidra till vår gemensamma sociala utveckling. (Joacim Hansson, forskare och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Växjö Universitet, i Biblioteksbladet 7/2008) Biblioteken har en särskilt viktig funktion att fylla i dåliga tider; en god och likvärdig tillgång till bibliotek utjämnar skiftande förutsättningar och ger alla samma möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och information. Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening, Barometern/OT 2009-04-20) 4

Höjer vi blicken något kan vi också konstatera att mycket är på gång i andra länder. I USA och Storbritannien har bibliotekens specialisering gått långt och på flera håll är brukarna i kommunen med och bestämmer bibliotekets inriktning. Ett exempel är London Idea Stores, där biblioteket kombineras med en ambitiös satsning på livslångt lärande. Ofta belägna vid platser där folk rör sig, till exempel köpcentrum, är en central tanke i konceptet god och professionell service, vilket innebär att inte bara bibliotekarier anställs. Och medborgarna får säga sitt om hur de vill ha sina bibliotek, behovet kommer underifrån. Ett färskt svenskt exempel som hämtat inspiration från London Idea Stores är Garaget i Malmö, där den huvudsakliga verksamheten (bibliotek, koppling mellan forskning och verklighet samt dialoglab) utformas i nära samarbete med folk från området. När nya bibliotek planeras i Danmark tar man gärna intryck från amerikansk upplevelsenäring. Man talar om Hybridbibliotek, där Internet, multimedia och utställningar liksom kaféer spelar stor roll. Och i vissa kommuner har bibliotekarien, precis som i på flera håll i Sverige, blivit både SYOfunktionär, kurator, turistguide och försäljare av souvenirer. Det är slutligen väsentligt att konstatera att det i sydost (Blekinge, Kalmar och Kronobergs län) dels finns ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är ett föredöme i landet, dels finns ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken. Exempelvis nämns både bibliotek och lärsamverkan i det regionala tillväxtprogrammet (RTP) för Blekinge: Det är viktigt att det i Blekinge finns en infrastruktur för det livslånga lärandet som stärker invånarnas anställningsbarhet och som ger både kvinnor och män förutsättningar att kompetensutveckla sig under sin yrkesverksamma tid. För att nå nya grupper av studerande behövs nya och alternativa metoder och verktyg som kräver samordning av lokaler, tillgång till snabbt bredband för Internet-tjänster och nätbaserad distansundervisning. Det behövs välutvecklade lärcentra som i samband med biblioteken agerar motor, mäklare och mötesplats. Länsbibliotek Sydost är en viktig samordnare för bibliotekens utveckling som resurs i tillväxtarbetet. Universitetsbiblioteken är en del av den statliga högskolan och har följaktligen en annan finansiering, en annan roll och ett tydligare uppdrag med tre definierade målgrupper studenter, lärare och forskare. Liksom högskolan i övrigt har man dessutom att beakta den tredje uppgiften hur man samverkar med det omgivande samhället och informerar om sin verksamhet. Universitetsbibliotekens utmaningar i ett omvärldsperspektiv är därför lite annorlunda. Visserligen kommer ovan nämnda tre faktorer (teknikutvecklingen, ekonomin och personalens förmåga att ta till sig det nya) att påverka även universitetsbiblioteken. Men framtiden kommer i hög grad att påverkas av hur högskolan i stort utvecklas och av hur väl man lyckas bli en integrerad del i universitetet. I det kunskaps- eller informationssamhälle (eller vad vi väljer att kalla det) vi ser växa fram talar allt för att högskolan kommer att fortsätta att spela en betydande roll för såväl utbildning och forskning som för den lokala och regionala utvecklingen. Blekinge Tekniska Högskola (BTH) står med sin särskilda kompetens inom digitala tjänster och verktyg väl rustad inför denna utveckling. En särskild utmaning i sydost, i första hand för Blekinges grannlän Kalmar och Kronoberg, är den förestående fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar. Hur det nya Linnéuniversitetet kommer att utveckla sin biblioteksfunktion kommer även att till en del påverka BTH. Även 5

koncentrationen av BTH till Karlskrona gör att högskolebiblioteket behöver överväga nya arbetsformer. Sammantaget innebär detta att ytterligare tre faktorer för universitetsbibliotekens utveckling kan vara värt att lyfta fram: 1. Förmågan att forma den interna plattform som gör att man blir en väl integrerad del i universitetet. 2. Vilken roll kan man spela i högskolans tredje uppgift, till exempel som länk mellan forskare och aktörer i det omgivande samhället? 3. Organisationsförändringar inom högskoleverksamheten i sydost. 3.2. SWOT-analys I förstudien för Kalmar/Kronoberg genomfördes en s.k. SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). Hela SWOT-analysen, kompletterad med Blekinge återfinns i bilaga 5. Det som kommit fram i förstudien för Blekinge stämmer väl överens med den samlade bilden för Kalmar/Kronoberg. SWOT-analysen kan kort sammanfattas enligt följande: Styrkor. Styrkorna handlar mycket om den höga trovärdighet och legitimitet som institutionen biblioteket arbetat upp under flera decennier samt den höga kompetensen hos personalen. Detta kopplat till biblioteket som gratis mötesplats med ett brett utbud och (i universitetsbibliotekets fall) det tydliga uppdraget speglar att det finns en solid grund att bygga vidare på. Svagheter. Insikten om att man har en lite torr, gammal och visionslös image tillsammans med den lite passiva introverta kulturen och den bristande omvärldsorienteringen illustrerar tydligt behovet av att arbeta med en av de stora svagheterna, nämligen marknadsföringen. I marknadsföringsbegreppet ligger här såväl behovet av att kliva fram, att höras och synliggöra det man kan som mer professionella marknadsföringsinsatser. Möjligheter: En stor mängd möjligheter av skilda slag finns listade. Det tyder på att bibliotekspersonal i sydost tror på sitt uppdrag och ser stor utvecklingspotential. Värt att notera är att den tekniska utvecklingen och Internet snarare ses som en möjlighet än ett hot. Flertalet möjligheter återfinns inom de fem av oss prioriterade områdena för kompetensutveckling nedan. Hot: Budgeten, eventuella neddragningar och frågor som hänger ihop med brister i att aktivt gå ut och marknadsföra sig är de vanligast nämnda hoten. Även bristande ledarskap upplevs som en fara för verksamheten. Sammantaget förefaller hoten ändå inte så farliga om vi sätter dem i relation till alla goda möjligheter. 3.3. Intervjuer Stommen i vår undersökning utgörs av elva intervjuer under våren och fyra under hösten med personer som antingen är anställda någonstans i biblioteksvärlden i Blekinge eller personer med intresse för biblioteksfrågor. Totalt har vi intervjuat 28 personer, eftersom det ibland deltog fler än en. Tre av intervjuerna genomfördes redan i höstas. Av de intervjuade är tre politiker, tre ifrån andra delar av landet och en är högre näringslivstjänsteman i en kommun. Resten är tjänstemän ifrån Blekinge (se lista över intervjuade i bilaga 1). Som huvudtema i dessa intervjuer har vi haft bibliotekens uppdrag i samhället, dess framtida roll, kompetensutvecklingsbehov hos bibliotekspersonal samt jämställdhet och tillgänglighet (se bilaga 2 för intervjufrågor). Första kontakten togs 6

via telefon med respondenterna. Vi presenterade då kortfattat ämne för undersökningen och frågade om de kunde tänka sig att delta. Vid positivt svar (ca 95 %) avtalades plats och tid för intervju och intervjufrågorna e-postades över. Ett par av intervjuerna gjordes av oss båda konsulter gemensamt, men flertalet delade vi upp. Några intervjuer skedde av tids- och avståndsskäl över telefon. Vi har fått många intressanta intervjusvar kring bibliotekets roll 2012. Här följer några citat: Tror att den folkbildande rollen kommer att ta över mer och mer. Studenterna sköter sig rätt mycket på egen hand. Att lotsa och vägleda i informationsdjungeln. Källkritik. Kommer hela tiden nya medier som man ska kunna handha. Mer och mer uppsökande roll. Vi kommer inte enbart att hålla till i biblioteksbyggnader utan kommer att behöva söka kontakt med föreningslivet och närsamhället för att nå ut. Skolor, förskolor, äldreomsorg, ja till och med köpcentra och gallerior. Biblioteken kan inte bara vara en förvaring av böcker utan vi måste anställa scenografer som kan arrangera andra aktiviteter i våra hus och på det sättet nå ut även med vår läsfrämjande verksamhet. Vi måste mer gå över till att lära lärarna dvs. informationssökningsstrategier. Jag tror också att vi borde jobba mer evidensbaserat. Göra mer undersökningar. Helt enkelt: Sluta tro! Skaffa mer fakta om vilka som besöker biblioteken idag och hur det skulle kunna förändras med rätt insatser. Som alla andra institutioner med långt och stolt samhällsuppdrag: Jag tror vi är tillbaka i det läge vi var när biblioteken startade. Folkbildning! Det livslånga lärandet har blivit mera tydligt. Olyckligt att det har blivit en uppdelning mellan kultur och utbildningspolitik. Den andra delen informations/ kunskapssamhället har fallit bort under några år. Där har biblioteken en viktig roll. Biblioteken har varit lite för duktiga på just det och skolan har kapitulerat. Biblioteken har tagit ansvar för att informera tusentals elever. Vi måste bli bättre på att utbilda lärarna istället! 3.4. Webbenkät För att komplettera intervjuerna och få en bredare bild av kompetensutvecklingsbehovet utformades en webbenkät som skickades ut till samtliga anställda på biblioteken i länet. Av dessa 130 har 75 personer eller 65 % svarat på hela enkäten bilaga 3. I stort sett kan man säga att webbenkätsvaren bekräftar det som kommit fram i intervjuerna. Det tycks finnas en stor samsyn bland biblioteksanställda i frågor som gäller framtida utmaningar och hur uppdraget kommer att förändras, vilka förutsättningar som behövs för att möta dessa och vilket kompetensutvecklingsbehov man ser. I enkätsvaren återkommande ledord är bland andra följande. Informationskompetens/ IT Pedagogisk kompetens Marknadsföring Webbutveckling Omvärldsbevakning Bemötande, psykologi Kunskap om olika målgrupper, mångfald En intressant skillnad i enkätsvaren uppstod på fråga 7 om vilka kompetensutvecklande insatser som behövs för att möta bibliotekens framtida uppdrag och fråga 8 om vilken utbildning behöver du för att utvecklas i arbetet. IT kompetens placerade sig högst på båda, men litteraturkunskap hamnade på andra plats vid frågan vad just DU behövde och ganska långt ner när det gällde det framtida uppdraget. (se bilaga 3 sammanfattning av fråga 7 och 8 i enkäten). Marknadsföring och omvärldsbevak- 7

ning stod sig också starkare i fråga 7, vad gäller framtiden än vad det gjorde i fråga 8. Utmärkande och nytt i jämförelse med förstudien i Kalmar och Kronoberg är att såväl ett antal enkätsvar som några av de intervjuade uppgav sig vilja lära mer av andra. Studiebesök, praktik hos andra aktörer och att ta tillvara på den kompetens som finns i den egna organisationen. En av de externa intervjupersonerna nämnde dessutom twinning ett sätt att jobba med lärande i arbetslivet som går ut på att twinna sina kompetenser med andra. Genom att lära av andra lär man sig säkert mer. 3.5. Kompetensutvecklingsbehov Syftet med förstudien har varit att dra lärdom av den avslutade förstudien för Kalmar och Kronoberg och utreda och formulera vilka kompetensinsatser som behövs för att personalen i Blekinge ska uppnå en ny önskad position i sin yrkesroll och kompetens som mer motsvarar arbetslivets krav. Som vi tidigare har beskrivit måste bibliotek och biblioteksanställda vara beredda på förändring och ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen och att efterfrågan på bibliotekens tjänster ändras. Frågorna vi har ställt till våra respondenter har handlat om att fånga upp vilka behov de ser hos folkbiblioteken respektive universitetsbibliotekens personal. Fem rubriker eller teman framstår som centrala för båda bibliotekskategorierna: Internet/databassökning, Fördjupad IT, Pedagogik/- Bemötande, Marknadsföring och Omvärldskunskap. Därutöver vill vi lyfta fram ett område som berör delar av personalen. Chefsutbildning efterfrågas för båda grupperna och då innefattar det allt ifrån ledarskap till grundkurs i ekonomi och juridik. En sammanställning av intervjusvaren avseende kompetensbehoven bifogas som bilaga 4. Ett annat syfte med förstudien har varit att utreda och formulera ett antal metoder som bidrar till att kontinuerligt utveckla personalens kompetens i vardagssituationer i sin yrkesutövning. Det visade sig finnas en stor öppenhet och ödmjukhet kring såväl utbyte med andra bibliotek och verksamheter som att hitta lärmodeller i vardagen. Idéer som framkom var bl.a. studiebesök på andra bibliotek, vi har mycket att lära av högskolebiblioteken samt twinning (se tidigare) och Kollegial granskning (dvs. återkoppling, feedback). Reflekterande arbetssätt. Lära av varandra. Lära i vardagen. Gräv där du står. Många har lyft vikten av att hitta metoder för att kompetensutveckla hela personalen kontinuerligt. Jag önskar att vi kan hitta en metod så att kompetensutveckling sker hos HELA organisationen. Om vi väljer att utbilda nyckelpersoner måste det finnas en plan i hur vi implementerar det hela för att skapa tydlighet och effektivitet. Om vi jämför enkätsvaren och intervjuerna från högskolebiblioteken med dem från folkbiblioteken kan vi bl.a. konstatera att högskolebiblioteken går mot mer undervisning både på Campus och på nätet och att gränserna mellan lärare och bibliotekarier alltmer suddas ut. Gapet mellan folk- och högskolebiblioteken ökar. Högskolebiblioteken smälter mer och mer samman med högskolan och yrkesrollen bibliotekarien liknar mer lärarens. Någon extern intervjuperson trodde att ambitionen att arbeta med tredje uppgiften skulle komma att bli mer påtaglig och omfattande både via ökad andel undervisning och genom att bibliotekarierna alltmer måste söka sig ut direkt mot nya användare. I framtiden kommer det att handla om kunskapsområden som inte direkt berör informationssökning/- hantering utan det är andra frågor än de som är kopplade till att söka i en databas: Kvalitetsfrågorna blir viktigare; biblioteken tillhandahåller verktygen och hjälper till att värdera information. Den stora spännvidden i lärarnas digitala kompetens riskerar att öka. Rutinuppgifter 8

minskar, utvecklingsfrågor ökar. Katalogisering och andra traditionella uppgifter kan minska genom samarbete med andra. Biblioteket finns på webben; mer interaktivitet. Framväxten av Open Source, Open Access, Open Educational Resources (OER) medför att experthjälp från biblioteket kommer att behövas. Att tillhandahålla verktygen för att värdera information och skapa informationssäkerhet blir kompetenser som kommer att efterfrågas. Fem i topp för såväl folk- som universitetsbibliotek 1. Praktisk kunskap om IKT. Information/ internethantering/ databassökning Exempel: informations och internethantering, praktisk sökteknik, semistrukturerade databaser m.m. Den kompetens som framhölls absolut flest gånger i både intervjuer och enkät var informationssökning, internethantering och databassökning, vilket naturligtvis även innefattar sökteknik och sökstrategier av skilda slag. Eftersom efterfrågan på informationssökning genom andra kanaler än databaser och Internet är på väg att försvinna, är det naturligt att kompetens inom IKT blir oerhört viktig på såväl folk- som universitetsbiblioteken. Relationen mellan bibliotekarien och användaren har förändrats i och med att användarna i allt högre grad kan söka information själva och bibliotekariernas kunskapsmonopol har försvagats. Faktum är dock att bara för att den tillgängliga informationen ökar rent allmänt blir ju inte användarna per automatik duktigare på att söka. Snarare kan den enorma mängden av tillgänglig information i många fall göra det ännu svårare. Kompetensbehoven handlar därför om alltifrån att kunna vara behjälplig med att analysera och värdera informationskällor till att förstå vilka behov användarna egentligen har (referenssamtalet) samt att veta vilka sökvägar som finns och veta hur man bäst söker. För högskolebiblioteken handlar det om större fokus på användarna och ökad integrering i högskolan. 2. Fördjupad IT/ Informationsförsörjning/ Informationsförmedling Exempel: informationsteknologi, utveckling av interaktiva tjänster (2.0) på nätet, öppen källkod (utvecklande och användning), kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet, media/ informationsförsörjning, omvänd publiceringsform, semantic webb, webb 2.0 m.m. Nästan lika många respondenter har nämnt fördjupad IT eller datorteknisk kompetens som en viktig nyckelkompetens. Med detta har vi förstått att någon ibland menar kunskap i att rädda situationen då datorn inte fungerar som den ska, eller då något verkar gå snett med mjukvaran. Men, de flesta har med fördjupad IT menat djupare kompetens inom Informationsförsörjning/ informationsförmedling via IT. Biblioteken måste börja ta en mer aktiv roll i att via ny teknik och t.ex. webb 2.0 eller öppen källkod börja förmedla sina tjänster (t.ex. skönlitteratur) på nätet och för att det ska bli möjligt måste personalen lära sig mer kring detta. 3. Bemötande pedagogik Exempel: metodik- referenssamtalet, pedagogik m.m. Pedagogisk kompetens är inte något entydigt begrepp. För många är begreppet synonymt med den service, handledning och användarundervisning som riktas till studerande av alla slag. Folkbibliotekens roll har allmänt sett ökat på detta område. Som vi nämnt i inledningen är det många faktorer som bidrar till förändringen. Dels går arbetssätten på alla nivåer mot en mer undersökande metodik, 9

där eleverna i skolan själva ska söka information och lösa problem, dels studerar man idag i alla åldrar och många studenter bor också kvar på sin hemort under studietiden. Universitetsbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs vid akademiska studier och det är angeläget att utvidga bibliotekets möjligheter och kompetens på området. T.ex. kan biblioteket få en utvidgad roll i samband med undervisningsplanering och studenternas uppsatsskrivande. Men begreppet kan ha en vidare betydelse. Pedagogisk kompetens innefattar också i viss mån social kompetens och kan vara till nytta i många olika situationer i bibliotekets verksamhet. Det kan gälla hur man arbetar med referenssamtal, hur man bemöter och vägleder både grupper och enskilda. Den sociala kompetensens betydelse poängteras av många. De påpekar att det här är ett servicejobb och att det också ska finnas med i bibliotekarieutbildningen. 4. Marknadsföring Exempel: mer kunskap om målgruppen, umgås med andra yrkesgrupper, kunskap i samhällsfrågor Vid intervjuerna har det ofta framkommit att biblioteken är för okända och det gäller såväl folksom universitetsbiblioteken. Någon har sagt att folkbiblioteken borde synliggöra sig mer som en mötesplats för människor och inte för böcker samt bli en arena för konversation. Bibliotek har en viss inåtvänd tradition, men har en så fantastiskt bra idé att den räcker att gå ut och berätta om, sa någon. Många har pratat om behovet av marknadsföring, riktad mot flera och olika aktörer. En enad biblioteksfront för att ge en tydlig och samlad bild av biblioteket. Även universitetsbiblioteken borde jobba mer aktivt och genomtänkt i uppsökande verksamhet gentemot studenter, doktorander och forskare, har man sagt. Några har även pratat om behovet av kompetens i strategisk marknadsföring och hur man egentligen tänker och agerar för att sälja bibliotekstjänsten till nya och gamla målgrupper. Mer aktiv roll i samhällsutvecklingen. Öppna upp sig. Bygga nätverk. Ta del i utvecklingen av den egna kommunen. Berätta om biblioteken och idén bakom. När vi vid intervjuerna har resonerat med respondenten har många gånger ordet marknadsföring nämnts i samband med nästa punkt, omvärldsorientering, vilken då handlar om att ta reda på hur omvärlden och efterfrågan ser ut för att kunna veta vad det är vi ska sälja, till vem och hur. En del av de intervjuade har också diskuterat kring marknadsföring av biblioteken gentemot de kunder/låntagare man redan har och att en viktig kompetens i det sammanhanget är att utveckla och kunna se och förvandla biblioteken till en kulturell mötesplats. En samlingspunkt med information och personliga möten för medborgarna. Detta inbegriper kompetens i hur man bäst exponerar böcker samt hur man utformar biblioteksrummet både fysiskt och på webben. Ett citat belyser detta: Folk vet INTE vad biblioteken gör. Vid en ickebrukarundersökning visade det sig att om man frågar vad de tycker att biblioteken ska erbjuda så visar det sig att det ofta är sådant som redan finns. Vi är bara i början av vad som kommer att hända och biblioteken kan gå ut och nå nya grupper. Det här måste ALLA kunna och det krävs en massiv kunskapshöjande insats för att försvara bibliotekens position i detta. Marknadsföring är därutöver ett helt eget kompetensområde. När det gäller större övergipande och strategiska marknadsföringsinsatser ska de säkerligen utföras av professionella aktörer, men då är det viktigt med en beställarkompetens och en förståelse för varför det är viktigt. 10

5. Omvärldsorientering Exempel: Allmän samhällsinformation, mer ingående kunskap om målgruppen och kunskap om politiskt styrd organisation. service till småföretagare, uppsökande verksamhet, gå ut i samhället, samverka externt En kärnkompetens är, enligt många av de intervjuade, kunskap om bibliotekens omvärld. Det gäller t.ex. övergripande kunskaper om den egna verksamheten och om den kommunala organisationen. Omvärldskompetens är en strategisk kompetens som innefattar insikt i verksamheten och kunskap om verksamhetsmålen. Denna kunskap gör det också lättare att nå fram med sitt budskap på politikernivå, vilket i sin tur kan påverka den framtida ekonomin på respektive bibliotek. Många av respondenterna såg det även som en framtida möjlighet, om man inte redan hade påbörjat, att samverka externt med andra aktörer för att på så sätt bli starkare och nå ut till fler. (Också ett sätt att marknadsföra biblioteken). Flera nämnde den service som ett antal av biblioteken redan har gentemot människor som funderar på att starta eget och gentemot småföretag. För att komma vidare här krävs kompetensutveckling och för att bli en aktör i det lokala och regionala utvecklingsarbetet krävs att man går utanför det egna huset och antingen bjuder in andra aktörer eller ser till att bli inbjuden själv. Kompetensutvecklingsinsatsen här blir alltså learning by doing i mångt och mycket. Chefsutbildningar Exempel: Ekonomi för chefer, juridik för chefer, kunskap om politiskt styrda organisationer, ledarskap, knowledge management, team leader, floor-manager Det är svårt att rekrytera chefer sa några av respondenterna. Vi måste bli bättre på att stimulera och göra det möjligt för personer med ledaregenskaper så att fler vill ta på sig ledarkepsen. Någon pratade om mentorprogram, program och utbildning i hur man handleder med även konkreta utbildningar i ekonomi nämndes. Här kommer även det igen som vi finner underrubriken omvärldskunskap dvs. genom att känna sin omvärld bättre kan man som chef bättre leda, styra verksamheten och marknadsföra biblioteken gentemot såväl kunder som beslutsfattare. Att kontinuerligt utveckla sin yrkesroll Flera av respondenterna har, som tidigare nämnts, dels påtalat vikten av att nyttja och synliggöra den kompetens som redan finns på biblioteken på ett smart sätt och dels påtalat vikten av det livslånga lärandet och lärande i det dagliga. Ganska många har också höjt ett varningens finger kring det faktum att det inte alltid är bra att gå på kurs utan att ha en plan för implementering och vidareförädling av kunskapen på den egna arbetsplatsen. Det är viktigt att det inte blir bara en av många kurser, som ger en kick under tiden, men sedan faller i glömska. Någon intervjuperson tog också exempel på hur man kan bygga upp olika typer av problemmiljöer. Ex i Uppsala och Stockholm där det har byggt upp Det frågeorienterade biblioteket där man utgår ifrån användaren och jobbar med utveckling och kompetensutveckling ur den synvinkeln. Många såg framför sig en möjlighet att i större utsträckning specialisera sig och undervisa varandra samt ett reflekterande arbetssätt att lära av varandra och lära i vardagen. Gräv där du står. Några nämnde också möjligheten att räkna med alltfler utbildningstillfällen digitalt, Interaktiva elektroniska kurser ex. klickdata. Adobe connect är till sist ett verktyg som några nämnde som en möjlighet att använda för att nå ut till fler och minska resandet vid kortare och specifik kompetensutveckling. 11

Särskilt för universitetsbiblioteken Bibliotekets (webb-)tjänster idag och imorgon. Kännedom om system och teknik. Kompetens i att skriva vetenskapliga artiklar och få dem publicerade (en viktig kanal för marknadsföring). Praktik/- studiebesök hos andra aktörer: företag eller andra universitet etc. Kunskap i vetenskapligt skrivande och referenshantering. Baskompetens: Webbhantering. Kontinuerlig påfyllning av bibliotekskunskap. Bra på att undervisa. Kommunikationsförmåga. Digitala biblioteket. Fler måste ha en bas i hur webben fungerar. Specialistkompetens: Webbutveckling. Pedagogiska metoder, t ex digital pedagogik. Marknadsförings- och kommunikationsförmåga. Retorik kopplat till just marknadsföring. Viktigt är också anpassning av arbetsplatsens arbetsuppgifter efter utbildning. Får inte bli så att en person utbildar sig i X dagar och sedan är allt som vanligt igen. 4. Jämställdhet Personalen på biblioteken i Blekinge består av 20 % män och 80 % kvinnor. I såväl våra intervjuer som i webbenkäten har vi ställt frågor kring jämställdhet för att se om man i analysen kring framtida kompetensbehov också kan involvera ett genusperspektiv när det gäller beredskapen att pröva nya arbetsroller. Och om man med hjälp av kompetensutveckling kan höja rörligheten mellan olika befattningar. Vi har också ställt frågan om kvinnliga biblioteksanställda med nyckelkompetenser skulle kunna höja sin status och därmed sin lön med hjälp av kompetensutveckling. Vi har fått både ja och nej som svar på dessa frågor. Visserligen svarar en stor majoritet (90 %) i webbenkäten att det finns möjligheter att förbättra jämställdheten på biblioteken. Men i kommentarerna menar många att det inte är så enkelt att det bara är en fråga om kompetensutveckling. När det gäller ökad lön måste det kombineras med att man klarar av att visa nyttan av biblioteken för kommunerna och dess invånare. Detta skulle kunna resultera i ökad intäktsbas genom fler skattekronor till biblioteken och samtidigt höja statusen och därmed lönen. Man måste, som det uttrycks, öka medvetenheten bland allmänheten om vad det innebär att arbeta som bibliotekarie för att höja statusen. Vidare framhålls att genom att öka nyckelkompetensen hos personal finns ökade möjligheter till att traditionell uppdelning av arbetsuppgifter mellan könen kan börja brytas. Ökad nyckelkompetens kan också öka status och lön hos kvinnor. Men det är ingen garanti. Bibliotekarier i allmänhet och kvinnor i synnerhet är ofta alltför osäkra och passiva när det gäller att ta för sig och framhäva sin kompetens. Många hänvisar också till den sneda könsfördelningen och utbildningens roll och menar att det går att höja yrkets status genom att bredda utbildningen till bibliotekarie och därigenom få flera manliga bibliotekarier. Eller som en anställd uttrycker det i webbenkäten: Biblioteken skulle vinna på att vara mindre homogena i sin personalsammansättning. Fler män bättre åldersspridning mer skiftande kulturella bakgrunder. Problemet ligger ju inte i ojämlikheter i lön och status utan i att det är en väldigt kvinnlig kultur. Detta har förstås också att göra med vilka som söker sig till utbildningarna. På samma sätt som i förstudien för Kalmar/Kronoberg kan vi här konstatera att det inte upplevs finnas en självklar koppling mellan kompetensutveckling och jämställdhet. Frågor som lön, status, chefsrekrytering och dylikt handlar om mer än genusaspekter. 12

5. Handledning av personer med funktionsnedsättning Offentliga lokaler ska vara öppna och tillgängliga för alla medborgare. Senast år 2010 ska enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning i alla publika lokaler och platser vara åtgärdade. Ansvarig för att hindren undanröjs är fastighetsägaren. Men denna fråga handlar inte bara om den fysiska utformningen av lokaler, i det här fallet bibliotek, utan också om själva bemötandet och handledningen av människor med funktionsnedsättning som exempelvis synskada, hörselskada, dövhet, rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism, afasi, psykisk funktionsnedsättning, dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Relevanta frågor att ställa i det sammanhanget är: - Finns kunskap/kompetens om olika funktionsnedsättningar? - Finns kunskap/kompetens att använda tekniska hjälpmedel såsom teleslinga eller texttelefon? - Har bemötandeutbildning genomförts för all personal? - Finns ett etablerat samarbete med handikapporganisationerna t ex genom kommunala handikappråd och lokala handikappföreningar? Den samlade bild som kommer fram i intervjuerna och webbenkäten är att man kan hantera denna fråga på ett tillfredsställande sätt idag. Biblioteken, såväl folkbiblioteken som universitetsbiblioteken, har god kunskap om och bra lokaler och tekniska hjälpmedel för att kunna tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Det är självklart att vi MÅSTE göra det. Ofta finns en person med särskild kompetens avsatt för ändamålet. Man pekar på centrala bestämmelser och lokala handlingsplaner som pådrivande faktorer. Personer med funktionsnedsättning bedöms också vara en viktig målgrupp för morgondagens bibliotek. Samtidigt är man medveten om att man förstås kan bli bättre, att det gäller att hänga med i utvecklingen och komplettera kompetensen genom successiva specialistutbildningar, exempelvis särskild pedagogik, kunskap om dyslexi eller något så enkelt som det jämbördiga mötet. Det är också en attitydfråga. Viktigt att se att funktionsnedsättning kan vara många olika saker. Något som inte kommit fram så tydligt i intervjuer och enkät, men som vi bedömer väsentligt, är Internethjälp. För att vara en delaktig samhällsmedlem behövs tillgång till Internet, något som för många är komplicerat. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta ha någon som introducerar och stöttar vid surfandet, hjälper till att förklara och tolka innehållet samt inspirerar och tipsar om intressanta sidor på nätet. Här kan behövas grundläggande data- och Internetkunskap samt speciellt utformade pedagogiska och metodiska tips inför rollen att handleda personer med sådan funktionsnedsättning. 6. Handledning av personer som står utanför arbetsmarknaden Till skillnad från frågan om handledning av personer med funktionshinder uppvisar frågan om handledning av arbetssökande en betydligt mer splittrad bild i intervjuerna och webbenkäten. Många menar att detta inte är ett uppdrag för biblioteken, även om personer som står utanför arbetsmarknaden självfallet ska få samma goda service som vilka kunder som helst. Man pekar också på att det är en uppgift för arbetsförmedlingen som biblioteken inte har kunskap, tid eller resurser att arbeta med. 13

En stor andel menar dock att det är en typisk informationsvägledningsfråga som biblioteken borde kunna hjälpa till med. Det finns goda möjligheter att handleda arbetssökande, t ex genom att hjälpa till med CV och handleda vid jobbsök. Det är självklart en fördel ju flera verksamheter/funktioner som har biblioteket som arena. Vi vill tydliggöra att vi med begreppet handledning av personer som står utanför arbetsmarknaden avser hjälp och stöd med direkta åtgärder för att få ett nytt arbete eller påbörja studier. Denna fråga är till stor del en fråga för folkbiblioteken, eftersom universitetsbiblioteken sällan har dessa besökare. Vår bedömning är att biblioteken inte ska prioritera denna målgrupp genom att utveckla speciell kompetens inom området. Det finns uppenbar risk för samhällsekonomisk suboptimering med tanke på att det är arbetsförmedlingens huvuduppdrag. Möjligen kan man, som flera har påpekat i intervjuer och enkätsvar, utveckla någon form av samarbete med arbetsförmedlingen för att ytterligare förbättra servicen för denna grupp, som verkligen behöver stöd. Att sedan förutsättningarna för att handleda arbetssökande som en av alla andra grupper kommer att förbättras efter de kompetensutvecklingsinsatser vi föreslår i denna rapport, är en annan sak och bara bra. 7. Sammanfattning, slutsatser och förslag Folkbiblioteken står inför stora utmaningar. Från att ha varit en del av industrisamhällets framväxtsöker man nu nya roller och uppgifter i informations- och kunskapssamhället. Med framväxten av Internet världens i särklass största bibliotek blir rollen självfallet påverkad på många sätt. I ett femårsperspektiv bedömer vi att, förutom teknikutvecklingen, ekonomin/resurstilldelningen och förmågan att ta till sig det nya och att marknadsföra sig bättre är de faktorer som främst kommer att påverka folkbiblioteken. För högskolebiblioteket BTH med ett tydligare uppdrag är vår bedömning att även förmågan till integrering i universitetet, den tredje uppgiftens krav och organisationsförändringar inom högskoleverksamheten i sydost är väsentliga faktorer under de kommande fem åren. Det finns i sydost (Kalmar, Kronobergs och Blekinge län) ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är värt att bygga vidare på. Det finns också ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken. Vårt uppdrag har varit att komma fram till vilka nyckelkompetenser som behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren för att de ska spela en väsentlig roll i lokal och regional utveckling. Slutsatserna ska ligga till grund för en ansökan om kompetensmedel från Sociala fonden för utbildning av dessa nyckelkompetenser/-personer i fas 2. Förstudien har berört två olika bibliotekstyper med olika uppdrag, folkbibliotek och universitetsbibliotek. Omvärldsanalysen och slutsatserna av den genomförda så kallade SWOT-analysen pekar tydligt på ett antal områden som bör bli föremål för kompetensutvecklingsinsatser för att möta utvecklingen på fem års sikt. Vi ser att det finns ett antal nyckelkompetenser som behöver tillföras och/eller förstärkas. Vi föreslår att man i det fortsatta arbetet grupperar dem i tre block: Teknik, Bemötande/Pedagogik och Marknadsföring/Omvärldskompetens. Det finns också ett stort behov av utbildning av både 14

nuvarande och blivande ledare och chefer vilket absolut också är en nyckelkompetens för bibliotekens framtid. Universitetsbiblioteken har därutöver vissa särskilda kompetensutvecklingsbehov. En viktig fråga och utmaning för framtiden är också att hitta metoder för att kontinuerligt kompetensutveckla HELA personalen. Om och när biblioteken väljer att utbilda nyckelpersoner måste det finnas en plan i hur kompetensen ska implementeras i hela organisationen för att skapa tydlighet och effektivitet. Att lära mer av andra och hitta fungerande strukturer för att kontinuerligt genomföra studiebesök, praktik och att ta tillvara på den kompetens som finns i den egna organisationen rekommenderas också. Vid slutseminariet i Ronneby den 29 april, då denna rapport presenterades och diskuterades, deltog ett 15-tal personer. Deltagarna instämde i stort i rapportens slutsatser och förslag. Uppdragsgivaren presenterade även ett utkast till ett mer detaljerat förslag till uppläggning och innehåll i den kommande kompetensutvecklingen. Styrgruppen kommer under våren att arbeta vidare med att utveckla och konkretisera detta förslag samt färdigställa ansökan om genomförande till Europeiska Socialfonden. Pia Holgersson Bertil Eifrém 15

Genomförda intervjuer Blekinge våren 2009 Bilaga 1 Politisk nivå Brigitta Möller, Vice ordf i kulturnämnden Karlskrona (P) Ann-Christin Denebo, ordf Nämnden för Länsbibliotek Sydost, hösten 08 (P) Jeanette Andréasson-Sjödin, ordf i Region Blekinges kulturnämnd (B) Tjänstemän Therese Emilsson, bibliotekarie Karlskrona (P) Gunilla Wahlgren, bibliotekarie Karlskrona (P) Christina Eklund, bibliotekarie Karlskrona (P) Margareta Åkesson, biblioteksassistent Karlskrona (P) Sölve Landén, informationschef Ronneby (B) Anneli Mattsson, bibliotekarie Ronneby (B) Glenn Gustafsson, bibliotekarie Karlshamn (P) Eva Norling, BTH (B & P) Kent Pettersson, BTH (B & P) Lasse Bourelius, chef Learning Lab BTH (B & P) Krister Hansson, regionbibliotekschef Stockholm (P) Detlef Barkanowitz, länsbibliotekschef Norrbotten(B) Mikael Andersson, Tretton2 (P) Ivar Skogseid, Näringslivschef Sölvesborg (P) Styrgrupp/ referensgrupp Solveig Einarsdóttir, Länsbibiotek sydost, hösten 08 (P) Ulf Redmo, Länsbibliotek sydost, hösten 08 (mejlsvar) Christer Bergqvist, Regionförbundet Kalmar, hösten 08 (mejlsvar) Inger Persson, bibliotekschef Karlskrona (P) Elisabeth Jonsson, kulturchef Olofström (P) Elna Hansson, 1:e bibliotekarie Sölvesborg (P) Annika Annemark, bibliotekschef BTH (B & P) Eva Wernersson, bitr. bibliotekschef Karlskrona (P) Folke Frömmert, bibliotekschef Sölvesborg (P) Katarina Henriksson, t.f. kultur/bibliotekschef Karlshamn (P) Lena Brorsdotter, kultur/ bibliotekschef Ronneby (B) B = Bertil har genomfört intervjun, P = Pia har genomfört intervjun 16

Intervjufrågor Blekinge Bilaga 2 1. Hur skulle du vilja formulera bibliotekets uppdrag i samhället? 2. Vet kunderna vad biblioteken gör? 3. Vet beslutsfattare vad biblioteken gör? 4. Vilken roll tror du folkbiblioteken respektive universitets/högskolebiblioteken spelar 2012? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 5. Vilken roll anser du att de borde spela? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 6. Mot bakgrund av att rollen kommer att utvecklas och att den tekniska utvecklingen fortsätter vilka kompetenser anser du att de anställda måste ha? Beskriv såväl den nödvändiga baskompetensen för den vanliga anställda som specialistkompetensen för nyckelpersoner. a) På folkbiblioteken b) På universitets/högskolebiblioteken 7. Vilka kompetensutvecklande insatser anser du behövs för att öka personalens möjligheter att motsvara arbetslivets krav. 8. Kan du ge exempel på ett antal metoder som bidrar/skulle kunna bidra till att kontinuerligt utveckla personalens kompetens i vardagssituationer i sin dagliga yrkesutövning. 9. Föreslå former för att utveckla kompetensen i samverkan med lokala aktörer 10. Vilka starka och svaga sidor, hot och möjligheter ser du hos biblioteken idag? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 11. Skulle kvinnor inom biblioteken med nyckelkompetenser generellt med hjälp av kompetensutveckling kunna höja sin status och därmed sin lön? 12. Vilka hinder finns mot en sådan utveckling? 13. Vilka möjligheter och hinder ser du för: a) Att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd? b) Att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden? 14. Vilka kompetenser behövs för: a) Att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd? b) Att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden? 17

Enkätfrågor Blekinge Bilaga 3 1. Vilka utmaningar står biblioteken inför? Ange högst tre. 2. Vilka förutsättningar behöver vi för att klara utmaningarna? 3. Vilket uppdrag tror du att biblioteken har i samhället 2012? Ange högst tre. 4. Vilka arbetsuppgifter tror du kommer att finnas kvar oförändrade? Ange högst tre. 5. Vilka arbetsuppgifter tror du kommer att förändras, till exempel på grund av IT, ändrad efterfrågan eller dylikt? Ange högst tre. 6. Vilka helt nya arbetsuppgifter tror du att din arbetsenhet kommer att få? Ange högst tre 7. Vilka allmänna kompetensutvecklande insatser tror du kan behövas för att möte bibliotekets framtida uppdrag? Ange högst tre. 8. Vilken utbildning, praktik, handledning eller dylikt behöver/ önskar du för att utvecklas i arbetet och för att möta arbetslivets krav 9. Om du måste rangordna de insatser som du behöver vilken är viktigast för din egen utveckling? 10. Kan/bör vi göra kompetensutvecklingsinsatser med andra yrkesgrupper ex. lärare? 11. Vilka framtida arbetsuppgifter är du mest intresserad av att arbeta med? 12. Har du förslag på metoder som kan bidra till att kontinuerligt utveckla kompetensen i vardagssituationer? 13. Finns det möjligheter att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd på biblioteken? Ja/nej. Motivera. 14. Finns det möjligheter att förbättra jämställdheten på biblioteken? Ja/nej. Motivera. 15. Finns det möjligheter att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden på biblioteken? Ja/nej. Motivera. 18

A. Enkätsvar fråga 7. Bilaga 4 Vilka allmänna kompetensutvecklande insatser tror du kan behövas för att möta bibliotekets framtida uppdrag? Ange högst tre. Informationskompetens, databaser, sökning etc xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 31 Pedagogisk kompetens xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 22 Marknadsföring (allmänt och på webben) xxxxxxxxxxxxxxxxxx 19 Webbutveckling, Interaktiva tjänster, 2.0 xxxxxxxxxx 11 Omvärldsbevakning xxxxxxxx 9 Bemötande, psykologi xxxxxxxx 9 Kunskap om olika målgrupper mångfald tillgänglighet xxx 4 Språkkunskap. xx 3 Antal Litteraturförmedling (litteraturkunskap och presentation) xx 3 Att kunna framträda x 2 Studiebesök x 2 Kunskap i vetenskapligt skrivande 1 Referenshantering 1 Högskolepedagogisk utbildning 1 Projektledarutbildning 1 Konflikthantering 1 Stresshantering 1 Stolthet- personlig utveckling av personal 1 Ledarskapsutveckling 1 Digitalt berättande 1 Kommunikation/mötesformer via webb 1 Kunskap om lärplattformar och skilda studiestöd. 1 Servicekänsla och öppenhet mot samhället 1 Respondenter: 80 19

B. Enkätsvar fråga 8 Vilken utbildning praktik handledning eller dylikt behöver/önskar du för att utvecklas i arbetet och för att möta arbetslivets krav Större informationskompetens xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 23 Strukturerad litteraturkunskap xxxxxxxxxxxxxx 15 IT teknik xxxxxxxxxx 11 Pedagogik xxxxxxxxx 10 Webbutveckling xxxxxxxxx 10 Marknadsföra biblioteket via webbsidor xxxxxxxxx 10 Praktik/studiebesök hos andra aktörer: företag eller andra universitet etc. xxxxxxxx 9 IT och programvara /ljud/ nya medier/bild xxxxxxx 7 Bemötande xxx 4 Omvärldskunskap xx 3 Utbyte eller praktik på andra bibliotek och eget bibl (utnyttja varandras kompetens) Metoder för verksamhetsutveckling. Redskap för verksamhetsutvärderingar. x 2 x 2 Projektledning x 2 Utbildning i integration- och mångfaldsfrågor x 2 5 p kursen digitala bibliotek 1 Informationsarkitektur. 1 Ekonomi/budget 1 Förhandlingsteknik 1 Seminarier för nätverkande och samarbete 1 Online-konferens-utbildningar 1 Ergonomi 1 Kompetens i att skriva vetenskapliga artiklar och få dem publicerade (en viktig kanal för marknadsföring Processledning 1 Handledning 1 Presentationsteknik 1 Handledning i strategiarbete 1 Mentor 1 Språkutbildning 1 Respondenter: 77 Antal 1 20