Hedersrelaterat våld Perspektiv, teori och praktik 22 oktober 2013, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg. Inledning Trifa Shakely, kunskapscentrum om våld i nära relationer, inleder och välkomnar till en dag som förhoppningsvis ska ge ökad kunskap till samtliga deltagare att ta med sig till praktiker och arbeten. Därefter presenterar Anders Sandberg Dialoga. Dialoga är ett Kunskapscentrum om våld i nära relationer som verkar i Göteborgs Stad samt avtalskommuner (i dagsläget åtta stycken). Dialogas uppdrag är att erbjuda utbildning och konsultation till dem som möter barn, kvinnor och män som lever med våld. Dialoga ska också stödja metodutveckling och olika former av samverkan. Målet är att de som lever med våld i nära relation får bättre bemötande, stöd och skydd. För mer information: www.våldinärarelationer.se Dario Espiga, kommunalråd i Göteborg (S), tar vid. Att vi är så många samlade idag visar på intresset som finns i den här frågan men också vilka svårigheter som finns i ämnet. Det ger oss en möjlighet att idag fundera över vad vi kan göra tillsammans för att göra livet lättare för dessa kvinnor och tjejer? Jag hoppas att den här dagen ska ge oss nya idéer och tankar när vi går härifrån idag. Hot, våld och förtryck i hederns namn Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Hon forskar om makt, intersektionalitet och diskriminering ur ett historiskt perspektiv. Paulina de los Reyes började intressera sig för frågan när Fadime Sahindal blev mördad 2002 och mordet skapade mycket uppmärksamhet. Nu följer hon upp frågan med hur vi kan jobba för att förhindra att unga människor utsätts för hot, våld och förtryck. Paulina de los Reyes ringar in problemet med regeringsbeslut N2002/4613/IM. Det förekommer att flickor och unga kvinnor i familjer med patriarkala värderingar lever under stark kontroll och utsätts för hot och tvång när de bryter mot familjens normer genom att söka sig större frihet. De kan hamna i en mycket utsatt situation, utan stöd av sina anhöriga, då släktingar och landsmän understödjer kontrollen över dem (Regeringsbeslut N2002/4613/IM) Idén om att Sverige är ett jämställt land blir ett problem. Paulina de los Reyes menar att könsmaktsordningen finns i alla nu existerande samhällen även Sverige. Till exempel har vi i Sverige en jämställdhetslag, men nästan varannan kvinna har ändå utsatts för våld av en man (Gudrun Schyman) Att lyfta fram hedersvåld och att visa på att det händer och drabbar vissa grupper öppnar upp för att vi ska kunna diskutera det. Men vad är det för våld vi lyfter fram och utifrån vilket perspektiv? Under de senaste åren finns tre olika synsätt som är centrala och skiljer sig åt, förklarar Paulina de los Reyes.
1. Könsmaktsperspektivet allt våld som sker beror på att det finns en ojämnlik situation där männen är normen och kvinnan är underordnad. Männen har möjlighet att utöva våld mot kvinnor. 2. Kulturalistiska perspektivet det finns vissa kulturer där det är mer tillåtet än andra och i vissa kulturer påbjuder man att män utöver våld mot kvinnor och kontrollerar kvinnors sexualitet och beteende. 3. Intersektionella perspektivet Paulina de los Reyes exemplifierar med sitt arbete med unga tjejer, kvinnor och killar. Deras berättelser visar en mer komplex bild än enbart det första och andra perspektivet, nämligen följande: hur makten mellan människor påverkar möjligheterna både att utsätta andra människor för våld och att utsätta andra människor för våld och kontroll. Vilka normer vi har i samhället osv. Vad är intersektionalitet? Vi är mer än bara kvinnor och män Kön, klass, etnicitet, sexualitet och ålder påverkar positionen som offer eller förövare Sammanhanget nget avgör vem som har makt och vem som underordnas Kön, klass, etnicitet, sexualitet och ålder avgörande för hur våld utövas, tolkas och åtgärdas Hur hanterar man våldet? Ett stort problem är att de utsatta befinner sig i en övergångsfas i livet där de måste ta väldigt avgörande beslut. Det blir då oerhört viktigt att den hjälp de får är långsiktig det är inte bara våldet som ska adresseras, utan den utsatta personen måste få möjlighet att gå vidare med sitt liv. Många har psykosomatiska problem, får svårt att fokusera i skolan osv. Paulina de los Reyes menar istället att vi bör använda mer av de lärdomar man har från feministisk våldsforskning. Våld är inget som sker i ett ögonblick utan något som finns kvar under lång tid. Det blir väldigt påtagligt när våldet sker i ung ålder. Våld mot kvinnor i Irakiska Kurdistan och det svenska förhållningssättet Minoo Alinia är filosofie doktor i sociologi och verksam vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är globalisering, migration, diaspora, sociala rörelser, rasism, etnicitet, nationalism, genus och våld med fokus på våld i hederns namn. Minoo Alinia har samlat material sedan den svenska debatten började 2002. Hon menar att våldet i sig inte är en kultur, det är politik och handlar om makt. Och ett politiskt problem kräver också politiska lösningar. 2007 startade Minoo Alinia sitt forskingsprojekt om våld mot kvinnor i Irakiska Kurdistan. Hon åkte ner vid två tillfällen 2007 och 2008 och stannade i sammanlagt två månader. Detta för att intervjua förövare som satt i fängelse för mord av kvinnor samt kvinnor boendes på kvinnojourer, kvinnor som försökt begå självmord men överlevt och anhöriga till kvinnor som begått självmord, advokater, journalister m.fl.
Dessutom har Minoo Alinia tagit del av internationell forskning. I Sverige finns många utredningar men få har lyft komplexiteten kring frågan: varför förekommer det här problemet och vad är det för något? Minoo Alinia menar att problemet ligger hos männen. För dem handlar det om att försvara sin manlighet, om att den inte ska bli ifrågasatt. När den blir det känner de sig tvungna att agera. Fokus bör därför ligga här: Vad är det för slags samhälle där sådana föreställningar om manlighet (och kvinnlighet) produceras? Hur är makten organiserad? Hur förtrycken ser ut? Minoo Alinia talar om en sk. hedersdiskurs och inte en kultur. Det handlar inte om vanlig heder begrepp som är genusneutralt neutralt och individuellt och som finns överalt (också i Kurdistan), utan det är en maktdiskurs med syfte att normalisera våldet, skapa normer, identiteter, myter och skräck för att behålla förtryckande maktförhållanden. I Irak har man också haft lagen på sin sida, berättar Minoo Alinia. Diskursen skapar skräck genom att skapa en bild av ett samhälle som applåderar förövarna. Normerna har blivit internaliserade men alla stödjer inte det. I Sverige säger man ofta hederskultur men detta blir missvisande då det säger att det finns en kultur där man dödar sina kvinnor. Därefter ger Minoo Alinia ia en historisk tillbakablick av organisering av makt och dominans i Irak. Diskursen har tagit många element från tiden efter den 11 september ember 2001. Kristna vs. muslimer, väst vs. öst. Genom att peka ut människor som bärare av hederskultur skapar man stora grupper av människor som vänder samhället ryggen. Detta blir då ett demokratiskt problem som skapar fler offer och gör att fler kvinnor drabbas. Minoo Alinia beskriver ett komplext problem och menar att vi behöver ny kunskap som utgår från komplexiteten. Hedersrelaterat våld och förtryck bland unga med funktionsnedsättning Mariet Ghadimi är verksamhetschef för TRIS Tjejers rätt i samhället. TRIS grundades i september 2002 i Uppsala. Det är en ideell organisation som arbetar med resultatinriktade förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS är även unik med att ha dokumenterade kunskaper och erfarenheter av unga med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersvåld. Mariet Ghadimi berättar att TRIS arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. Det finns två huvudfrågor som TRIS arbetar med. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?
TRIS arbetar främst förebyggande men har även akut verksamhet. De ger mycket konsultationer till skolor och socialtjänst st men även MVC och BVC. TRIS har även ett skyddat boende med hela landet som upptagningsområde. TRIS stöttar ungdomar både före, under och efter en process. Mariet Ghadimi beskriver den hedersrelaterade värdegrunden som består av oskuldsnormer och hedersbegrepp. Hon menar at hedersrelaterade normer och begränsningar är en direkt urholkning av demokratin i Sverige. Dessutom ser man sällan att en person kan vara både våldsutsatt och funktionsnedsatt och man missar att upptäcka dessa barn eftersom man inte tror att föräldrar till funktionsnedsatta barn kan utsätta dem för det. Detta blir, enligt Mariet Ghadimi, ett stort problem. Ofta ser föräldrar till det funktionsnedsatta barnet äktenskapet som något som kan bota funktionsnedsättningen, gör du det här så blir du normal. Det gör att föräldrarna ofta gifter bort barnen tidigt - ofta med personer från sitt eget hemland. Med en funktionsnedsättning så är det inte ens säkert att man förstår normerna vilket kan ge svåra konsekvenser, menar Mariet Ghadimi. Det är svårt säga hur många det handlar om. Siffran är egentligen oviktig utan det är livsberättelserna som räknas. Man måste lyfta upp den här målgruppen och inte glömma bort den. Deras utsatthet blir grövre och deras möjligheter att själva påverka sin situation är begränsade, avslutar hon. Hederns och skammens mekanismer i en religiös kontext Marianne Englund är leg. psykolog och arbetar inom psykiatrin och som volontär i Hjälpkällan som är en verksamhet som ger stöd till de som lämnat en sluten religiös rörelse. Föreläsningen utgår från den religiösa gruppen som arena för heder och skam och Jehovas Vittne som exempel. Exemplet har ett inifrånperspektiv då Marianne Englund har en bakgrund i Jehovas Vittne. Marianne Englund tar i sin föreläsning en utgångspunkt i Religion - Makt och Religion - Kultur där alltså religion, makt och kultur är tre fält som överlappar varandra. I dess centra finns kön och sexualitet som dess mittpunkt för heder och skam. Heder är vidare ett socialt fenomen där vi som enskilda bär ett ansvar för gruppens rykte och anseende där vi fogar oss också när vi inte önskar det. Den enskildes skam blir allas skam och det spelar ingen roll vad du är, bara vad folk tror att du är. Marianne Englund beskriver skuld- och skamförmågan som dels relationsbevarande arande och dels relationsreglerande. Skuld handlar om vad jag gjort. Har jag gjort fel är gottgörelse inom religionen möjlig genom botgöring.. Skam handlar om vem jag är både i mina egna ögon och i andras. Att göra fel blir inom religionen en styggelse och självutplåning den enda utvägen. I exemplet Jehovas Vittnen identifierar Marianne Englund tre teman kring vad som vidmakthåller maktstrukturen;
Normsystemet Språket Kön och sexualitet Jehovas Vittne tillämpar avvisning och uteslutning som bestraffning. Församlingens renhet är central med ofullkomliga medlemmar som återkommande måste be om förlåtelse, vilket förstärker känslan och närvaron av skam. Medlemmarna har ett kollektivt ansvar och avkrävs lojalitet mot organisationen. Din egen person är underordnad. Uteslutningen ur församlingen är det yttersta skambeläggandet genom symboliskt dödförklarande. Panelsamtal I panelsamtalet et medverkade Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, Minoo Alinia, filosofie doktor i sociologi, Talin Davidian, grundare re av verksamheten TRIS samt Marianne Englund, leg. psykolog. Trifa Shakely vid Dialoga ledde panelsamtalet. Under samtalet berördes frågor om både utövare och utsatta för hedersvåld och frågorna belystes utifrån olika perspektiv. T.ex. intogs ett forskarperspektiv i förståelsen av det tolkningsföreträde som utövaren kan anses fått av begreppet heder. Mer praktiska och kliniska resonemang fördes också kring hur lätt det är att missa vardagsvåldet och att vi måste vara mycket mer uppmärksamma på det för att se den som är utsatt. Vad är vardagsheder? Elektra är en verksamhet på Fryshuset som erbjuder stöd och rådgivning till ungdomar som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamhetsansvarig Nadja Aria-Garystone föreläste tillsammans med Armin Azadkhah och Sara Bessa. 70 000 ungdomar är utsatta för vardagsheder förtryck i Sverige. 2500 3 000 unga är utsatta för allvarliga hot. Av dessa är 250-300 i behov av skyddat boende (Ungdomsstyrelsen, 2009). Detta beskriver Elektra som en vardagsverklighet. Konkreta exempel på vardagsheder är t.ex; Att inte få klä sig som man vill Att inte få gå ut Att inte få umgås med vem man vill Att inte få gifta sig med vem man vill Att inte få bestämma över sin egen kropp, sitt liv eller sin sexualitet De som utsätts för hedersvåld är både flickor/kvinnor och pojkar/män. Utsattheten leder ofta till dubbla identiteter för den unge med en som är orienterad mot hemmet och en som är orienterad ut mot skola och samhälla. Detta leder i sin tur till en känsla av att inte vet vem man är och ett mellanförskap har uppstått, en position som varken är innanförskap eller utanförskap.
Elektra presenterade tre olika fall under föreläsningen där publiken fick tillfälle att fundera över vem personen var bakom respektive beskrivning. Syftet var att upptäcka den ofta mycket snäva bild som finns av den person som är utsatt för vardagsheder. De tre fallen representerade en kvinna, en man och en syster som utövar av hedersvåld. För många just det oväntade för att vidga perspektiven på både utsatta och utövare av vardagsheder. Text: Malin Sand och Anders Sandberg