Kommunbudget

Transkript

1 Kommunbudget 2016

2 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Sofia Sabel Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun

3 Kommunbudget, plan 2016 Kungsbacka är fantastiskt vi i Alliansen fortsätter att utveckla en redan bra kommun Inledning och sammanfattning... 6 Visionen visar vart vi vill Omvärldsanalys Så styrs Kungsbacka Kommun fullmäktiges prioriterade mål Inriktningar och direktiv Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Teknik skattefinansierad verksamhet Äldreomsorg Service Valnämnden Överförmyndarnämnden Finans övrigt Avgiftsfinansierad verksamhet Lokaler och boenden Lokalinvesteringar Inhyrda boenden och lokaler Exploateringar Ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut Kommunbudget Kungsbacka kommun 3

4 Kungsbacka är fantastiskt vi i Alliansen fortsätter att utveckla en redan bra kommun med utblick 16 Kungsbacka kommun fortsätter att utvecklas, trots att den ekonomiska oron ute i Europa kommit närmare oss än tidigare. Alliansen har fortsatt höga ambitioner att låta bygga bostäder med varierade upplåtelseformer dvs hyresrätter, bostadsrätter och villor. Vi vill fortsatt främst satsa på Kungsbacka stad, för att få en kraftfull stadsutveckling i den centrala staden. Ett led i byggandet av staden, är att vi under planperioden räknar med att få en bättre sammanlänkning av de östra och västra delarna, genom en övergång vid stationen och vid Hede station. Åsa station kommer att stå klar inför den nya tidtabellen för. Vår uppfattning är att tågstationen och den nya översiktsplanen kommer att leda till en bra utveckling av den södra kommundelen när det gäller såväl bostäder som företagsetableringar. Hede station kommer att bli ett viktigt nav för framtiden i och med perrongförlängning, ny cirkulationsplats och pendelparkering på den östra sidan av järnvägen. Båda dessa satsningar gör att fler kommer att kunna åka kollektivt. I ambitionen att leverera Sveriges bästa skola kommer vi att satsa på förstelärare och lektorstjänster. Vi tror att de goda pedagogerna är den viktigaste ingrediensen för att skapa en bra och trygg skolgång för den nya generationen. Vi ser gärna att Kungsbacka kan bli ett säte för en experimentskola som utvecklar nyexaminerade lärare. Vi fortsätter att bygga nya skolor och förskolor. Det blir en ny skola i Furulid och ytterligare en skola i Vallda under perioden. Fjärås skolor och centrumskolorna kommer att utredas för ett senare beslut. Under perioden bygger vi 22 nya förskoleavdelningar. En viktig del när det gäller byggnationen är gruppbostäder för funktionshindrade. Vår ambition är att vi under den kommande perioden skall vara i takt när det gäller behovet. Inom den sociala sektorn har vi i årets budget satsat på att Individ och familjeomsorg skall få en budget som inte kräver tilläggsanslag under pågående budgetår. Vi tar bort 80/20 regeln för IFO. Vi ser investeringsbudgeten som en rambudget och går ifrån att ange varje objekt för sig. eringen för utvecklingen av Inlags idrottsområde fortsätter men genomförandet kommer att ske efter denna planperiod. Nybyggnation av idrottshallar och utbyggnad av simhallen är prioriterade objekt. Alliansen tycker att det är mycket viktigt att kunna erbjuda barn och ungdomar en aktiv fritid i ändamålsenliga lokaler och att stödja föreningslivets ideella insatser. Möjligheten till alternativ finansiering av lokaler ska utredas vidare. Utvecklingen med att ytterligare jämställa bidragen mellan idrottande flickor och pojkar fortsätter. Översynen av stödet till de kommunala ridskolornas ungdomsverksamhet är där en viktig del. Tjolöholm har under varit föremål för många diskussioner. Genom att magasinet nu är tillgängligt har en utredning startats som genomförs med Tjolöholmstiftelsen och Kungsbacka kommun som partners. I årets 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun

5 budget har Tjolöholmstiftelsen fått en uppräkning och vi ser en fortsatt positiv utveckling för Tjolöholm. Under skrev Kungsbacka ett tillfälligt avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 15 fler flyktingar. Arbetet med att integrera våra nyanlända kommuninvånare i vårt samhälle kommer att fortsätta med hög kvalitet. Kungsbacka är en företagarvänlig kommun. Det pågår ett metodiskt arbete för att nå ut med detta budskap till våra företagare. Under nästa år kommer vi att intensifiera vårt externa arbete mot våra företagare, men även följa upp det arbete och den utbildning som gjorts internt. Vi satsar också på att skolans arbete mot företagare, som varit en växande del under många år, skall föras ut till våra medborgare/ företagare. Vi har ett ständigt ökande antal nyföretagare och ett ökande antal företag totalt i kommunen. Inom miljöområdet ser vi att stora miljövinster kan göras med en gemensam samordnad varudistribution. Vi minimerar antalet transporter till kommunens olika verksamheter och möjliggör för fler företag att delta i kommunens upphandlingar. Det innebär att andelen närproducerade livsmedel i våra kök kommer öka. Kommunens fordon ska främst drivas med förnyelsebara drivmedel och ge minsta möjliga negativa miljöpåverkan vilket tydliggörs i kommunens fordonspolicy. Våra ungdomar som har lämnat skolan går antingen vidare till studier eller arbete. Vi har en fortsatt hög ambition att alla ungdomar ska erbjudas studier, praktik eller ungdomsjobb. Vi inför nu också ungdomslöner inom kommunen som kommer att ge fler ungdomar möjligheten att både jobba och utbilda sig inom kommunens alla verksamheter. Inga ungdomar ska behöva leva på bidrag utan vi ska kunna erbjuda alternativ. Invånardialogen, som skall vara en naturlig del av vårt arbete inför beslut, räknar vi med skall genomföras inom de flesta verksamhetsområden under de kommande åren. Kungsbacka skall vara en bra arbetsgivare. Därför är det väsentligt att vi skall erbjuda heltid/deltid till de medarbetare som så önskar. I årets budget har vi infört några nya direktiv från kommunfullmäktige: Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: Enklare vardag för privatpersoner och företag Öppnare förvaltning som stödjer inflytande, innovation och delaktighet Smartare förvaltning som ger högre kvaliteter och effektivitet i verksamheten Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Per Ödman Ulrika Landergren Fredrik Hansson Larry Söder moderaterna folkpartiet liberalerna centerpartiet kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5

6 Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Enligt Ekonomirapporten från april från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser man stora demografiska utmaningar framför sig. SKL tror även att kommunsektorn får förhållandevis goda intäkter framöver. Sverige står sig ganska väl i ett internationellt perspektiv trots att vi inte kan hoppas på någon större tillväxt för exportsektorn de närmaste åren. Men de svenska hushållen är förhållandevis förmögna med en hög sparkvot och en god inkomstutveckling samt låga räntenivåer. Arbetslösheten förväntas minska under, men ligger på en hög nivå. Räntorna förväntas ligga kvar till en bit in i. Inflationstakten är för tillfället negativ, mars, men förväntas stiga till strax över 1 procent. Inflationstakten enligt konsumentprisindex Årets resultat När ramberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 12,5 miljoner. För och 2016 är resultatet beräknat till 0 respektive 8 miljoner. Ramberäkning Ramkompensation lämnas för volymtillväxt som är baserad på den gemensamma befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen finns redovisad lite längre fram här i budgetdokumentet. I budgetförslaget är avsatt kostnader för ökade löner. De avsatta medlen finns centralt och kommer att hanteras av POU som till vissa delar hanterar medlen utifrån en personalpolitisk strategi. I budgetdokumentet finns en redovisning över varje nämnds driftramar och investeringar. En särskild notering har gjorts för de som fått avdrag eller tillägg till ramen utöver ovanstående. Det kan vara medel som varit avsedda för en viss tid och nu upphör, eller tillägg/avdrag av andra anledningar. Förklaring finns på respektive sida. Övriga förutsättningar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymtilldelningen. Det är samma prognos som använts vid beräkning av skatter och statsbidrag. Övriga beräkningsgrunder är ränta på nyupplåning som är satt till 2,5 procent. Räntan som används för beräkning av interna räntor på investeringar för är också 2,5 procent. 6 Kommunbudget Kungsbacka kommun

7 Driftsramar Nämnder Tillägg/ avdrag Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden Äldreomsorg Överförmyndarnämnden Service Finans verksamhet Summa ekonomisk ram Driftsramarna är justerade med volymer och priser, utöver detta har några nämnder fått tillägg eller avdrag till sin ram. För mer information om vad tillägget eller avdraget avser, se respektive nämnds sida. Taxor och avgifter För de taxor som har en indexklausul i sin konstruktion räknas de upp utan vidare beslut i fullmäktige. Här redovisas endast de som inte har en sådan konstruktion. De taxor/avgifter som skall förändras är följande: Fritid Översyn av taxor och avgifter för simhallarna. Årskort, engångsavgift och klippkort. Höjning föreslås till max 5 procent. Hyra av ishall vecka Från timtaxa till ett fast veckopris på kronor per vecka. Logi, övernattning på golv per natt höjs från 30 till 35 kronor per person och natt. Utöver ovanstående förändringar finns fyra taxor som beslutas i särskild ordning. Vatten och avlopp en höjning av förbrukningsavgiften är föreslagen. Funktionsstöd och Äldreomsorgen har nya taxor som avser en förändring i avgiftssystemet. Miljö- och hälsa höjning av timpriserna Kommunbudget Kungsbacka kommun 7

8 Skatter och statsbidrag Skattesatsen förslås vara oförändrat 21,33 procent. Skatter- och statsbidrag är beräknade utifrån SKLs rekommendationer, men med Kungsbackas egen befolkningsprognos. Det som håller tillbaka skatteunderlaget är pensionsbromsen. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknadens än växer skatteunderlaget i samma takt båda åren. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts, men verkar återhållande. Beräkningarna nedan bygger på Cirkulär nr 17. Nytt utjämningssystem från Regeringen förväntas besluta om ett nytt utjämningssystem från och med. Kungsbacka vinner drygt 150 kronor per invånare på förändringen. För att systemet ska gå att genomföra utan att det blir för omedelbara effekter för de kommuner som tappar stora belopp, finns ett införandesystem. Det bygger på att alla kommuner bidrar med 280 kronor per invånare, vilket successivt trappas av. Det innebär att det kortsiktigt blir ett minus för Kungsbacka, men att vi redan från får ta del av den positiva förändring som systemet ger. Se tabellen nedan. Miljoner Bokslut Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift LSS-utjämning Nytt utjämnings system från Införandeavgift Fastighetsavgift Summa Procentuell förändring 1,8 5,4 2,4 3,8 4,4 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun

9 Befolkningsprognos En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsens förvaltning i februari. Ålder w Summa Investeringar Investeringsnivån hamnar på 664 miljoner. Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga samt övriga investeringar. Löpande årliga investeringar samt övriga investeringar redovisas och specificeras under nämndernas avsnitt i budgeten. Lokaler och exploateringar redovisas under kommunstyrelsen och specificeras under de särskilda avsnitten Lokaler och boenden respektive Exploateringar längre fram i budgeten. Miljoner Lokalinvesteringar Exploateringsinvesteringar Löpande årliga investeringar Övriga investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet Summa Skulder Låneskulden kommer vid planperiodens slut att överstiga 2 miljarder. Det är framförallt i slutet på planperioden, , som det finns stora investeringar inplanerade. Några av dessa är osäkra och kan komma att revideras. Låneskuld hos kreditinstitut i miljoner Bokslut Lånskuld Soliditet Bokslut Soliditet 23% 23% 21% 20% 18% Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultatet, dels tillgångsökningen. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen, investeringarna, med egna medel till största delen. Kommunbudget Kungsbacka kommun 9

10 Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.

11 Omvärldsanalys Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020? Varför vi gör en omvärldsanalys En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser. I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt beslut kan vara en drivkraft. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Kommunbudget Kungsbacka kommun 11

12 Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål. 1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar. 2. Kraven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet. 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag. 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om. 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen. 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar. 9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster. 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor. 12. Det ideella engagemanget ökar. 13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare. 14. Kraven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar. En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se 12 Kommunbudget Kungsbacka kommun

13 Vad är en trend? En trend är en förändring i omvärlden som man tror kommer att bestå under en tid och som påverkar vårt samhälle.

14 Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 16 prioriterade mål inför budgetperioden Se sidorna Kommunfullmäktiges inriktningar Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om två inriktningar som ska gälla för budgetperioden Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns på sidan 20. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen Mål för bostadsbyggande, antagen Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 Policy för konkurrensprövning, antagen Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för och planen för Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun

15 Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges inriktning Kommunfullmäktiges Direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas inriktning Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget Kungsbacka kommun 15

16 Kommunfullmäktiges prioriterade mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden

17 Demokratimål Folkhälsomål Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall Mätning: Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande Utfall Ingen mätning Mätning: Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet 71 Ingen mätning Utfall Ingen mätning 72 Ingen mätning Hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik, Äldreomsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall ,6 6,9 7,0 7,0 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall ingen uppgift 6,8 6,9 7,0 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Alkohol Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall %* 81% 83% 85% *Baseras på ungdomsenkäten där vi vet att utfallet visar högre resultat än i Luppen. Skillnaden är att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Tobak Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker. Utfall %* 88% 90% 92% *Baseras på ungdomsenkäten där vi vet att utfallet visar högre resultat än i Luppen. Skillnaden är att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Narkotika Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall ingen uppgift 82% 83% 84% Kommunbudget Kungsbacka kommun 17

18 Bättre fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning, Kultur & Turism, Äldreomsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall % 82 % 84 % 86 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten, åk 8. Andel av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid Utfall % 83% 84% 84% Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Utfall Minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Hämtas från eget verksamhetssystem Utfall ,8% 2,8% 2,7% 2,6% Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik, pendeltåg och Blå Express Utfall Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad Samhällsutvecklings- och miljömål Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL Nöjd Kund Undersökning Utfall ingen mätning 75 ingen mätning Utfall Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Äldreomsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent. Utfall % 22% 25% 25% 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun

19 Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall ,5% -2,5% -2,5% -2,5% Finansiella mål Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Årets resultat mäts som andel av skatter och statsbidrag Utfall ,5% 1,5% 1,5% 1,5% Utbildningsmål Bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola Utfall Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen Soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod om tre år vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall % 22% 22% 22% Utfall ,1% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen Utfall ingen uppgift 100% 100% 100% Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall ,3 7,5 ingen 7,6 mätning Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år Utfall Basår 1 punkt 1 punkt 1 punkt Kommunbudget Kungsbacka kommun 19

20 Projekten som ryms inom Kungsbacka 2020 handlar om digitalisering och enklare vardag för privatpersoner och företag. Inriktningar och direktiv 20 Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalitet erhålls, samt att kvaliteten går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och den kommunala servicen. Kommunbudget Kungsbacka kommun Direktiv Förutom inriktningar kan kommunfullmäktige besluta om särskilda direktiv för arbetet i kommunen. E-förvaltning Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: Enkel vardag för privatpersoner och företag Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation Effektiv förvaltning där vi arbetar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Invånardialog Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till kommunstyrelsen. Praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och Gymnasie & Vuxenutbildning.

21

22 Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter, och visar resultat samt hur det egna kapitalet förändras. Kassaflödesanalysen visar hur vi finansierar vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändras. Resultaträkning miljoner Bokslut Avskrivningar -190,4-209,7-226,4-238,2-240,0 Summa verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 3 431, , , , ,1 Generella statsbidrag 184,3 241,6 177,4 141,1 125,9 Nytt utjämningssystem -9,8 5,1 10,2 Finansiella intäkter 16,1 14,0 14,0 14,0 14,0 Finansiella kostnader -41,6-40,3-53,1-60,7-71,3 Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3 Resultatets andel av skatt och statsbidrag 3,5% 1,3% 0,3% 0,0% 0,2% Nettokostnadsutveckling 0,8% 7,4% 3,1% 4,0% 4,0% Ökning av skatt + statsbidrag 1,8% 5,1% 2,6% 3,4% 4,3% Nettokostnadernas andel av skatt + statsbidrag 96% 97% 98% 98% 98% Finansnettots andel av skatt + statsbidrag 1% 1% 1% 1% 1% Summa använda skattemedel 97% 98% 99% 99% 99% Kassaflödesanalys miljoner Bokslut Medel från verksamheten Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3 Avskrivningar 190,4 209,7 226,4 238,2 240,0 Ej likvidpåverkande poster 21,6 0,0-11,1 20,7 20,4 Förändring omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 29,8 0,0 11,1-20,7-20,4 Verksamhetsnetto 366,7 259,7 238,9 238,3 248,3 Medel från investeringsverksamheten Investeringsnetto -370,0-575,7-664,5-414,8-890,7 Investeringsbidrag 16,9 Förändring av finansiella anläggnings tillgångar 0,1 Investeringsnetto -353,0-575,7-664,5-414,8-890,7 Medel från finansiella transaktioner Amortering Nyupplåning 250,0 288,0 425,0 180,0 645,0 Förändring långfristiga fordringar -16,3 Finansnetto 233,7 288,0 425,0 180,0 645,0 Förändring av likvida medel 247,4-28,0-0,6 3,4 2,6 22 Kommunbudget Kungsbacka kommun

23 Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning. Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet används. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder visar hur kapitalet anskaffas. Balansräkning Bokslut Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 2 877, , , , ,1 Maskiner och inventarier 343,5 343,5 343,5 343,5 343,5 Summa materiella anläggningstillgångar 3 221, , , , ,6 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter 68,2 68,2 68,2 68,2 68,2 Bidrag till statlig infrastruktur, Åsa station 33,6 33,6 33,6 33,6 33,6 Långfristiga fordringar 14,3 14,3 14,3 14,3 14,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 116,1 116,1 116,1 116,1 116,1 Omsättningstillgångar Förråd 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Exploateringsområden 16,9 16,9 16,9 16,9 16,9 Kortfristiga fordringar 400,2 400,2 389,1 409,8 430,3 Placeringar 305,5 305,5 305,5 305,5 305,5 Kassa och bank 110,2 82,2 81,6 85,1 87,7 Summa omsättningstillgångar 836,5 808,5 796,9 821,1 844,1 Summa tillgångar 4 173, , , , ,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 843,4 968, , , ,8 Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3 Summa eget kapital 968, , , , ,1 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inklusive löneskatt 1 688, , , , ,0 Övriga avsättningar 44,8 44,8 44,8 44,8 44,8 Långfristiga skulder 650,0 938, , , ,0 Investeringsinkomster som periodiseras 115,2 115,2 115,2 115,2 115,2 Kortfristiga skulder 706,7 706,7 706,7 706,7 706,7 Summa skulder 3 205, , , , ,7 Summa skulder och eget kapital 4 173, , , , ,8 Soliditet 23% 23% 21% 20% 18% PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden 1 846,7 Kommunbudget Kungsbacka kommun 23

24 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen, PBL. Byggnadsnämnden har följande lagstadgade arbetsuppgifter: detaljplaner, fastighetsbildning och mätningstekniska frågor samt bygglovsprövning och tillsyn av byggnadsverksamheten.

25 Driftsbudget Bokslut 2012 Grundram Kapitalkostnader Övrigt, avdrag eller tillägg Summa driftram Specifikation av övrigt Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Summa Löpande investeringar Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån Byggnadsnämndens andel av enhetskostnaden per invånare inom infrastruktur och skydd. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Så här fördelades kostnaderna 2012 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 31,7 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 3% Kart avdelningen 26% Gemensam verksamhet 18% avdelningen 13% Administration 17% Bygglov 23% Kommunbudget Kungsbacka kommun 25

26 Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att planera, bygga och aktivt driva idrotts-, frilufts- och idrottsanläggningar. Nämndens uppgift är att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle, och att uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälsobefrämjande, förebyggande och fostrande verksamhet. Så här fördelades kostnaderna 2012 Fritids & Folkhälsas verksamhet kostade 130 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Fritidsgårdsverksamhet 13% Demokratiarbete 1% Folkhälsa 4% Allmän fritidsverksamhet 9% Gemensam verksamhet 8% Fritidsanläggningar 64% 26 Kommunbudget Kungsbacka kommun

27 Driftsbudget Bokslut 2012 Grundram Kapitalkostnader Övrigt, avdrag eller tillägg Summa driftram Specifikation av övrigt Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Summa Löpande investeringar Övriga investeringar Skatepark Motocross och trialbana, 10% finansiering Tingbergsvallen Utbyte växtbäddar naturgräsplaner Kollaskolan, inventarier fritidsgård 500 Ridled Konstgräsplaner Valldahallen inventarier 339 Ishallsförråd inventarier 651 Summa Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom fritid. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Kommunbudget Kungsbacka kommun 27

28 Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för insatser till personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Stödet till individen grundar sig på dennes behov i förhållande till lagstiftningen i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Så här fördelades kostnaderna 2012 Funktionsstöds verksamhet kostade 368 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Daglig verksamhet 10% Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice 2% Köpt verksamhet 9% LSS-boende, korttidsverksamhet 29% Gemensam verksamhet 11% Personlig assistans 25% Hemtjänst 4% Hemsjukvård, rehabilitering 3% Socialpsykiatriskt stöd 7% 28 Kommunbudget Kungsbacka kommun

29 Driftsbudget Bokslut 2012 Grundram Kapitalkostnader Övrigt, avdrag eller tillägg Summa driftram Specifikation av övrigt Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Summa Löpande investeringar Övriga investeringar Kolla parkstad 300 Tölö ängar II 300 Smidesvägen 300 Gruppbostad och daglig verksamhet 300 Sandlyckan, Kyvik 300 Gruppbostad Valand 300 Kolla parkstad 300 Daglig verksamhet Inventarier till nya boenden Inventarier till nya lokaler och daglig verksamhet 800 Summa Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet Personlig assistans Köpt verksamhet All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet, steg 1 Beräkningen utgår som tidigare från nyckeltalet kostnader för handikapp omsorg totalt kronor/invånare 0 64 år. Nyckeltalet minskas med Lokalkostnader brutto SoL/ HSL/LSS samt personlig assistans och köpt verksamhet. Volymuppräkningen för verksamheten generellt har skett med kronor per invånare 0 64 år med avdrag för köpt verksamhet och personlig assistans i steg 1. Personlig assistans, steg 2 En snittkostnad per brukare har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Köpt verksamhet, steg 3 En snittkostnad per köpt plats har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Kommunbudget Kungsbacka kommun 29

30 Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för: Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, grundsärskola och fritidshem Vårdnadsbidrag Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. Besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten. Att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. Så här fördelades kostnaderna 2012 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 1680 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Korttidstillsyn LSS 1% Grundsärskola 2% Gemensam verksamhet 19% Förskoleverksamhet 32% Förskoleklass, grundskola 37% Fritidshem 9%

31 Driftsbudget Bokslut 2012 Grundram Kapitalkostnader Övrigt, avdrag eller tillägg Summa driftram Specifikation av övrigt Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Summa Löpande investeringar Övriga investeringar Kollaskolan F-9, utbyggnad och inventarier Frillesås Bostället, 3 avdelningar, inventarier Fjärås Prästgårdsängen, tillbehör 2 avdelningar, extern regi Ny förskola i Kolla, 9 avdelningar, inventarier Vallda Heberg, 4 avdelningar, inventarier Tölö ängar, 4 avdelningar, inventarier Basunen, 1 avdelning, inventarier 500 Ny förskola i Kollaområdet, 3 avdelningar Ny förskola i Kolla, 4 avdelningar i bostadshus, inventarier Åsa Gård ny förskola, 4 avdelningar, inventarier Fjärås Måå, 4 avdelningar, inventarier Varlaberg 6 avdelningar, inventarier Hålabäcks entré 331 Summa Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom förskola och grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Kommunbudget Kungsbacka kommun 31

32 Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Yrkeshögskoleutbildningar Arbetsmarknadsåtgärder Vägledning Flyktingmottagande Kulturskola Så här fördelades kostnaderna 2012 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 541 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Gemensam verksamhet 6% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Kulturskola 4% Vuxenutbildning 9% Flyktingmottagande 1% Gymnasieskola 77% 32 Kommunbudget Kungsbacka kommun