Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist CEMUS Klimatet, energin och det moderna samhället Uppsala 2006-12-05

Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion är ett måste med tanke på befolkningsökningen och ekosystemens sårbarhet. Med olika jordbrukssystem finns både föroch nackdelar och genom att väga dessa mot varandra kan man komma fram till någon slags slutsats om vilket system som är det bästa ur ett hållbart perspektiv. Vilket system som är det bästa varierar beroende på var i världen man befinner eftersom förutsättningarna inte är de samma på hela jorden, det varierar till och med inom respektive land. Några av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till vid val av odlingssystem är klimat och jordart. I den här uppsatsen tas några frågeställningar upp som diskuteras mycket fram för allt på forskningsnivå. Frågeställningarna berör bland annat olika odlingssystem som konventionellt, integrerat och ekologiskt. Även diskussioner angående biodiversitet, näringsläckage, jordbearbetning och pesticidanvändning är viktiga för att bedöma hållbarheten i livsmedelsproduktionen. Tanken med ekologisk odling är att ta ett steg mot ett uthålligt lantbruk utan negativ miljöpåverkan. Genom restriktioner av olika slag, bidrag och merbetalning har man gjort ett försök att minska kemikalieanvändningen och öka kretsloppstänkandet i jordbruket. Cirka 15 procent av den svenska åkerarealen är ekologisk. Att börja odla ekologiskt betraktas av många lantbrukare som en stor förändring som innebär kostnader. Kunskapen om ekologisk produktion är sannolikt fortfarande förhållandevis låg hos många lantbrukare, om både vad produktionen kräver rent praktiskt och vad ekologisk produktion skulle innebära ekonomiskt för deras del. För att nå målet om ett ökat ekologiskt lantbruk är det därför viktigt att kunskapen ökar. Många lantbrukare uppfattar till exempel att ekologisk produktion innebär större risk än konventionell produktion. I slutändan är det ändå konsumenterna som bestämmer vad som sker eftersom konsumenternas efterfrågan är en förutsättning för att kunna driva det ekologiska lantbruket vidare. Inledning Debatten om odlingssystem är ett hett ämne idag och åsikterna är många. Men hur skiljer sig egentligen den ekologiska odlingen från den konventionella och integrerade odlingen? Det är en fråga som för många inte har ett självklart svar. Syftet med den här uppsatsen är därför att på ett enkelt sätt försöka beskriva förhållningsregler och lagar som styr den ekologiska produktionen, samt belysa fördelar och nackdelar med systemen så att läsaren sedan själv kan ta ställning i debatten om odlingssystemen. För att begränsa mig lite i denna djungel av information har jag valt ätt främst belysa växtproduktion även om det finns många andra delar inom ämnet som till exempel kött-, ägg- och mjölkproduktion. Jag har också begränsat mig till att främst behandla svensk produktion av livsmedel. Den allmänna uppfattningen som råder i samhället är att ekologisk produktion är mera skonsam mot miljön än konventionell produktion, men i den här uppsatsen vill jag försöka belysa andra fördelar och nackdelar som man inte hör så mycket om i media. Den mest omtalade nackdelen med ekologisk odling är huruvida det läcker mer kväve än konventionell produktion eller inte så därför har jag valt att fokusera lite extra på just frågan om kväveläckage. Historik Det konventionella jordbruket fick sitt stora genombrott på mitten av 1900-talet. Innan dess var jordbruket mera ekologiskt eftersom det varken fanns tillgång till billigt handelsgödsel eller pesticider. Det som gjorde att det konventionella jordbruket tog fart i mitten av 1900- talet var fram för allt tre saker: 2

Handelsgödsel började produceras i stora mängder och blev billigt och tillgängligt för lantbrukarna Pesticider utvecklades och kom till allmän användning Växtförädlingen hade kommit så långt att lantbrukarna erbjöds nya bättre sorter. Dessa tre faktorer ledde till att jordbruket blev mer specialiserat, det vill säga djurproduktion och växtproduktion separerades i stor utsträckning till olika gårdar. Handelsgödslet och växtförädlingen medförde att skördarna ökade. Pesticiderna gjorde att man kunde hålla en mer ensidig växtodling utan att minska avkastningen eftersom man kunde hålla ogräs och sjukdomar i schack med pesticider istället för med en bra växtföljd som tidigare hade varit metoden. På så vis kunde man odla den gröda som gav mest betalt i större utsträckning än förr. (Kirchmann, 2006) Ekologiskt lantbruk växte fram under 1900-talet som en social rörelse för att främja ett rättvist och miljövänligt jordbruk. De senaste åren har antalet ekologiska gårdar vuxit avsevärt över hela Europa. En bidragande orsak till ökningen är politiskt och ekonomiskt stöd inom EU. (Milestad, 2002). Konsumenternas efterfrågan är såklart också viktig och den är en förutsättning för att målet om ökad ekologisk odling ska kunna nås. Samhällets inblandning i produktionen grundar sig på miljöfördelarna i ekologisk produktion. Sverige har störst andel ekologiskt odlad åkermark i Europa procentuellt sett i förhållande till landets totala odlade areal. Målet i Sverige var att andelen skulle vara 20 procent år 2005 (Rosenqvist, 2003). Den ekologiska produktionen utgör 5 procent av den totala livsmedelsmarknaden och den växer med 25 procent per år. När efterfrågan på ekologiska produkter är stor blir också kraven höga på producenterna. För lantbrukarna innebär det att de måste finna nya vägar och ny kunskap om hur sambanden i naturen fungerar för att bromsa ogräsets framväxt samt få bukt på växtsjukdomar och skadedjur utan att ta till pesticider. Det handlar främst om förebyggande arbete och lämpliga växtföljder. (Leenah, 2001) Integrerad odling har utvecklats i takt med den konventionella och ekologiska odlingen men det är egentligen först på senare tid som den har fått stor uppmärksamhet. Integrerad odling kan liknas vid en blandning av konventionell och ekologisk produktion. Man strävar efter så lite negativ miljöpåverkan som möjligt och precis som i den ekologiska produktionen är det viktigt med kretsloppstänkande. Till exempel så vill man producera så stor del av djurfodret som möjligt på den egna gården och man utnyttjar stallgödsel och annat avfall på bästa sätt för recirkulation av näringsämnen. Till skillnad från ekologisk produktion så avstår man inte helt från handelsgödsel och pesticider, men man använder det bara om det verkligen behövs och i så liten utsträckning som möjligt. Liksom i ekologisk odling läggs stort fokus på att få en bra växtföljd för att klara den minskade konstgödsel- och pesticidanvändning samt för att kunna producera ett varierat och näringsrikt foder. En annan sak man fokuserar på är bibehålla avkastningen vilket man inte gör i ekologisk produktion i lika stor utsträckning. Ett exempel på integrerad odling som tillämpas i Sverige är så kallad Sigill-märkning. En anledning till att integrerad odling inte tillämpats så mycket kan vara att den kan utformas på många olika sätt och därför är det svårt att ge bidrag eller stöd till ett sådant system så länge man inte sätter upp vissa regler som odlaren ska följa. Vad är ekologisk odling? Ekologiskt lantbruk innebär i korthet att producenten strävar efter hög självförsörjning och användning av förnyelsebara resurser, både när det gäller växtodling och djurhållning. Produktionen är mer integrerad med avseende på växtodling och animalieproduktion. Tanken är att självhushållning och kretslopp ska utgöra en viktig del i det ekologiska lantbruket. Till 3

exempel bör fodret till djuren komma från den egna gården och näringstillförseln till åkermarken bör i största möjliga mån ske med gödsel från gården. (Rosenqvist, 2003) Syntetiskt framställda gödsel och bekämpningsmedel är förbjudna; bördighet och växtnäringsbehov tillgodoses med stallgödsel, skörderester, gröngödslingsgrödor, samt en anpassning av växtföljden. De ogräsmedel som kan komma i fråga är huvudsakligen biologiska bekämpningsmedel baserade på växtoljor. Försiktighetsprincipen tillämpas, vilket bland annat innebär att genmodifierande organismer inte får användas. Man eftersträvar en balans mellan antal djur och åkerareal på varje brukningsenhet för att få en återcirkulation av växtnäringsämnen. (Bergström, 2000; Rosenqvist, 2003; www.krav.se) - Finns det någon definition av ekologisk odling? Med ekologiskt lantbruk avses ett självbärande, uthålligt agro-ekosystem i balans. Systemet balanseras så långt det är möjligt på lokala och förnyelsebara resurser. (Granstedt, 1998) - Vilka lagar reglerar den ekologiska produktionen? För att livsmedel ska få kallas ekologiska inom EU måste produktionen följa EU:s förordning om ekologisk produktion. I varje land finns också organisationer som inspekterar och godkänner hela produktionsprocessen för ekologiska varor. EU:s regler är minimiregler och utöver dessa kan reglerna skifta mellan länderna. Jordbruksverket och livsmedelsverket är de två myndigheter som bär ansvaret för tillämpningen av regelverket i Sverige. Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) har av jordbruksverket och livsmedelsverket utsetts som kontrollorgan för ekologiskt framställda produkter. (www.krav.se) - Vad är skillnaden mellan ekologisk och KRAV-märkt? Vem bestämmer vad som är ekologiskt? Utvecklingen av ekologiskt lantbruk bestäms av ett antal aktörer. En viktig sådan är den internationella paraplyorganisationen för ekologiskt lantbruk, IFOAM, som formulerar och reviderar mål och regelverk för det ekologiska lantbruket. Även EU är en aktiv aktör som stöder ekologiskt lantbruk. Sedan 1993 definierar EG:s förordning 2092/91 vad som uppfyller kraven på ekologisk produktion, och därmed berättigande till stöd, inom EU. Enskilda nationella organisationer kan dock ha stramare regler. Detta är till exempel fallet med KRAV i Sverige. (Milestad, 2002) För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EG:s regler för ekologisk produktion. Endast företag/producenter med KRAV-certifiering får använda KRAV-märket på sina ekologiska produkter. Svenska bönder betalar en avgift för att få använda svenska KRAV-märket och minst en gång per år kontrolleras deras produktion av KRAV. (Leenah, 2001; www.krav.se) KRAV arbetar med att på olika sätt främja ekologisk produktion och konsumtion, bland annat genom regelutveckling, internationellt samarbete, marknadsföring och information. KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. (www.krav.se) Ekologisk odling ur miljösynpunkt, fördelar och nackdelar 4

- Minskar ekologisk odling utlakningen av kväve? Klimatet har stor inverkan på kväveläckaget, men det är ingenting som lantbrukaren kan påverka. Vilka grödor som ingår i växtföljden, hur mycket mark som är vinterbevuxen samt jordbearbetningssystemet och gödslingsstrategin är de viktigaste faktorerna för kväveutlakningens storlek, oavsett odlingssystem, som lantbrukaren kan påverka. Klimatet I torra länder där nederbörden är mindre än avdunstningen är näringsläckage inte något problem. Där kan problemet istället vara det motsatta, alltså att det ackumuleras näringsämnen och salter i marken så att växterna får svårt att genomföra upptag av vatten och näring på ett optimalt sätt. I Sverige har vi mer nederbörden än avdunstning. När vatten rinner ner genom markprofilen tvättas profilen ur på näring. Läckage i vårat klimat är alltså en naturlig process som vi inte kan stoppa. Däremot kan vi påverka hur stort läckaget blir genom olika odlingsåtgärder. (Aronsson, 2006) Jordbarbetningssystem Förmågan att läcka näring varierar med jordarten. Lätta jordar läcker lättare än leriga jordar. Bearbetningstidpunkten spelar också stor roll för läckagets storlek. Genom att bearbeta jorden på hösten stimuleras mineraliseringen av kväve. Kväveutlakningens storlek är nära förbunden med mineraliseringen av kväve. Det är alltså viktigt att minska risken för mineralisering på hösten eftersom det är då som utlakningsrisken är som störst. Genom att senarelägga höstplöjningen minskar mängden mineralkväve i marken jämfört med tidig höstplöjning. Vårplöjning har visat sig vara ännu mer effektivt än höstplöjning och minskar läckaget av kväve avsevärt. Tidpunkten för bearbetning är alltså av stor betydelse. När man bearbetar beror också på vilket gröda och jordart man har. På leriga jordar finns det till exempel ingen möjlighet att vårplöja eftersom marken då är så blöt att man får stora packningsskador som leder till minskad avkastning. Bearbetningstidpunkten har en mindre inverkan på kvävemineraliseringen i lerjordar än i lätta jordar. Utlakningsrisken är också mindre på lerjordar eftersom de inte tvättas ur lika lätt som lätta jordar. (Myrbäck m.fl., 2003; Stenberg m.fl., 1999) Grödval Det är på hösten och vintern som läckaget av näring från åkermarken är som störst. Det beror på att nederbörden då är stor samt att fälten ofta står obevuxna efter skörd. Detta kan påverkas av lantbrukaren. Genom att ha marken bevuxen på hösten och vintern så minskar risken för näringsläckage. Hur mycket risken minskar beror på vilken gröda som finns på fältet. Man kan till exempel så in fånggröda, ofta Engelskt rajgräs, i jordbruksgrödan som får stå kvar och växa efter att man har skördat. Antingen står fånggrödan hela vintern och tas inte bort förrän på våren när nästa gröda ska sås, eller så står fånggrödan till sent på hösten då den sprutas bort och/eller plöjs ner. Vissa år sår bonden höstgrödor på fältet. Det kan vara stråsäd, vanligast är höstvete, eller höstoljeväxter. Stråsäden tar upp väldigt lite kväve ur marken på hösten så dessa år blir risken för läckage stor. Höstoljeväxter däremot är mycket effektiva på att ta upp näring på hösten så de fungerar utmärkt som fånggröda. (Myrbäck m.fl., 2003; Stenberg m.fl., 1999) Gödslingsstrategi Eftersom kvävegödslingsintensiteten påverkar utlakningen av kväve har odlingssystem med måttlig tillförsel av kväve, såsom de flesta ekologiska odlingar, en relativt sett mindre 5

utlakning än intensiva odlingssystem. Om man enbart använder organiska gödselmedel som stallgödsel och gröngödslingsgrödor finns det emellertid en uppenbar risk för dålig synkroni mellan kvävetillgång och växtens behov, speciellt vad gäller gröngödslingsgrödor. Vad gäller gröngödslingsgrödor är det svårt att styra mineraliseringstidpunkten, men om man använder stallgödsel är det viktigt att sprida vid tidpunkter då risken för läckage är liten. Kvävet kan mineraliseras vid tidpunkter då inget grödupptag sker, vilket markant ökar utlakningsrisken, se figur 1. (Bergström, 2000) Kväve i dräneringsvatten (mg/l) 16 Gröngödsel Handelsgödsel 12 8 4 0 maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug FIGUR 1. Principdiagram som belyser skillnaden i kväveutlakning vid användande av kväverika baljväxtrester respektive handelsgödsel. Vid användande av organiska gödselmedel har man sämre synkroni mellan grödupptag och kvävemineralisering. (Bergström, 2000) Kvävetillförseln är idag i genomsnitt 30-50 procent mindre vid ekologisk än vid konventionell odling, se tabell 1(Bergström & Kirchmann, 2000). Som en följd av att det tillförs betydligt mindre mängder kväve i ekologiska än konventionella system är även skördenivåerna lägre i de förra. Eftersom växtföljderna skiljer sig mycket i de olika systemen är det svårt att göra en jämförelse mellan de båda odlingssystemen. Genom att korrigera för de största skillnaderna får man fram resultat som visar att både halter och mängder nitrat i dricksvatten är lägre för ekologisk produktion än för konventionell odling när mängden vall i växtföljden är låg. När mängden vall är hög har detta större betydelse för utlakningen än själva odlingssystemet, varför utlakningen av kväve blir lägre ju mer vall växtföljden innehåller, se tabell 1. Att de ekologiska systemen läcker mindre vid relativt låg vallandel beror på att gödslingsintensiteten är lägre (tabell 1). Undersökningar har gjorts där man tillfört lika stora mängder gödselkväve i form av stallgödsel respektive handelsgödsel. Det visade sig att under en treårsperiod var utlakningen något större från systemet med stallgödsel, vilket troligen beror på att mineraliseringen blir ojämnare fördelad över växtsäsongen. (Bergström & Kirchmann, 1999) Det innebär att om kvävetillförseln till de båda är lika blir även utlakningsförlusterna av kväve minst lika stora vid användning av stallgödsel. Det är alltså i första hand gödslingsintensiteten och inte själva odlingssystemet som avgör hur omfattande kväveutlakningen blir. (Bergström, 2000) TABELL 1. Medelvärden för kväveutlakning från olika odlingssystem (Bergström, 2000) Typ av odlingssystem Genomsnittlig Nitrat i dräneringsvatten samt andelen flerårig kvävegödsling Koncentration Utlakning vall i växtföljden Antal studier (kg N/ha & år) (mg N/l) (kg N/ha & år) 6

Ekologiska* 4 88 8,6 20 (15% flerårig vall) Konventionella 3 165 15,9 36 (10% flerårig vall) Konventionella 17 140 7,1 12 (40% flerårig vall) * Resultat från jämförandestudier mellan ekologisk och konventionell odling på samma plats och under samma klimatiska förhållanden Observera att resonemanget angående kväveläckage ovan avser gödsling och utlakning per ha. Det är mycket viktigt att ha i åtanke eftersom resultatet blir det omvända om man istället anger gödsling och läckage per producerad enhet livsmedel. Att det blir så beror helt enkelt på att det krävs en större areal för att producera en ekologisk enhet livsmedel än en konventionell enhet. (van der Werf, 2006) Att minska kväveutlakningen från åkermark är inte en fråga om att odla ekologiskt eller konventionellt, utan snarare om att använda ändamålsenliga motåtgärder. Denna insikt behöver styra vårt tänkande vid utvecklingen av miljömässigt uthålliga odlingssystem. (Bergström, 2000) - Ökar ekologiska odlingssystem den biologiska mångfalden? Den biologiska mångfalden gynnas i den ekologiska odlingen eftersom ogräsbekämpningen inte är lika omfattande som i konventionell odling. Fler blommor gynnar insekterna som i sin tur gynnar insektsätande djur till exempel fladdermöss, ödlor, fåglar och spindlar. Att insekterna gynnas beror också på att pesticider är förbjudet, det gäller även svampar. Det har till exempel visat sig att mykorrhiza gynnas av ekologisk odling. Mykorrhizasvamparna hjälper växterna att få tag i svårtillgängliga ämnen som till exempel fosfor. (www.krav.se) I ekologisk odling har man ofta en aggressivare jordbearbetning än i konventionell odling för att hålla ogräsen borta. Det missgynnar organismer som lever i marken, till exempel daggmaskar och vissa insekter. Samtidigt gynnas dessa organismer av den uteblivna pesticidanvändningen. En annan aspekt man måste ta hänsyn till i frågan om biologisk mångfald är den areal som brukas. En odlad yta har lägre biologisk mångfald än en icke odlad yta. För att kunna producera den mängd livsmedel som vi gör idag ekologiskt så måste den totala odlade arealen i landet öka. Den biologiska mångfalden kommer alltså att öka i själva odlingen, jämfört med en konventionell odling, men eftersom det krävs en större areal för att producera samma mängd livsmedel kommer den biologiska mångfalden att minska totalt sett. (Kirchmann, 2006) - Pesticider Människor, djur och växter slipper utsättas för kemiska bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som kommer ut i naturen kan ge växter och djur nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning med mera. När kemiska bekämpningsmedel inte används riskerar de inte heller att läcka ut till grundvattnet och förorena våra dricksvatten. (www.krav.se) Man bör dock ha i åtanke att det inte är pesticiden i sig som är farlig utan dess konsekvenser när den kommer ut i naturen. De pesticider som används i Sverige idag är alla testade och 7

godkända. En av egenskaperna som avgör om pesticiden får användas eller ej är hur snabbt den kan brytas ner till andra ofarliga ämnen. Det optimala är att den bryts ner så snabbt som möjligt efter att man har fått önskad effekt. (Adielsson, 2006) En nackdel med minskad eller utebliven pesticidanvändning är att man måste öka graden av jordbearbetning för att hålla ogräsen tillbaka. Det talar emot det faktum att man vill minska jordbearbetningen för att hindra onödigt näringsläckage. - Ekologisk odling ur energisynpunkt Eftersom pesticider inte används i ekologisk odling har man funnit andra vägar för att bekämpa ogräs och växtskadegörare. De grundar sig i stor utsträckning på sortval och jordbearbetning. Jordbearbetningsmaskinerna är de som förbrukar mest diesel på gården. Det leder således till att en ekologisk gård förbrukar mera diesel än en konventionell gård av samma storlek. Detta kan tyckas motsägelsefullt då ekologisk odling marknadsför sig som miljövänlig, vilket den alltså inte är ur den här aspekten. Vid ekologisk odling slipper man de stora mängder energi som går åt för att framställa och transportera konstgödselkväve och pestcider. Dessutom äter ekologiska djur en mindre mängd industriförädlat foder som kräver stora insatser av energi. Energivinsterna kan dock gå förlorade om ekologiska produkter transporteras lång väg. (www.krav.se) Enligt Susanne Johansson (2006) förbrukar ekologiskt och konventionellt jordbruk ungefär lika mycket energi, hon menar att den extra diesel som går åt vid ekologisk produktion motsvarar den energi som det kostar att tillverka och transportera konstgödning och pesticider. Genmodifierade organismer - GMO Genmodifierade organismer undviks eftersom osäkerheten inför detta är stor och många känner oro. (www.krav.se) Diskussionen om genmodifierade grödor är ett hett ämne och det råder delade meningar om huruvida det ska användas eller inte. Tekniken finns redan så det är i stor utsträckning en fråga om vad det kostar att framställa och hur stor efterfrågan är. Eftersom det inte finns några undersökningar som visar eventuella långsiktiga effekter av genmodifierade grödor så har man valt att inte använda det inom ekologisk odling. Möjligheterna med genmodifierade grödor är mycket stora. Man skulle till exempel kunna ta fram grödor som är resistenta mot problematiska skadegörare, eller som är resistenta mot vissa pesticider så att inte grödan tar skada när man bekämpar. Hur skiljer sig avkastningen mellan ekologisk och konventionell produktion? Avkastningen skiljer sig väsentligt mellan ekologisk och konventionell produktion, fram för allt beroende på att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används i den ekologiska produktionen. Skillnaden är störst på renodlade växtodlingsgårdar och där kan avkastningen för ekologisk produktion vara så mycket lägre att den endast når 55 procent av avkastningen för konventionell produktion. (Rosenqvist, 2003) 8

Från företagarsynpunkt är det viktigt att satsa på bra kvalitet och att avkastningen ligger på en sådan nivå att jordbruket går att driva vidare. Även för den enskilde bonden är det viktigt att få lönsamhet i sitt företag. Marknadens efterfrågan och samhällets ersättningar behövs för att jordbruk ska vara lönsamt idag. Den ekologiska produktionen kräver dessutom betydligt större ytor för att producera lika stor mängd livsmedel som vid konventionellt jordbruk. Risken finns också att skörden blir mindre än planerat eftersom variationen mellan åren är större. (Leenah, 2001) Är ekologiskt jordbruk ekonomiskt lönsamt? Första året en gård är ekologisk får den inte marknadsföra sina produkter som ekologiska trots att gården får bidraget för ekologisk odling. Det beror på att man har ett års karens eftersom rester från till exempel pesticider kan finnas kvar i marken. Ett statligt stöd till så kallad alternativodling inrättades i Sverige år 1989. Det nuvarande stödet till ekologisk odling styrs av EU:s jordbrukspolitik men det utformas nationellt. Syftet med stöden till ekologiska produktionsmetoder är att förbättra jordbrukets långsiktiga uthållighet. Miljöstöd för ekologisk odling ges för både växtodling och djurhållning. Produkterna behöver inte marknadsföras som ekologiska för att produktionen ska berättiga till stöd. För att få rätten att marknadsföra produkterna som ekologiska måste produktionen kontrolleras av KRAV. De generella jordbruksstöden är desamma för konventionell som för ekologisk odling: Arealstöd lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter, gräsensilage samt för träda (dock ej svartträda). Ekologiska gårdar får ofta lägre arealstöd eftersom de för det mesta har en större andel vall på sina åkrar. Att de har mer vall beror på att ekologiskt uppfödda djur äter mer grovfoder än konventionellt uppfödda djur. Stöd för produktion av grovfoder till gårdens djur. Kompensationsbidrag för att stimulera fortsatt jordbruksdrift i områden med sämre produktionsförutsättningar. Priserna på ekologiska produkter överstiger väsentligt priserna på sina konventionellt producerande motsvarigheter. Utöver merpriset för produkterna tillkommer också samhällets stöd till ekologisk produktion. Den sammanlagda produktionskostnaden per kg är genomgående högre för ekologiska produkter. Detta beror i huvudsak på avkastningsskillnader mellan de olika produktionssätten. Per hektar är däremot den totala kostnaden lägre för ekologisk produktion. Växtföljden är ofta olika på ekologiska och konventionella gårdar. Det beror på att det ställs större krav på omväxlingsgrödor inom ekologisk produktion, vilket gör att man inte kan ha lika stor andel av de lönsammaste grödorna i ekologisk växtodling. Man kan säga att det finns en växtföljdskostnad för ekologisk produktion som minskar lönsamheten. Trots denna växtföljdskostnad uppvisar både djurgårdar och växtodlingsgårdar ett mer lönsamt resultat med ett ekologiskt produktionssätt än i konventionell produktion. Skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion är betydande för både växtodlingsgårdar och för djurgårdar. Det ekonomiska stödet och merpriset för ekologiska livsmedel är de tyngsta ekonomiska skälen för en bonde att övergå till ekologisk produktion. 9

Sammanfattningsvis kan sägas att ekologiska jordbruksföretag har högre lönsamhet än konventionellt drivna företag med samma produktionsinriktning. Även utan stödet för ekologiskt jordbruk skulle lönsamheten vara större på ekologiska än på konventionella gårdar. Detta visar att det finns stora ekonomiska skäl att övergå till ekologisk produktion. Trots detta är bara 15 procent av Sveriges areal ekologisk. Det måste alltså finnas andra förklaringar till valet mellan ekologisk och konventionell produktion som inte har med ekonomin att göra. Att börja odla ekologiskt uppfattas av många lantbrukare som en relativt stor förändring. Själva omställningen innebär också kostnader. Kunskapen om ekologisk produktion är fortfarande förhållandevis låg hos många lantbrukare. För att nå målet om ökad ekologisk produktion krävs därför ökad kunskap. (Rosenqvist, 2003) Om avkastningen är mindre, kommer vi då att kunna föda en växande befolkning med ekologisk mat? Världsbefolkningen växer, men inte åkerarealen. I framtiden måste vi därför kunna odla ännu mer mat på samma yta förmodligen utan den då dyra bristvaran olja. Därför är det mycket betydelsefullt med ett ekologiskt jordbruk som utvecklar kunskapen om hur stora mängder mat ska kunna framställas på ett energisnålt sätt med hjälp av naturens egna resurser. (www.krav.se) Det kommer bli en stor uppgift att klara av livsmedelsförsörjningen när befolkningen blir allt större och klimatet allt varmare. Platser som är uppodlade idag kommer tvingas lägga ner jordbruket på grund av brist på vatten. En viktig fråga är om vi i västvärlden kan fortsätta med de matvanor som vi har idag. Det krävs en mycket större areal och mer vatten för att producera en enhet kött än en enhet spannmål. Vi äter också mycket mat som är producerad på andra ställen i världen och transporterad hit. En sak är säkert, och det är att resurserna inte skulle räcka till om alla åt som vi. Påverkas kvaliteten på maten? Det finns forskningsrapporter, sammanställda av bland annat Soil Association i England, som säger att ekologisk mat innehåller högre nivåer av vissa ämnen som är bra för hälsan, bland annat C-vitamin, mineraler och så kallade sekundära metaboliter. Det finns andra rapporter som hävdar att så inte är fallet. (www.krav.se) Diskussion Syftet med den här uppsatsen var som sagt att försöka belysa både fördelar och nackdelar så att läsaren sedan själv kan ta ställning i debatten om ekologisk odling. De största nackdelarna som talar emot det ekologiska lantbruket är att kväveläckaget är relativt stort samt att dieselförbrukningen är högre än i konventionell odling. Jag tycker också att det finns en viss dubbelmoral inom ekologiskt lantbruk. De är tydliga med att ett av målen är att öka kretsloppet inom odlingen för att få produktionen att bli hållbar, samtidigt som ekologiska bönder inte får använda restprodukter som till exempel avloppsslam som gödselmedel på sina åkrar. De stöder alltså inte återförsel av näringsämnen från samhället till lantbruket. Jag kan omöjligt se ett slutet kretslopp utan att ta tillvara avfallet från städerna och återföra det till marken det kom ifrån. 10

Man kan fråga sig om vi bör eftersträva ett renodlat ekologiskt lantbruk eller om det är en kombination av ekologiskt och konventionellt som vi bör eftersträva. Kanske integrerat är det bästa? En annan intressant fråga är om det är bäst att köpa svenskproducerat konventionellt eller utländskt ekologiskt. I Sverige har vi jämfört med de flesta andra länder stränga krav även på konventionellt odlad mat så den alltså miljövänligare än konventionell mat producerad någon annan stans i världen. En nackdel med att köpa utländsk mat är de långa transportsträckor som varorna oftast körs. Om man ser till hela livsmedelskedjan så leder långa transporter till ännu mer utsläpp av fossila bränslen, vilket är negativt ur miljösynpunkt. Det ska bli intressant att se hur KRAV hanterar detta problem. Nu har de tagit beslut om att införa någon form av märkning på varorna som beskriver hur stora utsläppen vid transporterna är för olika livsmedel. Men ska till exempel kunna få reda på om varan är transporterad med båt eller flyg. Slutligen vill jag påpeka att det inte är odlingssystemet i sig som är det viktigaste utan att det är de enskilda odlingsåtgärderna. Det är lätt att känna att man måste ta ställning för eller mot ekologiskt men det tycker jag är fel. Det skiljer sig från fall till fall och man måste alltid väga fördelar mot nackdelar. Alla framsteg i forskningen mot en uthållig livsmedelsproduktion kan tillämpas oavsett odlingssystem och så borde det också fungera. För den enskilde bonden är det oftast ekonomin som styr och dagens jordbrukspolitiska system bidrar till att öka klyftan mellan ekologisk och konventionell produktion genom diverse lagar och regler. Det har utvecklats en slags kamp mellan ekologiska och konventionella bönder om vilket system som är det bästa istället för att systemen går tillsammans och hjälps åt i utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion. Frågor? Funderingar? Kommentarer? Maila mig på MadeleineArnqvist@hotmail.com Källor Adielsson, Stina. 2006-11-27. Muntligen. (Stina.Adielsson@mv.slu.se) Aronsson, Helena. 2006-11-27. Muntligen. (Helena.Aronsson@mv.slu.se) Bergström, L. 2000. Minskar ekologisk odling utlakningen av kväve? Fakta jordbruk 2000:20. Bergström, L. & Kirchmann, H. 1999. Leaching of total-n from 15 N labeled poultry manure and inorganic fertilizer. Journal of Environmental Quality 28, 1283-1290. Bergström, L. & Kirchmann, H. 2000. Minskar ekologisk odling utlakningen av kväve? Institutionen för Markvetenskap, Avdelningen för vattenvårdslära, Ekohydrologi 56: 49-73. Granstedt, Artur. 1998. Ekologiskt jordbruk i framtidens kretsloppssamhälle. Helsingborg. AB Boktryck. Johansson, Susanne. 2006-11-14. Muntligen. (Susanne.Johansson@cul.slu.se) Kirchmann, Holger. 2006-08-30, 2006-11-24. Muntligen. (Holger.Kirchmann@mv.slu.se) 11

Leenah, Malmi. 2001. Ekologiskt jordbruk allt attraktivare. Miljö och utveckling 2001, 2, s.26-27. Milestad, Rebecka. 2002. Hur uthålligt är ekologiskt lantbruk? Fakta jordbruk 2002:20. Myrbäck, Å.,Arvidsson, J., Keller, T., 2003. Plöjningstidpunktens inverkan på kväveutlakning, markstruktur och växtproduktion på lerjord. Fakta Mark/växt nr 11, SLU, Uppsala. Rosenqvist, Håkan. 2003. Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? SLI-skrift 2003:5. Lund. Rahms. Stenberg, M., Aronsson, H., 1999. Plöj senare och minska risken för kväveutlakning! Fakta jordbruk, nr 2. Van der Werf, Hayo M.G et al., Environmental impacts of farm scer narios according to five assessment methods, Agriculture, Ecosystems and Environment (2006), doi:10.1016/j.agee.2006.06.005. www.krav.se (06-06-29) 12