Skriftligt prov för termin 7 enl nya curriculum 17 augusti 2005, kl 08.00-13.00 Ögonklinikens föreläsningssal, ögonklin. Plan 10. Provet består av 4 fall: Fall 1 9 delfrågor sid 2-12 25 p Fall 2 7 delfrågor sid 13-20 30 p Fall 3 10 delfrågor sid 21-28 25 p Fall 4 5 delfrågor sid 29-34 20 p Totalt provpoäng 100 poäng. INSTRUKTION Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Den kod som står högst upp till höger ska Du i fortsättningen skriva på alla Dina provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i det tomma kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod och svara på frågorna och lägga i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången!!! Det är liktydigt med fusk att bläddra fram och tillbaka i provet. Lycka till!
Nr.. Fall 1 25 p Kalle 2 år vaknar kl 23.00 med en förskräcklig skällande hosta är mycket orolig, gråter och har svårt att få luft. Föräldrarna tycker t.o.m att han är blå om läpparna av och till. Man ringer till Dig som är jour på Barnakuten. Fråga 1. Vilken sjukdom misstänker Du att Kalle har. Vad orsakas den av och var sitter den? Vilka råd ger Du föräldrarna primärt? (3p) 2
Nr.. Kalle 2 år vaknar kl 23.00 med en förskräcklig skällande hosta är mycket orolig, gråter och har svårt att få luft. Föräldrarna tycker t.o.m. att han är blå om läpparna av och till. Man ringer till Dig som är jour på Barnakuten. Fråga 1. Vilken sjukdom misstänker Du att Kalle har. Vad orsakas den av och var sitter den? Vilka råd ger Du föräldrarna primärt? (3p) Svar: Du får höra Kalles hosta i telefonluren och förstår att han drabbats av pseudocroup. Som är ett reaktionssätt på en virussjukdom (parainfluensavirus) Svullnaden sitter i den luckra vävnaden under stämbanden i larynx ( Subglottiskt ) Du säger åt föräldrarna att lugna Kalle, hålla honom upprätt och ev. ta ut honom på balkongen (insvept i filt) Om inte besvären betydligt förbättrats inom en halvtimme bör man komma till sjukhuset. Kan åka i egen bil. Kalle blir bara delvis förbättrad efter att man tagit upp honom och följt Dina råd och har fortfarande svårt med andningen efter en halvtimme, varför man sätter sig i bil och kommer in till sjukhuset. Under resan in blir han dock mycket bättre så Du finner en ganska opåverkad pojke i väntrummet. När Du skall börja undersöka honom vill han inte vara med, utan börjar gråta. Då börjar skällhostan igen och han får indragningar i jugulum och epigastrium. Fråga 2. Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) 3
Nr.. Kalle 2 år vaknar kl 23.00 med en förskräcklig skällande hosta är mycket orolig, gråter och har svårt att få luft. Föräldrarna tycker t.o.m att han är blå om läpparna av och till. Man ringer till Dig som är jour på Barnakuten. Fråga 1.Vilken sjukdom misstänker Du att Kalle har. Vad orsakas den av och var sitter den? Vilka råd ger Du föräldrarna primärt? (3p) Svar: Du får höra Kalles hosta i telefonluren och förstår att han drabbats av pseudocroup. Som är ett reaktionssätt på en virussjukdom (parainfluensavirus) Svullnaden sitter i den luckra vävnaden under stämbanden i larynx ( Subglottiskt ) Du säger åt föräldrarna att lugna Kalle, hålla honom upprätt och ev. ta ut honom på balkongen (insvept i filt) Om inte besvären betydligt förbättrats inom en halvtimme bör man komma till sjukhuset. Kan åka i egen bil. Kalle blir bara delvis förbättrad efter att man tagit upp honom och följt Dina råd och har fortfarande svårt med andningen efter en halvtimme, varför man sätter sig i bil och kommer in till sjukhuset. Under resan in blir han dock mycket bättre så Du finner en ganska opåverkad pojke i väntrummet. När Du skall börja undersöka honom vill han inte vara med, utan börjar gråta. Då börjar skällhostan igen och han får indragningar i jugulum och epigastrium. Fråga 2 Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) Svar: Poisseuilles lag säger att en liten svullnad (minskning av diametern) påverkar flödet med 4 eller 5 potenser. Vid gråt andas Kalle mer/fortare och då förstärks Bernouilleeffekten så att väggarna i larynx sugs inåt vid varje andetag och det blir ännu trängre med minskat flöde. Är han lugn klarar han sig med långsam djup andning. Fråga 3. Hur vill Du behandla Kalle? (3p) 4
Nr.. Kalle 2 år vaknar kl 23.00 med en förskräcklig skällande hosta är mycket orolig, gråter och har svårt att få luft. Föräldrarna tycker t.o.m att han är blå om läpparna av och till. Man ringer till Dig som är jour på Barnakuten. Fråga 1. Vilken sjukdom misstänker Du att Kalle har. Vad orsakas den av och var sitter den? Vilka råd ger Du föräldrarna primärt? (3p) Svar: Du får höra Kalles hosta i telefonluren och förstår att han drabbats av pseudocroup. Som är ett reaktionssätt på en virussjukdom (parainfluensavirus) Svullnaden sitter i den luckra vävnaden under stämbanden i larynx ( Subglottiskt ) Du säger åt föräldrarna att lugna Kalle, hålla honom upprätt och ev. ta ut honom på balkongen (insvept i filt) Om inte besvären betydligt förbättrats inom en halvtimme bör man komma till sjukhuset. Kan åka i egen bil. Kalle blir bara delvis förbättrad efter att man tagit upp honom och följt Dina råd och har fortfarande svårt med andningen efter en halvtimme, varför man sätter sig i bil och kommer in till sjukhuset. Under resan in blir han dock mycket bättre så Du finner en ganska opåverkad pojke i väntrummet. När Du skall börja undersöka honom vill han inte vara med, utan börjar gråta. Då börjar skällhostan igen och han får indragningar i jugulum och epigastrium. Fråga 2 Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) Svar: Poisseuilles lag säger att en liten svullnad (minskning av diametern) påverkar flödet med 4 eller 5 potenser. Vid gråt andas Kalle mer/fortare och då förstärks Bernouilleeffekten så att väggarna i larynx sugs inåt vid varje andetag och det blir ännu trängre med minskat flöde. Är han lugn klarar han sig med långsam djup andning. Fråga 3. Hur vill Du behandla Kalle? (3p) Svar: Näsdroppar och hostmedicin. Kortison om han har stridor i vila (12 tabl Betapred a 0-5 mg löses upp i liten mängd vatten). Om han inte kan/vill svälja bör Du titta på hans epiglottis för att utesluta epiglottit. Har han inte det men ändå inte kan svälja får Du spruta kortison i.m. 100mg Solucortef Om han behöver få kortison lägger man oftast in barnet. Kalle blir inlagd eftersom föräldrarna är ovana och ängsliga, även om han inte behövde få kortison. Nästa morgon skrivs Kalle ut, lite snorig men pigg. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) 5
Nr.. Fråga 2 Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) Svar: Poisseuilles lag säger att en liten svullnad (minskning av diametern) påverkar flödet med 4 eller 5 potenser. Vid gråt andas Kalle mer/fortare och då förstärks Bernouilleeffekten så att väggarna i larynx sugs inåt vid varje andetag och det blir ännu trängre med minskat flöde. Är han lugn klarar han sig med långsam djup andning. Fråga 3. Hur vill Du behandla Kalle? (3p) Svar: Näsdroppar och hostmedicin. Kortison om han har stridor i vila (12 tabl Betapred a 0-5 mg löses upp i liten mängd vatten). Om han inte kan/vill svälja bör Du titta på hans epiglottis för att utesluta epiglottit. Har han inte det men ändå inte kan svälja får Du spruta kortison i.m. 100mg Solucortef. Om han behöver få kortison lägger man oftast in barnet. Kalle blir inlagd eftersom föräldrarna är ovana och ängsliga, även om han inte behövde få kortison. Nästa morgon skrivs Kalle ut, lite snorig men pigg. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) Svar: Eftersom pseudocroup oftast kommer i början av en förkylning får föräldrarna räkna med att han kan få lindriga symtom även påföljande nätter och för att minska risken ger man näsdroppar och hostmedicin innehållande efedrin (avsvällande). Betapred skrivs bara ut i sällsynta fall (bor man på en ö i skärgården) Föräldrarna informeras om att det kan komma tillbaka vid kommande förkylningar men så småningom växer det bort. Två månader senare sitter Kalle åter med sina föräldrar på akutmottagningen. Denna gång mitt på dagen. Han har lekt i storebrors rum med lego och plötsligt hörde mamma från köket att han började hosta och han kiknade till, så hon gick snabbt in i rummet och tog upp honom Hon märkte inget särskilt mer än att han hade lite väsande andning. Han grät en stund. Det lät inte som då han hade krupp. Sen blev han glad igen och inget särskit kunde märkas, men man var orolig och åkte till sjukhus. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) 6
Nr.. Fråga 2 Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) Svar: Poisseuilles lag säger att en liten svullnad (minskning av diametern) påverkar flödet med 4 eller 5 potenser. Vid gråt andas Kalle mer/fortare och då förstärks Bernouilleeffekten så att väggarna i larynx sugs inåt vid varje andetag och det blir ännu trängre med minskat flöde. Är han lugn klarar han sig med långsam djup andning. Fråga 3. Hur vill Du behandla Kalle? (3p) Svar: Näsdroppar och hostmedicin. Kortison om han har stridor i vila (12 tabl Betapred a 0-5 mg löses upp i liten mängd vatten). Om han inte kan/vill svälja bör Du titta på hans epiglottis för att utesluta epiglottit. Har han inte det men ändå inte kan svälja får Du spruta kortison i.m. 100mg Solucortef. Om han behöver få kortison lägger man oftast in barnet. Kalle blir inlagd eftersom föräldrarna är ovana och ängsliga, även om han inte behövde få kortison. Nästa morgon skrivs Kalle ut, lite snorig men pigg. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) Svar: Eftersom pseudocroup oftast kommer i början av en förkylning får föräldrarna räkna med att han kan få lindriga symtom även påföljande nätter och för att minska risken ger man näsdroppar och hostmedicin innehållande efedrin (avsvällande). Betapred skrivs bara ut i sällsynta fall (bor man på en ö i skärgården) Föräldrarna informeras om att det kan komma tillbaka vid kommande förkylningar men så småningom växer det bort. Två månader senare sitter Kalle åter med sina föräldrar på akutmottagningen. Denna gång mitt på dagen. Han har lekt i storebrors rum med lego och plötsligt hörde mamma från köket att han började hosta och han kiknade till, så hon gick snabbt in i rummet och tog upp honom Hon märkte inget särskilt mer än att han hade lite väsande andning. Han grät en stund. Det lät inte som då han hade krupp. Sen blev han glad igen och inget särskit kunde märkas, men man var orolig och åkte till sjukhus. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) Svar: En främmande kropp i luftvägarna (legobit?) Fråga 6 a. Vilka risker finns med detta tillstånd, beroende på var föremålet fastnar (4 p) 7
Nr.. Fråga 2 Varför försämras Kalle? Vilka fysikaliska principer spelar in på symtomatologin? (3p) Svar: Poisseuilles lag säger att en liten svullnad (minskning av diametern) påverkar flödet med 4 eller 5 potenser. Vid gråt andas Kalle mer/fortare och då förstärks Bernouilleeffekten så att väggarna i larynx sugs inåt vid varje andetag och det blir ännu trängre med minskat flöde. Är han lugn klarar han sig med långsam djup andning. Fråga 3. Hur vill Du behandla Kalle? (3p) Svar: Näsdroppar och hostmedicin. Kortison om han har stridor i vila (12 tabl Betapred a 0-5 mg löses upp i liten mängd vatten). Om han inte kan/vill svälja bör Du titta på hans epiglottis för att utesluta epiglottit. Har han inte det men ändå inte kan svälja får Du spruta kortison i.m. 100mg Solucortef. Om han behöver få kortison lägger man oftast in barnet. Kalle blir inlagd eftersom föräldrarna är ovana och ängsliga, även om han inte behövde få kortison. Nästa morgon skrivs Kalle ut, lite snorig men pigg. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) Svar: Eftersom pseudocroup oftast kommer i början av en förkylning får föräldrarna räkna med att han kan få lindriga symtom även påföljande nätter och för att minska risken ger man näsdroppar och hostmedicin innehållande efedrin (avsvällande). Betapred skrivs bara ut i sällsynta fall (bor man på en ö i skärgården) Föräldrarna informeras om att det kan komma tillbaka vid kommande förkylningar men så småningom växer det bort. Två månader senare sitter Kalle åter med sina föräldrar på akutmottagningen. Denna gång mitt på dagen. Han har lekt i storebrors rum med lego och plötsligt hörde mamma från köket att han började hosta och han kiknade till, så hon gick snabbt in i rummet och tog upp honom Hon märkte inget särskilt mer än att han hade lite väsande andning. Han grät en stund. Det lät inte som då han hade krupp. Sen blev han glad igen och inget särskit kunde märkas, men man var orolig och åkte till sjukhus. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) Svar: En främmande kropp i luftvägarna (legobit?) Fråga 6 a. Vilka risker finns med detta tillstånd, beroende på var föremålet fastnar (4 p) Svar: Ett föremål som fastnar ovan eller i larynx kan orsaka död inom ett par minuter. Har föremålet passerat stämbanden är utrymmet inunder större så det ger en viss möjlighet att andas bredvid. Åker det ned i huvudbronkerna (oftast höger) kan man andas med en lunga tills hjälp fås. Sitter kroppen fast i en perifer bronk odiagnosticerad kan den orsaka pneumoni och abscess och bronkperforation-mediastinit, dvs livshotande i ett senare skede. Fråga 6b. Hur undersöker Du Kalle, och vad förväntar Du? (2 p) 8
Nr.. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) Svar: Eftersom pseudocroup oftast kommer i början av en förkylning får föräldrarna räkna med att han kan få lindriga symtom även påföljande nätter och för att minska risken ger man näsdroppar och hostmedicin innehållande efedrin (avsvällande). Betapred skrivs bara ut i sällsynta fall (bor man på en ö i skärgården) Föräldrarna informeras om att det kan komma tillbaka vid kommande förkylningar men så småningom växer det bort. Två månader senare sitter Kalle åter med sina föräldrar på akutmottagningen. Denna gång mitt på dagen. Han har lekt i storebrors rum med lego och plötsligt hörde mamma från köket att han började hosta och han kiknade till, så hon gick snabbt in i rummet och tog upp honom Hon märkte inget särskilt mer än att han hade lite väsande andning. Han grät en stund. Det lät inte som då han hade krupp. Sen blev han glad igen och inget särskit kunde märkas, men man var orolig och åkte till sjukhus. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) Svar: En främmande kropp i luftvägarna (legobit?) Fråga 6 A. Vilka risker finns med detta tillstånd, beroende på var föremålet fastnar (4 p) Svar: Ett föremål som fastnar ovan eller i larynx kan orsaka död inom ett par minuter. Har föremålet passerat stämbanden är utrymmet inunder större så det ger en viss möjlighet att andas bredvid. Åker det ned i huvudbronkerna (oftast höger) kan man andas med en lunga tills hjälp fås. Sitter kroppen fast i en perifer bronk odiagnosticerad kan den orsaka pneumoni och abscess och bronkperforation-mediastinit, dvs livshotande i ett senare skede. Fråga 6B. Hur undersöker Du Kalle, och vad förväntar Du? (2 p) Svar: Tittar i halsen, lyssnar på lungor. Om fr kropp kan man ha nedsatt andningsljud om det är täppt totalt i en lunga eller ronchi av olika slag om luft passerar föremålet. Skickar Kalle på rtg. med genomlysning. Är själv med eftersom föremålet kan flytta på sig och då ånyo orsaka andningsnöd/kvävningsrisk. Röntgen visar i genomlysning en högerlunga med högre lufthalt än vänster och ett mediastinum som åker över till vä vid varje inandning. Du misstänker därför att det sitter en främmande kropp i höger stambronk. Fråga 7. Vilken mekanism gör att Du får en sådan röntgenbild? (2p) 9
Nr. Fråga 4. Vilka recept får han och vilken information om framtiden får föräldrarna? (2 p) Svar: Eftersom pseudocroup oftast kommer i början av en förkylning får föräldrarna räkna med att han kan få lindriga symtom även påföljande nätter och för att minska risken ger man näsdroppar och hostmedicin innehållande efedrin (avsvällande). Betapred skrivs bara ut i sällsynta fall (bor man på en ö i skärgården) Föräldrarna informeras om att det kan komma tillbaka vid kommande förkylningar men så småningom växer det bort. Två månader senare sitter Kalle åter med sina föräldrar på akutmottagningen. Denna gång mitt på dagen. Han har lekt i storebrors rum med lego och plötsligt hörde mamma från köket att han började hosta och han kiknade till, så hon gick snabbt in i rummet och tog upp honom Hon märkte inget särskilt mer än att han hade lite väsande andning. Han grät en stund. Det lät inte som då han hade krupp. Sen blev han glad igen och inget särskit kunde märkas, men man var orolig och åkte till sjukhus. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) Svar: En främmande kropp i luftvägarna (legobit?) Fråga 6 A. Vilka risker finns med detta tillstånd, beroende på var föremålet fastnar (4 p) Svar: Ett föremål som fastnar ovan eller i larynx kan orsaka död inom ett par minuter. Har föremålet passerat stämbanden är utrymmet inunder större så det ger en viss möjlighet att andas bredvid. Åker det ned i huvudbronkerna (oftast höger) kan man andas med en lunga tills hjälp fås. Sitter kroppen fast i en perifer bronk odiagnosticerad kan den orsaka pneumoni och abscess och bronkperforation-mediastinit, dvs livshotande i ett senare skede. Fråga 6B. Hur undersöker Du Kalle, och vad förväntar Du? (2 p) Svar: Tittar i halsen, lyssnar på lungor. Om fr kropp kan man ha nedsatt andningsljud om det är täppt totalt i en lunga eller ronchi av olika slag om luft passerar föremålet. Skickar Kalle på rtg. med genomlysning. Är själv med eftersom föremålet kan flytta på sig och då ånyo orsaka andningsnöd/kvävningsrisk. Rtg visar i genomlysning en högerlunga med högre lufthalt än vänster och ett mediastinum som åker över till vä vid varje inandning. Du misstänker därför att det sitter en främmande kropp i höger stambronk. Fråga 7. Vilken mekanism gör att Du får en sådan röntgenbild? (2p) Svar: Föremålet sitter som en ventil, släpper in luft vid varje inandning men släpper inte ut den. Fråga 8. Du är barnläkare, vad gör Du nu då? (2p) 10
Nr.. Fråga 5. Vad misstänker mamman och Du med? (1 p) Svar: En främmande kropp i luftvägarna (legobit?) Fråga 6 A. Vilka risker finns med detta tillstånd, beroende på var föremålet fastnar (4 p) Svar: Ett föremål som fastnar ovan eller i larynx kan orsaka död inom ett par minuter. Har föremålet passerat stämbanden är utrymmet inunder större så det ger en viss möjlighet att andas bredvid. Åker det ned i huvudbronkerna (oftast höger) kan man andas med en lunga tills hjälp fås. Sitter kroppen fast i en perifer bronk odiagnosticerad kan den orsaka pneumoni och abscess och bronkperforation-mediastinit, dvs livshotande i ett senare skede. Fråga 6B. Hur undersöker Du Kalle, och vad förväntar Du? (2 p) Svar: Tittar i halsen, lyssnar på lungor. Om fr kropp kan man ha nedsatt andningsljud om det är täppt totalt i en lunga eller ronchi av olika slag om luft passerar föremålet. Skickar Kalle på röntgen med genomlysning. Är själv med eftersom föremålet kan flytta på sig och då ånyo orsaka andningsnöd/kvävningsrisk. Rtg visar i genomlysning en högerlunga med högre lufthalt än vänster och ett mediastinum som åker över till vä vid varje inandning. Du misstänker därför att det sitter en främmande kropp i höger stambronk. Fråga 7. Vilken mekanism gör att Du får en sådan röntgenbild? (2p) Svar: Föremålet sitter som en ventil, släpper in luft vid varje inandning men släpper inte ut den. Fråga 8. Du är barnläkare, vad gör Du nu då? (2p) Svar: Kallar på ÖNH-doktor som förbereder för akut rak bronchoskopi på operations-avdelning. Ett legohjul med 8 mm diameter plockas upp med viss möda av ÖNH-bakjouren från höger stambronk. Fråga 9. Vilka regler finns för leksaker på marknaden och vem har ansvaret för olyckor? (3 p) 11
Nr.. Svar: Internationell märkning finns av de leksaker som ej är lämpliga (för små) för barn av viss ålder (vanligen under 3 år). En cylinder med drygt 4 cm diameter används som måttstock. Leksaken får inte passera cylindern. Föräldrarna har hela ansvaret om märkning finns. Cylindern har konstruerats sedan man mätt storleken av över 3000 föremål som plockats upp vid skopi av barn. 12
Nr.. Fall 2 30 p Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Fråga 1. Vilka frågor ställer du till Bo-Evert innan du börjar undersökningen? (3p) 13
Nr. Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Fråga 2 a. Vad svarar du hustrun? (2p) b. Vilken malariaprofylax rekommenderar du vid vistelse på landsbygden i Östafrika? Vilken vanlig biverkan ser man för ett av dessa preparat? (2p) 14
Nr.. Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Du säger till hustrun att dessvärre är Klorokin otillräckligt vid vistelse på landsbygden i Östafrika. I Östafrika är malaraplasmodierna ofta klorokinresistenta och man skall dessutom alltid fortsätta profylaxen med Klorokin 4 v efter utresa från malariaendemiskt område. Du undersöker Bo-Evert och finner följande status Status: AT, Irritabel, RLS 1. Ej nackstyv, Temp 37,7 C. Nedsatt hudturgor. Inga utslag. Cor oregelbunden frekvens 70, inga blåsljud. Pulm: ua. Buk: mjuk, ömmar under hö arcus. Bltr: 130/80 Fråga 3: Vilka blodprover ordinerar du? (3p) 15
Nr. Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Du säger till hustrun att dessvärre är Klorokin otillräckligt vid vistelse på landsbygden i Östafrika. I Östafrika är malaraplasmodierna ofta klorokinresistenta och man skall dessutom alltid fortsätta profylaxen med Klorokin 4 v efter utresa från malariaendemiskt område.du undersöker Bo-Evert och finner följande status: Status: AT, Irritabel, RLS 1. Ej nackstyv, Temp 37,7 C. Nedsatt hudturgor. Inga utslag. Cor oregelbunden frekvens 70, inga blåsljud. Pulm: ua. Buk: mjuk, ömmar under hö arcus. Bltr: 130/80. Du ordinerar: Tjock droppe (malaria) + blodutstryk (Malaria). Blodst, El-status, Leverstatus, U-status, Nitur, CRP, SR, Blododl x 2, fecesodling, EKG. Du får snabbt följande provsvar: HB 158, LPK 4,8, Neutrofiler 3,5, Trombocyter 15, APTT 45, PK-INR 1,3, ASAT 1,6, ALAT 1,9, Kreatinin 140, Nitur pos, Malariautstryk: 400 plasmodier/100 LPK (4% parasitemi), saturation 95%. Fråga 4 a. Ange preliminär diagnos/er. (2p) Vilken antimikrobiell behandling ordinerar du? (2p) 4 b. Vilken annan behandling ger du patienten (1p) 16
Nr. Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Du säger till hustrun att dessvärre är Klorokin otillräckligt vid vistelse på landsbygden i Östafrika. I Östafrika är malaraplasmodierna ofta klorokinresistenta och man skall dessutom alltid fortsätta profylaxen med Klorokin 4 v efter utresa från malariaendemiskt område.du undersöker Bo-Evert och finner följande status: Status: AT, Irritabel, RLS 1. Ej nackstyv, Temp 37,7 C. Nedsatt hudturgor. Inga utslag. Cor oregelbunden frekvens 70, inga blåsljud. Pulm: ua. Buk: mjuk, ömmar under hö arcus. Bltr: 130/80. Du ordinerar: Tjock droppe (malaria) + blodutstryk (Malaria). Blodst, El-status, Leverstatus, U-status, Nitur, CRP, SR, Blododl x 2, fecesodling, EKG. Du får snabbt följande provsvar: HB 158, LPK 4,8, Neutrofiler 3,5, Trombocyter 15, APTT 45, PK-INR 1,3, ASAT 1,6, ALAT 1,9, Kreatinin 140, Nitur pos, Malariautstryk: 400 plasmodier/100 LPK (4% parasitemi), saturation 95%. Du misstänker pyelonefrit och ger Claforan 1gx2 iv samt Lariam 3 tabl pga Malaria. Pat får pga intorkning Ringeracetat. Andra vårddygnet dvs den 19/2 försämras patienten och stiger i temp till 39,9 C. Man noterar sjunkande blodtryck, leverproverna och kreatinin stiger och koagulationen försämras ytterliggare. Tropiklabbet larmar att man i dagens färska blodutstryk noterat 40%-ig parasitemi och 1-4 malariaplasmodier/infekterad erytrocyt! Fråga 5: a. Hur allvarligt bedömer du patientens tillstånd? (1p) b. vilka åtgärder vidtar du (3p)? c. Vad svarar du hustrun som undrar om det kan vara gula febern eftersom Bo-Evert inte tog Gulafebervaccinet pga att han är allergisk mot ägg? Hur yttrar sig Gula febern?(2p) 17
Nr. Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Du säger till hustrun att dessvärre är Klorokin otillräckligt vid vistelse på landsbygden i Östafrika. I Östafrika är malaraplasmodierna ofta klorokinresistenta och man skall dessutom alltid fortsätta profylaxen med Klorokin 4 v efter utresa från malariaendemiskt område.du undersöker Bo-Evert och finner följande status: Status: AT, Irritabel, RLS 1. Ej nackstyv, Temp 37,7 C. Nedsatt hudturgor. Inga utslag. Cor oregelbunden frekvens 70, inga blåsljud. Pulm: ua. Buk: mjuk, ömmar under hö arcus. Bltr: 130/80. Du ordinerar: Tjock droppe (malaria) + blodutstryk (Malaria). Blodst, El-status, Leverstatus, U-status, Nitur, CRP, SR, Blododl x 2, fecesodling, EKG. Du får snabbt följande provsvar: HB 158, LPK 4,8, Neutrofiler 3,5, Trombocyter 15, APTT 45, PK-INR 1,3, ASAT 1,6, ALAT 1,9, Kreatinin 140, Nitur pos, Malariautstryk: 400 plasmodier/100 LPK (4% parasitemi), saturation 95%. Du misstänker pyelonefrit och ger Claforan 1gx2 iv samt Lariam 3 tabl pga Malaria. Pat får pga intorkning Ringeracetat. Andra vårddygnet dvs den 19/1 försämras patienten och stiger i temp till 39,9 C. Man noterar sjunkande blodtryck, leverproverna och kreatinin stiger och koagulationen försämras ytterliggare. Tropiklabbet larmar att man i dagens färska blodutstryk noterat 40%- ig parasitemi och 1-4 malariaplasmodier/infekterad erytrocyt! Patienten har en mycket allvarlig malaria och överförs till intensiven för behandling av de sviktande organfunktionerna, Ges Kinin iv, Blodbyte (Tappas på 6500 ml blod tillförs 7125 ml (12 enh Sagman, 11 enheter Våtplasma, 3 enheter Färskfrusen plasma, 1 enhet trombocytkoncentrat). Din överläkare säger att Koagulationsstatus (trombocyter 9, APTT 114, PK-INR 1,8, D-Dimer 16) visar en kraftig konsumtion av koagulationsfaktorer. Fråga 6: a. Vad kallas detta tillstånd? (1p) b. beskriv de mekanismer som ligger bakom detta tillstånd (3p)? 18
Nr... Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensan har drabbat medelålders och Du är den 18:e februari infektionsjour på ett stort universitetssjukhus. Influensapatienterna väller in och när du har jobbat oavbrutet i 14 timmar söker 59 årige Bo-Evert Palm på remiss från medicinjouren. Bo-Evert blev hjärtop vid 11 år ålder och har förmaksflimmer sedan 1999 och arbetar som teamleader på ett konsultföretag. Den 12/2 insjuknade Bo-Evert med oro i bröstet, hög feber och frossa, kräkning, diarre, huvud- och nackvärk. Han har själv trott att det är influensa och har inte velat åka till sjukhus. Eftersom han blivit allt svagare och fått svårt att försörja sig per os har dock hustrun tvingat honom att idag söka läkare. Bo-Evert söker först på sin vårdcentral där man enligt hustrun endast gör en snabb undersökning. Bo-Evert skickas sedan omedelbart i ambulans till medicinakuten på närmaste sjukhus eftersom han enligt distriktsläkaren ser för dålig ut för att vårdas i primärvården. Efter att ha väntat 5 timmar på medicinjouren upplyser denne hustrun om att eftersom Bo-Evert haft feber i flera dagar av oklar orsak är det bäst att Bo-Evert blir omhändertagen av en riktig feberspecialist. Bo-Evert skickas därefter i ambulans till infektionskliniken där du är jour. Du skall nu ta hand om Bo-Evert som ligger på en ambulansbår och vill helst bli lämnad i fred eftersom läkarna ändå inte gör något. Bo-Evert är för trött för att prata men hustrun informerar dig om att Bo-Evert under hösten rest till Kenya sammanlagt 4 gånger som ansvarig för uppbyggnad av ett mobiltelefonnät. När han under flera dagar varit ute på landsbygden i Kenya har han tagit samma malariprofylax som han använt tidigare vid jobb i Sydamerika (Klorokin 2 tabl/vecka). Bo-Evert har så fort han återvänt till huvudstaden Nairobi avslutat Klorokinprofylaxen så att tabletterna skulle räcka länge. Hustrun undrar oroligt om Bo-Evert gjort rätt med malariaprofylaxen. Du säger till hustrun att dessvärre är Klorokin otillräckligt vid vistelse på landsbygden i Östafrika. I Östafrika är malaraplasmodierna ofta klorokinresistenta och man skall dessutom alltid fortsätta profylaxen med Klorokin 4 v efter utresa från malariaendemiskt område.du undersöker Bo-Evert och finner följande status: Status: AT, Irritabel, RLS 1. Ej nackstyv, Temp 37,7 C. Nedsatt hudturgor. Inga utslag. Cor oregelbunden frekvens 70, inga blåsljud. Pulm: ua. Buk: mjuk, ömmar under hö arcus. Bltr: 130/80. Du ordinerar: Tjock droppe (malaria) + blodutstryk (Malaria). Blodst, El-status, Leverstatus, U-status, Nitur, CRP, SR, Blododl x 2, fecesodling, EKG. Du får snabbt följande provsvar: HB 158, LPK 4,8, Neutrofiler 3,5, Trombocyter 15, APTT 45, PK-INR 1,3, ASAT 1,6, ALAT 1,9, Kreatinin 140, Nitur pos, Malariautstryk: 400 plasmodier/100 LPK (4% parasitemi), saturation 95%. Du misstänker pyelonefrit och ger Claforan 1gx2 iv samt Lariam 3 tabl pga Malaria. Pat får pga intorkning Ringeracetat. Andra vårddygnet dvs den 19/1 försämras patienten och stiger i temp till 39,9 C. Man noterar sjunkande blodtryck, leverproverna och kreatinin stiger och koagulationen försämras ytterliggare. Tropiklabbet larmar att man i dagens färska blodutstryk noterat 40%- ig parasitemi och 1-4 malariaplasmodier/infekterad erytrocyt! Patienten har en mycket allvarlig malaria och överförs till intensiven för behandling av de sviktande organfunktionerna, Ges Kinin iv, Blodbyte (Tappas på 6500 ml blod tillförs 7125 ml (12 enh Sagman, 11 enheter Våtplasma, 3 enheter Färskfrusen plasma, 1 enhet trombocytkoncentrat). Redan dagen därpå dvs den 20/1 noterar man att patienten svarat på behandlingen Diuresen förbättras liksom cirkulation. I blodutstryket se 1900 Plasmodium falciparum /100 LPK (2% parasitemi). Pga öronsus, hörselnedsättning reduceras kinindosen. Pat förbättras snabbt, polikliniseras och är helt återställd 1 mån efter insjuknandet. Fråga 7: a. Ange vilka olika malariaplasmodier som finns. Vilket malariaspecies är mest virulent och ger allvarligast infektioner? Var är dessa vanligast? (2p) b. Varför får man återkommande frossa vid klassisk malaria? (2p) c. Till vem anmäler du ditt malariafall? (1p) 19
Ny sida med facit MEQ Infektion 20
Nr. Fall 3 25 p Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. Fråga 1: Beskriv fynden (2p) Fråga 2: Ge din differentialdiagnos och beskriv hur Du skulle behandla och utreda Bengt (3p) 21
Nr. Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvåtska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på kontakteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon egen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Fråga 3: Vad tror Du kan har hänt. Får Du några andra funderingar på nya differentialdiagnoser? (3p). 22
Nr Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på konatkteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon aegen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Du undrar om sekundärt infekterat eksem kan förklara bilden. Är det en missad allergen som inte kom fram i anamnesen? När Du ser Karl på en akut tid berättar han att hans klåda på kroppen blivit lite sämre. Han har fått lite röda utslag på bålen samt även på penisskaftet. Fråga 4: Beskriv utslaget (2p) Fråga 5: Ge Dina differentialdiagnoser (3p) 23
Nr.. Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på kontakteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon aegen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Du undrar om sekundärt infekterat eksem kan förklara bilden. Är det en missad allergen som inte kom fram i anamnesen? När Du ser Karl på en akut tid berättar han att hans klåda på kroppen blivit lite sämre. Han har fått lite röda utslag på bålen samt även på penisskaftet. På penisskaftet finns ett par erytematösa papler. Du tittar en gång till på händerna. Här är en närbild av den proximala vä handflatet. Fråga 6: Beskriv utslaget på denna del av handen. (2p) Fråga 7: Vad mera vill Du fråga om? (2p). 24
Nr. Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på kontakteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon aegen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Du undrar om sekundärt infekterat eksem kan förklara bilden. Är det en missad allergen som inte kom fram i anamnesen? När Du ser Karl på en akut tid berättar han att hans klåda på kroppen blivit lite sämre. Han har fått lite röda utslag på bålen samt även på penisskaftet. På vissa ställen på händerna ses korta linjära keratoser med en avslutande lätt erytematös parti. Tanken om skabbgång tillkommer visst har sambon också haft klåda senaste veckan. Fråga 8: Ge ett förslag på diagnos hur får Du klarhet i den? (2p) 25
Nr.. Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på kontakteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon aegen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Du undrar om sekundärt infekterat eksem kan förklara bilden. Är det en missad allergen som inte kom fram i anamnesen? När Du ser Karl på en akut tid berättar han att hans klåda på kroppen blivit lite sämre. Han har fått lite röda utslag på bålen samt även på penisskaftet. På vissa ställen på händerna ses korta linjära keratoser med en avslutande lätt erytematös parti. Tanken om skabbgång tillkommer visst har sambon också haft klåda senaste veckan. Du plockar fram ett levande skabbdjur. Då är diagnosen klar! (Du är inte den första läkaren som har behövt ett par besök att komma fram till rätt diagnosen.) Fråga 9: Beskriv de typiska presentationer för skabb (3p) 26
Nr Karl 32 år gammal söker med kliande utslag på händerna sedan ett par månader. Han jobbar som montör och har en del kontakter med metalldetaljer som är fortfarande våt med skärvätska från en slipningsmoment som han dock ej utför själv. På flera ställen på händerna ses fjällande erytematösa områden, mera på hö hand än vänster hand. Som differential diagnos funderar Du på kontakteksem, en variant av psoriasis och en dermatofyt. Någon svamp på fötterna ser Du inte men Du tar en dermatofyt odling för säkerhetsskull. Någon aegen eller familjeanamnes på psoriasis hittar Du inte och inte heller utslag på armbågar eller knän eller andra typiska lokalisationer. Karl har ingen atopi i släkten men eftersom det finns en del traumiterativa moment i hans arbete blir Din arbetsdiagnos irritant kontakteksem. Du behandlar honom med grupp III steroider samt mjukgörande, pratar om förebyggande och ordnar epikutantest längre fram. Efter 3 veckor får Du ett meddelande från Karl via sjuksköterskan. Karls utslag blev väldigt vätskande och klådan uppkom även på andra ställen på kroppen. Karl sökte primärvårdsakuten och fick Heracillin för 3-4 dagar sedan. Utslaget känns något bättre. Du undrar om sekundärt infekterat eksem kan förklara bilden. Är det en missad allergen som inte kom fram i anamnesen? När Du ser Karl på en akut tid berättar han att hans klåda på kroppen blivit lite sämre. Han har fått lite röda utslag på bålen samt även på penisskaftet. På vissa ställen på händerna ses korta linjära keratoser med en avslutande lätt erytematös parti. Tanken om skabbgång tillkommer visst har sambon också haft klåda senaste veckan. Du plockar fram ett levande skabbdjur. Då är diagnosen klar! (Du är inte den första läkaren som har behövt ett par besök att komma fram till rätt diagnosen.) Kraftig klåda, värst om kvällarna hos flera personer i samma familjen. Skabbgångarna företrädesvis på handledernas insida, mellan fingrarna, på armbågarna, kring naveln och på penis och sätet. Tendens till sekundär infektion (impetiginisering). Hos småbarn kan rikliga vesikler på händer och fötterna förekommer och utslaget visar sig även i hårbottnet. Äldre debila personer kan får ett hyperkearatotiskt variant (Norwegian Scabies). Hos urbefolkningar kan skabb vara endemisk och associerad med bakteriella hudinfektioner inklusive föjldsjukdomar därtill.. Fråga 10: Hur behandlas Karl så att de här besvären får ett slut (3 p) 27