Kommunbudget 2017
Kungsbacka kommun Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Kommunbudget, plan 2017 Allians för Kungsbacka Kungsbacka bästa livsplatsen.... 4 Inledning och sammanfattning... 6 Visionen visar vart vi vill... 10 Omvärldsanalys... 11 Så styrs Kungsbacka.... 14 Kommun fullmäktiges prioriterade mål... 16 Inriktningar och direktiv... 20 Resultaträkning och kassaflödesanalys... 22 Balansräkning... 23 Byggnadsnämnden... 24 Fritid & Folkhälsa... 26 Funktionsstöd... 28 Förskola & Grundskola... 30 Gymnasie & Vuxenutbildning... 32 Individ & Familjeomsorg... 34 Kommunfullmäktige.... 36 Kommunrevision... 37 Kommunstyrelsen... 38 Kommunstyrelsen övrigt... 39 Kultur & Turism... 40 Miljö & Hälsoskydd... 42 Teknik skattefinansierad verksamhet... 44 Äldreomsorg.... 46 Service.... 48 Valnämnden... 49 Överförmyndarnämnden... 50 Finans verksamhetskostnader... 51 Avgiftsfinansierad verksamhet... 52 Lokaler och boenden... 54 Lokalplan... 55 Exploateringar... 62 Ekonomistyrningsprinciper... 63 Kommunfullmäktiges beslut 06 11... 66 Kommunbudget Kungsbacka kommun 3
Allians för Kungsbacka - Kungsbacka bästa livsplatsen Skattemedel ska användas effektivt så att vi får ut maximalt per skattekrona. Lika viktigt är att kommunen inte tar på sig en alltför stor låneskuld. Dagens kommuninvånare ska inte belasta morgondagens med ett skuldberg. Kungsbacka är en attraktiv kommun att investera och bo i. Kommunens invånare har en hög utbildningsnivå och är en till stor del jobbpendlande befolkning. Företagarvänlig kommun Kommunen ska driva ett aktivt arbete som underlättar nyetablering av företag. Kungsbacka behöver fler företagare och fler växande företag. Vi behöver fler företag som är framgångsrika både lokalt, regionalt och internationellt. Vi har en bra grund att stå på med många små och mindre företag, som också har den största tillväxtpotentialen. Det kräver att kommunen har ett gott bemötande och underlättar för företagsetableringar. Kungsbacka är en företagarvänlig kommun. Vi arbetar ständigt med att underlätta för företagsetableringar. Vi kan se detta i antalet nya företag i kommunen. Men vi har mycket kvar att göra, vi måste bli snabbare att svara på förfrågningar och vi ska uppfattas som en kommun som har en hög servicegrad till våra företagare och invånare. Goda konkurrensvillkor Väl fungerande marknader och goda konkurrensvillkor är viktigt för att Kungsbacka ska kunna locka till sig nya aktörer. Valfrihetsreformer inom den offentliga sektorn är därför centrala. Mer konkurrens vad gäller utförande och kvalitet, och fler alternativ att välja mellan vad det gäller offentligt finansierade tjänster, är bra för konsumenterna av välfärdstjänster. Vi eftersträvar mindre upphandlingar som underlättar för små och lokala företag att delta i. Vi inför därför en samordnad varudistribution för att även mindre leverantörer ska få en chans att konkurrera på lika villkor. Det är även en stor miljösatsning då koldioxidutsläppen från transporterna beräknas minska med en tredjedel. Kungsbacka växer Kungsbacka fortsätter att utvecklas och växa. Under de kommande åren kommer Björkris etapp 1 och Kolla Parkstad att slutföras. Spaden kommer att sättas i jorden för Väster om Ån, Tölö Ängar etapp 2 och Aranäs stadsdel etapp 3 och 4 i Kungsbacka stad. I Kullavik kommer Sandlyckan att påbörjas. Särö centrum kommer att bli ett spännande nytt tillskott med mindre lägenheter utanför centrum. I alla dessa områden kommer det att bli en blandad bebyggelse bestående av hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Vi har ett behov att bygga fler mindre lägenheter som ettor och tvåor till ung som gammal. Vi försöker också påverka byggbolagen att satsa på trygghetsboende för våra 70-plussare. Åsa station är nu etablerad och genererar redan många resenärer. Översiktsplanen för Åsa är antagen vilket kommer att leda till en kraftig utveckling av bostadsbyggande i Åsa och i de södra delarna av kommunen. En av Sveriges bästa skolkommuner Kungsbacka ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Utbildning är nyckeln för att alla barn ska kunna göra sina egna val och för att lyckas i livet. Vi i Alliansen vill spänna bågen högt och satsar därför på världens viktigaste jobb, läraryrket. Det är en långsiktig satsning som sker under ett antal år där vi kommer att höja lärarlönerna utöver avtal. Vi vill också satsa på kompetensutveckling och karriärtjänster som förste lärare och lektorstjänster. En ny Furulidskola kommer att stå färdig under perioden. Toråsskolan kommer att behöva byggas ut. Fjäråsskolorna räcker inte till för alla barn och behöver moderniseras, vi har nu startat planeringen för detta arbete. Vi har legat efter i utbyggnad av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vi satsar under perioden på att bygga fler boenden och ambitionen är att vi inom två år byggt ikapp efterfrågan så att vi kan erbjuda bra egna eller gemensamma boende för dessa personer. 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun
I den fortsatta utvecklingen av Inlags idrottsområde kommer vi i Alliansen att prioritera en ny simhall. Det är en viktig satsning på ungdomsidrotten och på friskvård och folkhälsa. Fria resor I årets budget kommer vi att införa fria resor för pensionärer inom kommunen under lågtrafik. Detta har efterfrågats starkt av våra äldre. Vi tar också ett första steg för att alla våra ungdomar ska få busskort. Vi startar med att ge gymnasieeleverna busskort för att de ska välja kollektivtrafik och därmed etablera goda resvanor redan från början för miljöns skull. När ekonomin sedan tillåter ska vi pröva att också ge elever i grundskolan från årskurs 6 och uppåt tillgång till busskort. Vi ser också över reglerna och utreder så att de elever som väljer en friskola eller bor i växelvisboende ska få tillgång till busskort. Gymnasie och Vuxenutbildning får möjligheten att fortsätta sitt arbete med ungdomsjobben och att utöka feriearbeten under sommarperioden. Tjolöholmsstiftelsen kommer utöver det årliga driftsbidraget att mot kommunal borgen göra nödvändiga reparationer på magasinet. Det har under året skett en utredning kring magasinets bevarande och framtida användning. Trygghet för ensamkommande barn Kungsbacka ska fortsatt ta emot flyktingar enligt det avtal som vi har med Länsstyrelsen och migrationsverket. Kungsbacka har goda möjligheter att ta emot människor som har flytt och vill bosätta sig här. Vi är en av de kommuner som bygger flest bostäder och vi har en bra arbetsmarknad. Vi ser att Kungsbacka har haft ett bra mottagande och lyckats med att snabbt få ut människor i egen försörjning. De ensamkommande barn som vi tar emot ska kunna få en trygg uppväxt och en god utbildning som alla våra andra barn. Vi räknar med att under /15 få det uppdrag, som Alliansen givit angående hyrcyklar genomfört, så att det blir möjligt att få ett gemensamt system för Regionen. Kattegattleden kommer att invigas under där kommunen har bidragit med att satsa investerings- och arrendemedel för denna led. Under det kommande året kommer parkeringsnormen att ses över så att den anpassas till dagens samhälle och provas i varje nytt byggprojekt. Attraktiv arbetsgivare Kungsbacka är en attraktiv arbetsgivare. Det är genom våra medarbetare och anställda som vi som kommun lämnar en hög service och god kvalitet på alla våra tjänster. Vi ser till att det finns karriärmöjligheter och kompetensutveckling. Arbetar man i Kungsbacka ska man trivas och det ska vara roligt att gå till jobbet. Vill man arbeta heltid ska man få den möjligheten men om man vill arbeta deltid ska detta också vara möjligt. Vi vill att kommunen aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering, eller jämtegrering, som är en strategi för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att förhållanden och villkor för både kvinnor och män ska synliggöras. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Utbyggt bredband Allt fler tjänster i samhället blir digitala och det kräver att företag och hushåll kan ta del av dessa. Det handlar om att ha en fungerande vardag. Att kunna göra ärenden, affärer, hålla kontakt med vänner och familj, helt enkelt uttrycka sin åsikt eller kommentera samhällshändelser. När det gäller företag handlar det om att kunna driva och utveckla sin verksamhet. Vi satsar därför på en bredbandsutbyggnad i kommunen. Per Ödman Ulrika Landergren Fredrik Hansson Larry Söder moderaterna folkpartiet liberalerna centerpartiet kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5
Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar till att förstärka efterfrågan. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,0 procent i mars. Inflationstakten enligt konsumentprisindex Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket har inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Under förutsättning att hushållens sparande reduceras och konsumtionsutgifterna ökar, bidrar detta ytterligare till den svenska ekonomins tillväxt. Sysselsättningen ökar Sysselsättningen fortsätter att öka vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Under beräknas ökningen bli begränsad men framöver kan man se en mer påtaglig förbättring och arbetslösheten minskar. Inflationstakten enligt konsumentprisindex. Inflationstakten var minus 0,6 procent i mars, vilket är en nedgång från februari då den var minus 0,2 procent. Från februari till mars var konsumentpriserna i genomsnitt oförändrade. Under motsvarande period förra året var månadsförändringen 0,4 procent. Skatteunderlagets tillväxt begränsas Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent och beräknas tillväxten uppgå till 2,1 procent. Årets resultat När ramberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 30,3 miljoner. För och 2017 är resultatet beräknat till 40,4 miljoner respektive 46,5 miljoner. I ramarna finns ett anslag för oförutsedda kostnader på 20 miljoner per år. 6 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning För Kungsbackas del bedöms god ekonomisk hushållning med utgångspunkt i att målen ska vara uppfyllda eller att ansträngningar gjorts för att nå dem och att mätningarna visar att vi är på rätt väg. Dessutom ska nämnderna inte ha överskridit sina tilldelade ramar. Ramberäkning Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade med 1 procent, lönekostnaderna är uppräknade med 2,5 procent och köpta tjänster är uppräknade med 1,9 procent. Volymtillskott är inlagt med 42 procent av den prognostiserade befolkningsökningen. Utöver dessa generella uppräkningar har följande justeringar gjorts för nämnder och styrelser: Samordningsförbundet som finns inom Gymnasie & Vuxenutbildning, har fått en ram på 1,2 miljoner kronor. Kommunstyrelsens projekt Dator som tjänst är slutfört och ramen för detta är borttagen. Miljö & Hälsoskydd har fått en utökad ram med 1,6 miljoner för att klara att utföra de inspektioner som de är ålagda att göra. Ett centralt löneanslag finns som räcker till löneökningar upp till 2,5 procent. Allt däröver får tas inom respektive nämnds ram. Som särskilt anslag finns utrymme för utökade löner för lärare med flera, på 16 miljoner kronor (12 miljoner effektivt ). 27,5 miljoner ligger centralt som ska täcka verksamhetskostnaderna inom funktionsstöd för nya boenden. 47,9 miljoner finns reserverat för utökade hyreskostnader för de lokaler som är budgeterade inom samtliga områden. 20 miljoner finns i anslaget för oförutsett. Ramen för Valnämnden är anpassad till att det inte är valår. Överförmyndarnämndens ram är utökad med 1 miljon kronor. Ramen för Service är ökad med 2 miljoner för införande av samordnad varudistribution samt med 2 miljoner som avser ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Dessutom är en ramjustering gjord av nuvarande budget för bostadsanpassningsbidrag med 5 781 tkr från Kommunstyrelsen till Service. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning har fått 3,5 miljoner för feriearbeten och ungdomsjobb. 13,5 miljoner satsas på busskort till gymnasieelever och pensionärer. Ökat bidrag till Innerstadsbolaget med 200 000 kronor från 600 000 kronor till 800 000 kronor budgeteras på Kommunstyrelsen övrigt. Löneökningar I ramberäkningarna har ett utrymme schablonmässigt lagts in utifrån det ekonomiska utrymme som finns för kommunen som helhet. Detta utrymme har ingen koppling till resultatet av löneöversynen. Vi följer SKL:s rekommendation om personalomkostnadspålägg. Totalram Nämnderna får en totalram av fullmäktige. Inom den ska fullmäktiges prioriterade mål uppfyllas samt de lagar och regler som nämnden har att följa. Nämnder har skyldighet att omdisponera för att klara detta. Extra ramtilldelning utöver det som är uppräknat ovan fås endast för nya hyror som budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Läs mer om vilka övriga styrprinciper som gäller i slutet av budgetdokumentet. Övriga förutsättningar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymtilldelningen. Det är samma prognos som använts vid beräkning av skatter och statsbidrag. Övriga beräkningsgrunder är ränta på nyupplåning som är satt till 2,5 procent. Räntan som används för beräkning av interna räntor på investeringar för är 2,5 procent. Kommunbudget Kungsbacka kommun 7
Driftramar Driftramarna är justerade med volymer och priser, utöver detta har några nämnder fått tillägg eller avdrag till sin ram. För mer information om vad tillägget avser, se föregående stycke. Taxor och avgifter För de taxor som har en indexklausul i sin konstruktion räknas de upp utan beslut i fullmäktige. Övriga taxejusteringar tas i separata beslut. En samlad bild över samtliga taxor kommer att finnas på kommunens hemsida. Skatter och statsbidrag Skattesatsen föreslås vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas egen befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på Cirkulär nr 17. Även fastighetsavgiften inkluderas i nedanstående tabell. Driftramar, Tkr Byggnadsnämnden 15 264 15 361 Fritid & Folkhälsa 112 263 113 059 Funktionsstöd 344 505 352 630 Förskola & Grundskola 1 627 903 1 643 770 Gymnasie & Vuxenutbildning 405 354 407 397 Individ & Familjeomsorg 184 758 187 168 Kommunfullmäktige 2 585 2 592 Kommunrevision 2 292 2 331 Kommunstyrelsen 112 541 111 299 Kommunstyrelsen övrigt 134 186 138 070 Kultur & Turism 62 810 63 454 Miljö & Hälsoskydd 9 981 10 043 Teknik, skattefinansierat 107 655 113 381 Valnämnden 181 182 Äldreomsorg 740 037 752 671 Överförmyndarnämnden 2 320 2 327 Service 15 641 25 519 Finans verksamhet 158 715 267 158 Summa ekonomisk ram 4 038 991 4 208 414 Skatter och statsbidrag, Miljoner Bokslut 2013 Prognos 2017 Skatteintäkter 3 609 3 738 3 940 4 143 4 358 Inkomstutjämning 29-2 -9-5 -6 Kostnadsutjämning 65 62 66 67 67 Regleringspost 35 18 7-16 -38 Strukturbidrag 8 8 8 8 LSS-utjämning -60-50 -51-52 -52 Fastighetsavgift 131 133 141 141 141 Summa 3 810 3 907 4 103 4 286 4 477 Procentuell förändring 5,4 2,5 5,5 4,5 4,5 Befolkningsprognos En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsens förvaltning i februari. Prognosen är något nedreviderat jämfört tidigare prognos med cirka 300 personer färre per år. Förändringen ligger till största delen i åldersgruppen 19-64 år. 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Befolkningsprognos, antal Ålder 2013 2017 2018 0 793 859 870 886 904 921 1 3 2 973 2 865 2 914 2 974 3 073 3 121 4-5 2 224 2 320 2 235 2 156 2 143 2 189 6 1 099 1 103 1 193 1 200 1 110 1 121 7-9 3 467 3 457 3 445 3 475 3 577 3 586 10-15 6 198 6 414 6 668 6 895 7 030 7 054 16-18 2 968 2 876 2 886 2 921 2 997 3 222 19-64 43 068 43 388 43 605 43 975 44 365 44 644 65-69 4 899 4 756 4 612 4 452 4 302 4 179 70-74 3 763 4 047 4 261 4 496 4 567 4 655 75-79 2 570 2 722 2 941 3 013 3 215 3 442 80-84 1 646 1 749 1 782 1 933 2 061 2 180 85-89 1 093 1 093 1 133 1 141 1 178 1 191 90-w 629 657 675 715 727 767 Summa 77 390 78 306 79 218 80 232 81 250 82 271 Investeringar Investeringsnivån för är 304 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar samt övriga investeringar. Löpande och övriga investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt längre fram i dokumentet. Lokaler har ett eget avsnitt liksom exploateringsverksamheten som redovisas för sig. Det är endast och som kan igångsättas utan ytterligare beslut. åren 2017 till 2019 ska bearbetas vidare i nästa budgetarbete. I denna budget är det med som en inriktning och är inte specificerade ytterligare. Lokalinvesteringar Eftersom Kungsbacka är en växande kommun krävs en god planering för att ha lokaler för den ökande befolkningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott får månadsvis rapporter om hur lokalinvesteringarna fortlöper och hur de anpassas till nya bostadsområden. Investering i exploateringsområden För kommer investeringar som görs i våra exploateringsområden att ge ett inkomstöverskott på 112 miljoner. En tydligare redovisning av exploateringsbudgeten finns längre fram i detta dokument. Skulder Låneskulden kommer med denna budget att öka till 2,3 miljarder vid utgången av 2017. Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats 2017. Noteras bör att 2017 är ett planeringsår och dessa investeringar måste noga analyseras vid nästa budgetarbete. Låneskuld hos kreditinstitut i miljoner kronor Bokslut 2013 Prognos 2017 Låneskuld 650 950 980 1 290 2 305 Utöver skulden hos kreditinstituten så har kommunen en skuld till nuvarande och före detta anställda i form av en pensionsskuld. Denna skuld ökar inte nämnvärt under perioden. Pensionsskuld i miljoner kronor Bokslut 2013 Prognos 2017 Pensionsskuld 1 842 1 804 1 801 1 815 1 833 Soliditet Bokslut 2013 Prognos 2017 Soliditet 23,3% 23% 23% 22% 19% Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultatet, dels tillgångsökningen. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna medel till största delen om inte soliditeten ska försämras. Det finansiella målet vi har innebär att soliditeten inte ska vara lägre än vad den var tre år tidigare. Det uppfylls inte riktigt med den investeringsnivå som nu är budgeterad. Miljoner 2017-2019 Lokalinvesteringar 469 193 366 1 717 Löpande årliga 59 63 64 200 Övriga investeringar 195 117 117 283 Exploateringsinvesteringar -68-112 27 56 Avgiftsfinansierad verksamhet 105 43 41 120 Summa 760 304 615 2 376 Kommunbudget Kungsbacka kommun 9
Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.
Omvärldsanalys Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020? Varför vi gör en omvärldsanalys En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser. I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt beslut kan vara en drivkraft. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Kommunbudget Kungsbacka kommun 11
Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål. 1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar. 2. Kraven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet. 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag. 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om. 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen. 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar. 9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster. 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor. 12. Det ideella engagemanget ökar. 13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare. 14. Kraven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar. En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se 12 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Vad är en trend? En trend är en förändring i omvärlden som man tror kommer att bestå under en tid och som påverkar vårt samhälle.
Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 16 prioriterade mål inför budgetperioden. Se sidorna 16 19. Kommunfullmäktiges inriktningar Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om två inriktningar som ska gälla för budgetperioden. Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns på sidan 20. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006 04 27 Mål för bostadsbyggande, antagen 2009 12 08 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 Policy för konkurrensprövning, antagen 2010-11-03 Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för och planen för. Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges inriktning Kommunfullmäktiges Direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas inriktning Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget Kungsbacka kommun 15
Kommunfullmäktiges prioriterade mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden
Demokratiska mål Folkhälsomål Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall 2013 2017 45 48 49 50 Hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall 2013 2017 8,1 8,1 8,2 8,2 Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall 2013 2017 60 61 62 63 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande Utfall 2013 2017 71 72 73 75 Mätning: Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet Utfall 2013 2017 69 70 72 75 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen var tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2013 2017 87% 88% 89% 90% Mätning tobak: Luppen var tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2013 2017 90% 92% 93% 95% Mätning narkotika: Luppen var tredje år, däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2013 2017 86% 86% 86% 87% Vi vet att utfallet i ungdomsenkäten visar högre resultat än i Luppen. Skillnaden är att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Detta har vi med i värdering av måluppfyllelse för de år som endast ungdomsenkäten genomförs. Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Utfall 2013 2017 66 66 67 68 Kommunbudget Kungsbacka kommun 17
Samhällsutvecklings- och miljömål Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Utfall 2013 2017 63 67 68 69 Minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall 2013 2017 2,5% 2,5% 2,4% 2,3% Mätning: Andel hushåll med långvarigt* försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Utfall 2013 2017 47% 46% 45% 44% *Långvarigt försörjningsstöd avser över 10 månader. Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik, pendeltåg och Blå Express. Utfall 2013 2017 7 100 7 500 7 700 8 000 Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Äldreomsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall 2013 2017 17% 27% 30% 35% Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Utfall 2013 2017 32% 20% 10% 0% Under kommer tjänstemän att arbeta för att ta fram ytterligare en mätning för detta mål. I den mätningen är det tänkt att vi ska utgå från Miljöstyrningsrådets hållbarhetskriterier. Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall 2013 2017-6,5% -7,5% -7,5% -7,5% Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Utfall 2013 2017 171 160 155 150 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Utbildningsmål Bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Utfall 2012 2017 22* 20 17 15 *Avser utfall 2012. Utfall 2013 redovisas under våren. Mätning: Andel heltid Utfall 2013 2017 68% 74% 77% 80% Mätning: Timavlönade omräknat till heltid Utfall 2013 2017 539 450 400 350 Finansiella mål Mätning: Genomsnittligt meritvärde* i årskurs nio. Utfall 2013 2017 219,7 222 224 226 * Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen. Utfall 2013 2017 86% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Utfall 2013 2017 * 100% 100% 100% * Utfall saknas då första kullen som kan få en gymnasieexamen går ut Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år. Utfall 2013 2017 89% 90% 90% 90% Kompetensförsörjningsmål Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall 2013 2017 2,5% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod om tre år vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall 2013 2017 23,3% 23,3% 23,3% 23,3% Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: MMI, Motiverad Medarbetar Index Utfall 2012 2017 7,3 * 7,6 * * utfall 2012, mätning sker bara varannat år så utfall 2013 saknas. Mätning: Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Utfall 2012 2017 113* 116 118 120 * avser utfall 2012. Utfall 2013 redovisas under våren. Kommunbudget Kungsbacka kommun 19
Ett av kommunfullmäktiges direktiv handlar om hur nämnderna ska organisera arbetet med invånardialog. Inriktningar och direktiv 20 Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalitet erhålls, samt att kvaliteten går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och den kommunala servicen. Kommunbudget Kungsbacka kommun Direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra politiker styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Tillgänglighet av handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Invånardialog Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till kommunstyrelsen. Försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och Gymnasie & Vuxenutbildning.
Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkning miljoner Bokslut 2012 Bokslut 2013 2017 Avskrivningar -190,4-216,4-226,4-247,4-256,7-256,7 Summa verksamhetens nettokostnader -3 465,6-3 537,8-3 836,9-4 039,0-4 208,4-4 376,8 Skatteintäkter 3 431,6 3 609,0 3 721,0 3 940,1 4 142,5 4 357,8 Generella statsbidrag 184,3 200,8 167,6 162,4 143,8 119,6 Finansiella intäkter 16,1 10,4 14,0 10,0 10,0 10,0 Finansiella kostnader -41,6-39,5-53,1-43,2-47,5-64,2 Diskonteringsräntan pensionsskulden -147,0 Årets resultat 124,9 95,8 12,5 30,3 40,4 46,5 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 3,5% 2,5% 0,3% 0,7% 0,9% 1,0% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Nettokostnadsutveckling 0,8% 2,1% 8,5% 5,3% 4,2% 4,0% Ökning av skatt + statsbidrag 1,8% 5,4% 2,1% 5,0% 4,5% 4,5% Nettokostnadernas andel av skatt + statsbidrag 96% 92% 98% 98% 97% 97% Finansnettots andel av skatt + statsbidrag 1% 1% 1% 1% 1% 1% Summa använda skattemedel 97% 93% 99% 99% 98% 98% Kassaflödesanalys miljoner Bokslut 2012 Bokslut 2013 2017 Medel från verksamheten Årets resultat 124,9 95,8 12,5 30,3 40,4 46,5 Avskrivningar 190,4 216,4 226,4 247,4 256,7 256,7 Ej likvidpåverkande poster 21,6 156,3 11,1-2,5 13,5 18,8 Förändring omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 29,8-43,4-11,1 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsnetto 366,7 425,1 238,9 275,2 310,6 322,0 Medel från investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -370,0-477,8-515,0-193,2-366,5-1074,0 Löpande -59,1-62,5-64,1-64,9 Övriga -98,9-117,2-116,8-127,1 Exploateringar 67,6 111,9-26,5-13,5 Avgiftsfinansierad verksamhet -58,7-43,0-40,9-55,9 Investeringsbidrag 16,9 111,8 Förändring av finansiella anläggnings tillgångar 0,1 6,9 Investeringsnetto -353,0-359,1-664,0-304,0-614,8-1 335,4 Medel från finansiella transaktioner Amortering Nyupplåning 250,0 0,0 425,0 30,0 310,0 1015,0 Förändring långfristiga fordringar -16,3-0,7 Finansnetto 233,7-0,7 425,0 30,0 310,0 1 015,0 Förändring av likvida medel 247,4 65,3-0,1 1,1 5,9 1,6 22 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Balansräkning Balansräkning miljoner Tillgångar Bokslut 2012 Bokslut 2013 2017 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 2 877,7 3 113,0 3 550,6 3 779,0 4 137,1 5 215,7 Maskiner och inventarier 343,5 358,1 358,1 358,1 358,1 358,1 Summa materiella anläggningstillgångar 3 221,2 3 471,1 3 908,7 4 137,1 4 495,2 5 573,8 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter 68,2 61,3 61,3 61,3 61,3 61,3 Bidrag till statlig infrastruktur, Åsa station 33,6 32,2 32,2 32,2 32,2 32,2 Långfristiga fordringar 14,3 13,7 13,7 13,7 13,7 13,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 116,1 107,1 107,1 107,1 107,1 107,1 Omsättningstillgångar Förråd 3,7 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 Exploateringsområden 16,9 38,0 38,0 38,0 38,0 38,0 Kortfristiga fordringar 400,2 363,4 363,4 363,4 363,4 363,4 Placeringar 305,5 305,4 305,4 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 110,2 246,5 246,4 242,6 248,5 250,1 Summa omsättningstillgångar 836,5 957,6 957,5 648,4 654,3 655,8 Summa tillgångar 4 173,8 4 535,9 4 973,4 4 892,6 5 256,6 6 336,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 843,4 968,2 1 057,4 1 094,7 1 125,0 1 165,4 Årets resultat 124,9 95,8 12,5 30,3 40,4 46,5 Förändring EK (räddningstjförb) -6,6 Summa eget kapital 968,2 1 057,4 1 070,0 1 125,0 1 165,4 1 211,9 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inklusive löneskatt 1 688,8 1 842,0 1 842,0 1 801,2 1 814,7 1 833,5 Övriga avsättningar 44,8 16,8 16,8 16,8 16,8 16,8 Långfristiga skulder 650,0 650,0 1 075,0 980,0 1 290,0 2 305,0 Investeringsinkomster som periodiseras 115,2 227,1 227,1 227,1 227,1 227,1 Kortfristiga skulder 706,7 742,6 742,6 742,6 742,6 742,6 Summa skulder 3 205,6 3 478,4 3 903,4 3 767,6 4 091,1 5 124,9 Summa skulder och eget kapital 4 173,8 4 535,9 4 973,4 4 892,6 5 256,6 6 336,8 Soliditet 23,2% 23,3% 21,5% 23% 22% 19% Kommunbudget Kungsbacka kommun 23
Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen, PBL. Byggnadsnämnden har följande lagstadgade arbetsuppgifter: detaljplaner, fastighetsbildning och mätningstekniska frågor samt bygglovsprövning och tillsyn av byggnadsverksamheten.
Driftsbudget Tkr Bokslut 2013 Grundram 14 956 13 555 14 524 14 926 Kapitalkostnader 458 425 338 328 Övrigt, avdrag eller tillägg 968 402 107 Summa driftram 15 414 14 948 15 264 15 361 Specifikation av övrigt Löner 2013, Index SE, Kba direkt, verks.syst IT,ramjusteringar nämnder 968 402 107 Övrig förändring 0 0 0 Summa 968 402 107 Investeringar Tkr 2017 19 Löpande investeringar 176 363 175 525 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån Byggnadsnämndens andel av enhetskostnaden per invånare inom infrastruktur och skydd. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Så här fördelades bruttokostnaderna 2013 & Byggs verksamhet kostade 35 miljoner kronor under 2013. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 3% Kartavdelningen 24% Gemensam verksamhet 21% avdelningen 13% Administration 16% Bygglov 23% Kommunbudget Kungsbacka kommun 25
Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att planera, bygga och aktivt driva idrotts-, frilufts- och idrottsanläggningar. Nämndens uppgift är att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle, och att uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälsobefrämjande, förebyggande och fostrande verksamhet. Så här fördelades bruttokostnaderna 2013 Fritids & Folkhälsas verksamhet kostade 137 miljoner kronor under 2013. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 1% Fritidsgårdsverksamhet 13% Folkhälsa 4% Allmän fritidsverksamhet 9% Gemensam verksamhet 8% Fritidsanläggningar 65% 26 Kommunbudget Kungsbacka kommun
Driftsbudget Tkr Bokslut 2013 Grundram 93 510 87 534 94 137 97 137 Kapitalkostnader 11 361 11 878 15 126 15 126 Övrigt, avdrag eller tillägg 6 560 3 000 796 Summa driftram 104 871 105 972 112 263 113 059 Specifikation av övrigt Löner 2013, Index SE, verks.syst IT,ramjusteringar nämnder 6 560 2 350 796 Övrig förändring 0 650 0 Summa 6 560 3 000 796 Investeringar Tkr 2017 19 Löpande investeringar 8 560 9 160 10 840 30 660 Övriga investeringar Skatepark 9 000 Motocross och trialbana, 10% finansiering 1 000 Tingbergsvallen 5 000 5 000 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000 Kollaskolan, inventarier fritidsgård 500 Inventarier Omklädning och klubbutrymme Rydet IP 200 Inventarier Onsala idrottshall 1 000 Inventarier Hede/Voxlöv fritidsgård 500 Inventarier fd. Kyrkbyskolan 1 500 Ängås omkl.rum och klubbhus 19 265 Malevik, omklädningsrum 9 000 Malevik konstgräsplan 6 000 Summa 36 265 9 000 5 200 10 500 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Fritid. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar: Nämnden har fått 650 000 kronor för hyra omklädningsrum i Kullaviks idrottsområde samt 450 000 kronor för konstgräs Malevikskolan. Kommunbudget Kungsbacka kommun 27