Kort introduktion till



Relevanta dokument
Datainsamling för djurgård

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Jordbrukets klimatpåverkan

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Presentation om Klimatkollen i VERA. Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbrukets klimatpåverkan

VERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland

Kvävebalanser på mjölkgårdar

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Gården i ett livscykelperspektiv

Jordbrukets klimatpåverkan

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Jordbrukets klimatpåverkan

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Frågor och svar Klimatkollen juni Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)

Räkna klimatavtryck. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland tel

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Jordbrukets klimatpåverkan

Sommarens torka. Klimatförändring

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Jordbrukets klimatpåverkan kartläggning, åtgärder, ekonomiska konsekvenser och rådgivningsmodell

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Sida 1(6)

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Tvärvillkor växtnäring

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Vad är lyvscykelanalys,

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Landsbygdsprogrammet

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

SP biogasar häng med!

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Mjölk på gräs och biprodukter

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Klimatpåverkan från växtodling

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Jordbrukets klimatpåverkan

Greppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet

Rådgivning för lantbruk och miljö

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

UPPDRAG. Potentialer för jordbruket som kolsänka. SIK-Rapport Nr Christel Cederberg, Birgit Landquist och Maria Berglund.

Jordbrukets utsläpp och trender

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Transkript:

Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22

En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Nuläget inte förändringar/åtgärder! Tas upp i köksbordsmaterial och andra moduler

En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Nuläget inte förändringar/åtgärder! Tas upp i köksbordsmaterial och andra moduler Indata samma typ som i STANK, men med visst annat fokus Nya delar: Utsläpp före gården, energi, inköpta tjänster, kol i mark Kvävet viktigt, men N-förlusterna har mindre betydelse Beräkningarna bygger på schabloner

Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänstert gård dsgräns NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 systemgräns N 2 O N 2 O CO 2

Datainsamling för växtodlingsgården CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 NO 3-, NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Växtodling Försålda varor Vilka varor/tjänster? Grödor: Areal, avkastning Vilka produkter? Hur mycket (kg, l, kwh )? (N-gödsling) Hur mycket (kg, kwh )? Egna värden på växthus- gasutsläpp per enhet? Jordart: mulljordar Annan/mer data när modellerna förfinas Mycket data från SiM/Greppa moduler etc.: NH 3 -förluster, N- utlakning, kol i mark(?)

Datainsamling för djurgård N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Samma som för VO-gård Egna värden på växthus-gasutsläpp per enhet? Gäller speciellt för foder Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data, ev betessäsong Stallgödsel: Spridningsteknik, - tidpunkt etc. Mängder Växtodling samma som för VOgården Samma som för VO-gård

Använt på gården under ett år Viktigaste: Inköpt foder, gödsel och energi (+inköpta tjänster) Egna GWP-tal? (Spec foder) Växthusgasutsläpp från produktion och användning av insatsvaror

Både produkter ut från gården och från växtodlingen till djuren Ska användas till nyckeltal l (kommer)

Djurantal anges som i STANK Kolla upp röda celler (Kvigor anges som medel) Metan från djurens fodersmältning samt metan och lustgas från stallgödsel

NH 3 från lagring av stallgödsel (ger indirekt N 2 O)

Kväveutlakning enligt STANK eller hjälpsnurra Specificera N- innehåll i inköpt gödsel Spridningsför- luster som i STANK Kväveförluster i fält (ger indirekt N 2 O)

Stämmer kväveför- lusterna med ev STANKberäkning?

Mulljord (>20 % org.material eller gyttjor) Förändring av kolförrådet på mineraljordar enligt växtföljdsmodulen Förändrat kolförråd i mark (±CO 2 ), N 2 O från mulljord

N i skörderester beräknas utifrån skördenivå och arealer Korrigera ev mängden N tillfört marken Lustgas från mark

Carbon footprint för hela gården

Carbon footprint för hela gården

Modellen används för att visa vad som är stort/smått t/ i NULÄGET Men kan även användas för att se effekten av: Att byta insatsvara/ändra mängden inköpta produkter Skillnader mellan gödselsystem Kolinlagring/CO 2 -avgång från mark

Att tänka på ton koldioxidekvivalenter Svårt ta till sig Stora utsläpp (100-tals ton), men egentligen en omräkning Ska ALLTID följas av en viktenhet Nya utsläppsbilder lär dig förstå resultaten Samma råd som i annan rådgivning

Och att komma ihåg Transporter/Energi liten del av Carbon Footprint, men bra åtgärder Ammoniak och nitrat är inga växt- husgaser (men kan ge lite lustgas) CO 2 som lagrats in i gröda ska inte tas med Ge inte kred för produkter som ersätts hos andra Slå hål på myterna, underhåll dem inte!