VASA STADS BOKSLUT
BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning 4 1.3 Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 7 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 7 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 8 2.3 Vasas ekonomiska utveckling 9 2.3.1 Arbetsplatser, sysselsättning och produktion 9 2.3.2 Befolkning 13 2.4 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 14 2.5 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 16 2.5.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 16 2.5.2 Finansieringsrisker 16 2.5.3 Miljörisker 17 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 18 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 18 3.2 Den interna revisionen 20 3.2.1 Verksamhetsidé 20 3.2.2 Objekten för den avslutade räkenskapsperioden 20 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 21 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 21 4.2 Resultaträkningens intäkter 22 4.2.1 Verksamhetsintäkter 22 4.2.2 Skatteinkomster 22 4.2.3 Statsandelar 24 4.2.4 Finansieringsintäkter 24 4.3. Resultaträkningens kostnader 24 4.3.1 Verksamhetskostnader 24 4.3.2 Finansiella kostnader 24 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag 25 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 26 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 26 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 28 6.1 Balansräkning och nyckeltal 28 6.2 Balansräkningens struktur 30 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 31 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 32 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 36 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 36 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 37 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 38 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 39
10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 40 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 41 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 41 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 41 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 42 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. 43 2. EKONOMISKT UTFALL 54 2.1 Driftsekonomidelens utfall 54 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 55 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 134 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 137 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 139 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 139 2.5.1 Driftsekonomidelen 139 2.5.2 Investeringsdelen 143 2.6 Nettoenheternas ekonomiska utfall 146 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar 153 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 156 Finansieringsanalys 157 Balansräkning 158 Koncernresultaträkning 160 Finansieringsanalys för kommunkoncern 161 Koncernbalansräkning 162 Resultaträknings - sammanställning 164 Finansieringsanalys - sammanställning 165 Balansräknings - sammansättning 166 IV BILAGEUPPGIFTER Bilageuppgifter för uppgörande av bokslutet 170 Resultaträkningens bilageuppgifter 171 Balansräkningens bilageuppgifter 173 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 178 Bilageuppgifter angående personalen 179 Koncernbokslutets noter 180 Förteckning över använda bokföringsböcker 186 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 188 Affärsverkens inverkan på finansieringen 189 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 190 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
1 Stadsdirektörens översikt Allmänt Som ett resultat av kommun- oh servicestrukturreformens långa beredningsprocess fattades i juni beslutet om ett sammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun. Som en följd av beslutet bestämde finansministeriet att en särskild kommunindelningsutredning ska göras, eftersom kommunerna inte har någon gemensam markgräns. Kommunindelningsutredare Harry Bondas gav sin utredning och ett förslag som förordar en kommunsammanslagning i december. I januari 2012 tillställdes statsrådet för fastställelse Vasa stadsfullmäktiges och Lillkyro kommunfullmäktiges gemensamma förslag till en kommunindelning enligt Bondas förslag på så sätt att Vasa och Lillkyro sammanslås till en kommun 1.1.2013. Arbetet för att förbättra näringslivets utvecklingsförutsättningar som staden hade startat under tidigare år fick en fortsättning på ett viktigt sätt år. Huvudvikten i detta arbete låg i att förbättra logistiklösningarna och verksamhetsförutsättningarna. Land- och flyglogistikcentrumen grundades och en totalrenovering och utbyggnad av Vasklotbron inleddes, vilket i fortsättningen ger möjligheter till en betydlig utökning av sjötransporterna. En arbetsseger kan också anses vara det första eltågets ankomst till Vasa 12.12., som var resultatet av elektrifieringsprojektet för järnvägen, som till största delen genomfördes med stadens förhandsfinansiering. Utvecklingen av logistikkedjorna drabbades dock av ett bakslag då rederiet RG-Line, som trafikerar den viktiga rutten Vasa-Umeå, sökte sig i konkurs i november. Med konkursen realiserades också stadens borgensansvar i bolaget på 2,7 miljoner euro. Vid kommunikationsministeriet görs som bäst en utredning om tryggandet av regelbunden trafik i Kvarken. Vasa stads positivt starka utveckling fortsatte mätt med många centrala mätare. Särskilt glädjande har detta varit med beaktande av krisen i euroområdet och den allmänna osäkerheten i världsekonomin. Regionens industri - i synnerhet energiindustrin - har lyckats bibehålla sin produktionsvolym. Av industrins export går största delen till länder utanför Europa, varvid eurons försvagade valutakurs har gett fördelar. I Vasa var arbetslöshetsgraden fortfarande en och en halv procentenheter lägre än i hela landet och fjärde lägst i de 25 största städerna. Vasas arbetsplatssufficiens var fortfarande bäst bland landets 20 största städer. Bruttonationalprodukten per invånare i Vasas stadsregion har sedan 2006 visat en klar tillväxt. Regionens bruttonationalprodukt hade ökat jämfört med de största stadsregionerna och var tredje bäst efter Helsingfors och Rauma stadsregioner. Under de senaste åren har Vasa stadsregions relativa position stärkts ytterligare. Vasa har hittills klarat sig ur den ekonomiska recessionen med förhållandevis små förluster. År var betydelsefullt med tanke på stadens befolkningsutveckling då folkmängden i september överskred gränsen på 60 000 invånare. Stadens folkmängd i slutet av var 60 398 personer. Tillväxten från föregående år var 811 personer, dvs. 1,4 procent. Det är även värt att notera att ökningen till antalet är störst sedan år 1972.
2 Ekonomi Den fastställda en visade ett underskott på 3,5 miljoner euro. Utfallet för räkenskapsperioden visar ett överskott på 3,9 miljoner euro och årsbidraget är 26,3 miljoner euro. De huvudsakliga orsakerna till att man lyckades undgå underskottet är tre: Kostnaderna för den specialiserade sjukvården blev mindre än beräknat då man lyckades minska antalet klinikfärdiga patienter. För det andra lyckades man dämpa ökningen av personalutgifterna, och för det tredje blev utgifterna för utkomststöd mindre än beräknat tack vare en exceptionellt bra sysselsättningssituation i Vasa. På uppkomsten av överskottet inverkade också i hög grad den stora ökningen av samfundsskatteinkomsten, som berodde på goda resultat inom energiindustrin i Vasa åren 2009 och 2010. Det totala skatteinflödet ökade med 7,5 % från år 2010, medan motsvarande ökning i hela landet var 3,9 %. Eftersom Vasa är ett växande landskapscentrum har det varit nödvändigt att satsa på en betydande utvidgning och utveckling av basserviceproduktionen. Sedan år 2007 har driftsekonomin vuxit med en årstakt som nästan är större än landets medeltal, och investeringarna har varit betydligt över inkomstfinansieringsgränsen. Staden har dock under den gynnsamma perioden 2006 lyckats få ett kumulativt överskott på 34,1 miljoner euro och hålla sitt skuldbelopp på 1 796 /invånare, vilket är betydligt under jämförelsestädernas nivå. Det finns dock skäl att också i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid dämpandet av ökningen av verksamhetsutgifterna genom utveckling av serviceproduktionen. I slutet av år hade totalt 5 907 personer ett gällande anställningsförhållande med Vasa stad. Stadsdirektör Tomas Häyry
3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 13, Samlingspartiet 11, SDP 11, Vänsterförbundet 5, Gröna förbundet 3, Pro-Vaasa 2, Kristdemokraterna 2, Centern 2 och Sannfinländarna 2. Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Ahopelto Johanna (Saml) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Björkman Minna (SFP) Boucht-Lindeman Helena (SFP) Blomfeldt Ragnvald (SFP) Frantz Hans (SFP) Granfors Ulla (SFP) Gullberg Tom (SFP) Haapaoja Arja (C) Heinonen Marko (Saml) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Hyttilä-Huhta Tytti (Gröna) Häkkinen Juha (Saml) Hällfors Päivi (SDP) Isomöttönen Vesa (VF) Isomäki Margit (SDP) Kloo Barbro (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lamminmäki Heikki (Pro-V) Lehto Taina Inkeri (VF) Leppälä Harri (Sannf) Luukkonen Hannu (Saml) Mantila Anneli (VF) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Mäkynen Jukka (Sannf.) Mäntymaa Markku (Saml) Nordman Håkan (SFP) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Osala Tapio (Gröna) Pastuhov Kari (C) Pukkila Aimo (SDP) Rapo Seppo (Saml) Rauhala Raimo (SDP) Rundgren Salla (Saml) Sankelo Janne (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Strand Joakim (SFP) Swanljung Anna (Gröna) Teppo Erkki (SDP) Tulimaa Leena (Saml) Uhlgrén Arttu (SDP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Håkan Nordman, som I vice ordförande Pirjo Andrejeff och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 12 sammanträden. et och utvärderingsberättelsen för år 2010 godkändes 20.6.2010 och en för år 2012 godkändes 12.12.. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 11 ledamöter: Frantz Hans (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Pastuhov Kari (C) Rauhala Raimo (SDP) Swanljung Anna (Gröna) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Raija Kujanpää, som I vice ordförande Marjatta Vehkaoja och II vice ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 34 gånger.
5 Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 11 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Axell May-Gret (KD) Häkkinen Juha (Saml) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Rauhala Raimo (SDP), ordf. Rundgren Salla (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Allmänna sektionen Ahonpää Markku (SDP) Frantz Hans (SFP) Heinonen Marko (Saml) Kloo Barbro (SFP) Miettinen Arja (SDP), vice ordf. Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Wägar Lars-Erik (SFP), ordf. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 11 nämnder och 11 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Biblioteksnämnden Kulturnämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för Vaasan kaupunginteatteri och Vasa stadsorkester Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Österbottens museum Direktionen för Tikanojas konsthem Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga
6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var 5 907 (5 872 år 2010), varav 4 425 (4 376) ordinarie anställda och 1 482 (1 496) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 66 (62). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 519 (524). Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 663 (4 622). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2010- presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12. var 35 personer större än i slutet av år 2010. Ökningen förklaras av den vakansökning som ingick i en. Ökning har skett bl.a. inom social- och hälsovårdsväsendet dit största delen av de nya vakanserna inrättades. Personalen inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning var på samma nivå år som föregående år. Anställda med sysselsättningsstöd var något fler än år 2010. *därtill halvordinarie brandmän i bisyssla 519 (2010; 524 / 2009; 547) Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 181,7 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 180 milj. euro och investeringsdelens löner 1,7 milj. euro. Antalet heltidsanställda arbetstagare uppgick i slutet av år till totalt 4 932 (4 845). Av den ordinarie personalen var 78 % (78 % 2010) kvinnor och 22 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77 % (76 %) kvinnor och 23 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 43,8 år (43,7 år 2010). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,0 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 36,6 år (36,4 år). En personalberättelse uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
7 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det ekonomiska året i Finland började bra då utvecklingen av produktionen, exporten och sysselsättningsläget var rätt positiv och utsikterna för den närmaste framtiden var gynnsamma. Läget var liknande också på andra håll i världen. Den ökade osäkerheten som började i slutet av sommaren i synnerhet inom euroområdet har börjat synas i realekonomin. Ekonomiska statistikuppgifter som publicerades i slutet av året visade att den ekonomiska aktiviteten på bred front mattas av både i Finland och i övriga Europa, och de tidigare prognoserna om en positiv ekonomisk tillväxt 2012 har justerats nedåt i väsentlig grad. Enligt en prognos av Pellervo taloustutkimus når eurokrisen sin svåraste tidpunkt morsdagen 2012. Enligt finansministeriets decemberprognos kommer tillväxten att mattas av också utanför Europa och sammantaget uppskattas den ekonomiska tillväxten i världen mattas av tillfälligt till 3,5 procent år 2012 och på nytt tillta år 2013. Tyngdpunkten i den ekonomiska tillväxten i världen finns i utvecklingsländerna, medan tillväxten i de traditionella industriländerna mattas av eller utvecklas till en lågkonjunktur. Prognosen för den genomsnittliga tillväxten i euroområdet 2012 är nolltillväxt, även om prognoserna för ekonomierna i länder som är viktiga handelspartner för Finland, såsom Sverige, Tyskland och Ryssland, visar snabbare tillväxt än tillväxttakten i Europa i medeltal. Finlands ekonomiska tillväxt uppskattas till 2,6 % år. Under 2012 års första del är den ekonomiska tillväxten mycket obefintlig eller till och med svagt negativ, men enligt prognoserna tar den fart igen under senare delen av 2012, om man i skuldkrisen i euroländerna framskrider i en riktning som förbättrar förtroendet och eliminerar osäkerheten. Prognosen för bruttonationalproduktens årsförändring är ungefär en halv procent. Även om man lyckats sköta det akuta läget står vi inför ett betydande hållbarhetsunderskott i den offentliga ekonomin på grund av den kraftiga ökningen av de åldersbundna utgifterna. I sin helhet uppskattar finansministeriet hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin till ca 5 % av vår bruttonationalprodukt år 2015. Av det hänför sig ungefär hälften till den kommunala ekonomin. Trots att den kommunala ekonomin nu visar tecken på återhämtning måste den bära på de utmaningar som hållbarheten medför och dessutom det stora underskottet som anhopats i den kommunala ekonomin på grund av att den kommunala fasta egendomen förfaller. Den internationella ekonomin är för närvarande förknippad med flera riskfaktorer som, om de realiseras, kan ha snabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvaga skatteinkomstutvecklingen i kommunerna. Av produktionen i Vasa är nästan 80 % export, som innebär att verkningarna i Vasa är speciellt stora. Centrala ekonomiska variablers utveckling åren 2008-2013** 2008 2009* 2010** ** 2012** 2013** Bruttonationalprodukt, förändring 1,0-8,2 3,6 2,6 0,4 1,7 Arbetslöshetsgrad 6,4 8,2 8,4 7,9 8,1 8,0 Inflation 4,1 0,0 1,2 3,5 2,7 2,2 Inkomstnivå 5,6 4,0 2,6 2,8 3,4 2,6 Källa: Kommunförbundet, Finansministeriet
8 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Helhetsbilden av den kommunala ekonomin var gynnsam. Statens tidigare åtgärder, slopandet av FPA-avgiften, höjningen av kommunernas fördelningsandelar gällande samfundsskatten och höjningen av de nedre gränserna för fastighetsskatten hade fortfarande år en positiv inverkan till fullt belopp på kommunernas ekonomi. Även kommunernas skattehöjningar och sparåtgärder gjorde att det ekonomiska läget i de flesta kommunerna behölls tämligen stabilt. Lånestocken fortsatte att öka betydligt. Enligt förhandsuppgifterna ökade kommunernas verksamhetskostnader förra året med fyra procent och verksamhetsbidraget ökade med drygt fem procent. Redovisningen av skatteinkomsterna och ökningen av statsandelarna var även de fyra procent jämfört med föregående år. Samfundsskatteinkomsterna ökade 18,6 %, kommunalskatterna 2,9 % och fastighetsskatterna 2,5 %. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen steg 0,19 procentenheter efter att 49 kommuner hade höjt sin kommunalskattesats. Antalet kommuner med negativt årsbidrag ökade från sex till 26 kommuner år. Kommuner med över 100 000 invånare hade högst årsbidrag/invånare dvs. 560 /invånare. I Vasas grupp av jämförelsestäder med 40 000-100 000 invånare var årsbidraget 274 /invånare. Kommunerna har skuldsatt sig i mycket snabb takt under åren 2008-, då investeringarna har varit större än inkomstfinansieringen. Investeringsnivån i Vasas jämförelsestäder har under åren 2006- varit i medeltal 510 /invånare, medan den genomsnittliga nivån på årsbidraget har varit 390 /invånare. Lånestocken i jämförelsestäderna har ökat från 2008 då nivån var 1 900 /invånare till 2 295 /invånare år. Skuldsättningen har i själva verket varit ännu snabbare då man tar i beaktande de lån som lyfts via kommunernas bolag. Sedan 1997 har årsbidraget inom kommunsektorn inte något år räckt till för att finansiera grundrenoveringar och underhåll av de kommunala grundstrukturerna, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Detta har lett till ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott, som kommunerna har finansierat genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Under åren 1997- har det bildats ett inkomstfinansieringsunderskott på totalt över tio miljarder euro. Källa: Kommunförbundet, http://www.kommunerna.net
9 2.3 Vasas ekonomiska utveckling 2.3.1 Arbetsplatser, sysselsättning och produktion Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2009, då det fanns 35 572 arbetsplatser i Vasa. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 4 295. År 2009 minskade antalet arbetsplatser med 775. I Vasa minskade antalet arbetsplatser proportionellt dock betydligt långsammare (-2,1 %) jämfört med hela landet (-3,7 %). I Vasa var utvecklingen positivare än i de flesta andra stora städer i Finland. I Vasa har en ny arbetsplatstillväxt uppenbarligen skett under senare delen av år 2010, då arbetslöshetsgraden redan var lägre än året innan. Tillväxten ser också ut att ha fortsatt år, då arbetslöshetsgraden fortsatte att minska. 2 000 1 500 TYÖPAIKKOJEN MÄÄRÄN MUUTOS VAASASSA 31.12.2000 31.12.2009 FÖRÄNDRING I ANTALET ARBETSPLATSER I VASA 31.12.2000 31.12.2009 1 543 1 226 1 000 500 719 283 134 214 548 635 0-500 -232-1 000-1 500-775 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 LÄHDE : TILASTOKESKUS / KÄLLA : STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012 Ökningen i antalet arbetsplatser var störst inom hälsovårds- och socialservicen (+ 330) och inom utbildningen (+ 153) åren 2008 2009. Antalet arbetsplatser minskade mest inom byggandet (- 362) och industrin (- 245). Vid en granskning av hela 2000-talet har utvecklingen av antalet industriarbetsplatser dock varit mycket positiv (ca + 1 000 arbetsplatser). FÖRÄNDRING I ANTALET ARBETSPLATSER ENLIGT NÄRINGSGREN I VASA 31.12.2007 31.12.2009-500 -250 0 250 500 Tillverkning -245 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 330 Parti- och detaljhandel -119 Utbildning Offentlig förvaltning och försvar, obl.soc.fösäkr. 109 153 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik -42 Byggverksamhet -362 Uthyrning, fastighetsservice, rese- och stödtjänster Information och kommunikation Transport och magasinering -70-86 -55 Hotell- och restaurangverksamhet 70 Övrig serviceverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Kultur, nöje och fritid VVS-, el- och avfallshantering osv. 18 38 44 28 Fastighetsverksamhet -18 Övriga och icke klassificerade Primärproduktion 23 44 KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / JK 16.11.
10 Av arbetsplatserna finns var tredje inom den offentliga förvaltningen, utbildningen, hälsovården och socialtjänsterna. Var fjärde arbetsplats finns inom industrin. ARBETSPLATSERNA ENLIGT NÄRINGSGREN I VASA 31.12.2009 0 5 000 10 000 Tillverkning 8 550 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 6 139 Parti- och detaljhandel Utbildning Offentlig förvaltning och försvar, obl.soc.fösäkr. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik Byggverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, rese- och stödtjänster Information och kommunikation Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Övrig serviceverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Kultur, nöje och fritid VVS-, el- och avfallshantering osv. Fastighetsverksamhet Övriga och icke klassificerade Primärproduktion 3 390 2 927 2 371 1 871 1 708 1 664 1 579 1 348 970 767 675 652 365 247 223 126 KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / JK 16.11. Vasas arbetslöshetgrad var i genomsnitt 7,6 % år, dvs. lägre än år 2010 (8,3 %) och år 2009 (7,9 %). År var Vasas arbetslöshetsgrad fjärde lägst vid en jämförelse med de 25 största städerna. 10,0 TYÖTTÖMYYSASTE VAASASSA 2009, 2010 JA ARBETSLÖSHETSGRAD I VASA 2009, 2010 OCH 9,8 2009 2010 9,4 9,2 9,0 8,0 7,0 8,7 7,9 7,1 8,8 7,8 7,3 8,5 7,6 7,2 8,0 7,0 7,0 8,3 7,1 6,9 8,4 8,0 8,8 8,7 8,0 8,0 7,9 7,3 7,5 6,9 8,2 8,1 7,2 7,2 7,2 7,0 8,1 8,2 6,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 kk / mån. LÄHDE: TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ KÄLLA: ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012
3130 3071 3097 3119 2875 11 I Vasa fanns 2 209 arbetslösa år, vilket var 239 mindre än år 2010. 5000 4000 TYÖTTÖMIEN MÄÄRÄ VAASASSA 1991- ANTALET ARBETSLÖSA I VASA 1991-4988 4745 4698 4545 4306 työttömät työnhakijat yhteensä arbetslösa arbetssökande sammanlagt 3000 3486 3892 3808 3452 2000 1918 1568 1552 pitkäaikaistyöttömät 1487 1439 långtidsarbetslösa 1281 1128 1089 932 2507 2448 2273 2209 2009 1860 1063 917 817 1000 781 763 762 646 527 1061 877 993 492 887 377 397 462 769 317 nuorisotyöttömät 657 655 594 519 521 548 42 511 230 ungdomsarbetslösa 418 339 385 257 228 419 326 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 LÄHDE : TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ KÄLLA : ARBETS - OCH NÄRINGSMINISTERIET KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012 Vasa stadsregions bnp per invånare (37 106 euro) var tredje högst vid en jämförelse med de 20 största stadsregionerna år 2009. Bnp var högre endast i Helsingfors (46 627 euro) och Rauma (37 119 euro) stadsregioner. På 2000-talet har ökningen av bnp varit proportionellt störst inom Vasa stadsregion (+ 54,8 %). 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 BKT / ASUKAS 20 SUURIMMALLA KAUPUNKISEUDULLA 2000 2009 BNP / PERSON I DE 20 STÖRSTA STADSREGIONERNA 2000 2009 Helsinki - Helsingfors Rauma - Raumo Vaasa - Vasa Tampere - Tammerfors Turku - Åbo Salo Kuopio Saimaa - Saimen Oulu - Uleåborg Jyväskylä Seinäjoki Rovaniemi Kouvola Hämeenlinna - Tavastehus Lahti - Lahtis Pori - Björneborg Mikkeli - S:t Michel Joensuu Kotka Varkaus 15 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012
12 År 2009 hade Vasa högst arbetsplatssufficiens (133,5 %) vid en jämförelse med de 20 största städerna. Vasa erbjuder alltså relativt sett flest arbetsplatser till sina grannkommuner. Till Vasa pendlar ca 12 300 arbetstagare och från Vasa till andra ställen ca 3 400 arbetstagare. Nettopendlingen till Vasa var ca 8 900 arbetstagare. Mest pendlade man till Vasa från Korsholm (ca 5 200), från Laihela (ca 1 500), från Lillkyro (ca 900) och från Malax (ca 750). Pendlingen beror till största delen på att endast cirka hälften av regionens befolkning bor i Vasa men att mer än 70 % av arbetsplatserna finns i Vasa. ARBETSPLATSSUFFICIENS 2009 (%) DE 20 STÖRSTA STÄDERNA OCH VASAREGIONEN 0 50 100 150 Vasa Helsingfors Tammerfors Åbo Uleåborg Joensuu Seinäjoki Lahtis Kuopio Kotka Jyväskylä Björneborg Villmanstrand Tavastehus Salo S:t Michel Vanda Rovaniemi Kouvola Esbo 133,5 131,9 124,2 124,1 122,2 112,5 112,5 111,8 110,9 108,9 107,5 107,4 106,5 105,6 104,5 104,5 102,8 100,1 98,5 95,2 Vasaregionen: Vasa Vörå Korsnäs Malax Storkyro Lillkyro Korsholm Laihela 55,7 54,6 54,4 81,9 73,9 68,0 90,3 133,5 KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / JK 20.12. 14000 12000 10000 7657 8000 5748 6000 8048 8512 PENDELÖINTI VAASAAN JA VAASASTA 1995 2009 PENDLING TILL OCH FRÅN VASA 1995 2009 Vaasaan, till Vasa Vaasasta, från Vasa nettopendelöinti, nettopendling* 6017 8829 6367 6350 9497 9704 6929 7000 9942 9966 10223 10475 7256 7137 7296 7411 11027 7780 11456 8203 12208 12374 12320 8737 8854 8931 4000 1909 2031 2145 2000 2479 2568 2704 2686 2829 2927 3064 3247 3253 3471 3520 3389 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 LÄHDE : TILASTOKESKUS / KÄLLA STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 20.12.
13 2.3.2 Befolkning Vasa hade 60 398 invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt på senare år. Under de senaste fem åren har befolkningen ökat med i genomsnitt ca 550 invånare per år. Enligt År ökade stadens befolkning med till och med 811 invånare. Detta är största ökningen på över 30 år. Språkfördelningen i Vasa är följande (): finskspråkiga 41 521 (68,7 %), svenskspråkiga 14 725 (24,4 %) och personer med annat modersmål 4 152 (6,9 %). Antalet finskspråkiga har ökat med 744, antalet svenskspråkiga med 429 och antalet personer som talar ett annat modersmål med 1 63 under senaste fem år. 61 000 VAASAN VÄESTÖ 31.12.2000 31.12. BEFOLKNINGEN I VASA 31.12.2000 31.12. 60 398 60 000 59 587 59 175 59 000 58 000 56 737 57 014 56 925 56 953 57 000 57 241 57 030 57 998 57 622 58 597 56 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 16.3.2012 1000 750 500 250 0-250 277-89 VUOSITTAINEN VÄESTÖMUUTOS ÅRLIG BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING 28 77 211 599 578 381 376 412 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 16.3.2012 811 I Vasa har befolkningens åldersstruktur blivit klart äldre under de senaste decennierna. Antalet personer som har fyllt 65 år ökade med ca 3 000, medan antalet 0 19-åringar hölls på ungefär samma nivå 1991. Enligt Vasas befolkningsplan ökar antalet personer som har fyllt 65 år kraftigt åren 2012 2020 (ca + 2 500). Enligt befolkningsplanen kommer även antalet 0 19-åringar att öka åren 2012 2020 (ca + 740). Förutsättningen för detta är givetvis att Vasas snabba befolkningstillväxt fortsätter.
14 14000 65+ -VUOTIAAT JA 0 19-VUOTIAAT VAASASSA 1990-2020 (TOTEUTUNUT KEHITYS VUOTEEN 2010) 65+ -ÅRINGARNA OCH 0 19-ÅRINGARNA I VASA 1990-2020 (FÖRVERKLIGAD UTVECKLING TILL ÅR 2010) 13000 12000 11000 10000 9000 8000 65+ v./år 0-19 v./år 7000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 LÄHDE: TILASTOKESKUS (1990 2010) / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN (1990 2010) KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 22.2.2012 2.4 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År var betydelsefullt med tanke på stadens befolkningsutveckling, eftersom folkmängden i september överskred gränsen på 60 000 invånare. Folkmängden ökade under verksamhetsåret med 811 invånare, vilket är den högsta befolkningstillväxtsiffran sedan år 1972. Social- och hälsovårdssektorn Införandet av stadens nya ledarskapssystem kom även till synes inom Social- och hälsovårdsverket. Tjänsten som social- och hälsovårdsdirektör drogs in och verket leds direkt av vård- och omsorgsdirektören, som inom centralförvaltningen fungerar även som sektordirektör. Inom socialarbete och familjeservice uppfylldes under året på ett bättre sätt kraven för de utsatta tiderna. Vad gäller utkomststödet uppfylldes under året kravet på att behandla de skriftliga ansökningarna om utkomststöd inom den utsatta tiden. Utvecklandet av invandrararbetet fortsatte genom många samarbetsprojekt. Verkställandet av praxis i den godkända mentalvårdsstrategin inleddes. Inom hem- och anstaltsvården var det en betydelsefull sak att kvalitetssystemet blev klart, och för detta fick resultatområdet ett kvalitetserkännande enligt SHQS-kriterierna sommaren. Förbättrandet av vårdens nivåstrukturering märktes avsevärt inom specialsjukvården i att antalet s.k. klinikfärdiga vårddagar halverades jämfört med år 2009. Det faktum att den grundliga renoveringen av avdelningarna 8 och 9 blev klar i slutet av året underlättade det fortsatta utvecklandet av avdelningarnas arbetsfördelning. På hösten inleddes ett inventerings- och planeringsarbete vad gäller servicestrukturen tillsammans med Aalto-universitets Sotera-institut. Hälsovårdsservicens resultatområde: Hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft 1.5.. Lagen medförde många skyldigheter för hälsovårdsservicen vilka i huvudsak kunde uppfyllas. Man höll sig inom gränserna för vårdgarantin när det gäller möjligheten att få
15 komma till läkare (3 mån.) och tandläkare (6 mån.). Möjligheten att få komma till tandläkare har försvårats till följd av den stora efterfrågan; väntetiden till ickebrådskande vård är ca 5 månader. Inom läkarjouren införde man en indelning baserad på brådskandeklass vad gäller patienterna (triage), genom vilken väntetiden till jourpolikliniken kunde göras kortare. Laihela - Lillkyro-resultatområdet: Situationen vad gäller möjligheten att få vård samt vården överlag överensstämmer ändå i båda kommunerna lagstiftningen till alla delar. Bildningssektorn Beredningen av organisationsändringen inom kultursektorn gjordes år så, att verksamheten kan inledas i överensstämmelse med den nya organisationsmodellen 1.1.2012. Efterfrågan på dagvård ökade i och med befolkningstillväxten och till följd av ett bra sysselsättningsläge. År ökades antalet dagvårdsplatser inom småbarnsfostran med ca 70. Alla sökande har kunnat erbjudas en plats inom den tid som fastställs i lagen. Målet att utbudet ska motsvara efterfrågan på vård på området har dock inte förverkligats till alla delar. Det nya skiftdaghemmet Rödluvan och daghemmet Lumikki blev klara på hösten. Man strävade efter att svara på arbetskraftsbehovet genom att trygga en attraktiv och konkurrenskraftig gymnasie- och yrkesutbildning på andra stadiet och ett mångsidigt utbud av högskoleutbildning i Vasa stad. Yrkesinstitutets och vuxenutbildningscentrets nya lokaler för Metall och El invigdes vid Sampo-campuset. De nya lokalerna förbättrar avsevärt nivån på undervisningen och gör den mer attraktiv. Inom Vasa vuxenutbildningscenter ökade verksamhetens volym år mer än beräknat. Staden har som mål att koncentrera de yrkeshögskolor som finns i staden till Brändö campusområde. Besluten om grundande av fastighetsaktiebolaget Brändö Campus fattades av stadsfullmäktige i februari. Tekniska sektorn För tekniska sektorn var det ett livligt år och t.ex. investeringarna var fortfarande av rekordstorlek utfallet var totalt 48,0 miljoner euro. Fullmäktige godkände två stora och viktiga strategier på sitt möte i slutet av året, dvs. Vasa generalplan 2030 med tillhörande grönområdesstruktur och Vasa stads markpolitiska program. Staden överlät 136 bostadstomter år, vilket är 4 % mer än år 2010. Sammanlagt 65,5 ha råmark skaffades för ca 0,9 miljoner euro. Antalet bygglov ökade 4,9 % jämfört med antalet år 2010, och sammanlagt 752 bygglov beviljades år. Byggande av ny kommunalteknik har inletts på Långskogens område och fortsatt i Böle och Bobäck. Byggandet av nya huvudleder fortsatte på Mellanvägen, Gerby Strandvägen och Pohjolagatan. Gatusaneringar utfördes på Vasklot bro, Ansasgatan och Neptunsvägen. Totalt var investeringarna för kommunaltekniken ca 10,6 miljoner euro. Grönområdesenheten beviljades priset Årets Stadsbragd för att den höjde kvaliteten på stadens grönområden.
16 Inom hussektorn färdigställdes exceptionellt många investeringsobjekt år. Investeringsutgifterna var totalt 24,9 miljoner euro. Fem nybyggnader (9 598 m 2 ) färdigställdes och de här färdigställda byggnadernas anskaffningsvärde var totalt 14,5 miljoner euro. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes daghemmet Rödluvan, VYI-Vakk:s byggnader för El och Metall, servicebyggnaden vid Öjberget och skyddsbostäderna för rusmedelsmissbrukare. Grundliga renoveringar utfördes vid bl.a. O-fastigheten vid Vöyrinkaupungin koulu, gymnasiefastigheterna på Kyrkoesplanaden 27 och avdelningarna 8 och 9 vid stadens sjukhus. Till investeringarna för grundliga förbättringar används 14,4 miljoner euro. Vid Vasa Vatten har byggarbetena vid Påttska reningsverket framskridit bättre än planerat (Vasa Vattens totala investeringar var 9,7 miljoner euro). Vasa Hamns totala godsvolym steg till 1,6 miljoner ton och rampen för tunga transporter i hamnen färdigställdes. 2.5 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. 2.5.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: Skador som drabbat fast och lös egendom Skador till följd av verksamhetsavbrott Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse Beloppet i skadefonden 31.12. är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av medlen i fonden. Stadens försäkringar var under verksamhetsåret i försäkringsbolaget IF vad gäller de i lag bestämda försäkringarna och i försäkringsbolaget Pohjola vad gäller de frivilliga försäkringarna. De frivilliga försäkringarnas omfattning har ökats med en VVS- och verksamhetsavbrottsförsäkring. Självriskgränserna har sänkts i fråga om fastighetsförsäkringarna. Från och med januari har staden dessutom kommuninvånarna tillgodo en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamheter som anordnas av staden, en sk. kommuninvånarförsäkring. 2.5.2 Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna år 2008 fästes speciell uppmärksamheten på ränterisken. Stadens låneportfölj är till stor del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och
17 ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade låneandelen med att ingå ränteswap-avtal. Vid utgången av år var ränteswap-avtalen sex till antalet. I slutet av år var den skyddade andelen av låneportföljen ca 45 %. Stadens syn på räntan är att räntenivån håller på att sjunka, även om sänkningen kommer att vara relativt moderat under 2012. Enligt prognoserna hålls ECB:s styrränta på nuvarande nivå eller sjunker en aning under år 2012. Situationen på finansmarknaden är dock fortfarande mycket känslig. 2.5.3 Miljörisker Miljöfaktorer som möjligen har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är bl.a.: Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik är under fortsatt behandling, något beslut erhölls ännu inte år. I bokslutet ingår en reservering på 2,4 miljoner euro för landskapsarbeten på avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet uppskattas efter det att beslutet har erhållits. I slutet av år 2008 erhölls Vasa förvaltningsdomstols beslut om de besvär som inlämnats om tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk 1.7.2012. Vasa Vatten har i sin investeringsplan berett sig på de investeringar som krävs i miljötillståndet för avloppsvattenreningen, investeringarna hänför sig i planen till åren 2012.
18 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen Målen för den interna kontrollen och ordnandet av den har beskrivits i Vasa stads anvisningar för den interna kontrollen, som stadsstyrelsen har godkänt 29.9.2003. Bestämmelser om den interna kontrollen finns också i ekonomistadgan (24.2.1997) och i revisionsstadgan (1.1.1997) Med hjälp av den interna kontrollen säkerställs att målen nås, verksamheten är enligt lagar, stadgar, anvisningar och beslut, resurserna är i resultatgivande användning, tillgångarna är tryggade samt ledningens information är riktig, ändamålsenlig och rättidig. Stadsstyrelsen och stadsdirektören svarar på koncernnivån för ordnandet och för utfärdande av direktiv för den interna kontrollen. Redogörelsen för den interna kontrollen baserar sig på en utvärdering som förvaltningarna utför om ordnandet av den interna kontrollen. Utvärderingarna har behandlats i respektive nämnd/direktion som ett separat ärende i samband med behandlingen av förvaltningens verksamhetsberättelse. Utvärderingen har gjorts på en frågeblankett som uppgjorts av ekonomisektorn. Förvaltningarna ombads utvärdera följande delområden inom den interna kontrollen: processerna, beslutsfattandet och ledarskapet, personalförvaltningen, bestämmelserna inom verksamheten och ekonomin, planeringen och uppföljningen, ekonomiförvaltningen och bokföringen samt avtalsverksamheten. Iakttagande av stadganden, bestämmelser och beslut Lag- och stadgeenligheten i organens och myndigheternas beslut uppföljs regelbundet i enlighet med 51 i kommunallagen genom förfarandet med upptagningsrätt. Om utnyttjandet av rätten att uppta ett ärende finns bestämmelser i förvaltningsstadgan. Kontrollen av hur föreskrifter, bestämmelser och beslut iakttas är en del av förmännens dagliga ledarskapsfunktion. Inom förvaltningarna används också exempelvis minneslistor för den interna kontrollen för att säkerställa verksamheten. Därtill utför den interna revisorn och den externa revisionen granskningar av förvaltningen och beslutsförfarandet. I beslutsförfarandena och iakttagandet av anvisningar konstaterades brister under räkenskapsperioden 2010 och stadsstyrelsen har 31.1. konstaterat att med anledning av de observerade bristerna ska anvisningar i anslutning till stadens ekonomi och förvaltning uppgöras och uppdateras. Under år har stadens anvisningar i stor omfattning uppdaterats och förnyats. Om beslutförfarandet samt personal- och ekonomianvisningarna har ordnats utbildning för förmän och sakkunniga under verksamhetsåret. År 2012 har ett omfattande utbildningsprogram för förmanspasset inletts. Utgående från en förfrågan är stadens anvisningar i regel tidsenliga. Stadsstyrelsen har inte annars i sin kännedom några sådana åtgärder som skulle strida mot lagar, bestämmelser och beslut, av vilka det skulle kunna följa ett betydande ersättningskrav eller annan rättslig påföljd för staden.
19 Måluppfyllelse, kontroll av användningen av medel, behörigheten och tillförlitligheten för bedömning av resultatet I början av år trädde stadens förnyade organisation i kraft och även ledarskapssystemet förnyades. Stadsfullmäktige godkänner i en stadens vision och strategi samt målen för verksamheten för året. De mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har samordnats med stadens ledarskapssystem. Uppföljningen och kontrollen av måluppfyllelsen är bland annat sektordirektörerna ansvariga för. Fastställandet av målen för verksamheten och processen har samordnats både innehålls- och tidtabellsmässigt. Utfallet för verksamheten och ekonomin rapporteras tre gånger per år och därtill i samband med bokslutsbehandlingen i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Måluppfyllelsen år har presenterats i verksamhetsberättelsen och i tablån över utfallet. Utvärderingen av verksamhetens resultat styrs i stor omfattning av statens normstyrning och de mätare och kriterier som förutsätts för verksamheten. Utöver dessa ska mätare som beskriver kvaliteten på den egna verksamheten utvecklas. Uppföljningen av målen för verksamheten och kvalitetsmätarna är splittrad och sker också delvis manuellt. Det här är samtidigt en nationell utmaning. Utvecklandet av rapporteringen är en betydande utmaning under de kommande åren, vilket också framkommer i förfrågan. Beskrivningen av verksamhetsprocesserna har fortsatt under verksamhetsåret. Dessutom är upprätthållande och uppdatering av personalens befattningsbeskrivningar ett fortgående arbete. I samband med utvecklandet av ledarskapssystemet har också den s.k. CAF-modellen utnyttjats, vilken är en utvärderingsram för den offentliga verksamheten, och det här arbetet fortsätter under de kommande åren. Ordnande av riskhanteringen Olika faktorer i stadens verksamhet kan inverka skadligt bl.a. på produktionen av den basservice som erbjuds invånarna, personalens funktionsförmåga, tryggande av egendomen och verksamhetens resultat. De här faktorerna kallas risker. Syftet med den interna kontrollen är att hantera risker och säkerställa att målen både på lång och på kort sikt uppnås. Riskhanteringen är en väsentlig del av den interna kontrollen och ett medvetet, systematiskt och fortgående arbete för att identifiera, bedöma och hantera hotande risker. Uppgörandet av en riskhanteringspolicy som täcker stadsorganisationen i sin helhet har inletts under verksamhetsåret. I det systematiska sättet att beskriva, kartlägga, bedöma och rapportera risker finns det dock mycket att vidareutveckla. Omsättning och pensionering bland personalen samt den rekrytering som följer på detta är tydliga risker och en utmaning för verksamheten. Uppmärksamhet har fästs på risker och förebyggande åtgärder har vidtagits. Rekryteringsprocessen och introduktinen har utvecklats och satsningar gjorts på personalutbildning. Därtill har bl.a. tidigt ingripande i personalärenden varit ett utvecklingsobjekt. Kontroll av anskaffning, överlåtande och skötsel av egendom Vid kontrollen av anskaffning, överlåtande och skötsel av egendom har inga brister observerats som skulle ha föranlett betydande förluster, värdeminskningar eller ersättningsansvar.
20 Verksamhetsprocessen för faktureringen har utvecklats betydligt och en effektiv faktureringskanal garanterar en rättidig och rättvis inkomstuppbörd till staden. Mervärdesskattebehandlingen har beskrivits i stadens förvaltningar och hanteringen av inköpsfakturor är smidig. Avtalshantering Stadens avtal förvaltas inte centraliserat. Avtalshanteringen är på förvaltningarnas ansvar och några betydande brister har inte framkommit i avtalshanteringen. Avtalshanteringen är dock i stor omfattning manuell och av den här orsaken är t.ex. information om avtalen och upphandlingsavtalens existens en utmaning. Centralförvaltningen har utvecklat en elektronisk hantering av handlingar och beslutsfattande, som i framtiden skapar förutsättningar för en övergripande avtalshantering. Sammandrag Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens utvärderingar har behandlats i vederbörande beslutfattande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utgående från den förfrågan som genomförts kan det konstateras att den interna kontrollen i regel är på en god nivå i stadens organisation. Det har bedömts finnas brister i t.ex. hur informationsförmedlingen och uppföljningsmetoderna fungerar, men genom att förbättra rapporteringen kan man möta dessa utmaningar. 3.2. Den interna revisionen 3.2.1 Verksamhetsidé Den interna revisorn arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska de administrativa och ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna tillsynen och förvaltningen. Den interna revisorn stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationerna och den interna tillsynen fungerar samt att verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med stadgorna. Stadsfullmäktige inrättade år en andra tjänst som intern revisor. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordinering av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Till kommittén hör stadsdirektören som ordförande samt som medlemmar stadsstyrelsens ordförande, revisionsnämndens ordförande och revisionschefen. Till kommittén kallas därtill revisorn som ständig sakkunnigmedlem. Ärendena föredras och bereds för kommittén av interna revisorn. Man har inte avgränsat den interna revisionens verksamhetsfält. Även rätten att få information, träffa erforderliga personer samt tillgången till fysisk egendom i granskningsuppdrag är garanterad. Många uppgifter och saker som granskas är konfidentiella. 3.2.2 Objekten för den avslutade räkenskapsperioden 1) Lagerhållning 2) Kördagböcker 3) Aktiviteter som hänför sig till kontantkassor 4) Uppföljning av representationskostnader 5) Kontroller som hänför sig till löneräkning 6) Beredning av en riskhanteringspolicy samt regelverk för intern kontroll för hela staden
21 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 109 831 103 959 Tillverkning för eget bruk 2 694 3 109 Verksamhetskostnader -436 781-411 255 Verksamhetsbidrag -324 256-304 187 Skatteinkomster 246 393 229 154 Statsandelar 93 576 92 131 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 1 102 1 125 Övriga finansiella intäkter 11 901 12 585 Räntekostnader -2 386-2 018 Övriga finansiella kostnader -42-54 Årsbidrag 26 288 28 736 Avskrivningar och nedskrivningar -19 943-1 293 Extraordinära kostnader 0-19 953 Räkenskapsperiodens resultat 6 345 7 490 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens -1 610 1 034 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver -50 0 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -797-719 Tilikauden ylijäämä ( alijäämä) 3 888 7 805 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 25,3 25,5 Årsbidrag / Avskrivningar, % 131,8 144,0 Årsbidrag, euro/invånare 435 482 Invånarantal 60 398 59 587 Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procet av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar
22 4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 462,8 miljoner euro (439 miljoner år 2010). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 53,2 % och statsandelarnas 20,2 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,4 % av intäkterna. Skatteinkomsternas andel ökade en procentenhet jämfört med det föregående året. 4.2.1 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 109,8 miljoner euro, och de ökade 5,9 miljoner euro jämfört med år 2010. De största posterna är försäljningsintäkterna 56,8 miljoner euro och avgiftsintäkterna 22,8 miljoner euro. 4.2.2 Skatteinkomster Skatteinkomsterna år var 246,4 miljoner euro och ökningen var 17,2 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 77 %, vilket nationellt sett är en låg andel. Samfundsskattens andel var till och med 18 % och fastighetsskattens 5 %. Skatteslagens fördelning Samfundsskatt; 45,4 milj. 18 % Fastighetsskatt; 13,1 milj 5 % Kommunalskatt; 187,9 milj. 77 %