2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra till att partierna i Uppsala höjer ambitinsnivån för att värna natur ch miljö. Det är nödvändigt m vi ska klara klimatmålet, den bilgiska mångfalden, hushållningen med ändliga resurser med mera. Det vill säga att nå en hållbar utveckling. Flera kmmuner har visat att man på många mråden kan kmma längre än vad vi hittills har gjrt i Uppsala. Inför valet 2010 genmförde vi en enkät sm tg upp lkala miljöfrågr. Eftersm partierna lämnade så ambitiösa svar ch eftersm gensvaret var strt både hs våra medlemmar ch övriga uppsalabr, så har vi bestämt att återkmma med våra frågr. Svaren kmmer att redvisas på Naturskyddsföreningen Uppsalas hemsida ch spridas på lika vis inför valet. Ni bjuds in till ett möte för ett samtal m vilken lkal plitik sm kan ch bör för att värna natur ch miljö. Mötet kmmer att hållas i slutet av augusti/början av september, vi ber att få återkmma med tid ch plats. Per Hedberg Ordförande i Naturskyddsföreningen Uppsala
A. Grönmråden När Uppsala växer ökar betydelsen av grönmråden, i staden ch i dess närhet. Naturskyddsföreningen anser det vara av str vikt att befintliga grönmråden bevaras i möjligaste mån. Många mråden behöver ckså ett bättre skydd än idag. Det gäller inte minst Årike Fyris, sm vi anser ska bli ett naturreservat enligt förslaget från 2006. Naturskyddsföreningen mtsätter sig de ingrepp i mrådet sm finns på pränt i det senaste förslaget på översiktsplan ch i FÖP, brar över Fyrisån. Åriket är ett histriskt landskap sm måste bevaras i sin helhet för framtiden. Det räcker inte med spridda parker, landskap måste sparas sm stra gröna kilar in mt stadens mitt ch bebyggelse förtätas längs samlade stråk längs kanterna, i brynen mt sådana kilar. Ett sådant mönster för Uppsalas frtsatta utveckling ger ckså det rätta underlaget för spårvagnssystem ch ger de bende lika gd tillgänglighet till kllektivtrafik sm till natur där de br ch arbetar. Bevara Årike Fyris i sin helhet. Satsa på Linnéstigarna, de är unika för Uppsala 1. Vad vill ni göra under den kmmande mandatperiden för att bevara Uppsalas parker ch grönmråden? 2. Vad anser ni är en lämplig mfattning av det kmmunala naturreservatet Årike Fyris? 3. Hur bör Uppsala agerar för att Linnéstigarna ska förklaras sm ett världsarv? 4. Hur ser ni på att bygga brar över Fyrisån vid Ultuna?
B. Cykling Naturskyddsföreningen anser att cyklingen bör öka avsevärt ch att bilåkande bör minska i samma grad. Det spar energi ch mark ch gör det möjligt att i vardagen vistas i naturen. Det ger barnen en bättre möjlighet att utveckla en livsstil med mindre bilberende. Barn ch ungdmar bör i första hand gå eller cykla till sklan, m sträckan understiger rätt till sklbuss ch vägen är tillräckligt säker. Vuxna bör i första hand gå, cykla eller åka med kllektivtrafik till arbete ch studier. Fysiska åtgärder Cykelvägar. Cykelväg till resecentrum från västra sidan ch cykelparkeringshus vid resecentrum. Säkra cykelvägar till sklr. Säkra krsningar. Underhåll ch förbättringar av cykelvägar. Attitydpåverkan Utreda kmmuninnevånarnas hinder för att ta cykel ch att åka kllektivt. Vad sm mtiverar till att cykla ch åka kllektivt. Därefter göra insatser utifrån utredningsresultaten. Kampanjer för att öka cyklandet till kmmunens arbetsplatser ch även till andra arbetsplatser Kampanjer för att öka cykling till sklr. 5. Vad vill ni göra? Beskriv vilka åtgärder ni vill vidta ch i vilken mfattning det ska ske. (t.ex. pengar, km, servicenivåer) 6. Kmmer ni att ge cyklarna utrymme på bilarnas bekstnad för att främja cyklandet? (Där det idag är svårt att få plats med cykelbana)
C. Minskat bilberende Naturskyddsföreningen anser att bilberendet måste ch kan minska avsevärt. Fram till nu har kmmunal planering i allt för hög grad byggt på hur man enklast transprterar sig med bil. Bilberendet påverkas av tillgängligheten till försklr, sklr, fritidsaktiviteter för barn ch unga, service ch affärer. Tillgängligheten är bäst när tjänsterna finns i närheten av bstaden eller längs den väg man färdas på till arbete ch studier. Därnäst ökar kllektivtrafik tillgängligheten. Centrala lägen i staden ökar tillgängligheten. Begränsa externhandel i övrigt Bygg staden med blandade funktiner i varje grannskap. Försklr, låg- ch mellanstadiesklr där människr br, liksm dagligvaruhandel ch återvinningsstatiner. Barn ch ungdmars fritidsaktiviteter ska vara tillgänglig utan bil Bygg spårvagnssystem sm medger att man når i strt sett överallt i staden snabbare än med bil. 7. Vad kmmer ni att göra för att minska bilberendet? D. Kllektivtrafik - buss Kmmunrevisinen visar i sin rapprt Granskning av styrning av stadstrafiken att bussåkandet är betydligt mindre idag än på 80-talet ch att andelen sm åker buss har minskat under 2000- talet. Andelen sm åker bil har ökat. Samtidigt har andra kmmuner lyckats öka bussåkandet rejält. 8. Även m detta är en landstingsfråga, vad vill ni göra för att fler ska åka buss? Särskilt de sm nu åker bil. E. Kllektivtrafik - spårvagn De stra belpp sm i översiktsplanen föreslås användas för bilinfrastrukturen bör mdirigeras för att täcka anläggningskstnader för ett spårvagnssystemet. Bra spårvagnsförbindelser med mgivande kransrter kan ta en större del av kmmunens framtida expansin. För att ta fram denna mfattande systemlösning bör Uppsala samarbeta med andra kmmuner sm har liknande planer. 9. Vad vill ni göra under mandatperiden för att återinföra spårvagnar? 10. Vilket år vill ni återinföra spårvagnstrafik i Uppsala?
F. Byggnader Befintlig bebyggelse måste ställas m för energieffektivisering ch ny bebyggelse måste bli energisnål. Minska energiåtgången i befintliga hus (islering, byta fönster, sätta in värmeväxlare ch värmepumpar etc.) Främja övergång till förnyelsebar energi (slceller, slfångare, bienergi etc.) Bygg passivhus, ch även aktivhus Renvera Uppsalahems hus för att minska energiåtgången Anta en lkal byggnadsstadga, sm föreskriver hur energisnåla byggnader, nya sm gamla, måste vara/göras. 11. Vad vill ni göra för att minska energiförbrukningen i kmmunala fastigheter, Uppsalahems bstäder ch i det övriga fastighetsbeståndet? 12. Vilka styrmedel vill ni använda för att minska energiförbrukningen i nybyggda hus? G. Kldixidmålet för 2020 - en minskning med 40%, d.v.s. med 3 tn per invånare Uppsala ska minska det årliga utsläppet per invånare med 3 tn CO2-utsläpp per persn hemmavid, men ckså 3 tn till sm vi ger upphv till utmlands via imprt ch flygresr. Lika mycket måste vi sedan kunna ta brt till 2050. Transprter står för cirka en tredjedel av de lkala utsläppen av växthusgaser, uppvärmning för cirka en tredjedel samt mat ch knsumtin för den sista tredjedelen. Fjärrvärmeverket i Uppsala har bland de största kldixidutsläppen i landet. 13. Vad vill ni göra för att uppnå denna minskning av kldixidutsläppet under mandatperiden? 14. Vad vill ni göra under närmaste mandatperid för att förbereda inför den ytterligare minskning sm behöver ske 2020-2050? Hur ser ni på: Uttag för elbilar, slpaneler för värme ch elprduktin på kmmunala byggnader sm till exempel Fyrishv, ökad prduktin av bigas? Övriga åtgärder.
H. Långsiktigt hållbara ch ambitiösa beslut Kmmuner sm har kmmit långt i sitt miljöarbete har fta ett brett stöd för sina beslut. Värnandet m naturvärdena förutsätter att kmmunen långsiktigt håller fast vid beslut m hur grönmråden ska bevaras ch skyddas. 15. Hur vill ni gå tillväga för att i högre grad fatta ambitiösa ch blcköverskridande beslut i miljö ch naturfrågr?