gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0

förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån de krav som ställs på yrket. Exempel på detta är Etisk kod för arbetsterapeuter och FSA:s kvalitetspolicy. Sedan flera decennier har FSA också arbetat med en gemensam terminologi, ett gemensamt språkbruk för arbetsterapeuter. Alla språk förändras dock ständigt och detta gäller givetvis även professionella språk. Detta gör att arbetet med en professions termer och begrepp, dess terminologi är en ständigt pågående process. Därför har en revision av GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur nu genomförts och resulterat i GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 samt ARTUR Journalstruktur Version 2.0. De som arbetat med revisionen är Kerstin Hjorth, Birgitta Lundgren Pierre samt Annika Terner. Samtidigt som GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur reviderats har FSAdis genomgått en accentuerad utvecklingsprocess som resulterat i FSAdis version 2.0, ett fullvärdigt IT-stöd för hela arbetsterapiprocessen. 1 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, 131 24 Nacka

innehåll bakgrund 3 gärda 3 artur 3 fsadis 3 gärda, version 2.0 4 metod 4 terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 4 who:s international classification of functioning, disability and health (ICF) 4 funktionstillstånd och funktionshinder 4 kontextuella faktorer 5 arbetsterapiprocessen 5 resultat 5 utredning 5 intervention 6 källa 6 framåtblick 6 referenser 7 bilaga 1 gärda, patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 2

bakgrund I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation och vid teamarbete. FSA har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige. Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder, ARTUR Journalstruktur och FSAdis, ett IT-stöd för arbetsterapeuter. gärda I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation. I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter genomförde arbetet som resulterade i GÄRDA, Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. Vid arbetet med GÄRDA utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i GÄRDA är dels åtgärder för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos individen eller dess omgivning. artur Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual som fick namnet Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen. Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi samt FSA:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet. Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var det därför dags att när GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder publicerats påbörja arbetet med en journalmanual. Denna fick namnet ARTUR Journalstruktur och syftet med den var att få ett komplett underlag för dokumentation inom arbetsterapi. I arbetet med ARTUR Journalstruktur fanns flera dokument förutom GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ARTUR Journalstruktur var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den fjärde nivån utgick från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. De tre första nivåerna fick inte ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet. fsadis FSA har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och statistik som fått namnet FSAdis. Arbetet med FSAdis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt som t.ex. från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur, där nyheter kontinuerligt införlivats i FSAdis. 3 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

gärda, version 2.0 Syftet med GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är att ha en nationell klassifikation inklusive terminologi för de patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder som arbetsterapeuter i Sverige kan använda sig av i sitt dagliga kliniska arbete. metod Arbetsgruppen som genomfört revideringen har vid sitt arbete haft många olika företeelser att ta hänsyn till. Dels har de värdefulla synpunkter som arbets-terapeuter runt om i landet gett oss på den första versionen av ARTUR varit viktiga. Dels har professionsövergripande dokument varit viktiga som t.ex. de resultat som framkommit inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård dels WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) dels resultatet av ett SPRI-projekt där arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. kom överens om vilka termer som ska vara gemensamma för dessa professioner varit styrande. Det som inom arbetsterapi framförallt påverkat arbetet är arbetsterapiprocessen. terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. Inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård är man tämligen överens om vissa grundläggande begrepp. Två av dessa är Patientrelaterad aktivitet och Uppfattat tillstånd. Patientrelaterad aktivitet utförs för att ta reda på eller påverka Uppfattat tillstånd hos patienten. patient relaterad aktivitet ger underlag till resulterar i uppfattat tillstånd Bild 1. Relationen mellan patientrelaterad aktivitet och uppfattat tillstånd Det uppfattade tillståndet kan antingen beskrivas av en diagnoskod som ICD-10 eller med hjälp av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Däremot kan de patientrelaterade aktiviteterna som arbetsterapeuter utför enbart definieras och beskrivas av arbetsterapeuter. who:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) På svenska heter ICF Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. ICF är en av de klassifikationer som WHO utarbetat för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. ICF beskriver funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med hälsoförhållanden. ICF använder begreppen Funktionstillstånd och funktionshinder samt Kontextuella faktorer funktionstillstånd och funktionshinder Funktionstillstånd och funktionshinder beskrivs i följande komponenter. Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och dess komponenter. Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 4

kontextuella faktorer Kontextuella faktorer är övriga faktorer som påverkar hälsoförhållanden och beskrivs i två komponenter. Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar. Personliga faktorer är t ex kön, ålder, utbildning, personlighet. spri-projekt De termer som man i SPRI-projektet kom överens om ska vara gemensamma för olika professioner är Anamnes, Status, Analys, Mål, Planering, Åtgärd samt Resultat. arbetsterapiprocessen I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter utför. I litteraturen kan man hitta flera olika beskrivningar av arbetsterapiprocessen. I stora drag kan man dela in arbetsterapiprocessen i tre faser. Utredning - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera individens tillstånd som ger underlag för hur arbetsterapeuten ska intervenera. Intervention - för att med olika åtgärder påverka, d.v.s. förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. Utvärdering - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera hur åtgärderna påverkat individens tillstånd. Då arbetsterapiprocessen ofta upprepar sig kan det många gånger vara svårt att skilja på utvärdering och en ny utredning från varandra. Utifrån detta resonemang kan man förenkla arbetsterapiprocessen ytterligare till enbart två faser, nämligen utredning och intervention. resultat GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är resultatet av en revision som haft till främsta syfte att uppgradera den tidigare versionen av GÄRDA. Resultatet är en kompromiss av alla de olika komponenter som påverkar och styr vårt arbete som arbetsterapeuter. Ett viktigt mål med revisionsgruppens arbete har dock varit att GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 ska kännas relevant för de kliniskt verksamma arbetsterapeuterna och samtidigt inte upplevas som ett hemmabygge av de arbetsterapeuter som till vardags arbetar med olika teoretiska frågeställningar. I GÄRDA har fokus satts på patientrelaterade åtgärder, d.v.s. vilka åtgärder en arbetsterapeut utför i arbetet med patienter. I arbetet med patienter ingår givetvis i varje åtgärd handläggningsåtgärder som administration, informations-överföring m.m.. Dessa handläggningsåtgärder finns i denna version av GÄRDA inte med som någon egen åtgärd utan förutsätts vara inkluderad i respektive åtgärd. Åtgärderna i GÄRDA har utifrån arbetsterapiprocessen grupperats i två grupper nämligen Utredning och Intervention. utredning I GÄRDA beskrivs Utredning som en åtgärd för att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes, status och analys. Som en första åtgärd under Utredning har vi lagt Aktivitetsanamnes. Under Utredning har ICF till stor del påverkat strukturen. Vi har använt oss ICF:s olika komponenter som Delaktighet, Aktivitet, Kroppsfunktioner, Kroppsstrukturer samt Omgivning för att visa vad utredningen fokuserar. Under Delaktighetsutredning har vi lagt Aktivitetsstrukturbedömning samt Adaptationsbedömning. Under Aktivitetsutredning har vi lagt bedömning av de olika aktivitetsområden som vi som arbetsterapeuter av tradition delar in tiden i som Personlig ADL, Instrumentell ADL, Arbete, Studier, Lek, Fritid samt Vila. I internationell litteratur kan man t.ex. se indelningen Self care som vi anser täcker Personlig ADL, Productivity som vi anser innehåller både Instrumentell ADL och Arbete och Studier samt Leisure som vi anser innehåller 5 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

Fritid och Lek. Vi har valt att ha flera aktivitetsområden än vad som är brukligt internationellt. Detta medger att utifrån åtgärdsklassifikationen kunna skapa en större kunskap för sådant som för svenska förhållande är intressant, men samtidigt också kunna jämföra med internationella förhållanden genom att slå ihop aktivitetsområden i åtgärdsklassifikationen. Vad som ingår i olika aktivitetsområden är dock en fråga för varje arbetsterapeut att bestämma. Att klippa gräs kan för en kyrkogårdsarbetare vara arbete medan för villaägaren kan det vara underhåll och för fritidsstugeägaren kan det vara en fritidssyssla. Baka bröd kan för bagaren vara arbete, för trebarnspappan nödvändig matlagning eller för barnet en lek. Under Kroppsfunktionsutredning har bedömning av Kognitiva funktioner, Psykiska funktioner, Sociala funktioner samt Sensomotoriska funktioner lagts. Under Kroppsstrukturutredning har bedömning av klassifikationens enda symptom tagits med som Ärrbedömning, Decubitusbedömning samt Ödembedömning. Under Omgivningsutredning har bedömning av Fysisk miljö, Social miljö, Kulturell miljö samt Samhällelig miljö lagts. intervention I GÄRDA beskrivs Intervention som en åtgärd riktad mot individen för att förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. När det gäller intervention har sex olika kategorier vuxit fram. Dessa är Del-aktig--hets---träning, Aktivitetsträning, Kroppsfunktionsträning, Pedagogisk intervention, Hjälpmedel samt Fysisk miljöanpassning. Under Delaktighetsträning har vi lagt Aktivitetsstrukturträning samt Adaptationsträning. Under Aktivitetsträning har vi lagt Personlig ADL-träning, Instrumentell ADL-träning, Arbetsträning, Studieträning, Lekträning, Fritidsträning samt Viloträning. Under Kroppsfunktionsträning har vi lagt Kognitiv funktionsträning, Psykisk funktionsträning, Social funktionsträning samt Sensomotorisk funktions-träning. Under Pedagogisk intervention har vi lagt Utbildning, Information samt Handledning. Nästa åtgärd under Intervention är Hjälpmedel. Vi har där använt oss av den internationella klassificeringen av handikapphjälpmedel, ISO 9999:1998, utgåva nummer två. Klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Under Hjälpmedel har vi därför lagt Hjälpmedel för behandling och träning, Ortoser och proteser, Hjälpmedel för personlig vård, Hjälpmedel vid förflyttning, Hjälpmedel i hushållet, Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning, Hjälpmedel för hantering och transport av produkter, Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner samt Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar. Under Fysisk miljöanpassning har vi lagt Boendemiljöanpassning, Arbetsmiljöanpassning, Studiemiljömiljöanpassning, Fritidsmiljöanpassning samt Fordonsanpassning. källa I klassifikationen har vi lagt med en rubrik som heter Källa. Under denna rubrik har vi skrivit in den bok eller skrift som vi på olika sätt refererar till. Källan kan ha gett oss uppslag till den refererade åtgärden men den kan också vara den källa som står för både namn på åtgärden och dess beskrivning. framåtblick Vi vet att denna version av GÄRDA så småningom behöver revideras beroende på olika faktorer. En av dessa är de viktiga synpunkter som du som arbetsterapeut har på GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0. Om du vill förmedla dina synpunkter kan du kontakta FSA. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 6

referenser Berg Wedrén, C. (1987). Journalföring Arbetsterapeuter. Stockholm: Liber Läromedel Berg Wedrén, C. (1995). Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Gävle: Carin Berg Wedrén & Nacka: FSAs publikationer Blomström, E., Malmberg, B-G., Morgell, R., Månsson, I., Nilsson, G., Rising, I., & Wikell, K. (2001). Prim.dok Projektrapport. Sollentuna: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). FSAs klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). FSA:s kvalitetspolicy - grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag Hedin, A., Jernberg, L., Lennér, H.C., Lundmark, T., & Wallin, S-B. (2000). Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete Lund: Studentlitteratur Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk Version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA - riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development 693-773, New York: Wiley. SFS 1985: 562 Patientjournallag. Stockholm: Liber Utbildning. Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen. Sonn, U., Lundgren Pierre, B. & Klippe Németh, A. (1993). Att beskriva ADL. Arbetsterapeuten, (11), 16-21. Spri. (1996). Spriprojekt PM. Från sökord till journalobjekt. Statusrapport. Definitioner och mål. Stockholm: Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial. 7 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 Beskrivning: Källa: 21 UTREDNING Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes, status och analys. Inkluderar administration som rapportering och dokumentation t ex journalskrivande, intygsskrivande. 21 A Aktivitetsanamnes Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria inkl tidigare arbetsterapi, hjälpmedel. 21 B Delaktighetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och test. 1 21 BA Aktivitetsstruktur-bedömning Bedömning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av dessa. Kan innefatta: Aktivitetsmönster, tidsanvänding, stress, roller, vanor. 2 21 BB Adaptationsbedömning Bedömning av kognitiva och beteendeinriktade anpassningsstrategier i aktivitetsutförandet. Kan innefatta: Egenvård, medicinhantering, följsamhet i ordinerad behandling. 21 C Aktivitetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera nuvarande aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation, test. 1 21 CA Personlig ADL-bedömning Bedömning av individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalett bestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 21 CB Instrumentell ADL- bedömning Bedömning av individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvätttplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Underhåll/ Reparation Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 1

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 21 CC Arbetsbedömning 21 CD Studiebedömning 21 CE Lekbedömning 21 CF Fritidsbedömning 21 CG Vilobedömning 21 D Kroppsfunktionsutredning 21 DA Kognitiv funktionsbedömning 21 DB Psykisk funktionsbedömning 21 DC Social funktionsbedömning 21 DD Sensomotorisk funktionsbedömning 21 E Kroppsstrukturutredning 21 EA Ärrbedömning Beskrivning: Källa: Bedömning av individens utförande vad avser betalt och obetalt arbete. Kan innefatta: Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 3, 5 Bedömning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola elller annan utbildning. Kan innefatta: Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 5 Bedömning av individens utförande vad avser att delta i lek, att påverka lek, att ta initiativ och att vara kreativ i lek. 6 Bedömning av individens intressen och utförande vad avser stillsam fritid, aktiv fritid och social samvaro. 3, 7 Bedömning av individens utförande avseende att återhämta sig. Kan innefatta: Fysisk vila, mental vila, avslappning, avspänning. 3 Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsfunktioners påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Bedömning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup sensibilitet, hörsel, syn t ex koordination. Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsstrukturers påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av förekomst och risk för ärr samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 2

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 Beskrivning: Källa: 21 EB Decubitusbe-dömning Bedömning av förekomst och risk för decubitus samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. 21 EC Ödembedömning Bedömning av förekomst och risk för ödem samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. 21 F Omgivningsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera omgivningens påverkan på individens aktivitetsutförande. Görs i form av intervju med individ och omgivning, observation av individ och omgivnng, test. 1 21 FA Fysisk miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön. Kan innefatta: Naturlig och konstruerad miljö t ex klimat, luft, ljud, ljus, arbetshöjd, arbetsytor, underlag, fordon, redskap, verktyg, möbler. 7 21 FB Social miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den sociala miljön. Kan innefatta: Levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, roller, möjlighet att påverka. 7 21 FC Kulturell miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den kulturella miljön. Kan innefatta: Högtidlig och vardaglig verksamhet baserad på etnicitet, attityder, vanor, roller, religion, normer, värderingar. 7 21 FD Samhällelig miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den av samhället reglerade miljön. Kan innefatta: Lagar, regler, skyldigheter och rättigheter som sköts av olika myndigheter, t ex bidrag, tjänster, beskattning. 7 22 INTERVENTION Intervention riktad mot individen i syfte att förebygga, bibehålla eller öka individens 22 A Delaktighetsträning förmåga avseende aktivitetsutförande. Inkluderar administration som rapportering och dokumentation t ex journalskrivande, intygsskrivande. Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. 1 22 AA Aktivitets-strukturträning Träning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av dessa. 2 22 AB Adaptationsträning 22 B Aktivitetsträning Beskrivning: Träning av individens adaptationsutförande. Träning av individens aktivitetsutförande. 1 22 BA Personlig ADL- träning Beskrivning: Träning riktad mot individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 3

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 Beskrivning: Källa: 22 BB Instrumentell ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Beskrivning: Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvättplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Ekonomi Sköta sin privata ekonomi inkl post- och bankärende. Underhåll/ Reparation Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. 22 BC Arbetsträning Träning av individens aktivitetsutförande vad avser betalt och obetalt arbete. 3, 5 22 BD Studieträning Träning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola eller annan utbildning. 5 22 BE Lekträning Träning av individens utförande vad avser lek. 6 22 BF Fritidsträning Träning av individens utförande vad avser fritid. 3, 7 22 BG Viloträning Träning av individens utförande avseende att återhämta sig. 3 22 C Kroppsfunktionsträning Träning av individers kroppsfunktioner för att påverka aktivitetsutförandet. 1 22 CA Kognitiv funktionsträning 22 CB Psykisk funktionsträning 22 CC Social funktionsträning 22 CD Sensomotorisk funktionsträning 22 D Pedagogisk intervention 22 DA Utbildning Träning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Träning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup, sensibilitet, hörsel, syn. Pedagogisk intervention, kunskapsförmedling för att påverka individens aktivitetsutförande. Kan innefatta pedagogisk intervention riktad mot individen själv och/eller andra i individens omgivning. Kunskap förmedlad genom strukturerad undervisningsinsats. Kan innefatta: Patientskola, studiecirkel. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 4

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 22 DB Information 22 DC Handledning 22 E Hjälpmedel 22 EA Hjälpmedel för behandling och träning 22 EB Ortoser och proteser 22 EC Hjälpmedel för personlig vård 22 ED Hjälpmedel vid förflyttning 22 EE Hjälpmedel i hushållet 22 EF Hjälpmedel för utrustning och anpass-ning av bostäder och andra lokaler 22 EG Hjälpmedel för kommunikation, informa-tion och varseblivning 22 EH Hjälpmedel för hantering och transport av produkter 22 EI Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner 22 EJ Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättning Beskrivning: Källa: Kunskap förmedlad utifrån mottagarens förutsättningar. Kan innefatta: Rådgivning, upplysning, förklaring, orientering. Kunskap förmedlad i en situation där både sändare och mottagare är aktivt engagerade. Kan innefatta: Instruktion. Intervention riktad mot individen för att möjliggöra, påverka aktivitetsutförande. följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Antidecubitushjälpmedel, kompressionsbandage, silikonbandage. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Prefabricerade och egentillverkade ortoser och proteser. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel vid toalettbesök, tvättning, bad, dusch, tidshjälpmedel. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Käppar, kryckor, rollatorer, cyklar, rullstolar, övriga fordon, överflyttningshjälpmedel, personlyftar. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Matlagnings-hjälpmedel, städhjälpmedel, sömnads- och textilvårdshjälpmedel.. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Bord, sittmöbler, sitsar, sängar, stödanordningar, förhöjningshjälpmedel. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Audio/visuella hjälpmedel, datorer, varseblivningshjälpmedel, hjälpmedel för kognitivt stöd. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Knappar, rattar, vred och handtag, hjälpmedel för omgivningskontroll, greppanpassningar, transporthjälpmedel. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel för miljöförbättring, mätinstrument, handverktyg, maskiner, motorverktyg. 8 följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Leksaker, spel, motions- och idrottsredskap, musikinstrument, fotoutrustning, slöjd- och hantverks material, trädgårdsredskap, jakt- och fiskeredskap, hjälpmedel vid camping, hjälpmedel vid rökning, hjälpmedel vid husdjursskötsel. 8 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 5

GÄRDA - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 22 F Fysisk miljöanpassning 22 FA Boendemiljö-anpassning 22 FB Arbetsmiljö-anpassning 22 FC Studiemiljö-anpassning 22 FD Fritidsmiljö-anpassning 22 FE Fordonsanpassning Beskrivning: Intervention för att fysiskt förändra individens omgivning för att möjliggöra aktivitetsutförande. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Tröskelborttagning, hissmontering. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Bilanpassning Källa: Källor: 1. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial. 2. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag 3. Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. 4. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 5. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 6. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development 693-773, New York: Wiley. 7. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. 8. Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 6