VÖRÅ. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 KOMMUN. Godkänd av fullmäktige 14.06.2012

VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 Godkänd av fullmäktige 14.06.2012 GODKÄND AV KST 26.3.2012

Innehållsförteckning 1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 4 1.2 EKONOMI... 5 1.3 FRAMTIDSUTSIKTER... 5 2. BESTÄMMELSER OM BOKSLUT... 8 2.1 KOMMUNALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSIDÉ... 8 2.2 EKONOMISK ÖVERSIKT... 8 2.3 INTERN TILLSYN... 9 2.4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN... 11 2.4.1 RESULTATANALYS... 11 2.4.2 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL... 12 2.4.3 BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL... 13 2.4.4 KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 14 3. ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODEN RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 15 3.1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT... 15 4 DRIFTSEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL... 16 4.1 CENTRALVALNÄMNDEN... 16 4.2 REVISIONSNÄMNDEN... 18 4.3 KOMMUNSTYRELSEN... 19 4.4 LANDSBYGDSNÄMNDEN... 23 4.5 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN... 26 4.6 OMSORGSNÄMNDEN... 27 4.7 ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING... 34 4.8 SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN... 42 4.9 SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA... 49 4.10 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 51 4.11 TEKNISKA NÄMNDEN... 57 Under året levererades 766.457 m³ vatten och 304162 m³ avloppsvatten och slam har behandlats i våra reningsverk.... 63 4.12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER (EXTERNA + INTERNA)... 64 5 RESULTATRÄKNINGSDELENS UTFALL... 66 6 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 68 7 BOKSLUTSKALKYLER... 69 7.1 RESULTATRÄKNING... 69 7.2 FINANSIERINGSANALYS... 70 7.3. BALANSRÄKNING... 71 8 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 73 2

8.1 SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET... 73 8.2 KONCERNRESULTATRÄKNING... 74 8.3 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS... 75 8.4 KONCERNBALANSRÄKNING... 76 8.5. NYCKELTAL FÖR KONCERNBOKSLUT... 77 9 NOTER TILL BOKSLUTET... 78 9.1 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERK... 79 9.1.1 RESULTATRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERK... 79 9.1.2 BALANSRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERK... 80 9.2 NOTER TILL BALANSRÄKNING... 81 9.3 NOTER TILL KONCERNBOKSLUT... 83 9.4 AVSKRIVNINGSPLAN... 84 9.5 FULLMÄKTIGE, STYRELSEN, NÄMNDER OCH DIREKTIONERNA 2011... 85 10 KOMMUNSTYRELSENS OCH KOMMUNDIREKTÖRENS UNDERSKRIFT... 92 11 REVISIONSBERÄTTELSE... 93 Bilaga... 95 PERSONALBOKSLUT... 95 1. Inledning... 95 2. Personalens struktur... 95 3. Frånvaro... 100 4. Anställning av vikarier... 100 5. Speciella satsningar under året... 101 3

1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1.1 BOKSLUTET 2011 Vörå kommuns första verksamhetsår är avslutat och det är dags att sammanfatta årets händelser och höjdpunkter. Med blicken i backspegeln kan vi konstatera att ju större organisationer som går samman desto mera arbete blir det. Starten var jobbig framförallt i förvaltningen där personal förflyttades till nya arbetsställen och nya rutiner och kollegor gjorde att allting inte var som det brukade. Men vi hade också lärt oss en del från Vörå-Maxmo samgången och många saker var mycket bättre förberedda än från början av 2007. Mycket bra arbete har gjorts med t.ex. de nya hemsidorna, med att ta fram nytt marknadsföringsmaterial för kommunen, med att införa nya uppdaterade dataprogram och med att skapa ett gemensamt utseende för den information som går ut från vår organisation. Det första verksamhetsåret har med andra ord varit speciellt, precis som det ska vara då allting är nytt. Politikerna har fått ta del av förändringarna genom olikheter i möteskultur och med att ta hänsyn till att viljorna och grupperingarna i politiken nuförtiden är fler än förut. Det är svårt att förklara vad en kulturkrock egentligen definitionsmässigt är, men det är någonting som märks i stort och i smått och som man inte tänker på förrän efteråt då det finns för reflektion över frågan varför det gick som det gick! Verksamhetsmässigt kan vi konstatera att 2011 var ett år av investeringar i den nya kommunens servicestruktur. Äldreomsorgsbygget i Oravais, Solängen, blev klart under hösten och då kunde bäddavdelningens patienter flytta in tillfälligt för att möjliggöra renovering och tillbyggnad av bädden. När helheten står klar under hösten 2012 tror jag vi får anledning till en ordentlig invigningsfest! Då kan vi konstatera att kommunen har byggt och grundat för en välordnad service åt kommunens äldre för många år framöver. Transportavloppsnätet mellan Maxmo och Vörå byggdes färdigt och nu återstår att koppla in hushållen under sommaren och hösten 2012. Renoveringen och iståndsättningen av idrottsplanen i Oravais fick sina statliga bidrag och projektet påbörjades redan under hösten 2011. I verksamheten fick vi fortsätta med utbyggnaden av barndagvården. Ett nytt gruppfamiljedaghem öppnades i början av året i Pettersbacka och ett tillfälligt gruppfamiljedaghem öppnades i Vörå centrum. Dessutom gjordes lite organisationsmässiga förändringar så att Solbackens gruppfamiljedaghem i Kimo ändrades till daghem. Arbetet med dagvården tar inte slut med detta, under 2012 ska verksamhetens utbyggnad planeras på en mer permanent basis och under perioden 2013-2015 ska sedan utbyggnad ske i kommunens alla delar. Skolorna visade framfötterna med olika projekt och gymnasiet fick utmärkta resultat i rankingen på basen av studentskrivningarnas resultat i hela landet. Pettersbacka skola fick ta ibruk efterlängtade tilläggsutrymmen. Tekniska avdelningen har fått jobba mycket med alla våra investeringar men har även tagit över både Maxmo Bostäder och Oravais Bostäder och har nu ett bra helhetsgrepp om hyresbostadssituationen för kommunens del. Många positiva saker har hänt under året. Sommaren 2011 donerade fotbollsspelaren Tim Sparv en minifotbollsarena till Centrumskolan i Oravais, vilket har glatt många fotbollsintresserade. Diskussionerna om landsbygdsförvaltningens administration har pågått under året. Resultatet blev att administrationen från 1.1.2013 sköts av Vörå och området utvidgades i slutskedet så att det omfattar även Korsholm, Vasa, Lillkyro och Laihela. Kommunen beslöt att stöda Oravais Historiska förenings projekt kring furirbostället. UH-Koneistus beslöt att etablera sig i kommunen och hyrde upp gamla Kulla-Boats hallen på industriområdet i Oravais och tillverkningen startar upp under våren 2012. Företaget har preliminärt diskuterat att etableringen skulle ge 5-10 nya arbetsplatser. Befolkningen och politikerna har visat ett stort engagemang under året och rekordmånga motioner och initiativ har lämnats in till fullmäktige och styrelsen. Behandlingen av de flesta har påbörjats och kommer under våren sommaren att komma för beslut i olika organ. 4

1.2 EKONOMI Det är väl en yrkesskada att man väntar med spänning på att kommunens bokslut skall bli klart varje år. Spänningen stiger eftersom det är första bokslutet för den nya kommunen och vi har haft en hel del äskanden om tilläggsanslag under året. Det första statsandelsbeskedet för den nya kommunen var dessutom fel beräknat från ministeriet och alldeles för positivt. Korrigeringen kom under våren och utbetalningarna rättades till under hösten. Siffermässigt ökade kommunen sina kostnader med 2,66 % jämfört med 2010 års bokslut. Den största ökningen, 5 %, finns på personalkostnadssidan men där ingår även två års semesterlöneperiodisering om totalt 491.909 euro. Om semesterlöneperiodiseringen elimineras så återstår en personalkostnadsökning om 2,8 %, vilket är en mycket moderat ökning. Även material och förnödenheter hade ökat med hela 4,9 %. På inkomstsidan kan vi konstatera att den nya kommunen hade en statsandelsökning om 4,32 % från 2010 till 2011. Skatteintäkterna ökade nästan explosionsartat med 7,97 %, detta trots att skatteprocenten för en del av befolkningen sänktes betydligt genom kommunsamgången. Vi landar i resultaträkningen på ett årsbidrag om 1,396 miljoner euro eller 3 % sämre än bokslutet 2010. Efter de finansiella posterna så blir räkenskapsperiodens resultat 121 742 euro. Eftersom investeringsprogrammet är rätt så omfattande under de första samgångsåren betyder det att kommunens skuldsättning kommer att öka. I 2011 års bokslut uppgår kommunens lånestock till 3,8 miljoner eller ca 570 euro per invånare. Ekonomin för Vörå kommun är fortsättningsvis mycket stabil. 1.3 FRAMTIDSUTSIKTER Enligt kommunministeriets arbetsgrupps utredningar så skulle Vörå höra till det område som tillsammans med Vasa skulle utreda en kommunsamgång. Som bäst förbereds behandlingen av det svar som kommunen ska skicka in till ministeriet. Med två kommunsamgångar i bagaget, en väl utbyggd socialvård och med en ekonomi i balans så torde inte Vörå kommun vara den första av kommuner som behöver fusioneras. Under de kommande åren siktar vi på att jobba vidare på en gemensam vision och arbetsprogram för den nya kommunen. Efter de första årens stress och praktisk brådska med att få allting gjort bör en benchmarking göras för att flytta siktet framåt och uppåt mot ett gemensamt mål. Under 2011 aktiverades vindkraftsprojekt i olika delar av kommunen. Samtidigt pågår Österbottens Förbunds etapplan om alternativa energikällor som också gäller vindkraften. Under slutet av året framstod planeringsbehovet för vindkraft så stort att kommunen lämnade in en ansökan om planeringsstöd till ministeriet. Beroende av finansiering och planeringen kunde vindkraften bli ett gott komplement till kommunens näringsliv i framtiden. Vi kan vi gör vi trivs i Vörå! Christina Öling Kommundirektör 5

VÖRÅ KOMMUNS ORGANISATION Fullmäktige Centralvalnämnden Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Byggnads- och miljönämnden Omsorgsnämnden Flyktingnämnden Svenska bildningsnämnden Finska bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Fullmäktige utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. P.g.a kommunsamgången består fullmäktigeförsamlingen av Oravais och Vörå-Maxmos fullmäktigeledamöter till slutet av pågående mandatperiod år 2012. Fullmäktige tillsatte kommunstyrelsen och nya nämnder i enlighet med samgångsavtalet för den 2-åriga perioden som började 1.1.2011. Beredning, verkställande och annan förvaltning ankommer på kommunstyrelsen samt på nämnder och tjänsteinnehavare under kommunstyrelsens tillsyn. Kommunala ämbetsverket leds av kommundirektör Christina Öling. Ämbetsverkets avdelningar leds av avdelningscheferna, vilka under kommundirektörens ledning bildar kommunens ledningsgrupp. Ledningsgruppen kompletterades med förläggningschefen som representant för Oravais flyktinförläggning Ledningsgruppen 31.12.2011 Kommundirektör Förvaltningsdirektör Kommunsekreterare Omsorgschef Förläggninschef Svenska bildningschef Kultur- och fritidschef Teknisk chef Avdelningschefernas ansvarsområdesindelning: - förvaltningsdirektör Markku Niskala, förvaltningsavdelning: ekonomikansliet, landsbygdskansliet, avbytarverksamheten, byggnads- och miljökansliet - kommunsekreterare Tom Holtti, centralavdelning: centralkansliet, lönekansliet, IKT-kansliet - omsorgschef Esko Kuoppala, omsorgsavdelning: socialkansliet, äldreomsorgen, flyktingverksamhet o förläggningschef Mats Hägglund: föredragande i flyktingnämnden - bildningschef Helena Emaus, bildningsavdelning: småbarnsfostran, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning o finsk bildningschef Simo Saarijärvi: föredragande i finska bildningsnämnden - kultur- och fritidschef Mikael Österberg, kultur och fritidsavdelning: fritidskansliet, medborgarinstitutet, biblioteket - teknisk chef Lasse Sillanpää, tekniska avdelningen: vatten och avlopp, väg- och upphandling, fastigheter 6

GRUNDUPPGIFTER OM KOMMUNEN Kommunnamn Vörå kommun Vöyrin kunta Kommunkod 946 Grundades 1.1.2011; samgång av primärkommunerna Vörå-Maxmo och Oravais Befolkningsmängd, 31.12.2011 6743 Befolkningsökning, invånare, % 53 pers / 0,75 % Landareal, km2 781,31 Folktäthet, invånare/ km2 8,6 Språk svenskspråkiga 82,2 % finskspråkiga 12,5 % övriga språk 5,2 % Inkomstskatteprocent 19,00 % Fastighetsskatteprocent, allmän 0,60 % stadigvarande boende 0,40 % övrigt boende 1,00 % Primärnäringar 16 % Industri 34 % Tjänster 49 % Övrigt 1 % Arbetslöshetsgrad, 31.12.2011 3,70 % 7

2. BESTÄMMELSER OM BOKSLUT I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och hur den av fullmäktige fastställda budgeten har förverkligats. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen, eller i samband med att den föreläggs fullmäktige, ge förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen samt till tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Statliga bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen ska tillämpas. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem, samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom uppgör kommunen ett komplett koncernbokslut med bilagor som en del av bokslutet. Revisorerna ska senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed, granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och budgeten som fullmäktige satt upp har nåtts. 2.1 KOMMUNALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSIDÉ Kommunen ska i samråd med kommuninvånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som motsvarar efterfrågan. Samtidigt strävar kommunen till en maximering av kommuninvånarnas trygghet och trivsel genom en balanserad utveckling av kommunen som modern, livskraftig och naturnära kommun. Kommunen strävar till att trygga rätten till utkomst, bostad, utbildning och hälsovård samt verkar för social omsorg, goda levnadsförhållanden och en ren miljö. Kommunens verksamhetsidé och målsättningar konkretiseras årligen via den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen. 2.2 EKONOMISK ÖVERSIKT Det ekonomiska resultatet i bokslutet 2011 visar att kommunens ekonomi är i balans, d.v.s. årsbidraget räcker till att täcka avskrivningarna. De budgeterade driftsutgifterna och inkomsterna efter budgetändringar var 50 818 640 respektive 16 417 680, medan de faktiska driftsutgifterna blev 51 854 570 och driftsinkomsterna 16 454 979. I samgångsstöd har erhållits 1 129 792. Investeringsutgifterna var budgeterade till 4 548 500 och inkomsterna till 926 000. De faktiska investeringsutgifterna blev 4 510 101 och investeringsinkomsterna blev 607 532. Försäljningsintäkter av mark och bostadsaktier understeg de beräknade inkomster och vattentjänstverkets anslutningsavgifter bokfördes inte som investeringsinkomster utan som långfristiga skulder i balansen. De totala avskrivningarna 2011 är 1 350 948. I kommunalskatt har influtit 16 011 878, i samfundsskatt 2 179 767 och i fastighetsskatt 1 081 102, vilket är totalt 1 572 747 mera än budgeterade skatteinkomster. I statsandelar har influtit 17 567 127, vilket är 540 527 mera än budgeterat. 8

Den livliga investeringstakten i nya Vörå fortsatte i enlighet med samgångsavtalet. Kommunstyrelsen sålde det gamla Ämbetshuset samt tomter till ett belopp om 453 731. Vörå kommuns investeringar har under det gångna året präglats av stora satsningar på för att höja och trygga servicenivån. Tydligast syns det kanske på fastighetssidan där byggnaden Solängen för serviceboende för dryga 1,6 miljoner har färdigställts och renovering av HVC-bäddavdelningen påbörjats. Till bäddavdelningen har under år 2011 använts 0,5 miljoner euro. Bägge investeringar har hållit sina budgeter. Satsningen på Centrumskolans dränering blev däremot betydligt dyrare än väntat p.g.a. att bristerna i dräneringen var mycket omfattande. Den påtänkta renoveringen av lärarbostäderna I Vörå centrum måste flyttas fram ett par år p.g.a. att flyktingverksamheten har behövt huset. Renoveringsanslaget på 200 000 har flyttats över till bäddavdelningens renovering. Det ser dock ut som att Vörå samgymnasium får mera internatplatser I detta durabla hus inom en nära framtid. Planering av nya gymnasiet har påbörjats. Det sista skedet av kommunens åtagande kring byggandet på Nybo området startade också så att en parhuslägenhet finansierades under 2011, fördröjningar i projektet gjorde att den andra parhuslägenhetens finansiering flyttas fram till 2012. Kommunen har gjort betydande satsningar även på vatten- och avloppsverket. Transportavloppsledningen mellan Maxmo centrum och Vörå har färdigställts. Avloppsreningsverket i Myrbergsby har moderniserats för ca 400.000. Denna modernisering har möjliggjort fjärrövervakning och till vissa viktiga delar fjärrmanövrerering av vatten- och avloppsanläggningar I hela kommunen. Tillgången till råvatten har under det gångna året förbättrats i form av en ny brunn vid Kulmajärvi. Kostnader för utbyggandet av distributionsledningar har varierat enligt efterfrågan. Anslagen för detaljplanevägar, för asfaltering och vägbelysning har använts till att färdigställa Hellnäs III planeområdet, till att bygga en del av Rörängsvägen och Pytarbacksvägen samt att bygga gatubelysning till Bovägen och till att bygga ihop vägbelysningsslingor mellan Keskis och Kaurajärvi. Orsaken till kostnadsöverskridning i Hellnäs har varit bergssprängningar. Syftet med bergsprängningar har varit att göra Sågvägen tryggare att använda. Satsning på Oravais sportplan har påbörjats och för att erhålla statligt stöd bör projektet färdigställas inom år 2013. Räkenskapsperiodens resultat för driftsdelen visar ett överskott om 121 741,85. Totala amorteringar under året är 293 331 och ett nytt lån på 1 700 000 lyftes i slutet av året. Därtill har kommunen använt kommuncertifikatprogram för att finansiera driften med ett belopp på 800 000. Skuldbördan är vid årets slut 3 840 458 eller 570 per invånare. Årsbidraget är 1 396 019 eller 207 per invånare. 2.3 INTERN TILLSYN Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndighet för genomförandet av den interna tillsynen. Kommunens förvaltningsstadga (fge 19.01.2011.) styr och avgränsar organens och tjänsteinnehavarnas befogenheter samt ger regelverk för förvaltningen. Kommunstyrelsen i Vörå-Maxmo har 2.11.2009 godkänt en anvisning för intern kontroll och den följs tills en ny anvisning blir uppgjord. Med iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut ansvarar den för olika organ beredande tjänstemännen för lagligheten i ärendens beredning samt granskar lagligheten i organens beslut och verkställighet. Till delgivningen av gjorda beslut bifogas alltid anvisningar för ändringssökande, vilka följer de olika lagarna gällande besvär. 9

Målen för verksamheten finns nämnda i kommunens budget och ansvarig tjänsteman samt respektive organ ansvarar för uppfyllandet av dessa på ett resursmässigt effektivt sätt. I samband med bokslutet redovisas för hur målen uppnåtts, vilket behandlas och godkänns i respektive berörda organ samt i kommunens styrelse och fullmäktige. Utomstående revisionssamfund ombesörjer revidering av kommunens verksamhet och ekonomi. Respektive organ och tjänstemän ansvarar kontinuerligt inom sin sektor för uppmärksamhet gällande risker för verksamheten och hantering av dessa. För personalens verksamhetsförutsättningar och för kommuninvånarnas trygghet görs kontinuerligt inom ramen för arbetarskyddet riskanalyser på samtliga kommunens verksamhetsplatser. Åtgärdsförslag för minimering av risker ges och uppföljs inom ramen för arbetarskyddskommissionen. För skolorna har bl.a. planer för riskhantering gjorts upp. Kommunens förvaltningsstadga ger ramarna för anskaffningsrättigheterna för tjänstemän och organ. Reglerna kring offentlig upphandlig styr även anskaffningarna. Kommunen är försäkrad för eventuella förluster förorsakade av tjänstemans felbeslut. Vid anskaffningar är det alltid skilda anställda som granskar beställning mot leverans innan tjänsteman, annan än den beställande, godkänner fakturan. Denna process har ytterligare formaliserats i samband med införandet av elektronisk fakturacirkulation. Personalen som bokför och sköter om betalningstrafiken har ingen rätt att godkänna räkningar. Avtal och förbindelser som ingås på kommunens eller kommunstyrelsens vägnar undertecknas av kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande och kontrasigneras av kommunsekreteraren eller vederbörande medlem av ledningsgruppen, om inte kommunstyrelsen befullmäktigat andra personer. Kommunstyrelsen godkänner samtliga avtal. 10

2.4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN 2.4.1 RESULTATANALYS RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2011 2010 Radetiketter 1000 1000 VERKSAMHETENS INTÄKTER 16 454 979 17 341 840 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 7 363 VERKSAMHETENS KOSTNADER -51 854 570-50 646 568 Verksamhetsbidrag Totalt -35 399 591-33 297 364 SKATTEINKOMSTER 19 272 747 17 850 311 STATSANDELAR 17 567 127 16 839 729 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -44 263 43 279 Ränteintäkter 5 090 7 549 Övriga finansiella intäkter 112 832 80 341 Räntekostnader -41 502-35 042 Övriga finansiella kostnader -120 683-9 568 Årsbidrag 1 396 020 1 435 954 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -1 350 948-1 139 052 Avskrivningar enligt plan -1 350 948-1 139 052 Räkenskapsperiodens resultat Totalt 45 071 296 902 Bokslutsdispositioner Totalt 76 670 59 671 Räkenskapsperiodens överskott Totalt 121 742 356 573 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetintäkter/ Verksamhetskostnader, % 32 % 34 % Verksamhetsbidrag, euro/invånare 5 250 4 977 Årsbidrag/ Avskrivningar, % 103 % 126 % Årsbidrag, euro/invånare 207 215 Invånarantal 6 743 6 690 11

2.4.2 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL FINANSIERINGSANALYS 1.1-31.12.2011 Den egentliga verksamhetens och 2011 2010 investeringarnas kassaflöde 1 000 1 000 Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag 1 396 1 436 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -133-69 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -4 510-3 520 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 372 341 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 236 717 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -2 640-1 095 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning 1700 Minskning av långfristiga lån -293-380 Förändring av kortfristiga lån 800-800 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 54-130 Förändring av omsättningstillgångar 0 1 Förändring av fordringar -935 835 Förändring av räntefria skulder 1040 293 Kassaflödet för finansieringens del 2366-180 Förändring av likvida medel -274-1 275 Förändring av likvida medel -274-1 275 Likvida medel 31.12. 1 102 1 376 Likvida medel 1.1. 1 376 2 652 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 53 % 131 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 48 % 97 % Låneskötselbidrag 4,3 3,5 Likviditet, kassadagar 7,7 9,9 Invånarantal 6 743 6 690 12

2.4.3 BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2011 2010 PASSIVA 2 011 2 010 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 31 027 28 342 EGET KAPITAL 21 431 21 373 Immateriella tillgångar 39 75 Grundkapital 14 444 14 444 Övriga utgifter med lång verkningstid 39 75 Uppskrivningsfond 13 13 Materiella tillgångar 25 844 23 467 Övriga egna fonder 1 834 1 866 Mark- och vattenområden 2 823 2 931 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 5 019 4 693 Byggnader 17 008 15 221 Räkenskapsperiodens överskott 122 357 Fasta konstruktioner och anordningar 5 109 3 918 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 640 684 Maskiner och inventarier 213 239 Avskrivningsdifferens 640 684 Förskottsbetalningar och pågående anläggningar 690 1 158 AVSÄTTNINGAR 25 25 Placeringar 5 144 4 800 Övriga avsättningar 25 25 Aktier och andelar 5 113 4 769 FÖRVALTAT KAPITAL 1 634 1 612 Övriga lånefordringar 31 31 Statliga uppdrag 25 52 FÖRVALTADE MEDEL 343 376 Donationsfondernas kapital 1 607 1 559 Statliga uppdrag 25 59 Övrigt förvaltat kapital 2 2 Donationsfondernas särskilda täckning 318 316 FRÄMMANDE KAPITAL 12 031 8 784 Övriga förvaltade medel -0 0 Långfristigt 3 017 1 667 RÖRLIGA AKTIVA 4 391 3 761 Lån från finansinstitut och 2 428 1 140 Omsättningstillgångar 0 0 Erhållna förskott 0 0 Fordringar 3 289 2 385 Övriga skulder 589 527 Långfristiga fordringar 33 33 Kortfristigt 9 014 7 117 Kundfordringar 0 0 Lån från finansinstitut och 1 413 493 Lånefordringar 32,55 32,55 Lån från offentliga samfund Övriga fordringar 0 0 Erhållna förskott 61 6 Kortfristiga fordringar 3 256 2 352 Skulder till leverantörer 3 661 3 559 Kundfordringar 1 290 605 Övriga skulder 1 569 1 999 Övriga fordringar 1 617 1 038 Resultatregleringar, skulder 2 311 1 060 Resultatregleringar, fordringar 350 709 PASSIVA TOTALT 35 761 32 479 Kassa och bank 1 102 1 376 AKTIVA TOTALT 35 761 32 479 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 62 % 68 % Relativ skuldsättningsgrad, % 23 % 17 % Ackumulerat överskott, 1000 5 140 5 050 Ackumulerat överskott, /inv. 762 755 Lånestock 31.12. 1.000 3 840 2 166 Lånestock31.12. /inv. 570 324 Lånefordringar, 1000 31 31 Invånarantal 6 743 6 690 13

2.4.4 KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 UTGIFTER 1 000 Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 16 455 Verksamhetskostnader 51 855 Skatteintäkter 19 273 Räntekostnader 42 Statsandelar 17 567 Övriga finansiella kostnader 121 Ränteintäkter 5 Extraordinära kostnader 0 Övriga finansiella intäkter 113 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar 0 - Överlåtelsevinster på nyttigheter 133 som hör till bestående aktiva Investeringar Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 372 Investeringsutgifter 4 510 - Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 236 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0 Ökning av utlåning 0 Ökning av långfristiga lån 1 700 Minskning av långfristiga lån 293 Ökning av kortfristiga lån 800 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital 122 Minskning av eget kapital 33 Totala inkomster sammanlagt 56 775 Totala utgifter sammanlagt 56 853 14

3. ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODEN RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN 3.1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Enligt kommunallagen 70 ska styrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med överlämnandet av den ge förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt åtgärder som berör utjämningen av ekonomin. Styrelsens förslag till behandling av årets resultat kan betyda investeringsreserv, avskrivningsdifferens, fondökningar eller att resultatet kvarstår på kontot räkenskapsperiodens över- och underskott i balansen. Kommunstyrelsen föreslår att: - avskrivningsdifferensen minskas med 43 789,83 ; - utvecklingslånefonden minskas med 32 880,63 ; - räkenskapsperiodens överskott om 121 741,85 kvarstår på kontot Räkenskapsperiodens över- /underskott i balansräkningen. 15

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 4 DRIFTSEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL 4.1 CENTRALVALNÄMNDEN Val Verksamhetsidé Att fungera som valmyndighet i kommunen i enlighet med vallagens bestämmelser. Kommunens röstningsställen på valdagen var 001 Södra Vörå Rejpelt skola 002 FB Vörå centrum Koskeby skola 003 Rökiö Rökiö skola 004 Norra Vörå Karvsor skola 005 Östra Vörå Tålamods skola 006 Pettersbacka Pettersbacka skola 007 Maxmo fastland Maxmo bibliotek 008 Maxmo skärgård Särkimo skola 009 Oravais centrum Centrumskolan i Oravais 010 Kimo Kimo skola 011 Komossa Komossa skola Ansvarsperson Kommunsekreteraren Personal inom val 31.12.2011 Personer totalt: - Heltidsanställda: - Deltidsanställda: - CENTRALVALNÄMNDEN Radetiketter Bokslut 2010 Budgetän Budget 2011 dring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern -17 357 0 0-1 307 ######## -1 307 VERKSAMHETENS INTÄKTER 0 6 880 6 880 9 796 142,4 % 2 916 Försäljningsintäkter 6 880 6 880-6 880 Understöd och bidrag 9 796 9 796 Övriga verksamhetsintäkter 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -17 357-6 880-6 880-11 103 161,4 % -4 223 Personalkostnader -6 426-3 180-3 180-4 930 155,0 % -1 750 Köp av tjänster -10 420-3 380-3 380-3 441 101,8 % -61 Material, förnödenheter och varor -403-300 -300-2 637 879,0 % -2 337 Övriga verksamhetskostnader -108-20 -20-95 475,9 % -75 Intern -106-4 475-4 475 VERKSAMHETENS KOSTNADER -106-4 475-4 475 Köp av tjänster -106-4 475-4 475 Totalt -17 463 0 0-5 782 ######## -5 782 Mål Under året förrättas riksdagsval enligt följande tidsplan: - uppgifterna plockas till rösträttsregistret (vem är röstberättigad i vilken kommun) 25.2.2011 - förhandsröstning i Finland: 6.4 12.4.2011 - valdag: 17.4.2011 - resultatet fastställs: 20.4.2011 16 Resultat Riksdagsvalet genomfördes utan problem. - Förhandsröstning kunde utövas i kommunen vid kommungården i Vörå, förvaltningshuset i Oravais och Tottesunds herrgård i Maxmo. - Anstaltsröstning skedde på Tallmo, Aftonbo, Solrosen-Prästkragen, Marielund och hvc:s bäddavdelning.

- Hemmaröstning genomfördes. - Valdagens röstning genomfördes. Rejpelt röstningsområde deltog i Justitieministeriets test med registrering av röstande via dator i en elektronisk röstlängd för röstningsområdet, vilket gjordes parallellt med den manuella röstlängden på valdagen. Systemet fungerade bra och erfarenheterna är positiva. 17

4.2 REVISIONSNÄMNDEN Revision Verksamhetsidé Nämndens uppgift är att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin samt bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Nämnden gör upp en utvärderingsberättelse till fullmäktige över senaste verksamhetsår. Ansvarsperson Ekonomisekreterare Personal inom revisionen 31.12.2011 Personer totalt: - Heltidsanställda: - Deltidsanställda: - REVISIONSNÄMNDEN Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetän dring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern -14 249-12 880-12 880-12 591 97,8 % 289 VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 249-12 880-12 880-12 591 97,8 % 289 Personalkostnader -1 973-2 830-2 830-1 885 66,6 % 945 Köp av tjänster -12 213-9 780-9 780-10 638 108,8 % -857 Material, förnödenheter och varor -33-100 -100-7 6,8 % 93 Övriga verksamhetskostnader -31-170 -170-61 36,0 % 109 Totalt -14 249-12 880-12 880-12 591 97,8 % 289 Mål Utföra årlig revision Fullfölja det av revisorn uppgjorda arbetsprogrammet enligt vilket de olika sektorerna genomgås Resultat Revisionsdagarna 2011 har varit 13 st. Revisionsnämnden i Vörå-Maxmo har sammanträtt 1 gång, revisionsnämnden i Oravais har sammanträtt 2 gånger, revisionsnämnden för samkommunen för fastighetsservice inom folkhälsoarbetet i Oravais och Vörå-Maxmo har sammanträtt 1 gång och revisionsnämnden i Vörå har sammanträtt 3 gånger. Tyngdpunktsområde under år 2011 för Vörå kommun har varit tekniska nämnden samt byggnads- och miljönämnden. Utvärderingsberättelser över verksamhetsåret 2010 har uppgjorts och överlämnats till fullmäktige där utfallet för målen för verksamhet och ekonomi har bedömts. 18

4.3 KOMMUNSTYRELSEN Allmän förvaltning Verksamhetsidé Allmänna förvaltningens kanslifunktioner omfattar ärendens planering, utredning, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning. Den allmänna förvaltningen är uppdelad i en centralavdelning och en förvaltningsavdelning. Centralavdelningen leds av kommunsekreteraren och omfattar centralkansliet, lönekansliet, ikt-kansliet och samservicebyrån. Till centralavdelningens verksamhet hör fullmäktiges och kommunstyrelsens administration, kommunens övriga allmänna förvaltning, personaladministration, lönesättningsfrågor, iktärenden, arkivfunktionen och kommunens telefonväxel. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningsdirektören och omfattar ekonomikansliet, landsbygdskansliet, avbytarverksamheten och byggnads- och miljökansliet. Till förvaltningsavdelningens allmänna verksamhet hör kommunens ekonomihantering, allmän offentlig upphandling, markplanering och kollektivtrafikärenden. Ansvarspersoner: - fullmäktige kommunsekreteraren - kommunstyrelsen kommundirektören - förvaltningskansliet förvaltningsdirektören ekonomin - centralkansliet kommunsekreteraren allmänna kanslifunktioner - personaladministration kommunsekreteraren - kommunalbeskattning ekonomisekreteraren - övrig allmän förvaltning kommunsekreteraren - kollektivtrafik förvaltningsdirektören - IKT-central kommunsekreteraren - konsument- och skuldrådgivning förvaltningsdirektören - näringslivets befrämjande kommundirektören - samgångsförvaltningen kommundirektören - samservice kommunsekreteraren - allmän offentlig upphandling förvaltningsdirektören - arkivfunktioner kommunsekreteraren Personal inom allmänna förvaltningen 31.12.2011 Personer totalt: 19 Heltidsanställda: 19 Deltidsanställda: 2 Kommunalbeskattningen omfattar till största delen kommunens andel av skatteförvaltningens kostnader. Kommunen har upprättat avtal med Västra Finlands Skatteverk gällande skötseln av kommunalombudets uppgifter. Konsumentrådgivningen handhas av Magistraten i Vasa, allmänna intressebevakningen av Vasa rättshjälpsbyrå samt ekonomi- och skuldrådgivningen av Vasa stad. 19

ALLMÄN FÖRVALTNING, Kommunstyrelsen Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetänd ring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern -1 031 340-463 600 7000-456600 -445 263 98 % 11 337 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 119 807 1 416 470 1416470 1 538 195 109 % 121 725 Försäljningsintäkter 312 810 66 050 66050 27 782 42 % -38 268 Avgiftsintäkter 1 476 100 100 368 368 % 268 Understöd och bidrag 752 158 1 339 020 1339020 1 489 519 111 % 150 499 Övriga verksamhetsintäkter 53 364 11 300 11300 20 526 182 % 9 226 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 152 333-1 880 070 7000-1873070 -1 983 163 106 % -110 093 Personalkostnader -1 205 151-958 780-958780 -885 996 92 % 72 784 Köp av tjänster -690 583-681 820 7000-674820 -830 482 123 % -155 662 Material, förnödenheter och varor -72 657-65 650-65650 -67 295 103 % -1 645 Understöd -137 253-121 370-121370 -145 021 119 % -23 651 Övriga verksamhetskostnader -46 688-52 450-52450 -54 369 104 % -1 919 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1 186-295 -295 Intern 103 371 59 280-4000 55280 343 356 621 % 288 076 VERKSAMHETENS INTÄKTER 177 977 97 940-4000 93940 423 189 450 % 329 249 Övriga verksamhetsintäkter 177 977 97 940-4000 93940 423 189 450 % 329 249 VERKSAMHETENS KOSTNADER -74 606-38 660-38660 -79 833 207 % -41 173 Köp av tjänster -9 831-2 600-2600 -4 592 177 % -1 992 Material, förnödenheter och varor -17 0 Övriga verksamhetskostnader -64 758-36 060-36060 -75 241 209 % -39 181 Kostnadsberäknad -23-12 550-12550 12 550 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -23-12 550-12550 12 550 Totalt -927 993-416 870 3000-413870 -101 907 25 % 12550 Mål 2011 Vörå kommun ska vara en livskraftig landsbygdskommun med goda resurser och ett välfungerande nätverk av service för sina kommuninvånare 2030. Vörå kommun ska bedriva en aktiv näringspolitik och ha ett välförsett utbud av offentliga och privata tjänster som bygger på ett gediget näringsliv. Arbetsplatssufficiensen år 2030 ligger på 100 %. Vörå kommun ska vara en attraktiv boendekommun, som kan erbjuda boendemiljöer i olika kommundelar som är centrumbetonade, havsnära eller i traditionell jordbruksmiljö med hög livskvalitet. Vörå kommun ska vara en kostnadseffektiv kommun som har en konkurrenskraftig verksamhet i förhållande till andra kommuner. Ekonomin handhas så att förmågan att producera grundservicen förbättras. Förvaltningen skall vara modern och innovativ till sin struktur. Vörå kommun är en tvåspråkig kommun med skärgårdsdel som har svenska som majoritetsspråk Resultat Kommunen har lyckats med att säkerställa ett kvalitativt serviceutbud och har en stabil ekonomi. Utveckling av näringspolitiken har bedrivits dels av Vasek ( Vasaregionens Utveckling Ab) och dels med kommunens egna åtgärder. Genom en nyetablering blev kommunens industrihall i Oravais uthyrd till ett betydelsefullt metallbolag efter att båttillverkningen slutade p.g.a. konkurs Genom att ingå markanvändningsavtal med privata markägare samt planläggning av kommunens egen råmark finns ett mångsidigt tomtutbud i alla delar av kommunen. Verksamhetsbidraget per invånare har ökat med 5,5 % vilket är något mera än i landet i genomsnitt enligt de preliminära uppgifterna. Kommunens skuldsättning har ökat men ligger långt under landets medeltal. Kommunens hemsidor, skötsel av dokumenthantering, kommunstyrelsens elektroniska mötesförfarande, kommunens datanätverk samt extern och intern kommunikation har utvecklats avsevärt under året. Kommunen har även en elektronisk arkivbildningsplan under arbete. Kommunens officiella förvaltningsspråk är svenska men alla kan få kommunal service på sitt eget 20

och en livskraftig finsk minoritetsbefolkning. Vörå kommun är en föregångare då det gäller flyktingmottagning och integrering av flyktingar. Vörå kommun är en pålitlig och tongivande samarbetspart för den omkringliggande regionen och i landskapet Österbotten. Undersöka förutsättningarna för ett nytt industriområde i kommunen. modersmål. Inför statliga inbesparningskrav har Oravais flyktingförläggning säkerställt sin position bland de starkaste och förmånligaste förläggningarna i Finland. Kommunens integreringspolitik har varit lyckad. Verksamhetsmålet har inte lett till konkreta åtgärder under året. Industriområdet i Oravais finns planer på att utvidga. Hälso- och sjukvårdsanstalter Den kommunala primärhälsovården bedrivs inom ramen för en vårdnämnd med Korsholms kommun och specialsjukvården sköts av samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt. HÄLSO- O SJUKVÅRDSANSTALTER Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -11 426 994-12 415 670-12415670 -12 281 262 99 % 134 408 VERKSAMHETENS INTÄKTER 79 288 37 306 37 306 Försäljningsintäkter 75 828 36 445 36 445 Avgiftsintäkter 3 460 0 Övriga verksamhetsintäkter 861 861 VERKSAMHETENS KOSTNADER -11 506 498-12 415 670-12415670 -12 318 768 99 % 96 902 Personalkostnader -71 695-296 060-296060 890 0 % 296 950 Köp av tjänster -11 424 309-12 110 220-12110220 -12 310 218 102 % -199 998 Material, förnödenheter och varor -1 281 0 Övriga verksamhetskostnader -9 213-9 390-9390 -9 441 101 % -51 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 216 200 200 Kostnadsberäknad -8 993-8 993 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -8 993-8 993 Totalt -11 426 994-12 415 670-12 415 670-12 290 255 99 % 125 415 Mål Resultat Kommunen verkar för att effektivera den Primärvården har uppnått sina ekonomiska förebyggande och öppna vården och därigenom målsättningar och antalet besök eller vårdåtgärder balansera behovet av hälso- och sjukvård. Att kunna har i stora drag skett i enlighet med budgeten. påverka antalet vårddagar/ patient på sjukhusen Den kvantitativa användningen av specialsjukvården ingår i kommunens långsiktiga målsättning. i Vasa centralsjukhus har ökat med 5,8 % medan vård i andra inrättningar har minskat med 19,5 % Förhandlingar angående avtalet med Korsholms Förhandlingarna är satta på is eftersom den nya kommun fortgår. strukturreformen avstannat KSSR-processerna i landet. 21

Räddningsväsendet Österbottens räddningsverk handhar räddningsväsendets uppgifter samt sköter om utvecklandet av räddningsverksamheten och befolkningsskyddet. På basen av avtal med hälso- och sjukvårdsmyndigheten producerar räddningsverket tjänster för sjuktransport och förstadelsvård RÄDDNINGSVÄSENDET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -565 669-585 000-585000 -560 749 96 % 24 251 VERKSAMHETENS KOSTNADER -565 669-585 000-585000 -560 749 96 % 24 251 Personalkostnader -17 143-23 630-23630 23 630 Köp av tjänster -548 425-561 370-561370 -560 649 100 % 721 Material, förnödenheter och varor 0 0 Övriga verksamhetskostnader -100-100 -100 Totalt -565 669-585 000-585000 -560 749 96 % 24 251 Försäljningsvinst FÖRSÄLJNINGSVINST/-FÖRLUST Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern 42 207 55 000 55000 133 196 242 % 78 196 VERKSAMHETENS INTÄKTER 42 207 55 000 55000 133 196 242 % 78 196 Övriga verksamhetsintäkter 42 207 55 000 55000 133 196 242 % 78 196 Totalt 42 207 55 000 55000 133 196 242 % 78 196 Finansiering FINANSIERING Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern 34 785 128 34 810 290-99400 34710890 36 876 570 106 % 2 165 680 SKATTEINKOMSTER 17 850 311 17 700 000 17700000 19 272 747 109 % 1 572 747 Kommunal inkomstskatt 15 206 685 14 700 000 14700000 16 011 878 109 % 1 311 878 Fastighetsskatt 981 729 1 064 000 1 064 000 1 081 102 102 % 17 102 Andel av samfundsskatt 1 661 897 1 936 000 1936000 2 179 767 113 % 243 767 STATSANDELAR 16 839 729 17 026 600 17026600 17 567 127 103 % 540 527 Statsandel för kommunal basservice utan utjämningar 14 692 641 17 026 600 17026600 14 115 902 83 % -2 910 698 Statsandel, utjämning p.b.a. skatteinkomster 1 817 100 2 897 736 2 897 736 Statsandel, utjämning till följd av systemändring 393 936 511 248 511 248 Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet -63 948 42 241 42 241 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 35 418 39 900-99400 -59500-39 975 67 % 19 525 Ränteintäkter 7 549 10 000 10 000 5 090 51 % -4 910 Övriga finansiella intäkter 69 444 90 100 90100 112 018 124 % 21 918 Räntekostnader -32 777-53 000-53000 -38 836 73 % 14 164 Övriga finansiella kostnader -8 798-7 200-99400 -106600-118 247 111 % -11 647 FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER 59 671 43 790 43 790 76 670 175 % 32 880 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens 43 790 43 790 43790 43 790 100 % 0 Ökning eller minskning av fonder 15 881 32 881 32 881 Ökning av utvecklingslånefond -4 724-9 407-9 407 Minskning av utvecklingslånefonden 20 606 42 287 42 287 Intern 65 933 125 000 125000 72 408 58 % -52 592 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 65 933 125 000 125000 72 408 58 % -52 592 Övriga finansiella intäkter 65 933 125 000 125000 72 408 58 % -52 592 Totalt 34 851 062 34 935 290-99 400,00 34 835 890 36 948 978 106 % 2 113 088 22

4.4 LANDSBYGDSNÄMNDEN LANDSBYGDSNÄMNDEN Utveckling av gårdsbruk Verksamhetsidé - Jordbruksförvaltningen Upprätthållande och utvecklande av ett livskraftigt jordbruk. Administration av EU- och nationellt finansierade stödansökningar för jordbruket samt övriga lagstadgade uppgifter som åläggs nämnden av jord- och skogsbruksministeriet och övriga myndigheter. Under året har inte skett några större förändringar gällande stödformerna till jordbruket och stödförvaltningen. Antalet elektroniska stödansökningar överskred 30 %. Samgången med Oravais fungerade smidigt och samarbetet har fungerat bra. Överlag kan konstateras att verksamheten fungerar bättre i och med att det finns personal på plats även under semestertider eller vid annan frånvaro. Ansvarsperson Ledande landsbygdssekreteraren Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -54 908-110 820-110820 -96 461 87 % 14 359 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 055 947 2 157 710 2157710 2 310 047 107 % 152 337 Försäljningsintäkter 1 920 641 2 060 730 2060730 2 140 805 104 % 80 075 Avgiftsintäkter 132 788 96 980 96980 168 339 174 % 71 359 Understöd och bidrag 1 989 200 200 Övriga verksamhetsintäkter 528 702 702 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 110 855-2 268 530-2268530 -2 406 719 106 % -138 189 Personalkostnader -1 337 150-1 645 950-1645950 -1 446 555 88 % 199 395 Köp av tjänster -755 164-601 710-601710 -931 081 155 % -329 371 Material, förnödenheter och varor -12 958-14 830-14830 -27 806 188 % -12 976 Understöd -2 000 0 Övriga verksamhetskostnader -3 583-6 040-6040 -1 276 21 % 4 764 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 211 211 Övriga finansiella intäkter 221 221 Övriga finansiella kostnader -10-10 Intern -19 496-10 980-10980 -13 589 124 % -2 609 VERKSAMHETENS KOSTNADER -19 496-10 980-10980 -13 589 124 % -2 609 Köp av tjänster -7 637-6 170-6170 -5 032 82 % 1 138 Övriga verksamhetskostnader -11 859-4 810-4810 -8 557 178 % -3 747 Totalt -74 404-121 800-121800 -110 050 90 % 11 750 23

UTVECKLING AV GÅRDSBRUK Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -107 207-116 790-116 790-113 718 97 % 3 072 VERKSAMHETENS INTÄKTER 357 244 244 Försäljningsintäkter 157 0 Övriga verksamhetsintäkter 200 244 244 VERKSAMHETENS KOSTNADER -107 565-116 790-116790 -113 952 98 % 2 838 Personalkostnader -92 934-100 530-100530 -102 111 102 % -1 581 Köp av tjänster -8 574-10 130-10130 -7 634 75 % 2 496 Material, förnödenheter och varor -1 960-3 470-3470 -3 758 108 % -288 Understöd -2 000 0 Övriga verksamhetskostnader -2 097-2 660-2660 -449 17 % 2 211 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -10-10 Övriga finansiella kostnader -10-10 Intern -7 125-3 430-3430 -4 603 134 % -1 173 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 125-3 430-3430 -4 603 134 % -1 173 Köp av tjänster -1 569-1 120-1120 -1 517 135 % -397 Övriga verksamhetskostnader -5 556-2 310-2310 -3 086 134 % -776 Totalt -114 332-120 220-120 220-118 321 98 % 1 899 Mål Saklig och snabb behandling av EU- och nationella stödansökningar Resultat Aktiva jordbrukslägenheter 366 Ansökningar om lantbruksstöd st. 2204 Mottagna blanketter 2461 Lantbruksstöd /lägenhet 35010 Beviljat stöd sammanlagt 12.813.857,57 Kunnig personal för rådgivning till jordbrukarna Landsbygdssekreterare 2 Avbytarsekreterare 1 Ledande avbytare 2 Kanslist 1 Verksamhetsidé- Avbytarverksamheten Handläggning och beslutande av ansökningar om semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare. Besluta om semesterrätt för pälsdjursuppfödare samt för extra timmar som pälsfarmare kan köpa mot en skälig timavgift. Planerande och uppgörande av arbetslistor för avbytarna och ordnande av avbytare för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare under semestern och vid behov av vikarie. Utbetalning av lantbruksavbytarlöner. Redovisningar till LPA för avbytarverksamheten. Ansvarsperson Avbytarsekreterare Personal inom uppgiftsområde 31.12.2011 Personer totalt: 37 Heltidsanställda: -lantbruksavbytare 23 Deltidsanställda: 6 -kanslipersonal 6 avbytare, inhoppare 3 24

SEMESTERVERKSAMHET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern 52 299 5 970 5970 17 257 289 % 11 287 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 055 589 2 157 710 2157710 2 309 803 107 % 152 093 Försäljningsintäkter 1 920 483 2 060 730 2060730 2 140 805 104 % 80 075 Avgiftsintäkter 132 788 96 980 96980 168 339 174 % 71 359 Understöd och bidrag 1 989 200 200 Övriga verksamhetsintäkter 328 458 458 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 003 290-2 151 740-2151740 -2 292 767 107 % -141 027 Personalkostnader -1 244 216-1 545 420-1545420 -1 344 444 87 % 200 976 Köp av tjänster -746 590-591 580-591580 -923 447 156 % -331 867 Material, förnödenheter och varor -10 998-11 360-11360 -24 049 212 % -12 689 Övriga verksamhetskostnader -1 486-3 380-3380 -827 24 % 2 553 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 221 221 Övriga finansiella intäkter 221 221 Intern -12 371-7 550-7550 -8 986 119 % -1 436 VERKSAMHETENS KOSTNADER -12 371-7 550-7550 -8 986 119 % -1 436 Köp av tjänster -6 068-5 050-5050 -3 515 70 % 1 535 Övriga verksamhetskostnader -6 303-2 500-2500 -5 470 219 % -2 970 Totalt 39 928-1 580-1580 8 271-523 % 9 851 Ordnande av semester och vikariehjälpsavbytare till lantbruksföretagare Semesteransökningar 351 Vikariehjälpsansökningar 159 Avbytta semesterdagar 8372 Avbytta vikariehjälpsdagar 1932 Subventionerad köptimmar 3968 Mot full ersättning, timmar 0 Ordnande av semester och extra timmar Semester ordnad av kommunen 478 dagar Semester, självordnad 1.794 dagar Extra timmar ordnad av kommunen 1.021 timmar Extra timmar, självordnad 5.914 timmar Totalt ansökte 189 pälsdjursuppfödare om avbytareservice Nämnden sammanträdde 7 gånger och behandlade 60 ärenden. Under året ordnades ett informationstillfälle för jordbrukare med 104 deltagare samt 4 blankettkurser med sammanlagt 85 deltagare. 25

4.5 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Byggnadsinspektion och miljövård. Verksamhetsidé Byggnads- och miljönämnden handhar de lagstadgade uppgifter som i en kommun kan anses höra till byggnadsinspektionen, miljövården, planeringen och vägnämndsfrågor. Av dessa fem olika underansvarsområden kommer tyngdpunkten att falla på byggnadsinspektionen där en smidig behandling av byggloven är den synligaste delen av verksamheten. Planeringsärenden kommer att i snabb takt föras framåt för att utveckla det fasta boendet och skapa nya bostadsområden. I miljövården ingår även de viktiga miljö, marktäkt samt vägärenden som kräver ett stort jobb i behandlingsskedet. Ansvarsperson Byggnadsinspektören och miljövårdssekreteraren Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2011 Personer totalt: 3 Heltidsanställda: 3 Deltidsanställda: BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -117 621-130 370-130370 -96 925 74 % 33 445 VERKSAMHETENS INTÄKTER 103 754 105 890 105890 82 970 78 % -22 920 Försäljningsintäkter 340 0 Avgiftsintäkter 103 415 105 040 105040 82 970 79 % -22 070 Övriga verksamhetsintäkter 850 850-850 VERKSAMHETENS KOSTNADER -221 370-236 260-236260 -179 815 76 % 56 445 Personalkostnader -158 216-147 460-147460 -128 433 87 % 19 027 Köp av tjänster -55 057-73 650-73650 -42 630 58 % 31 020 Material, förnödenheter och varor -3 329-8 140-8140 -5 751 71 % 2 389 Övriga verksamhetskostnader -4 767-7 010-7010 -3 001 43 % 4 009 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -6-80 -80 Övriga finansiella kostnader -6-80 -80 Intern -8 440-31 640-31640 -5 715 18 % 25 925 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 373 1 373 Övriga verksamhetsintäkter 1 373 1 373 VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 440-31 640-31640 -7 088 22 % 24 552 Köp av tjänster -319-870 -870-88 10 % 782 Övriga verksamhetskostnader -8 120-30 770-30770 -7 000 23 % 23 770 Kostnadsberäknad -1 623-5 840-5840 -1 299 22 % 4 541 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -1 623-5 840-5840 -1 299 22 % 4 541 Totalt -127 684-167 850-167850 -103 939 62 % 63 911 Mål Byggnads- och miljönämndens mål var att ha en smidig, snabb och rättvis ärendehantering under året. Delta aktivt i planläggningsarbetet i kommunen och verka för en snabb och smidig planläggningsprocess. Plane ärenden via köp tjänster har fungerat väl under år 2010, Statens bostadsfonds (ARA) bidrag för renovering av byggnader för pensionärer och energibidrag har ålagts byggnadstillsynen att handha. TE-centralens understöd och bidrag till byggande av byggnader inom husdjursproduktionen har ålagts byggnadstillsynen. 26 Resultat Under år 2011 behandlade nämnden 151 bygglov, 8 miljötillstånd, 5 marktäkts tillstånd samt ca 150 åtgärdstillstånd samt anmälningsärenden Ärenden som sköts via konsult har under året fungerat väl och byggnadsinspektören har hållit kontakten med planeraren och sett till att behövligt material har sänts vidare. Under året har 47 st inlämnat ansökningar gällande bidrag. Statistik har upprättats och sänts till ARA. Under året har ett flertal besök på plats gjorts där intyg utfärdats över färdigställandegraden som sedan tillställts TE-centralen.

4.6 OMSORGSNÄMNDEN Omsorgsnämndens administration Verksamhetsidé Uppgifter i anslutning till verkställighet av socialvården sköts av ett kollegialt organ som kommunen utser. Omsorgsnämndens administration flyttade från början av 2011 vid Oravais och Vörå-Maxmo kommuners samgång från kommungården i Vörå till förvaltningshuset i Oravais. Vid sidan av socialväsendets lagstadgade uppgifter hade administrationen en stor uppgift vid samordnande av verksamhetsformerna i den nya kommunen. Personalen svarar för omsorgsnämndens förvaltning, utkomstskydd (utkomststöd, förebyggande utkomststöd, underhållsstöd för barn) socialarbete (egentligt socialarbete, familjevård, barnskydd, barns anstaltsvård) handikappservice (skyddat arbete och arbetsrehabilitering av handikappade, servicehus för invalider, bostäder för utvecklingshämmade, utvecklingshämmades anstaltsvård och övriga sociala tjänster), missbrukarvård (A-klinik, rehabiliteringshem för missbrukare, rusvårdens anstaltsvård) och äldreomsorgens administration. Ansvarspersoner Omsorgschefen, äldreomsorgsledaren och hemserviceledaren. Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2011 För verkställande av socialvården har omsorgsnämnden följande personal: 1 omsorgschef 1 äldreomsorgsledare 1 hemserviceledare 2 socialarbetare 2 kanslister, den ena på socialkansliet i Oravais och andra på samservicebyrån i Vörå. 27

OMSORGSNÄMNDEN ADMINISTARTION OCH SOCIALARBETE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -2 331 495-1 856 830-1 008 400-2865230 -2 395 146 84 % 470 084 VERKSAMHETENS INTÄKTER 231 091 230 930 230930 229 998 100 % -932 Försäljningsintäkter 817 0 Avgiftsintäkter 1 443 2 210 2210 620 28 % -1 590 Understöd och bidrag 95 446 111 500 111500 86 984 78 % -24 516 Övriga verksamhetsintäkter 133 385 117 220 117220 142 394 121 % 25 174 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 562 575-2 087 760-1 008 400-3096160 -2 625 135 85 % 471 025 Personalkostnader -810 440-601 710-480 000-1 081 710-854 452 79 % 227 258 Köp av tjänster -1 334 022-1 010 300-528 400-1538700 -1 304 386 85 % 234 314 Material, förnödenheter och varor -8 839-13 040-13040 -12 809 98 % 231 Understöd -378 238-456 300-456300 -426 767 94 % 29 533 Övriga verksamhetskostnader -31 036-6 410-6410 -26 721 417 % -20 311 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -12-9 -9 Övriga finansiella kostnader -12-9 -9 Intern -15 496-14 700-14700 -19 379 132 % -4 679 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 984 0 0 Försäljningsintäkter 1 984 0 Övriga verksamhetsintäkter 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -17 480-14 700-14700 -19 379 132 % -4 679 Köp av tjänster -4 112-3 320-3320 -3 740 113 % -420 Övriga verksamhetskostnader -13 368-11 380-11380 -15 639 137 % -4 259 Kostnadsberäknad -1 000-1000 1 000 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -1 000-1000 1 000 Totalt -2 346 991-1 872 530-1 008 400-2880930 -2 414 525 84 % 466 405 0 Mål Verksamheten sköts enligt gällande lagstiftning. Resultat Verksamheten har skötts enligt gällande lagstiftning. Verkliga utgifter blev mindre än budgeterade p.g.a. svårigheterna att uppskatta den samordnade verksamhetens kostnader. Kommunsamgången har haft positiv verkan på omsorgsnämndens administration. Samarbete med flyktingnämnden i förvaltningshuset och närliggande hälsovårdscentral och flykting- förläggning effektiverar omsorgsnämndens förvaltning. Hemservice Verksamhetsidé Hemservice ges till de som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de uppgifter och funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt normal och invand livsföring. Uppgiftsområdet omfattar hemvårdshjälp, stödtjänster, krigsinvalider och närståendevården. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vård och omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Under året fick 255 hushåll hemservice och totalt 31 238 hemservicebesök gjordes. I Vörå och Maxmo området sköttes matservicen av hemservicepersonalen, i Oravais sköttes den delvis av hemservicepersonalen och delvis genom köptjänst av ett taxiföretag. 28

Ansvarspersoner Äldreomsorgsledaren leder hemservice tillsammans med hemserviceledaren som ansvarar för den operativa verksamheten. Detsamma gäller stödtjänsterna och närståendevården. Innehavaren av hemserviceledartjänsten har bytts under året. Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2011 Personer totalt: 26 Heltidsanställda: 8 Deltidsanställda: 18 HEMSERVICE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -922 869-1 083 660-1083660 -1 132 714 105 % -49 054 VERKSAMHETENS INTÄKTER 372 741 212 940 212940 353 223 166 % 140 283 Försäljningsintäkter 175 971 15 000 15000 172 224 1148 % 157 224 Avgiftsintäkter 188 292 187 230 187230 166 715 89 % -20 515 Understöd och bidrag 459 0 Övriga verksamhetsintäkter 8 018 10 710 10710 14 285 133 % 3 575 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 295 610-1 296 600-1296600 -1 485 937 115 % -189 337 Personalkostnader -772 405-889 800-889 800-874 546 98 % 15 254 Köp av tjänster -286 142-157 680-157680 -339 532 215 % -181 852 Material, förnödenheter och varor -7 357-6 190-6190 -5 743 93 % 447 Understöd -227 914-239 000-239000 -265 651 111 % -26 651 Övriga verksamhetskostnader -1 793-3 930-3930 -464 12 % 3 466 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Intern -6 346-6 020-6020 -10 213 170 % -4 193 VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 346-6 020-6020 -10 213 170 % -4 193 Köp av tjänster -6 346-6 020-6020 -10 213 170 % -4 193 Totalt -929 215-1 089 680-1089680 -1 142 927 105 % -53 247 Mål Klienterna ges hemservice på basen av hjälpbehov uppgjorda individuella vård- o serviceplaner. Barnfamiljer ges hemservice. Servicesedlar tas i bruk för viss service Stödtjänster ges till de som är i behov av dessa. Närståendevårds stöd beviljas enligt prövning Hemservice med nattliga besök ordnas på Tallmo området. Samarbete med hemsjukvården fortsätter och utvecklas. Vårddokumentationen sker elektroniskt Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Hemservicegrupperna i Vörå-Maxmo och Oravais börjar arbeta som ett team. Resultat Har verkställts enligt planen. Alla klienter som får regelbunden hemservice har en vård- och serviceplan. Har verkställts enligt behov. Hemservicepersonalen räcker inte till för barnfamiljernas hemservice utan det måste skötas med tillfälliga arrangemang. Har inte verkställts enligt planen. Framflyttats till 2012. Har verkställts enligt klienternas behov. 235 klienter fick en eller flera stödtjänster under året. Har verkställts enligt planen. 58 åldringar har vårdats med stöd för närståendevård under året. Har verkställts genom att Tallmos nattpersonal gör hembesök enligt vårdplan och vid alarm. Har verkställts men kan ytterligare förbättras och fördjupas. Har verkställts men måste ytterligare förbättras. Utbildning kommer att ordnas 2012. Processen har pågått under året. Genom utbildning och implementering av handlingsplanen för äldreomsorgen. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Arbetet för att uppnå detta har börjat under året. Personalen arbetar delvis i alla tre kommundelar 29

och sköter klienterna över tidigare kommungränser. Arbetet fortsätter. Serviceboende Verksamhetsidé Uppgiftsområdet omfattar serviceboende för åldringar. Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende för personer som av särskilda orsaker behöver hjälp eller stöd med boendet samt vård och omsorg dygnet runt. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vårdoch omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Alla verksamhetsenheter arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetsätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Tallmo vårdcenter har följande enheter för effektiverat serviceboende: Tallmogården med 14 rum, Engården med 6 rum, Lindgården med 11 rum och Rosengården (demensboende) med 9 rum. I Maxmo finns Marielund som efter renovering och utbyggnad har 21 rum, varav 5 är tillräckligt stora för makar. I Oravais finns följande enheter för effektiverat serviceboende: Solrosen (demensboende) med 10 rum och Prästkragen med 6 rum. Dessutom finns Gullvivan som har 12 rum med plats för 14 klienter (inte effektiverat serviceboende). Den 31.12 2011 vårdades 89 klienter på serviceboende. I Vörå ordnas för dementa som bor hemma dagverksamhet (Minnesklubben) 1 dag/vecka. De klienter som vårdas med stöd för närståendevård har företräde. Gruppen har träffats i Ohlsgårdens samlingssal. Verksamhetsförutsättningarna på serviceboendeenheterna i Oravais och Vörå-Maxmo var olika vid kommunsamgången. Dessutom hade det inte funnits ett kontinuerligt ledarskap i Oravais vilket påverkat verksamheten negativt. Solrosens personal saknar tillräcklig utbildning för demensvård och utrymmena motsvarar inte behovet. Enheterna i Oravais saknade helt resurser för rehabilitering. Förbättringar har gjorts under året för att avhjälpa de största bristerna och likställa verksamheten mellan alla enheter. Budgeterade medel fanns inte för alla anskaffningar som gjorts. Valvira ställer stora krav på hur verksamheten ordnas och på personaldimensioneringen. Tillräckligt med resurser krävs för att uppfylla kraven. Valvira gjorde en granskning av Solrosens verksamhet i augusti 2011 vilket ledde till att vissa åtgärder genast måste vidtas. Ytterligare förbättringar kommer att verkställas 2012 men mera resurser kommer att behövas under de närmaste åren. Bland annat för utbildning av personalen och material anskaffningar samt anställande av tillräckligt med personal. Planering för att flytta Solrosens verksamhet från nuvarande utrymmen måste starta. Ansvarsperson Äldreomsorgsledaren Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2011 Vårdpersonal: Personer totalt: 70 Heltidsanställda: 13 Deltidsanställda: 57 Övrig personal: Personer totalt: 18 Heltidsanställda: 11 Deltidsanställda: 7 ( Den övriga personalen finns på Tallmo och Marielund. På Tallmo delas den övriga personalen med anstaltsvården ). 30

SERVICEBOENDE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -1 883 599-1 760 110-152 000-1912110 -2 402 568 126 % -490 458 VERKSAMHETENS INTÄKTER 754 430 869 580 869580 876 226 101 % 6 646 Försäljningsintäkter 225 499 177 400 177400 113 013 64 % -64 387 Avgiftsintäkter 514 407 689 600 689600 628 504 91 % -61 096 Understöd och bidrag 13 546 2 580 2580 3 360 130 % 780 Övriga verksamhetsintäkter 979 131 349 131 349 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 638 025-2 629 690-152 000-2781690 -3 278 780 118 % -497 090 Personalkostnader -2 298 663-2 319 960-152 000-2 471 960-2 963 271 120 % -491 311 Köp av tjänster -41 598-28 750-28750 -22 541 78 % 6 209 Material, förnödenheter och varor -264 066-250 150-250150 -253 876 101 % -3 726 Understöd -32 162-29 760-29760 -29 760 100 % 0 Övriga verksamhetskostnader -1 537-1 070-1070 -9 332 872 % -8 262 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4-14 -14 Övriga finansiella kostnader -4-14 -14 Intern 37 476 105 630 105630-158 360-150 % -263 990 VERKSAMHETENS INTÄKTER 35 331 111 430 111430 42 402 38 % -69 028 Försäljningsintäkter 31 723 38 200 38200 38 596 101 % 396 Avgiftsintäkter 3 608 3 090 3090 3 806 123 % 716 Övriga verksamhetsintäkter 70 140 70140-70 140 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2 145-5 800-5800 -200 761 3461 % -194 961 Köp av tjänster -17 485-5 800-5800 -42 009 724 % -36 209 Övriga verksamhetskostnader 19 630-158 752-158 752 Kostnadsberäknad -43 755-64 590-64590 -67 870 105 % -3 280 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -43 755-64 590-64590 -67 870 105 % -3 280 Totalt -1 889 878-1 719 070-152 000,00-1 871 070-2 628 798 140 % -757 728 Mål Enheterna för effektiverat serviceboende ordnar för klienter som inte kan bo självständigt serviceboende i hemlika förhållanden. Personalen på Marielund utökas till att motsvara det nya klientantalet. Den handlingsplan för äldreomsorgen som Personalen arbetat fram hösten 2011 Implementeras i verksamheten. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Vårddokumentationen sker elektroniskt I Oravais byggs en enhet för effektiverat serviceboende I samarbete med Kastusfonden fortsätter planerna på att utvidga boendeservicen på Tallmo-området. Resultat Vården och omsorgen ges enligt individuellt uppgjorda vårdplaner. Satsningar har gjorts för att göra utrymmena så hemtrevliga som möjligt. Har verkställts. Ny personal har anställts och personaldimensioneringen motsvarar nu de övriga serviceboendeenheterna. Arbetet har börjat och fortgår. Utvärderingar har gjorts. Planen har genomgåtts med enheterna i Oravais och implementeringens startat. Arbetet pågår hela tiden genom handlingsplanen och utbildning. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Kraven som Valvira ställer påverkar kvaliteten positivt. Enheterna deltar i olika projekt i syfte att förbättra vårdens kvalitet. Alla enheter har programmet men de tekniska förutsättningarna för ett fungerande program finns inte, vilket omgående måste åtgärdas. Solängen har färdigställts under året. Hälsocentralens bäddavdelning använder utrymmena fram till hösten 2012. Planeringen har fortsatt och byggstart sker 2012. 31

Anstaltsvård Verksamhetsidé Med anstaltsvård avses anordnande av vård, omsorg, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som ger fortlöpande vård. Anstaltsvård ges den som är i behov av hjälp, vård eller omvårdnad som inte kan ordnas eller som inte är ändamålsenligt att ordna i eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. Anstaltsvård ordnas i åldringshem samt, i enlighet med vad som särskilt stadgas, i anstalter för vård av barn och ungdom, för specialomsorg om utvecklingsstörda, för invalidvård och för vård av missbrukare av rusmedel samt vid behov i annan anstaltsvård. För åldringarnas anstaltsvård finns Tallmos vårdavdelning, Lönngården, som har 20 platser. På grund av stort behov av vårdplatser har Lönngården kapacitet för överbeläggning med 10 platser. Personalen är dimensionerad för 30 klienter. I Oravais kommundel finns Blåsippan (Aftonbo) med 12 platser. Antalet klienter i vård inom äldreomsorgens anstaltsvård 31.12 2011 var 41 stycken. Antalet vårddagar under år 2011 var 15 045. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vårdoch omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Alla verksamhetsenheter arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetsätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Valvira ställer stora krav på hur verksamheten ordnas och på personaldimensioneringen. Tillräckligt med resurser krävs för att uppfylla kraven. Ansvarsperson Äldreomsorgsledaren är ansvarsperson för äldreomsorgens anstaltsvård och omsorgschefen för övrig anstaltsvård. Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2011 Vårdpersonal: Personer totalt: 35 Heltidsanställda: 13 Deltidsanställda: 22 Övrig personal: Personer totalt: 18 Heltidsanställda: 9 Deltidsanställda: 9 ( Den övriga personalen på Tallmo delas med serviceboende. På Aftonbo finns kök och städpersonal ) ANSTALTSVÅRD 32 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -1 859 091-2 042 910-2042910 -1 513 638 74 % 529 272 VERKSAMHETENS INTÄKTER 528 778 387 900 387900 561 524 145 % 173 624 Försäljningsintäkter 116 577 33 080 33080 135 873 411 % 102 793 Avgiftsintäkter 407 682 351 000 351000 421 524 120 % 70 524 Understöd och bidrag 4 434 3 820 3820 4 128 108 % 308 Övriga verksamhetsintäkter 85 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 387 854-2 430 810-2430810 -2 075 143 85 % 355 667 Personalkostnader -2 119 048-2 141 220-2141220 -1 805 647 84 % 335 573 Köp av tjänster -69 134-71 720-71720 -63 014 88 % 8 706 Material, förnödenheter och varor -197 132-215 820-215820 -203 969 95 % 11 851 Övriga verksamhetskostnader -2 540-2 050-2050 -2 512 123 % -462 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -15-20 -20 Övriga finansiella kostnader -15-20 -20 Intern -208 728-215 730-215730 -172 588 80 % 43 142 VERKSAMHETENS INTÄKTER 40 164 64 64 Försäljningsintäkter 64 64 Övriga verksamhetsintäkter 40 164 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -248 892-215 730-215730 -172 652 80 % 43 078 Köp av tjänster -14 953-14 890-14890 -24 279 163 % -9 389 Övriga verksamhetskostnader -233 939-200 840-200840 -148 373 74 % 52 467 Kostnadsberäknad -30 980-30 970-30970 -53 834 174 % -22 864 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -30 980-30 970-30970 -53 834 174 % -22 864 Totalt -2 098 799-2 289 610-2289610 -1 740 060 76 % 549 550

Mål Vårdavdelningarna Lönngården och Blåsippan ger god och människonära vård i ändamålsenliga utrymmen. Vårdtagarna tas emot från sjukhus eller Hvc-bäddavdelning så snart det efter medicinsk vård är möjligt. När vårdbehovet ökar för klienter på serviceboende och serviceboende således inte mera är en ändamålsenlig vårdplats flyttas klienten till vårdavdelning. Den handlingsplan för äldreomsorgen som personalen arbetat fram hösten 2010 implementeras i verksamheten. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Vårddokumentationen sker elektroniskt Resultat Den goda vården har verkställts. Utrymmena på Blåsippan är inte mera ändamålsenliga men verksamheten flyttar till nya Solängen hösten 2012. Utrymmena på Lönngården är anpassade för färre klienter än 30 och klientantalet kommer att minskas så fort det är möjligt. Har verkställts på Lönngården. På Blåsippan har endast en ny klient kunna tas emot under året. Har fungerat bra under året. Klienterna har flyttats till Lönngården från de olika serviceboendeenheterna när behovet uppkommit. Arbetet har börjat och fortgår. Utvärderingar har gjorts. Planen har genomgåtts med personalen på Blåsippan och implementeringen har startat även där. Arbetet pågår hela tiden genom handlingsplanen och utbildning. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Kraven som Valvira ställer påverkar kvaliteten positivt. Enheterna deltar i olika projekt i syfte att förbättra vårdens kvalitet. Alla enheter har programmet men de tekniska förutsättningarna för ett fungerande program finns inte. Vilket omgående måste åtgärdas. 33

4.7 ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING FLYKTINGNÄMNDEN Verksamhetsidé Förläggningen har två enheter för vuxna och familjer och grunduppgift är då att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-, social - och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av arbete och språkstudier. För barnen ordnas skolgång i samarbete med kommunens grundskola samt inom förläggningen begränsad dagklubbsverksamhet. Verksamheten strävar till att stöda den enskilda asylsökandes förmåga till eget aktivt liv. Ruthsgården är ett hem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare. Enheten strävar till att ge en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöda barnens utveckling. Ansvarsperson Förläggningschefen Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern 22 526-4 890-4 000-8890 210 499-2368 % 219 389 VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 590 150 7 550 410-89 390 7461020 7 027 209 94 % -433 811 Försäljningsintäkter 7 442 700 7 495 930-98 390 7397540 6 899 414 93 % -498 126 Avgiftsintäkter 34 0 Understöd och bidrag 68 460 9 000 9000 17 573 195 % 8 573 Övriga verksamhetsintäkter 78 957 54 480 54480 110 222 202 % 55 742 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 567 585-7 555 300 85 390-7469910 -6 816 710 91 % 653 200 Personalkostnader -3 444 880-3 334 370-6 750-3341120 -3 226 321 97 % 114 799 Köp av tjänster -1 631 762-1 589 500 22 050-1567450 -1 252 325 80 % 315 125 Material, förnödenheter och varor -443 108-531 500 10 300-521200 -523 878 101 % -2 678 Understöd -1 310 363-1 331 130 50 000-1281130 -1 148 095 90 % 133 035 Övriga verksamhetskostnader -737 472-768 800 9 790-759010 -666 091 88 % 92 919 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -40 0 Övriga finansiella kostnader -40 0 Intern -98 909-41 590 4 000-37590 -319 036 849 % -281 446 VERKSAMHETENS KOSTNADER -98 909-41 590 4 000-37590 -319 036 849 % -281 446 Köp av tjänster -65 965-4 100 4 000-100 -242 746 242746 % -242 646 Material, förnödenheter och varor -27 326-32 000-32000 -17 737 55 % 14 263 Övriga verksamhetskostnader -5 617-5 490-5490 -58 553 1067 % -53 063 Totalt -76 383-46 480 0-46480 -108 537 234 % -62 057 FLYKTINFÖRLÄGGNINGEN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern 62 808 33 640-5 390 28250 271 809 962 % 243 559 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 150 534 4 382 290-89 390 4292900 4 276 267 100 % -16 633 Försäljningsintäkter 5 053 418 4 382 290-98 390 4283900 4 241 538 99 % -42 362 Avgiftsintäkter 34 0 Understöd och bidrag 67 845 9 000 9000 13 597 151 % 4 597 Övriga verksamhetsintäkter 29 237 21 132 21 132 VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 087 699-4 348 650 84 000-4264650 -4 004 459 94 % 260 191 Personalkostnader -1 947 533-1 382 960-6 750-1389710 -1 391 013 100 % -1 303 Köp av tjänster -1 226 218-1 102 430 22 050-1080380 -984 751 91 % 95 629 Material, förnödenheter och varor -288 322-319 600 10 300-309300 -332 763 108 % -23 463 Understöd -994 428-995 660 50 000-945660 -803 983 85 % 141 677 Övriga verksamhetskostnader -631 197-548 000 8 400-539600 -491 948 91 % 47 652 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -28 0 Övriga finansiella kostnader -28 0 Intern -67 024-33 640 4 000-29640 -275 260 929 % -245 620 VERKSAMHETENS KOSTNADER -67 024-33 640 4 000-29640 -275 260 929 % -245 620 Köp av tjänster -37 939-1 640 4 000 2360-224 574-9516 % -226 934 Material, förnödenheter och varor -26 673-32 000-32000 -17 737 55 % 14 263 Övriga verksamhetskostnader -2 413-32 949-32 949 Totalt -4 216 0-1 390-1390 -3 451 248 % -2 061 34

Mål Övergripande målsättningar Resultat Profileringen av förläggningen har skett genom fortsatt aktivt deltagande i projekt, massmedia och besök av olika enskilda och grupper. Det är även första året som uppdelningen av enheterna enligt vilket klientel vi arbetar med genomförts, så nu är det endast asylsökande som sköts av Oravais Flyktingförläggning. Antalet nya asylsökande till Finland har minskat jämfört med 2010. En av förläggningens starka sidor är fortsatt förmåga att utöka och även minska verksamheten på kort varsel. Saviav projektet som är ett kunskapssamarbete mellan europiska länder inom flyktingarbete fortsatte och Oravais fungerade som värd för ett seminarium. Registerprogrammet UMAREK för elektronisk hantering av asylärenden togs i bruk under året och ska på sikt effektivera och samordna förläggningsverksamheten i Finland. Förläggningens storlek bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov grunda ett nytt familjegrupphem eller utöka platsantalet Hälsokostnaderna har stigit mycket under året främst p.g.a. kostnaderna för mentalvård och omfattande operationer. Kommunsamgången har medfört nya utmaningar då flyktingverksamheten varit ett nytt verksamhetsområde i den nya kommunen. Ett flertal informationsträffar har ordnats för att informera kommunens personal om förläggningen. Arbete återstår så att man även förstår skillnaden mellan olika begrepp angående flyktingar och även inser förläggningens betydelse för kommunen. Hela förläggningens kapacitet kom att uppgå till 324/274 platser på 3 enheter. Beläggningen låg största delen av året på ca 100 % och personalstyrkan på 30. Beläggning under året var 108 189 övernattningsdygn. Vid Ruthsgården har antalet småbarn i åldern 0-6 år varit högt vilket också präglat verksamheten mycket. Till Finland kom ca 3000 nya asylsökande vilket är en minskning jämfört med året innan då ca 4000 personer anhöll om asyl. Ett flertal förläggningar minskade i platsantal eller stängdes helt. Jakobstadsenheten minskade från 150 till 100 platser Mest lämnades asylansökningar in av irakier, somalier, afghaner och ryssar. Syrierna blev en ny sökandegrupp bland de tio största grupperna som 35

Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen Upprätthållande av personalens kompetens Skapa en bra miljö för asylsökande sökte asyl. Mest har asylansökningarna som lämnats in av EU-medborgare minskat. Fram till slutet av september har bulgarerna och rumänerna lämnat in mindre än 50 ansökningar sammanlagt. I fjol var båda grupperna bland de tio största grupperna som sökte asyl. Branden som förstörde fastigheten Hollola gjorde att ersättande lägenheter hyrdes upp i Vörå. En ny fastighet som var tänkt för förläggningens behov blev p.g.a. ekonomiska orsaker inte aktuell. Istället hyrs andra lägenheter i Oravais. Renoveringsprogrammet som överenskommits med Oravais bostäder fortsatte och under året renoverades 4 lägenheter. Förläggningens alla lägenheter utrustades också med nya wc stolar och spisar. Brandsyn har hållits i alla fastigheter. I Jakobstad tog man i bruk ett nytt kontor som är mera ändamålsenligt för verksamheten och vid Ruthsgården byggdes ett staket och kameraövervakning för att öka säkerheten för de minsta barnen. Många småbarn gjorde det nödvändigt att bygga om rumsindelningen för effektivare verksamhet. Regelbundna personalmöten och palavrer. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier samt arbetsrotation mellan enheterna. Enskild handledning vid behov. Projektet Saviav har möjliggjort för flera i personalen att delta i kunskapsseminarier angående flyktingarbete i olika länder i Europa. Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden. För barnen har ordnats sommarläger och klubbverksamhet efter skolan. 36

FLYKTINFÖRLÄGGNING I ORAVAIS OCH JAKOBSTAD Nyckeltal 2011 OFF Jakobstad Ruths Personal 10 6 14 Kapacitetsutnyttjande 1 1 0,99 Totalkostnad per plats 33 32 179 Utkomststöd per inkvarteringsdygn 7,30 7,70 7,00 Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 5,30 4,70 5,50 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 4,90 6,00 14,60 Administrativa kostnader, 5 % av budgeten 91 473 74 364 44 616 Inkvarteringsdygn 55 635 47 541 5013 Deltagande i arbetsprogram 3170 t Deltagande i skola 5130 t 9153 t Deltagande i dagis 937 t 1200 t 37

Flyktingbyrån Verksamhetsidé Stödis, Taberna, Villa Miranda och Kaitsorhemmet är familjegrupphem för minderåriga flyktingbarn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, efter det att de fått uppehållstillstånd. De har möjlighet att bo vid enheten till 18 års ålder eller tills det att familjeåterförening skett. Familjegrupphemmet ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Kaitsorhemmet som grundades jan 2009 är i huvudsak för de yngsta barnen, Villa Miranda och Taberna är ett mellanboende för barn i ålder 13-16 år och Stödis fungerar som ett stödboende för 17 åringar. Alla fyra enheterna är dock flexibla när det gäller åldern och man ser till barnets bästa då det bestäms i vilken enhet barnet skall bo. Från år 2011 har Flyktingbyrån verkat i förvaltningshuset i Oravais som en skild enhet för flyktingar med uppehållstillstånd. Från 1.9.2011 tillkom en enhet för 18 + verksamhet eller såkallad eftervård i åldern 18-21 år. Ansvarsperson Flyktingbyråchefen FLYKTINGBYRÅN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -40 282-38 530 1 390-37140 -61 310 165 % -24 170 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 439 617 3 168 120 3168120 2 750 942 87 % -417 178 Försäljningsintäkter 2 389 282 3 113 640 3113640 2 657 876 85 % -455 764 Understöd och bidrag 615 3 976 3 976 Övriga verksamhetsintäkter 49 720 54 480 54480 89 090 164 % 34 610 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 479 887-3 206 650 1 390-3205260 -2 812 252 88 % 393 008 Personalkostnader -1 497 347-1 951 410-1951410 -1 835 308 94 % 116 102 Köp av tjänster -405 543-487 070-487070 -267 574 55 % 219 496 Material, förnödenheter och varor -154 787-211 900-211900 -191 115 90 % 20 785 Understöd -315 935-335 470-335470 -344 112 103 % -8 642 Övriga verksamhetskostnader -106 274-220 800 1 390-219410 -174 143 79 % 45 267 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -12 0 Övriga finansiella kostnader -12 0 Intern -31 885-7 950-7950 -43 776 551 % -35 826 VERKSAMHETENS KOSTNADER -31 885-7 950-7950 -43 776 551 % -35 826 Köp av tjänster -28 027-2 460-2460 -18 172 739 % -15 712 Material, förnödenheter och varor -654 0 Övriga verksamhetskostnader -3 205-5 490-5490 -25 604 466 % -20 114 Totalt -72 167-46 480 1 390-45090 -105 086 233 % -59 996 Mål Övergripande målsättningar Resultat Enheten har aktivt arbetat med profileringen genom att medverka i massmedia. Vi har aktivt verkat för att skapa en bild av en positiv och flexibel enhet inom Vörå kommun i samarbetsmöten med Ely-centralen och inrikesministeriet. Enheten har även aktivt verkat för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Antalet inkvarteringsdygn var 25 951 dagar år 2009, 22481 år 2010 och 17394 under år 2011. I hela landet kunde ett minskat antal asylsökande ensamkommande barn konstateras i jämförelse med det stora antalet år 2008. En god personalpolitik har genomsyrat arbetet i enheten. Vikten av att personalgruppen mår bra har beaktats genom olika kurstillfällen, arbetshandledning, studiebesök och 38

Utvecklande av boendemiljön Skapa en bra miljö för barnens utveckling till en självständig individ utvecklingsdagar. Strävan är att de olika familjegrupphemmen och stödboendet är konkurrenskraftiga vid en jämförelse både kostnadsmässigt och med beaktande av vårdkvaliteten. Enheten har samarbetat med olika föreningar och organisationer som jobbar med barn och ungdomar, bl.a. Oravais IF samt Norrvalla. Dessutom har samarbetsmöten hållits med skolor och dagis. Strävan är att alla barn skall ha egna rum. De yngre barnen har delat sovrum. Vi erbjuder barnen ett hemtrevligt och ändamålsenligt hem. I Kaitsorhemmet vårdas så små barn som finner trygghet i delat rum. Utrustningen har förbättrats och Kaitsorhemmet har utrustats till ett mera ändamålsenligt boende för små barn. Taberna familjegrupphem har renoverats under året. Även i vårt stödboende i Auramo huset har påbörjats en renovering som inte fullföljts enligt avtal Alla barn och ungdomar deltar i dagis, skol och fritidsverksamhet. Barn i grundskoleålder går i Centrumskolan i Oravais (åk 1-6) eller Etelänummen koulu i Jakobstad/Tegengrenskolan i Vörå (åk 7-9). Den förberedande undervisningen för åk 7-9 ordnas i Oravais. De ungdomar som inte är i grundskoleålder går i kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Efter det flyttar de ut till olika yrkesutbildningar i Vasa, Jakobstad eller Karleby. Alla barn och ungdomar har en personlig handledare, som gör upp en framtidsplan för barnet. Vid personalmöten, klientmöten och vid arbetshandledning diskuteras barnens framtidsplanering. Personalen har vid personalmöten diskuterat och infört gemensamma regler samt antecknat överenskommelser för att garantera att barnens bästa beaktas. Många barn och ungdomar mår idag psykiskt dåligt och går kontinuerligt i terapi. Även personalen försöker jobba terapeutiskt. Stödisungdomarna tar själva ansvar för sitt boende och får handledning vid behov. De klarar matlagning, handlande och sköter sin ekonomi själva. Alla barn och ungdomar har förts ut i samhället och deltar i fritidssysselsättningar i närmiljön. Stormöten eller husmöten har hållits regelbundet tillsammans med barnen och ungdomarna för att lära dem uttrycka sina tankar och behov och även för att informera om aktuella saker. Eftervården av Stödis ungdomar som fyllt 18 år och flyttat ut har tidigare bekymrat personalen, då 39

Utvecklande av samarbete Barnen integreras i det finländska samhället Prioritering av mångkulturell verksamhet och bevarande av den egna identiteten Upprätthållande av personalens kompetens ungdomen ofta inte hunnit få tillräcklig integrering i samhället. Från 1.9.2011stadgas i den nya integrationslagen att eftervård för ungdomarna är möjlig upp till 21 års ålder. Under hösten 2011 startade kommunens egna 18 + verksamhet inom flyktingbyråns regi i Jakobstad och Vasa, vid sidan om Ehjä ry.s verksamhet. Gemensamma personaldagar och utvecklingsdagar har hållits i enheten för att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika enheterna. Alla har haft personalmöten en gång per månad. Samarbetsmöten har ordnats med skolor och dagis. Enheten har idag ett femtontal företrädare, vilka för barnens talan vid myndighetskontakter och ser till att barnets bästa beaktas. I november hölls möte med barnens företrädare ordnat av chefen och socialarbetarna. En del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Barnen och ungdomarna har deltagit i det lokala föreningslivet och dess verksamhet bl.a. fotbollsföreningar, Oravais IF:s, Vörå IF:s idrottsverksamhet, medborgarinstitutets kurser m.m. Några av de äldre ungdomarna har sökt sig till föreningar utanför Oravais för att utöva sina specialintressen. Rätt många barn i Taberna, Villa Miranda och Stödis hade sommarjobb. Jobben hade socialarbetarna, socialhandledaren, handledarna och en del företrädare hjälpt till att skaffa. Barnen och ungdomarna deltog också i läger och utfärder ordnade av föreningar och enheten under sommaren Under året har barnen firat sina egna kulturella högtider. Telefonsamtal till anhöriga och släktingar har betytt mycket för barnen. Släktingbesök har ordnats så att barnen med följeslagare har besökt Helsingfors under skolloven och släktingar har besökt barnen i olika repriser. Närheten till vuxna sidan underlättar möjligheten att hålla kontakt med den egna kulturen. Det att det i personalgruppen finns etnisk tillhörighet är av stort värde. Den som så önskat har haft möjlighet att utöva sin religion. Handledarna har via skolning fått ökad förståelse för vikten av att barnen får fira sina högtider. Under år 2011 fick 3 barn återförenas med sina familjer. Personalen jobbade tillsammans med barnen med förberedelserna inför familjernas ankomst. Det ordnades även familjeåterföreningsfest samt samtal med barnens föräldrar vid ankomsten. Grupphandledning har hållits vid olika tillfällen på 40

Profilering, utvecklande av verksamhet och kontakter enheterna. Enskild handledning har hållits vid behov. Varje enhet har månatligen haft personalmöten samt klientmöten. Personalen själva har aktivt deltagit i urvalet av studier efter vars och ens behov. Utvecklingsdag för hela personalen har hållits i maj i Jakobstad. De enskilda enheterna har haft egna utvecklingsdagar under året. Chefen och förmännen har haft gemensam arbetshandledning under ledning av Sture Enberg. En del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. En handledare slutförde läroavtals utbildning för specialhandledare för barn och ungdom i maj 2011. Målsättningen har varit att föra fram Vörå som en positiv och mångkulturell kommun. Ett stort antal studiebesök har gjorts till våra enheter. Taberna personalen var till London på studiebesök 4 dagar under hösten. NYCKELTAL ÅR 2011, Taberna, Kaitsorhemmet, Villa Miranda, Stödis kommunal samt Flyktingbyrån FLYKTINGBYRÅN Nyckeltal 2011 Plan Resultat Antal årsverken 43 47 Kapacitetsutnyttjande 80-100% 128,1 % Dygnskostnad Stödboendet 160 93 Taberna 272 164 Kaitsor 278 253 Miranda 168 136 Antal platser Stödboendet 12 12 Taberna 7 7 Kaitsor 7 7 Miranda 14 14 Antal klienter flyktingbyrån Enskilda klienter 70 55 Familjer 12 8 Inkvartering eller boendedagar Stödboendet 4 380 6372 Taberna 2 555 3377 Kaitsor 2 555 2555 Miranda 4 088 5090 41

4.8 SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Barnomsorgen Verksamhetsidé Kommunen ordnar dagvård för de barn som behöver vård på grund av vårdnadshavarnas arbete eller studier. Även barn som behöver vård av sociala orsaker får en dagvårdsplats i kommunen. Barnomsorgen har också hand om förskoleundervisningen i daghemmen och om skolelevers för- och eftermiddagsvård. Specialdagvården sköts av två ambulerande specialbarnträdgårdslärare. 90 personer är anställda inom barnomsorgen. Administrationen av dagvården sköts av barnomsorgsledaren som lyder under bildningschefen och svenska bildningsnämnden. Ansvarsperson Barnomsorgsledaren Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -9 523 237-9 684 480-138 910-9823390 -10 413 473 106 % -590 083 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 766 412 815 330-69 060 746270 894 353 120 % 148 083 Försäljningsintäkter 946 303 86 940 86940 196 913 226 % 109 973 Avgiftsintäkter 307 119 328 160 18 700 346860 324 054 93 % -22 806 Understöd och bidrag 408 843 295 600-87 760 207840 214 589 103 % 6 749 Övriga verksamhetsintäkter 104 148 104 630 104630 158 796 152 % 54 166 VERKSAMHETENS KOSTNADER -11 268 762-10 499 810-69 850-10569660 -11 307 230 107 % -737 570 Personalkostnader -8 037 910-8 157 540-37 990-8195530 -8 863 191 108 % -667 661 Köp av tjänster -2 030 802-1 156 040-19 240-1175280 -1 281 106 109 % -105 826 Material, förnödenheter och varor -631 400-657 840-12 620-670460 -655 298 98 % 15 162 Understöd -466 645-403 210-403210 -402 151 100 % 1 059 Övriga verksamhetskostnader -102 005-125 180-125180 -105 483 84 % 19 697 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -200-595 -595 Övriga finansiella kostnader -200-595 -595 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -20 687 0 Intern -853 093-634 970-11 660-646630 -798 393 123 % -151 763 VERKSAMHETENS INTÄKTER 228 873 336 100 2 220 338320 303 637 90 % -34 683 Försäljningsintäkter 213 840 231 620 2 220 233840 282 517 121 % 48 677 Avgiftsintäkter 14 121 14 121 Övriga verksamhetsintäkter 15 033 104 480 104480 7 000 7 % -97 480 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 081 966-971 070-13 880-984950 -1 102 030 112 % -117 080 Köp av tjänster -269 841-382 090-7 840-389930 -368 880 95 % 21 050 Övriga verksamhetskostnader -812 125-588 980-6 040-595020 -733 149 123 % -138 129 Kostnadsberäknad -158 658-275 350-275350 -356 248 129 % -80 898 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -158 658-275 350-275350 -356 248 129 % -80 898 Totalt -10 534 988-10 594 800-150570 -10745370-11 568 113 108 % -822 743 42

BARNDAGVÅRD Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -2 716 127-2 674 490-51 150-2725640 -2 974 873 109 % -249 233 VERKSAMHETENS INTÄKTER 306 995 328 600 18 700 347300 326 591 94 % -20 709 Försäljningsintäkter 13 120 1 270 1270 3 865 304 % 2 595 Avgiftsintäkter 278 223 321 510 18 700 340210 318 832 94 % -21 378 Understöd och bidrag 15 631 5 720 5720 3 802 66 % -1 918 Övriga verksamhetsintäkter 21 100 100 92 92 % -8 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 023 100-3 003 090-69 850-3072940 -3 301 428 107 % -228 488 Personalkostnader -2 250 700-2 307 880-37 990-2 345 870-2 599 179 111 % -253 309 Köp av tjänster -205 189-180 510-19 240-199750 -160 223 80 % 39 527 Material, förnödenheter och varor -109 919-93 760-12 620-106380 -118 965 112 % -12 585 Understöd -434 486-401 700-401700 -400 462 100 % 1 238 Övriga verksamhetskostnader -22 807-19 240-19240 -22 598 117 % -3 358 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -21-36 -36 Övriga finansiella kostnader -21-36 -36 Intern -259 613-208 090-11 660-219750 -276 437 126 % -56 687 VERKSAMHETENS INTÄKTER 11 929 3 500 2 220 5720 34 881 610 % 29 161 Försäljningsintäkter 11 929 3 500 2 220 5720 13 761 241 % 8 041 Avgiftsintäkter 14 121 14 121 Övriga verksamhetsintäkter 7 000 7 000 VERKSAMHETENS KOSTNADER -271 542-211 590-13 880-225470 -311 318 138 % -85 848 Köp av tjänster -96 818-103 100-7 840-110940 -151 136 136 % -40 196 Övriga verksamhetskostnader -174 725-108 490-6 040-114530 -160 182 140 % -45 652 Kostnadsberäknad -26 565-34 570-34570 -46 891 136 % -12 321 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -26 565-34 570-34570 -46 891 136 % -12 321 Totalt -3 002 304-2 917 150-62 810,00-2 979 960-3 298 201 111 % -318 241 Mål Barndagvård, förskoleundervisning, skolbarns eftermiddagsvård och hemvårdsstöd för barn ordnas enligt gällande lagstiftning. Helhetsutredning över dagvårdsbehovet och - utrymmena görs. Resultat Dagvårdsplatserna har under året ökat från 267 platser till 295. Leppäkerttu öppnades i Pettersbacka i februari. Gruppfamiljedaghemmet Myran öppnades i Vörå centrum i augusti. Solbacken i Kimo blev ett daghem och fick på detta sätt fler dagvårdsplatser. Dagvårdsfaktureringen ändrades i januari. Man tog i bruk det system som använts i Oravais, nämligen fakturering för avtalade dagar. Tidigare fakturerades vårdnadshavarna i Vörå-Maxmo för använda dagar. Effekt-projektet (Kelpo) har infört nya arbetsmetoder som ska leda till tidigt ingripande för att ha möjlighet att träna barn med svårigheter i ett så tidigt skede som möjligt. Hela dagvårdspersonalen har bekantat sig med egenvårdarmodellen. Idén med modellen är att dela upp barnen i mindre grupper för att garantera att alla barn blir sedda och hörda. En dagvårdsgrupp tillsatt av kommundirektören har sett på behovet av utvidgning av dagvården i hela kommunen. Eftisverksamheten i Vörå centrum togs över av 43

kommunen fr.o.m. hösten 2011. I oktober flyttade eftis till daghemmet Liljekonvaljen. Familjedagvårdarna omfattas av arbetstidslagen fr.o.m. 1.8.2011. Kommunsamgången Nämnden har åstadkommit många förändringar under året bl.a. ändrande av gruppfamiljedaghem till daghem och öppnande av nya avdelningar. Nämnden har gjort besök till alla gruppfamiljedaghem och daghem. En stor utmaning under året har varit att få tiden att räcka till. Detta gäller såväl administrationen som ute i verksamheten. För dagvårdspersonalen har året inneburit en hel del kompromisser för att hitta ett välfungerande system som alla är nöjda med. Positivt har varit möjligheten att snabbt få öppnat nya verksamhetsställen för att få rum för alla barn i behov av dagvård. Även den planering för utveckling åren framöver inger ett hopp om ännu bättre dagvård i kommunen. Att barnomsorgen flyttades under svenska bildningsnämnden från socialnämnden januari 2011 har enbart uppfattats positivt. Ett nära samarbete mellan daghem och skola har präglat året. 44

Grundutbildning åk 1-6 Verksamhetsidé Skolorna har bedrivit lagenlig undervisning och strävat till att ge barnen i kommunen utbildning enligt deras egna förutsättningar. Då vi inte har haft den service som behövts har vi köptjänster av andra anordnare. Vi har kunnat hålla små undervisningsgrupper tack vare den tilldelade resursen. Lärarfortbildningen har kunnat skötas till stor del via Kunnig i skolan. Ny reviderad läroplan togs i bruk 1.8.2011. Projektverksamhet har bedrivits i den mån medel erhållits. Mellanmål infördes i samtliga skolor fr.o.m.1.1.2011. Ansvarsperson Bildningschefen GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -4 343 799-3 937 820-87 760-4025580 -4 253 488 106 % -227 908 VERKSAMHETENS INTÄKTER 447 728 221 280-87 760 133520 146 418 110 % 12 898 Försäljningsintäkter 166 345 16 850 16850 37 496 223 % 20 646 Avgiftsintäkter 24 227-207 -207 Understöd och bidrag 252 267 200 430-87 760 112670 108 264 96 % -4 406 Övriga verksamhetsintäkter 4 889 4 000 4000 865 22 % -3 135 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 791 324-4 159 100 0-4159100 -4 399 461 106 % -240 361 Personalkostnader -3 065 947-3 293 300 0-3 293 300-3 440 438 104 % -147 138 Köp av tjänster -1 394 173-526 100 0-526100 -670 724 127 % -144 624 Material, förnödenheter och varor -263 062-277 580 0-277580 -253 076 91 % 24 504 Understöd -29 000-60 -60-55 92 % 5 Övriga verksamhetskostnader -39 142-62 060-62060 -35 169 57 % 26 891 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -104-445 -445 Övriga finansiella kostnader -104-445 -445 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -99 0 Intern -334 729-158 200-158200 -310 850 196 % -152 650 VERKSAMHETENS INTÄKTER 79 698 186 800 186800 105 068 56 % -81 732 Försäljningsintäkter 75 276 91 220 91220 105 068 115 % 13 848 Övriga verksamhetsintäkter 4 422 95 580 95580-95 580 VERKSAMHETENS KOSTNADER -414 428-345 000-345000 -415 917 121 % -70 917 Köp av tjänster -84 795-87 930-87930 -117 034 133 % -29 104 Övriga verksamhetskostnader -329 632-257 070-257070 -298 883 116 % -41 813 Kostnadsberäknad -64 262-120 080-120080 -147 034 122 % -26 954 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -64 262-120 080-120080 -147 034 122 % -26 954 Totalt -4 742 790-4 216 100-87 760,00-4 303 860-4 711 372 109 % -407 512 Mål Att skapa en intressant, effektiv och mångsidig undervisning. Att motverka mobbning Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förverkliga den nya lagstiftningen för barn med särskilda behov Erbjuda mångsidig klubbverksamhet Resultat Tack vare extra statligt understöd för smågruppsundervisning har vi kunnat ha små undervisningsgrupper. Alla skolor har deltagit i KIVA skola och aktivt arbetat för att motverka mobbning Detta har förverkligats till stor del tack vare projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun Detta har kunnat förverkligas tack vare extra statsunderstöd inom KELPO och KELPO nätverk tillsammans med Vasa stad Utöver egna medel har en utökad klubbverksamhet kunnat ordnas tack vare projektmedel 45

Grundutbildning åk 7-9 Tegengrenskolan Verksamhetsidé Grundundervisning för elever i åk 7-9, individualiserad specialundervisning dels i klass och dels i JOPO, en undervisningsgrupp med elever med mångkulturell bakgrund. Mellanmål infördes fr.o.m.1.1.2011. Ansvarsperson Rektor GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -1 394 504-1 974 390-1974390 -1 973 790 100 % 600 VERKSAMHETENS INTÄKTER 811 411 55 560 55560 140 300 253 % 84 740 Försäljningsintäkter 731 125 40 260 40260 112 038 278 % 71 778 Understöd och bidrag 72 857 7 340 7340 23 084 314 % 15 744 Övriga verksamhetsintäkter 7 430 7 960 7960 5 178 65 % -2 782 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 185 294-2 029 950-2029950 -2 114 050 104 % -84 100 Personalkostnader -1 649 508-1 457 850-1457850 -1 580 315 108 % -122 465 Köp av tjänster -314 083-314 450-314450 -293 326 93 % 21 124 Material, förnödenheter och varor -200 813-230 550-230550 -217 690 94 % 12 860 Övriga verksamhetskostnader -20 891-27 100-27100 -22 719 84 % 4 381 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -33-40 -40 Övriga finansiella kostnader -33-40 -40 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -20 588 0 Intern -93 572-100 320-100320 -26 465 26 % 73 855 VERKSAMHETENS INTÄKTER 126 788 141 160 141160 163 688 116 % 22 528 Försäljningsintäkter 126 634 136 900 136900 163 688 120 % 26 788 Övriga verksamhetsintäkter 153 4 260 4260-4 260 VERKSAMHETENS KOSTNADER -220 359-241 480-241480 -190 153 79 % 51 327 Köp av tjänster -14 406-109 750-109750 -12 050 11 % 97 700 Övriga verksamhetskostnader -205 953-131 730-131730 -178 103 135 % -46 373 Kostnadsberäknad -25 388-42 010-42010 -84 939 202 % -42 929 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -25 388-42 010-42010 -84 939 202 % -42 929 Totalt -1 513 464-2 116 720-2116720 -2 085 194 99 % 31 526 Mål Att alla elever ska uppnå målen i läroplan Att eleverna ska få en studieplats på andra stadiet Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förverkliga den nya lagstiftningen för barn med särskilda behov Erbjuda mångsidig klubbverksamhet Resultat Tack vare extra statligt understöd för smågruppsundervisning har vi kunnat ha små undervisningsgrupper. Detta har underlättat undervisningen och gett en bra förutsättning att se alla elever Alla elever fick studieplats på andra stadiet. De som slutar/vill byta stöds av Föregångarna i Vasa i samarbete med skolan Detta har förverkligats till stor del tack vare projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun Detta har kunnat förverkligas tack vare extra statsunderstöd inom KELPO och KELPO nätverk tillsammans med Vasa stad Utöver egna medel har en utökad klubbverksamhet kunnat ordnas tack vare projektmedel 46

Vörå samgymnasium/idrottsgymnasium Verksamhetsidé Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges i Vörå samgymnasium. Gymnasiet fungerar dels som ett traditionellt lokalt gymnasium men har också officiell specialgymnasiestatus med idrott som specialitet och upptagningsområde hela landet. På programmet finns friidrott, orientering, skidåkning och fotboll. Mellanmål infördes fr.o.m.1.1.2011. Ansvarsperson Rektor GYMNASIET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -1 065 528-1 093 240-1093240 -1 209 604 111 % -116 364 VERKSAMHETENS INTÄKTER 200 279 209 890 209890 281 044 134 % 71 154 Försäljningsintäkter 35 714 28 560 28560 43 515 152 % 14 955 Avgiftsintäkter 4 669 6 650 6650 5 429 82 % -1 221 Understöd och bidrag 68 088 82 110 82110 79 439 97 % -2 671 Övriga verksamhetsintäkter 91 808 92 570 92570 152 661 165 % 60 091 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 265 765-1 303 130-1303130 -1 490 575 114 % -187 445 Personalkostnader -1 071 756-1 098 510-1098510 -1 243 260 113 % -144 750 Köp av tjänster -117 238-131 370-131370 -156 750 119 % -25 380 Material, förnödenheter och varor -57 606-55 950-55950 -65 568 117 % -9 618 Understöd -520-520 520 Övriga verksamhetskostnader -19 165-16 780-16780 -24 998 149 % -8 218 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -42-73 -73 Övriga finansiella kostnader -42-73 -73 Intern -161 890-163 720-163720 -184 642 113 % -20 922 VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 458 4 640 4640-4 640 Övriga verksamhetsintäkter 10 458 4 640 4640-4 640 VERKSAMHETENS KOSTNADER -172 348-168 360-168360 -184 642 110 % -16 282 Köp av tjänster -70 532-76 670-76670 -88 661 116 % -11 991 Övriga verksamhetskostnader -101 815-91 690-91690 -95 981 105 % -4 291 Kostnadsberäknad -42 443-78 690-78690 -77 383 98 % 1 307 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -42 443-78 690-78690 -77 383 98 % 1 307 Totalt -1 269 861-1 335 650-1335650 -1 471 630 110 % -135 980 Mål Att samarbeta med Norrvalla folkhögskola Att ge studerande möjlighet till flerformsstudier i samarbete med övriga andrastadieskolor i Österbotten Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förbättra de studerandes välbefinnande och prestationsförmåga Underhålla skolans utrymmen enligt tidigare plan samt skapa en ny helhetsplan för sanering och utbyggnad av skolans utrymmen Satsning på idrott och studier via aktivt samarbete Resultat Samarbetet har fortgått och utökats Inom Vi 7 ringen ges 28 distanskurser samt några videokonferenskurser per läsår Detta har inletts inom projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun. Gemensamma fortbildningstillfällen för Vi 7 och Team Nord har ordnats. Fortsatt fortbildning behövs. På internatet finns en coach. En föreläsning i mental träning har hållits för hela skolan och ytterligare några mera idrottsinriktade föreläsningar. En arbetsgrupp har tillsatts som planerar och diskuterar kring gymnasiets framtida placering och innehåll. Vissa tränare finansieras delvis av OK. 47

med Finlands Olympiska kommitté, Vasaregionens idrottsakademi, grenförbunden, Nilsiän lukio och vasaskolor Gemensamma tränare med grenförbunden och VRIA. En utförsåkare studerar vid Nilsiän lukio under vintersäsongen. Gemensamma fotbillsträningar vissa delar av året med Vaasan lyseon lukio Kommunsamgången Har inneburit en omorganisering inom bildningsväsendet så att barnomsorgen administrativt har flyttats från socialnämnden till bildningsväsendet. En heltids bildningschef har anställts. Skolorna har trots nära samarbete i de gamla kommundelarna en kulturskillnad i arbetssätt. Det behöver få ta tid att sammanjämka de olika förfaringssätten. Personalen har upplevt oro i och med samgången och detta tar också tid att bearbeta. Överlag har samgången varit positiv och man har fått en större arbetsgemenskap på alla nivåer. SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN, Personalresurser Förvaltning 2,49 Daghem Grundutbildning åk 1-6 Grundutbildning åk 7-9 Övrig personal 9,5 Barnomsorg förvaltning 1,00 Barnträdgårdslärare 12,6 Lärare 38,21 Lärare 22 Gymnasiet (inkl internat) Barnskötare 21,68 Assistenter 11,13 Assistenter 2 Lärare 16,48 Assistenter 4,41 Övrig personal 18,59 Övrig personal 4,63 Övrig personal 5,46 Gruppfamiljedaghem 20,56 Eftis 1,49 Familjedagvård 6,3 NYCKELTAL BARNOMSORG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Förvaltningskostnad per dagvårdsplats 165 Förvaltning Förvaltningskostnad/elever på åk 1-9 234 Daghemmen 31.12.2011 och gymnasiet Antal platser 162 Specialundervisning Euro/plats 2011 (brutto) 15 673 kostnad/elever på åk 1-9 508 Eftis 31.12.2011 Grundläggande utb. åk 1-6 Antal inskrivna barn 59 Elevantal åk 1-6 385 Euro/barn (brutto) 2165 kostnad/elev 12099 Gruppfamiljedagvård 31.12.2011 Grundläggande utb. åk 7-9 Antal platser 75 Elevantal åk 7-9 229 Euro/plats (brutto) 10 989 kostnad/elev 8306 Familjedagvården 31.12.2011 GYMNASIET Antal platser 26 Elevantal gymnasiet 139 Euro/plats (brutto) 8 887 kostnad/elev (inkl internatet) 9833 48

4.9 SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA/ FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Perusopetus 0-9.lk Toimintaperiaate Vöyrin kunnassa on kaksi suomenkielistä perusopetusta tarjoavaa koulua. Koulut ovat Petterinmäen koulu ja Oravaisten suomenkielinen koulu. Koulut sijaitsevat eri puolilla kuntaa. Suomenkielisen perusopetuksen erityispiirre on laaja oppilaaksiottoalue ja Petterinmäen osalta äidinkieleltään ruotsinkieliset oppilaat sekä naapurikunnasta tulevat oppilaat. Oravaisten suomenkielinen koulu puolestaan on lähes 100 % maahanmuuttajataustaisten lasten oppilaitos. Omaa suomenkielistä yläkoulua ei ole, vaan Pietarsaaren kaupunki on vielä vuonna 2011 vastannut ostopalveluperiaatteella kunnan yläkoululaisten opetuksesta. Vöyriläisiä suomenkielisiä nuoria on useammassakin naapurikunnassa suorittamassa oppivelvollisuuttaan. Tilanne periytyy ajalta ennen kuntaliitoksia. Oppilasmäärien lisääntymisestä johtuen kuljetuskustannukset ovat kasvaneet vuosittain yli budjetoidun. Suomenkielinen koulutoimi vastaa myös suomenkielisestä esiopetuksesta. Suomenkielistä esiopetusta annetaan Petterinmäen koulussa. Lukuvuonna 2010-2011 esioppilaita oli kolme, mutta lv 2011-2012 esioppilaita oli jo kahdeksan. Suomenkielinen koulutoimi on palvellut hyvin kuntalaisia ja on pystynyt antamaan opetussuunnitelman mukaista opetusta pienissä ja sopivissa opetusryhmissä. Oppilaiden opiskelua on pystytty tarvittaessa yksilöllistämään sekä antamaan tarvittavia tukitoimenpiteitä. Suomenkielinen perusopetukseen valmistava opetus Suomenkielinen perusopetukseen valmistava opetus on keskitetty Oravaisten suomenkieliseen kouluun. Jo useamman vuoden ajan on valmistavassa opetuksessa ollut runsaasti oppilaita. Koska valmistavat ryhmät eivät voi olla kovin suuria, on se tiennyt lisätyövoiman tarvetta. Lisäksi Vastaanottokeskuksessa sattunut asuintalon palo aiheutti kuljetuskulujen kasvua, sillä kyseiset oppilaat sijoitettiin Vöyrin keskustaan. Näin ollen heille oli järjestettävä koulukuljetukset Oravaisten suomenkieliseen kouluun. Perusopetukseen valmistavia oppilaita on ollut kaiken ikäisiä. Oravaisten suomenkielisessä koulussa toimi oma valmistavan opetuksen esiluokka, alakouluikäisten valmistavia luokkia sekä yläkouluikäisten että lähes aikuisten valmistavia ryhmiä. Valmistavan opetuksen opetusryhmämäärä oli Oravaisten suomenkielisessä koulussa 31.12.2011 yhteensä viisi. 49 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern -1 279 597-907 030-21 700-928730 -1 441 569 155 % -512 839 VERKSAMHETENS INTÄKTER 34 739 137 320 137320 23 808 17 % -113 512 Försäljningsintäkter 19 852 117 270 117270 7 0 % -117 263 Understöd och bidrag 14 887 20 050 20050 23 801 119 % 3 751 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 314 332-1 044 350-21 700-1066050 -1 465 318 137 % -399 268 Personalkostnader -559 504-565 430-21 700-587130 -715 037 122 % -127 907 Köp av tjänster -714 795-443 320-443320 -701 337 158 % -258 017 Material, förnödenheter och varor -31 864-30 930-30930 -39 488 128 % -8 558 Övriga verksamhetskostnader -8 169-4 670-4670 -9 456 202 % -4 786 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4-59 -59 Övriga finansiella kostnader -4-59 -59 Intern -112 742-119 640 5 620-114020 -137 717 121 % -23 697 VERKSAMHETENS INTÄKTER 750 5 620 6370 5 662 89 % -708 Försäljningsintäkter 750 5 620 6370 5 662 89 % -708 VERKSAMHETENS KOSTNADER -112 742-120 390-120390 -143 379 119 % -22 989 Köp av tjänster -35 079-39 050-39050 -49 346 126 % -10 296 Övriga verksamhetskostnader -77 663-81 340-81340 -94 034 116 % -12 694 Kostnadsberäknad -13 578-13 580-13580 -13 578 100 % 2 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -13 578-13 580-13580 -13 578 100 % 2 Totalt -1 405 918-1 040 250-16 080-1056330 -1 592 864 151 % -536 534

Suomenkielisen sivistystoimen hallinto Suomenkielisen sivistystoimen hallinnosta vastaa Vöyrin kunnan suomenkielinen sivistyslautakunta. Lautakunta kokoontuu tekemään tarvittavia päätöksiä opetustyön ja oppimisen ylläpitämiseksi, kehittämiseksi ja parantamiseksi. Lautakunnan päätöksien toteuttamista varten sekä käytännön hallinnointia varten kunnassa oli alkuvuodesta kaksi sivutoimista suomenkielistä koulutoimenjohtajaa. Syyskuusta alkaen oli valittuna yksi suomenkielinen koulutoimenjohtaja, jonka työaika oli 30 %:nen. Vastuuhenkilö Suomenkielinen koulutoimenjohtaja Tavoitteet 2011 Opetus noudattaa Vöyrin kunnan peruskoulujen opetussuunnitelmaa sekä valmistavan opetuksen suunnitelmia. Teemana on kaksikielisyys ja monikulttuurisuus. Kielikylpyä kehitetään, samoin taito- ja taideaineitten opetusta. Kehitetään yhteistyötä suomenkielisten koulujen kesken. Tulokset Noudatettiin tarkasti kunnan ja koulun opetussuunnitelmaa. Vierailtiin Ystävänpäivänä Oravaisten suomenkielisessä koulussa sekä huomioitiin tavoite opetuksessa. Palkattiin kaksikielinen esiluokanopettaja sekä lisättiin taito- ja taideaineiden tuntimääriä. Henkilökunnat osallistuivat yhteisiin koulutuksiin. Suomenkielisen sivistystoimen talousarvio ylitettiin vuonna 2011 35,16 %:lla. Keskeisimpiä ylityksiä olivat henkilöstökulujen kasvu, mikä johtui kasvaneesta toiminnasta eli oppilasmäärän lisääntymisestä sekä kuljetuskuluista, jotka puolestaan lisääntyivät samoin kasvaneen toiminnan vuoksi. Valtuusto myönsi joulukuussa 2011 taulukossa näkyvän lisämäärärahan lisäksi noin 168 000 euron ylitysoikeuden toimintamenoihin. Suuri selittävä tekijä kulujen suuruuteen on myös se, että Vöyrin kunnan suomenkielisiä oppilaita opetetaan Kauhavalla, Pietarsaaressa, Isossakyrössä, Mustasaaressa jne. Voimassa olevia yhteistyösopimuksia on kaiken kaikkiaan kahdeksan kappaletta. Kunnassa onkin aloitettu sopimusten päivittäminen sekä järkevän koulutuspolitiikan luominen, jotta kuluja voitaisiin supistaa ja siten saada säästöjä aikaan. Verrattaessa vuoden 2011 toteutunutta tilinpäätöstä ei se eroa kovinkaan paljon vuoden 2010 tilinpäätöksestä. Kasvua on kuitenkin jonkin verran. Kasvu selittyy normaalilla nousutarpeilla kasvaneen toiminnan ja sen seurauksena kustannusten nousun johdosta. Vuoden 2011 talousarvio oli laadittu edellisvuosien korjaamattomien talousarvioiden pohjalta. Kokonaisuutena suomenkielinen sivistystoimi hoiti vuonna 2011 tehtävänsä hyvin. HENKILÖRESURSSIT Perusopetus Koulunkäyntiavustajat 2 Opettajat 14,23 Muu henkilökunta 1,26 SUOMENKIELINEN OPETUSTOIMI Hallintokustannukset/ oppilas 148 Vuosikurssit 1-6 Vuosikurssit 7-9 Oppilasmäärä 69 Oppilasmäärä 46 Euroa/oppilas 10 932 Euroa/oppilas 6 596 50

4.10 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och idrottsverksamhet Verksamhetsidé Verksamheten omfattar idrotts-, nykterhets-, ungdoms- och kulturarbetet i kommunen, främst den administrativa delen. Idrottsanläggningarnas skötsel sköts av tekniska nämnden och kostnaden överförs som intern post i kultur- och fritidsnämndens budget. Ansvarsperson Kultur- och fritidschefen Personal inom Kultur- och idrottsverksamhet 31.12.2011 Personer totalt: 3 Heltidsanställda: - Deltidsanställda: 3 51