Det här är en samrådspresentation för två av Västlänkens stationsområden: Station Centralen handläggs av Filip Siewertz och Station Haga som

Relevanta dokument
Välkommen på informationsfrukost inför samråd om två av Västlänkens stationer.

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare

Västlänken vad är det?

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Detaljplan för verksamheter, handel och bostäder norr om centralen, Dnr 0604/13

269 Dnr: SBN 2018/94. Ändring av detaljplan för kvarteret Harven, Lidköpings kommun SAMRÅDSHANDLING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN-TRAFIK

Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 i stadsdelen Hjorthagen (500 lägenheter)

Godkännande av förslag till detaljplan för Vasastaden 1:16 i stadsdelen Vasastaden (0 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Godståget 1 i stadsdelen Östberga (lager- /industriverksamhet)

Frågor & Svar för Granskning Detaljplaner för Järnvägstunneln Västlänken

Kvarteret Balder och Frigg

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

RegionCity Workshop 3

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Startpromemoria för planläggning av Kurland 14 (1-2 lägenheter)

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

Startpromemoria för planläggning av Kristineberg 1:10 (kontor) i stadsdelen Kristineberg

Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173

Västlänken Haga Karin Malmquist Åse Täck Lina Edoff Trafikverket

Detaljplan för Västlänken, Station Centralen med omgivning, inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

PL AN BES K R I VN I N G

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Planbeskrivning. Tillägg till ANTAGANDEHANDLING. Begränsat planförfarande 1(12)

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173. Ale kommun, Västra Götalands län

Underlag för planuppdrag

Förslag till beslut Tillväxtutskottet föreslår Regionstyrelsen besluta att godkänna projektavtal för Västlänken daterat

Underlag för planuppdrag

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Startpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)

GRANSKNINGSHANDLING

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

Till Trafikverket. YTTRANDE avseende Trafikverkets järnvägsplan Huvudsta Duvbo TRV 2015/ ingivet av Nätverket Trivsam Stadskärna i Sundbyberg

Västlänken, Järnvägsplan

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

Planbestämmelser och. planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING 1(10)

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Välkomna! Informationsmöte framkomlighet och tillgänglighet i staden

Borgholms kommun SAMHÄLLSBYGGNAD. Ändring av detaljplan för del av Halltorp 1:10. Drivern. Planområde SAMRÅDSHANDLING

Diarienr: S

Västlänken Underlagsrapport Linjesträckningar

Detaljplan för del av kv Kopparslagaren i Sävsjö Sävsjö kommun

Mer människor, mindre trafik

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag

Samrådshandling. Ändring av detaljplan för del av Stenhammar m fl. Lidköpings kommun. Dnr. SBN 2018/558

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Planbeskrivning. Upphävande av tomtindelningar i kvarteret Haken inom Nordantill i Norrköping ANTAGANDEHANDLING 1(11) tillhörande.

Detaljplan för Druvan 2 i Eslöv Eslövs kommun, Skåne län

Antagande av förslag till detaljplan för del av Orgelpipan 6 mm i stadsdelen Norrmalm (Station City)

PLANBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN ÖSTERSKOG 1:43 M.FL. (GUNNARS TRÅD) I GNOSJÖ KOMMUN

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl.

Beslut om granskning för detaljplan för Norra Tyresö Centrum, etapp 2

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Underlag för planuppdrag

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2011:1193. Kommunstyrelsen

Planuppdrag och beslut om ny inriktning för bostäder och hotell vid Bäverbäcken

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län

Detaljplan för Västlänken, Station Centralen med omgivning, inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Diarienr: S

Skyfallsutredning. Projekt:

S A M R Å D S H A N D L I N G

Upphävande av del av detaljplan för Lindholmshamnen, Götaverken m m och del av detaljplan för område nordost om Pumpgatan inom stadsdelen Lundbyvassen

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 43:14 och 74:1, Viggbyholm

Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Tillägg till planbeskrivning

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Information om Mälarbanans utbyggnad

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Västlänken Bo Larsson, Leif Jendeby, Jennie Midler, Lennart Dage

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349

4. Sammanfattning av diskussion kring styrgruppens roll och arbetsformer samt verksamhetsinriktning 2015 (diskussion).

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck

Förslag till beslut 1. Fastighetskontoret får i uppdrag att ansöka om planbesked för 200 bostäder med mera vid Skanstorget inom stadsdelen Haga.

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

Till: Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg. Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

Transkript:

Det här är en samrådspresentation för två av Västlänkens stationsområden: Station Centralen handläggs av Filip Siewertz och Station Haga som handläggs av Sandra Trzil. Samrådet pågår från den 15 oktober till den 25 november 2014. 1

Välkomna Presentationsrunda 2

Göteborg fortsätter utvecklas även framöver. Enligt prognoser är vi år 2035 ca 680 000 personer som bor i Göteborg, det finns 70-80 000 fler bostäder och lika många fler arbetstillfällen. 3

I stadens trafikstrategi för en nära storstad är målet att det ökade antalet persontransporter som kommer vara aktuellt i framtiden ska ske med kollektivtrafik. För transporter med bil är målet snarast att det ska minska till år 2035. 4

I Göteborgs centrala delar finns plats för staden att utvecklas på centrumnära ytor med motsvarande storlek som ett par Göteborg inom Vallgraven och i nära anslutning till Centralstationen och en av Västlänkens stationer. 5

Västlänken kopplar samman befintliga och kommande pendeltågsstråk i regionen, från norr, öster och söder. På det viset kan pendeltågstrafiken bli effektivare med högre turtäthet och säckbangården i Göteborgs centralstation som idag är ansträngd avlastas med fyra genomgående spår för persontåg. 6

Västlänken är sammanlagt 8 kilometer lång varav 6 kilometer går i tunnel. Cirka två kilometer går i jord och byggs i öppet schakt, det rödmarkerade på bilden. Ungefär fyra kilometer är bergtunnel, det gulmarkerade. Det ingår tre stationslägen, vid Centralen, Haga och Korsvägen. Utöver stationerna finns ett par ställen där tekniska anläggningar och servicetunnlar kommer att synas ovan mark. Där det finns bebyggelse idag går tunneln i berg vilket innebär att inga befintliga byggnader behöver rivas på grund av Västlänken. 7

Utredningar där alternativa lägen har prövats och vägts mot varandra har gjorts tidigare. Trafikverket gjorde en förstudie 2002, 2006 gjordes ett planprogram av staden i samband med att Trafikverket gjorde en järnvägsutredning 2007. I Göteborgs översiktsplan finns Västlänken med och i juni 2014 fick Trafikverket tillåtlighet att bygga järnvägstunneln i det aktuella läget. 8

I Översiktsplanen för Göteborg är Västlänkens korridor, alternativ Haga- Korsvägen via Älvstranden, utpekad som Markreservat för kommunikation, järnväg. Västlänkens korridor ingår i riksintresset för kommunikation enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken. 9

Detaljplaneprocessen börjar med att någon har en idé eller vill genomföra ett projekt. Det första formella steget är att söka planbesked om en ändring av detaljplan krävs för att tillåta den nya markanvändningen. Vid positivt planbesked startar processen med att ta fram en ny detaljplan. Finns det övergripande frågor som behöver belysas görs detta i ett program. I Västlänkens fall var programmet ute på allmänt samråd våren 2006. Därefter tas samrådshandlingar fram och stadens förvaltningar, fastighetsägare, remissinstanser och invånare ges möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. I granskningsskedet sammanställs och bemöts de inkomna sypunkterna och förslaget justeras och förfinas för att skickas ut på ytterligare en remissrunda. Därefter tas antagandehandlingar fram och ett antagandebeslut kan fattas, det enda beslutet som kan överklagas. Efter besvärstiden, tre veckor efter antagandebeslutet, vinner detaljplanen laga kraft. För stationsplanerna är antagandebeslut beräknat till våren 2016. 10

Nu befinner vi oss i samrådsskedet för två av Västlänkens tre stationer, Station Haga och Station Centralen. Parallellt med att staden arbetar fram detaljplaner tar Trafikverket fram en järnvägsplan. Järnvägsplanen behandlar själva järnvägsanläggningen medan detaljplanerna främst fokuserar på stationsområdena ovan mark. 11

Syftet med detaljplanerna är att medge en utbyggnad av Västlänken med tillhörande byggrätter och möjliggöra stadsutveckling i och kring stationslägena. Planerna syftar även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. 12

Under samrådstiden kan du lämna dina synpunkter om stadens utveckling runt stationerna utformning av allmänna platser inom planområden samt utformning av uppgångar och de tekniska anläggningarna ovan markytan 13

Däremot är Västlänkens sträckning fastställd i tidigare beslut likaså stationernas placering inom staden. Även stationernas placering under mark diskuteras inte i detaljplanerna för stationer, då denna kommer att fastställas i detaljplaner för järnvägstunnel som snart ska gå ut på granskning och kommer att möjliggöra fastställelse av järnvägsplanen och byggnation av tunneln. 14

Nu kommer en redovisning av detaljplanen för Station Centralen, belägen vid Göteborgs central direkt norr om Nils Ericson Terminalen. Planområdet är det markerade området i bilden. I närområdet pågår flera stora infrastruktur- och stadsbyggnadsprojekt. Hisingsbron med tillhörande kvarter, Sänkning av Götaleden med överdäckning och bebyggelse ovanpå och en bangårdskoppling som en förlängning av alléstråket över säckbangården till stadsutvecklingsområdet Gullbergsvass. En detaljplan för området mellan Centralens säckbangård och Västlänksstationen är påbörjad och en detaljplan för området som friläggs mellan Nordstan och Götaleden planeras starta under våren 2015. 15

För att säkerställa att utvecklingsprojekten passar väl in i varandra och för att det ska finnas en tydlig gemensam målbild för området pågår parallellt ett stadsutvecklingsprogram för centralenområdet. Det redovisar en övergripande stadsstruktur som ligger till grund för kommande och pågående projekt. Stadsutvecklingsprogrammet är ett dynamiskt dokument som detaljeras och förfinas efter hand planeringen i området fortskrider. 16

I detaljplanen för Station Centralen ingår mittuppgången och den östra uppgången. Det västra uppgångsläget är inte med i detaljplanen eftersom läget på Hisingsbrons kollektivtrafikramp inte var klart när planarbetet påbörjades. Stationen byggs i lera där det inte är möjligt att grundlägga till fast botten. Det gör att stationen ligger nära markytan vilket innebär att rulltrapporna från perrongerna når direkt upp i markplanet med möjlighet att uppleva dagsljus vid uppgångarna. 17

Detaljplanen innefattar utöver de två uppgångarna även byggrätter för mittuppgången vilket också blir en huvudentré från norr till centralstationen, kvarter mellan uppgångarna, en angöringsplats i öster, Bergslagsparken och Bergslagsgatan, en ny huvudgata mot Gullbergsvass. 18

Väster om mittuppgången finns ut- och infart till Nils Ericson Terminalen. Den föreslagna lösningen med separerad in- och utfart är det mest yteffektiva och innebär den bästa funktionen för bussarna. Mellan utfarten och infarten ryms ett kvarter som blir tillräckligt stort för att ge stöd åt gatan och inrymma publika verksamheter i entréplanet. På grund av kvarterets läge på ena sidan av Västlänkstunneln kan tre våningar byggas utan att riskera sättningar i tunneln. 19

Västlänksstationens mittuppgång blir också en ny huvudentré till Centralstationen. Den syns både från norr i Hisingsbrons förlängning och från Gullbergsvass i öster. Entrébyggnaden dockar an till Nils Ericson Terminalen och rulltrapporna är placerade så att ett nytt resenärsstråk mellan den nya huvudentrén i norr och Centralstationen vid Drottningtorget ska kunna utvecklas parallellt med det befintliga stråket genom NET. 20

Mittuppgången ligger på ett entrétorg med plats för handikapparkering, cykelparkering, styr- och ställcyklar, sittplatser och mötesplatser. Synlig dagvattenhantering och inslag av växtlighet finns också med som idéer. Torget kantas i öster av ett kvarter som kan innehålla café, restaurang, resebyrå och andra verksamheter. 21

På grund av belastningsbegränsningar för västlänkstunneln kan kvarteren ovanför perrongerna bli upp till fem våningar och där perrongerna slutat upp till sju våningar. Utöver den östra uppgången som innan Gullbergsvass är fullt kommer vara lågt belastad ingår de här kvarteren i Jernhusens idéer kring utveckling av stationsområdet. De kan innehålla utåtriktade verksamheter i entréplanet, högre upp kan innehållet bli både bostäder, kontor och andra verksamheter som hör hemma i centrum. 22

Den ostligaste delen av planområdet innehåller flera frågor. Här är den tydliga enkla angöringsplatsen för bil med nära koppling till ett nytt mot vid Götaleden och den planerade Bangårdskopplingen. Här ska två spår i tunneln bli fyra i stationen, vilket innebär särskilda förutsättningar för kommande bebyggelse. Ett stort ledningsstråk korsar västlänkstunneln och det är ett första kliv in i Gullbergsvass utvecklingsområde. Här ligger också den västra delen av kombiterminalen, omlastningsterminal mellan tåg och lastbil vilken är riksintresse och kan få en påverkad funktion. 23

Bergslagsbanans stationspark föreslås rustas upp och få en tydlig gestaltningsmässig koppling till det byggnadsminnesförklarade Bergslagsbanans stationshus. Den kan också fungera som en modern stationspark och en liten stadsdelspark för kommande bebyggelse i närområdet. På grund av den låga marknivån och kraven på en högre nivå på färdigt golv i ny bebyggelse föreslår vi en trappning som tar upp nivåskillnaden på ungefär 1,5 meter. Det ger parken en lugnare och mer ombonad karaktär och det blir enklare att spara de befintliga uppväxta träden. 24

Bergslagsgatan blir en ny huvudgata in mot Gullbergsvass. Den är i första hand tänkt för kollektivtrafik, cykel och gång. Biltrafiken planeras främst vara norr och öster om planområdet. Gatan har väl tilltagna mått för att rymma bland annat hållplatser, svängkörfält mot Nils Ericson Terminalen och cykelbanor. 25

Plankarta. Den östra delen finns med i samrådet på grund av flera frågeställningar, bl.a. för att belysa möjligheten att korta Kombiterminalen, bygga på Västlänkens avsmalnande del, tydliggöra yta för angöring vid den östra entrén. Pågående diskussion kring mittuppgångens uttryck, innehåll, storlek och kvaliteter. Bergslagsparken ges planstöd och gestaltas så att den kan fylla en funktion som attraktiv park istället för dagens träd i gräs med korsande gator och parkeringsplatser. 26

Perspektiv från norr. Hisingsbron bakom ryggen, mittuppgången mitt i bild, Jernhusens utvecklingsområde i bakgrunden, Regionens hus till vänster och Shell-tomten till höger. 27

Perspektiv från Bergslagsparken. Regionens hus (Bergslagsbanans stationshus) till höger, mittuppgången i bakgrunden. Befintlig marknivå i parken anpassas till färdigt golv i de nya byggnaderna med hjälp av en trappning (till vänster i bild). 28

Perspektiv österut, vi står under Hisingsbrons ramp till Nils Ericsonsgatan. Infart till NET till höger, cykelcenter till vänster. Huvudgata främst för kollektivtrafik, cykel och gång. 29

Jag heter Sandra Trzil, är planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret och jobbar med detaljplanen för Station Haga. Jag kommer att berätta om innehållet i planförslaget. 30

Station Haga är en av Västlänkens tre underjordiska stationer och ligger i utkanten av Göteborgs stadskärna strax söder om Rosenlundskanalen. Station Haga ökar tillgängligheten till målpunkter inom gång- och cykelavstånd så som stadskärnan, Göteborgs universitet och utbyggnadsområden kring Södra Älvstranden. Dessutom skapas en ny bytespunkt mellan tåg och annan kollektivtrafik framför allt västerut. 31

Den röda linjen visar planområdets avgränsning. Planområdet sträcker sig från Rosenlundskanalen i norr till Vasagatan och Handelshögskolan i söder. I planen ingår Haga Kyrkoplan, delar av Kungsparken och Pusteviksplatsen, en del av Handelshögskolans kvarter samt flera angränsande gator. Hela området är av riksintresse för kulturmiljövård och berättar om Göteborgs utveckling ända från stadens anläggande på 1600-talet. Områdets struktur kvarter, gator, parker - fastställdes i en stadsplan från 1866 och är tydlig än idag. Syftet med detaljplanen är att medge en utbyggnad av Västlänken med tillhörande byggrätter och möjliggöra utveckling av stationsläget Planen syftar även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. 32

Station Haga ligger diagonalt under Haga Kyrkoplan. Plattformar, som är 250 meter långa, sträcker sig mellan Vasagatan i söder och Parkgatan i norr. Uppgångar från plattformarna är placerade i ändarna. I norr leder rulltrappor, trappor och hissar direkt upp till ett övre mellanplan under Alléstråket. Från mellanplanet är det möjligt att välja mellan olika uppgångar på markytan, bland annat på Pusterviksplatsen och i Kungsparken. I söder tar man sig genom ett undre mellanplan till uppgång i hörnet av Vasagatan och Haga Kyrkogata i Handelshögskolans kvarter. Mellan Haga Kyrkoplan och Rosenlund kommer stationen att byggas i öppet schakt i leran. Från strax norr om Hagakyrkan och vidare ligger stationen i berg. 33

Station Haga kommer att ligga djupt under staden. I norr under Allén ligger plattformar cirka 20 meter under markytan. Här blir möjligt att anlägga två mellanplan ovanpå tunneltaket. I södra delen av stationen ligger plattformar cirka 30 meter under Vasagatan. För att station ska fungera krävs omfattande tekniska utrymmen under mark. På ytan syns olika tekniska anläggningar, så som ventilationsschakt, betydligt mindre och så långt som möjligt integreras med uppgångar. 34