Goda exempel Samverka med Linnéuniversitetet 1
Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är ett modernt, internationellt universitet i Småland. Ett modernt universitet är ett universitet som kan tänka nytt. Det är ett universitet som har en verksamhet som är dynamisk och som förändras efter samhällets och studenters önskemål och behov. Vid Linnéuniversitetet vill vi skapa ett klimat av att allt är möjligt. Att drömmen om det perfekta jobbet eller att starta det egna företag kan gå i uppfyllelse, eller att gåtan ingen forskare lyckats lösa kan bli löst. Om man bara vill är allt möjligt! Med 34 000 studenter och 2 000 anställda är Linnéuniversitetet ett av de större universiteten i Sverige. Linnéuniversitetet ska vara en drivkraft för att bidra till regionens utveckling och kompetensförsörjning. Samarbete med företag och organisationer i regionen skapar vidgade perspektiv och ett ökat mervärde för alla parter. Vi har påbörjat en spännande resa där vi vill att ni är med. Linnéuniversitetet har redan börjat arbeta fram goda relationer med företag och organisationer i regionen. Nu vill vi ta ett steg till och bli ännu bättre i vår samverkan med regionen. I denna broschyr hittar ni goda exempel på samverkan mellan Linnéuniversitetets studenter och forskare och det omgivande samhället. Låt er inspireras att ta kontakt med oss. Stephen Hwang, rektor Samverka med studenter exempel 1-7 Innovation och entreprenörskap exempel 8-10 Samverka i forskningsprojekt exempel 11-13 Kompetensutveckling exempel 14-15 Peter Hedlund, längst till vänster, kom via Diana Unander Nordle i kontakt med Omid Sherkat. Resultatet är ett förslag på hur Alvestaföretagare kan gå samman om ett centralt stållager. 2
Samverka med studenter Nyttan är nummer ett På Hyllteknik i Alvesta har entreprenören Peter Hedlund och analytikern Omid Sherkats olika sätt att lösa ett problem mötts. Om allt går i lås blir resultatet ett nytt, stort stålcentrallager i Alvesta. Vinnare är miljön och företagen som kan pressa sina inköpspriser. När Alvesta kommun, Linnéuniversitetet och regionförbundet 1 bjöd in företagare till diskussion om vad som kan göras för att Alvesta ska bli mer konkurrenskraftigt, hade Peter Hedlund, vd för Hyllteknik i Alvesta, en idé. Vi är fyra-fem företag här som köper in stora mängder stål. Istället för att transportera stål på vägarna från stålverk i Europa borde vi ha ett gemensamt stållager och utnyttja järnvägen. När Peter Hedlund får en idé brukar han snabbt se till att förverkliga den. Skillnaden nu var att det gällde att samarbeta med fler företag. När han fick förslag från Tomas Hedevik, näringslivschef i Alvesta kommun, om att låta en student från universitetet ta fram en teoretisk modell för hur samarbetet skulle kunna se ut, nappade han. Diana Unander Nordle, vid Linnéuniversitetet kände till en student som passade för uppdraget. Omid Sherkat läser masterprogrammet i Business Administration och har även erfarenhet från Iran som inköpare. Under sina månader i Alvesta har han intervjuat fyra metallbearbetande företag, analyserat svaren och tagit fram en affärsplan. Nu återstår att undersöka miljökonsekvenserna och kostnaderna. Även om projektet tagit längre tid än beräknat är Peter Hedlund nöjd. Det var mycket vettigare att göra en noggrann analys, den visar att alla gynnas. Det är ett så bra koncept att om vi lyckas så kommer vi att få tacka nej till fler som vill vara med. För Peter Hedlunds del är det inte första gången han tar hjälp av en student från universitetet. Även förra gången blev det mycket lyckosamt. Det var en student från designprogrammet som formgav en skärmvägg som nu är i produktion. Han har även formgivit skolstolar som är en storsäljare. Peter Hedlunds syn på samarbete är krass: nyttan är nummer ett. Tjänar jag inte en krona är det ointressant. I min värld finns ingen tid som inte ger pengar eller trivsel. Tomas Hedevik ser stållagerprojektet som ett bra exempel på triple-helixsamverkan mellan forskning, offentligt och privat. Här har vi verkligen haft konkret nytta av universitetet som kan komma hela kommunen till godo. Tomas Hedevik Här har vi verkligen haft konkret nytta av universitetet som kan komma hela kommunen till godo. Fler träffar mellan universitetet och förtagare är bara positivt. Men det måste vara strukturerade möten med konkreta frågor att diskutera, säger Peter Hedlund. 3
Samverka med studenter Studenter kom med nya infallsvinkar Två studenter från Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet har tagit fram en ny affärsplan för Tjust Rehab i Västervik. Studentprojekt resulterade i ny produkt Trots att det är 25 år sedan Johan Lundgren var klar med sin utbildning på livsmedelsprogrammet, har han kvar kontakterna med Kalmar och bidrar med sina erfarenheter från verkligheten i institutionens programråd. Tjust Rehabs sjukgymnastik- 2 och rehabiliteringsverksamhet har vuxit och med en ny extern ordförande väcktes frågan om en ny affärsplan. Via Torbjörn Håkansson vid Linnéuniversitetet fick två studenter i uppdrag att beskriva och analysera företaget och göra en affärsplan. Vi använder den både internt i kommunikationen med personal och ledningsgrupp och externt i kontakter med kunder och banken, säger Roger Pettersson som vill att alla inom verksamheten är medvetna och överens om vad företaget står för och vilka mål man vill uppnå. Dialogen med studenterna och lärarna vid universitetet beskriver han som mycket positiv. De kom med helt nya infallsvinklar och förslag som kändes fräscha och vitala. Supporten från läraren var också bra vilket gjorde att resultatet blev ett användbart dokument som vi kommer att ha stor nytta av, säger Roger Pettersson. Torbjörn Håkansson Mjöl- och brödföretaget Finax i 3 Helsingborg, där Johan Lundgren är produktutvecklare, tillverkar bland annat mjölmixer, kakmixer och müsli. Vi är den största producenten av glutenfritt mjöl och mix i Europa och har mer än 50 % av den nordiska marknaden, säger Johan Lundgren som förra året för första men knappast sista gången tog emot en student från programmet Nutrition och livsmedelsvetenskap i Kalmar. Vi är väldigt nöjda och märker att efterfrågan på produkten ökar. Johan Lundgren Studentens uppdrag var att ta fram en glutenfri brödmix som skulle vara komplett. I uppgiften ingick allt från att ta fram produktkalkyler och fördjupa sig i problemet med glutenintolerans till provbakning i företagets provkök samt provkörning i fabrik. Resultatet blev en produkt som i dag finns på marknaden som Glutenfri Fiberbrödmix. Hans uppgift som handledare kändes aldrig betungande, snarare innebar det avlastning och tid för andra utvecklingsprojekt. Anna Blücher är programansvarig för Nutrition och Livsmedelsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon har mångårig erfarenhet av samverkan med företag och organisationer utanför universitetsvärlden. För oss är det värdefullt med företagsrepresentanter i programrådet som hjälper oss att anpassa utbildningen efter livsmedelsbranschens behov. Det gör Anna Blücher också att övergången mellan utbildning och jobb blir smidig, säger Anna Blücher. Många företag är positiva till att ta emot studenter och ta del av akademins kompetens även om en och annan fortfarande tvivlar på att det går att ha någon nytta av dem som bara kan saker i teorin, säger Anna Blücher som ständigt har tentaklerna ute efter nya kontakter i livsmedelsbranschen och önskar att det var fler på institutionen som jobbade med samverkan. Näringslivskontakter är ovärderliga. Studenterna får aktuella exempel från verkligheten och för mig som lärare är det den bästa kompetensutvecklingen, säger hon. Johan Lundgren, produktutvecklare på Finax 4
Samverka med studenter Värdefulla kontakter för framtiden Martin Bengtsson var tveksam till att göra praktik när han studerade på systemvetarprogrammet. Men efter en termin på Södra är han glad att han tog chansen. På Linnéuniversitetet kan 4 systemvetarna sedan ett par år tillbaka välja att göra praktik under näst sista terminen. Martin Bengtssons hade inte så bra erfarenheter av praktik från en tidigare utbildning, men när han såg vilka intressanta arbetsplatser han kunde välja mellan, ändrade han inställning. Under praktiktiden har Martin Bengtsson deltagit i arbetet med att förbättra företagets dokument- och informationshantering. Södra är ju inget renodlat It-företag och det tyckte jag lät intressant. Arbetet har känts meningsfullt och även om jag inte kunnat producera så mycket så har jag lärt mig mycket. I början var han osäker på hur långt hans teoretiska kunskaper skulle räcka men han har fått en större förståelse för att utbildningen måste vara bred, specialisering och fördjupning måste företagen stå för. Efter examen fick Martin Bengtsson erbjudande om ett halvårs deltidsvikariat på Södra och har efter det fått anställning som aspirant på It-konsultföretaget Cap Gemin, ett bolag han lärt känna under sin tid på Södra. Anders Haggren är praktiksamordnare för studenterna. Praktiken är än så länge frivillig eftersom universitetet inte kan garantera att man kan hitta tillräckligt med praktikplatser. Men alla som valt praktik har fått en plats. Anders Haggren ser bara fördelar med praktik. Studenterna märker att det de lärt sig på universitetet håller, att teoretisk kunskap är nyttig men att den måste kompletteras med praktisk erfarenhet. De får inblick i hur ett företag fungerar och hur det är att ingå i en arbetsgrupp som förväntas prestera något, säger han. Gymlokaler på webben Ingen ny besökare behöver känna sig bortkommen på Friskis & Svettis i Kalmar. Redan hemma i soffan kan man kolla in lokalerna tredimensionellt och lära sig hitta. Cirka 25 procent av motionärerna 5 på Friskis & Svettis är studenter vid Linneúniversitetet i Kalmar. När Nicklas Anderberg, som är verksamhetschef, kom på idén att presentera lokalerna på webben, låg det nära till hands att kontakta universitetet. Det är kul att kunna ta hjälp av studenter. Min erfarenhet är att de är mycket duktiga och ligger i framkant med den senaste tekniken, säger Nicklas Anderberg som efter samtal med de två studenterna fick ett förslag på hur nya motionärer ska kunna göra sig hemmastadda i lokalerna innan de kommer på sitt första besök. Webbapplikationen har legat ute i ett par månader och reaktionerna har bara varit positiva. Vi är först i landet med den här servicen men fler föreningar är intresserade av att göra något liknande. Som ideell förening är Nicklas Anderberg glad över att kunna ta hjälp av studenter. Jag har hela tiden öron och ögon öppna efter förslag som passar som projekt. Det kommer säkert fler tillfällen till samverkan, säger han. Webbapplikationen från Friskis & Svettis hemsida Jag är supernöjd med jobbet som studenterna från interaktionsdesignprogrammet gjort. Nicklas Anderberg 5
Samverka med studenter Tusen japaner kan inte ha fel Tusen japaner kan inte ha fel. När stekt sill, ostkaka och hett glas utlöser ett andlöst ooooh! Ja, då finns det potential att locka många fler till Glasriket och hyttsillen, tänkte Linda Swahn och tog hjälp av studenter vid Linnéuniversitetet för att nå ut i världen via Twitter och Facebook. 6 För Linda Swahn, marknadsföringsansvarig på hotell Björkängen i Kosta, uppskattar studenternas fräscha tänk och koll på trender. 6 Linda Swahn är marknadsföringsansvarig på det lilla hotellet Björkängen i Kosta. 26 rum, konferenslokaler och trumfkortet hyttsill ingår i konceptet. Allt började i sam- Linda Swahn band med en sopplunch, som Lessebo kommun anordnade. Under lunchen fick Linda Swahn kontakt med Diana Unander Nordle från Linnéuniversitetet som i sin tur resulterade i kontakt med studenter från universitetet. Första studentgruppen läste marknadsekonomi och de ville höra om samarbetet mellan ett litet företag som Björkängen och det stora hotellet i byn, Kosta Boda Art Hotel. För mig var det värdefullt med input från unga, fräscha hjärnor med koll på trender som ställde frågor vi inte tänkt på. Någon reell nytta handlade det inte om i det fallet, säger Linda Swahn. När nästa grupp tog kontakt och presenterade sin idé såg hon direkt värdet. För mig var det värdefullt med input från unga, fräscha hjärnor med koll på trender som ställde frågor vi inte tänkt på. Det var tre studenter som erbjöd sig att ta reda på hur utländska gäster hittar vårt hotell och hur vi kan bli bättre på att marknadsföra oss. Studenterna var från USA, Tyskland och Frankrike och kom med många idéer och förslag på hur Björkängen och hyttsillsarrangemangen ska synas bättre. De tog bland annat reda på sökmönster och föreslog ny struktur på hemsidan. Jag vill att saker ska hända snabbt men här fick jag kliva tillbaka och låta dem ta reda på och analysera fakta innan vi gjorde något. Vi har fått klart för oss var vi syns och var vi borde synas, säger Linda Swahn som tidigare inte tyckt att Facebook och Twitter känts så viktiga men nu tänkt om. Linda Swahn har själv studerat både i Växjö och Kalmar och vet att företag som tar emot studenter måste vara beredda att avsätta tid. Den tid jag lägger ner är väl använd, jag får så mycket tillbaka och tar gärna emot fler studenter.
Samverka med studenter Behov av kulturkompetens öppnar för samarbete För Sigma Kudos i Växjö är samarbete med universitetet självklart. Företagets ständiga behov av ny kunskap, välutbildad personal och personal med kulturkompetens är några bra skäl för att fortsätta samarbetet. Dongyong Du och Niklas Malmros Sigma Kudos, är en av de världsledande leverantörerna av infor 7 mationslogistiklösningar och teknisk produktinformation. Totalt har företaget cirka 400 anställda varav 20 finns i Växjö. Vi behöver språkkunniga ingenjörer och systemutvecklare med förståelse för att teknikmognaden är olika långt kommen i världen, säger Niklas Malmros Global operational manager. Studenter som själva sökt sig utomlands har ofta ett intresse för andra kulturer och vill lära sig att förstå andra tankesätt. Niklas Malmros Sedan 2007 gör företaget teknisk information till telekomföretag som Ericsson och Sony Ericsson i Kina. Till en början tog Sigma Kudos över sina egna anställda till Sverige för att lära dem hur man jobbar med teknisk information. Genom sina kontakter i andra samarbetsprojekt fick Niklas Malmros höra talas om att det fanns kinesiska studenter på universitetet och var då snabb med att erbjuda sig att ta emot studenter som ville göra projektarbeten inom informationslogistik. För oss är det väldigt viktigt med den mångkulturella kompetensen för att vi ska göra bra lösningar för våra kunder. Den första kinesiska studenten visade sig ha helt rätt kompetens och kunde efter sin examen i Växjö bli anställd på Shanghai-kontoret. Det är guld värt för oss med en person som förstår både Kina och Sverige. I höst blir Dongyong Du klar med sin masterexamen i Information systems. Då har han hunnit med sex månader på Sigma Kudos i Växjö, bland annat som tolk då företaget haft kinesiska kunder på besök. Det har varit väldigt bra och hjälpt oss mycket att ha en person som både kan det vi jobbar med och språket, säger Niklas Malmros. Faktiskt så bra att Dongyong Du kommer att bli anställd på något av kontoren i Kina när han åker tillbaka. Det bästa med att komma ut på ett företag är att man får tillfälle att testa sina kunskaper. Nu vet jag att det jag teoretisk kan även går att omsätta praktiskt. Jag vet också vilken typ av kunskap jag ska investera i för att utvecklas vidare, säger Dongyong Du. Några planer på att stanna kvar i Sverige hade han inte. Mina karriärmöjligheter är mycket bra i Kina. Dessutom finns det någon där som väntar på mig. För Niklas Malmros, som själv läst matematik på högskolenivå, känns universitetsvärlden välbekant och som en resurs som regionens företagare skulle kunna utnyttja mycket bättre. Samverka med studenter Vid Linnéuniversitetet finns många möjligheter till samverkan med studenter i form av praktik, examensarbete och andra projekt. Kontakterna med Linnéuniversitetets studenter kan se olika ut. Flera utbildningar har praktik, andra utbildningar har partnerprogram. Andra sätt att samarbeta kan vara att personer i företag och organisationer gästföreläser, tar emot studiebesök eller deltar vid arbetsmarknadsdagar. Om du har en idé till ett projekt du skulle vilja ha kompetens till i ditt företag eller organisation, finns ofta studenter på Linnéuniversitetet som kan hjälpa dig med detta. Läs mer på Lnu.se 7
Innovation och entreprenörskap Hanne Lindqvist, vd och grundare av Nallebudet, startade företaget under sin studietid. En nalle i brevlådan På sex år har Hanne Lindqvist tagit examen, startat fyra företag och blivit vd. I dag omsätter bolagen närmare 8 miljoner kronor och har åtta anställda. Idén till Nallebudet kom 8 ursprungligen från Johan Deverén, Hanne Lindqvists sambo. Först tyckte jag både namnet och affärsidén var jättedåliga, säger Hanne som då studerade ekonomi. Men efter kursen i design management såg hon potentialen i Nallebudet som varumärke och startade sitt företag 2004 med värdefullt stöd från högskolan. Under åren har Nallebudet utvecklats från att vara bärare av ett budskap till att nästan bli en del av förpackningen av olika små presenter. Nallen har också flyttat utomlands och finns franchisat i dag i USA, Storbritannien och snart också i Norge. Nallebudet beställs på nätet via hemsidan. Dit hittar man bland annat via olika söktjänster. Vissa marknadsföringssätt fungerar utmärkt medan andra inte alls fungerar. Det svåra är att hitta rätt väg, säger Hanne Lindqvist. Förra året lät företaget göra en kundundersökning för att få reda på vad kunderna tyckte om att få ett Nallebud. Alla hade blivit väldigt positivt överraskade, ingen var missnöjd. Det framkom också att den typiska avsändaren är en kvinna som gärna själv vill ha en nalle, säger Hanne Lindqvist som fortfarande väntar på att få sin första nalle. Men att killar skulle bli mer romantiska bara för att det är enkelt att skicka en nalle över nätet, dit har man ännu inte nått avslutar Hanne Lindqvist. Innovation och entreprenörskap Genom innovationssystemet kan studenter, lärare och forskare som vill utveckla sina idéer få stöd. Det handlar om att ta vara på kreativitet och uppmuntra entreprenörskap som ett förhållningssätt i utbildning och forskning. Att stimulera studenter till entreprenörskap och företagande som alternativ karriärväg har blivit allt viktigare. Entreprenörskap är också en naturlig del i utbildningsutbudet. En stor del av aktiviteterna riktade till studenter genomförs av Drivhusen på respektive ort. Arbetet bedrivs tillsammans med flera olika partners. I innovationsmiljöerna i Kalmar och Växjö ingår även Inkubatorer och Science parks. Mycket av den forskning som bedrivs vid universitetet har potential att nyttiggöras, dock inte nödvändigtvis i form av ett nytt företag. De innovationskontor som regeringen inrättade 2010, där Linnéuniversitetet är en del av innovationskontoret Fyrklöver, spelar stor roll i arbetet att initiera, stimulera och stödja nyttiggörande av forskning. Läs mer på Lnu.se 8
Innovation och entreprenörskap Sten Ohlson, professor i bioteknik vid Linnéuniversitet, ser sig själv som gränsgångare mellan akademin och industrin. Han letade aktivt efter en affärspartner med entreprenörsegenskaper när han startade sitt bolag Transientic Interactions. Gränsgångare startar läkemedelsföretag Forskare som omsätter sin kunskap i lönsamma företag är en viktig tillväxtfaktor i den regionala ekonomin. Sten Ohlson, professor i bioteknik vid Linnéuniversitetet, står på tröskeln till kommersiell lansering med sitt bolag Transientic Interactions. Helt avgörande för att lyckas är tänket, att ha uthållighet, lära sig förstå hur marknaden fungerar och minimera kostnaderna. Sten Ohlson I den näringspolitiska debatten 9 lyfts ofta avknoppade forskningsföretag, med ursprung ur högskolor och universitet, fram som viktiga för regionen. Men hur gör man och vilka är riskerna? Sten Ohlson är professor i bioteknik. De senaste 15 åren har han forskat inom läkemedel och diagnostik. Med bolaget Transientic Interactions är han nu nära att nå målet. Vi räknar med kommersiell lansering inom ett år tillsammans med flera internationella företag i läkemedelsbranschen. Våra rön har revolutionerat jakten på potentiella läkemedel och har fått stor uppmärksamhet även internationellt, säger Sten Ohlson som ser akademins förmåga att tänka nytt och omvandla idéerna till något nyttigt för samhället, som centralt för en hållbar tillväxt. Sten Ohlson har en bakgrund som industriforskare på bland annat Gambro och Perstorp, något som han ser som en stor fördel när han bestämde sig för att knoppa av bolaget. Jag känner till de affärsmässiga förutsättningarna och vet hur viktigt det är att fokusera på en sak i taget, alltså inte försöka utveckla flera innovationer jämsides. Då är det lätt att industrin uppfattar en som lite hoppig, säger han. När han hade bestämt sig för avknoppning, letade han aktivt efter en lämplig affärspartner. Att driva ett bolag själv kändes för tungt. För att lyckas är det oerhört viktigt att hitta en kompanjon; en entreprenör som kan sådant som ekonomi och marknadsföring. Jag älskar min forskning och vill fortsätta att lägga min kraft där samtidigt som jag tycker det är viktigt att våra upptäckter kommer samhället till nytta, säger Sten Ohlson. Sten Ohlsons uppfattning är att många kollegor skulle vilja starta företag men känner sig osäkra. Helt avgörande för att lyckas är uthållighet, förståelse för hur marknaden fungerar och minimering av kostnaderna tills det börjar komma in pengar, är Sten Ohlsons råd till forskare som vill att den egna forskningen ska komma samhället till nytta. 9
Innovation och entreprenörskap Från studentföretag till aktiebolag Studentföretaget Standout solutions har vuxit från enskild firma till aktiebolag med anställda. Det senaste året har webbyrån haft en fantastisk utveckling. Jag räknar med att ha fyra-fem anställda innan året är slut, säger David Svensson, grundare och vd. Redan när David Svensson 10 började på Enterprising and Business Development-programmet 2002 var det med målet att bli företagare. Jag ville skapa något eget, inte känna mig begränsad av ramar som andra satt upp. Jag ville också kunna styra över mina arbetstider, säger David Svensson som känner sig som en typisk entreprenör utan att vara uppvuxen i en företagarfamilj. 2003 drog han igång sin enskilda firma vid sidan av studierna. Affärsidén var att hjälpa småföretagare utan teknikkunskaper att komma ut på nätet. Han hade upptäckt att han var bra på att förklara teknik och bra på att sälja. Drivhuset i Växjö, som stöttar studenters entreprenörskap, gav honom verktyg att hantera det egna företagandet, mentorer från näringslivet och ett nätverk. David Svensson startade sin webbyrå Standout medan han fortfarande studerade. Han hjälper små och medelstora företag med professionella webbplatser och smarta webbapplikationer. I början var målet att bli självförsörjande på en nivå som motsvarade studielånet och lite till. Studielånet såg jag som ett slags starta-eget-bidrag med den skillnaden att det ska betalas tillbaka. I dag är han företagare på heltid. Hemmakontoret har bytts mot kontor i Videum Science Park i Växjö och vid årsskiftet köpte han ett aktiebolag och är nu på gång med att lansera flera nya webbtjänster och spanar ständigt efter duktiga programmerare och webbutvecklare. Största utmaningen just nu är att matcha inkommande jobb med antalet anställda, säger David Svensson. Jag ville skapa något eget, inte känna mig begränsad av ramar som andra satt upp. David Svensson Kloka strategier för energi och klimat Energi- och klimateffektivt byggd miljö är ett nytt spetsområde för Linnéuniversitetet. För att visa att offentliga och privata aktörer har för avsikt att göra sydostregionen till centrum för energieffektiva byggnader, delfinansierar föreningen Goda Hus en nyinrättad professur i ämnet. Ska det gå att nå EU:s krav om 11 halverad energianvändning i bebyggelse till 2050 räcker det inte med energisnål nyproduktion. Stora vinsterna finns att göra i samband med renovering och ombyggnad av befintlig bebyggelse. För att samla branschföreträdare, organisationer och entreprenörer i Kalmar, Kronoberg och Blekinge, bildades föreningen Energi effektiva Byggnader i Sydost, kort kallad Goda Hus, i juni 2009. Goda Hus satsar på forskning och utveckling enligt Triple Helix-modellen genom att driva på för ett nytt forskningsområde och finansiering av en professur för att därigenom bädda för en ökning av marknaden för lågenergihus. Vi är angelägna om att hitta vägar för att öka kunskaperna kring energioch klimateffektivt byggande hos våra medlemsföretag. Det hoppas vi uppnå genom att på det här viset lägga en bra grund för samarbete med universitetet, säger Erik Hallonsten, ordförande för Goda Hus och med mångårig chefserfarenhet från allmännyttan. Han hoppas att Goda Hus ska kunna dra nytta av de nätverk som Energikontor Sydost byggt upp under åren. 10
Samverka i forskningsprojekt Vi har varit med hela vägen i processen kring byggandet av passivhusen och ser det som en logisk konsekvens att också stötta en professur, säger Stefan Olsson, Energikontor Sydost. Den nyinrättade professuren i byggteknik med inriktning mot energi- och klimateffektivt byggd miljö innehas av Leif Gustavsson, som i många år varit verksam som professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet. Vi är angelägna om att hitta vägar för att öka kunskaperna kring energi- och klimateffektivt byggande. Erik Hallonsten Utmaningen blir att bygga upp en forskargrupp från grunden. Att få fram tillräckligt med finansiering så att det blir möjligt att utveckla en stark forskargrupp, säger han. Sedan tidigare finns en etablerad forskargrupp inom träbyggnadsteknik där bland annat Anders Olsson, professor i byggteknik, ingår. Inom ett par år räknar vi med att kunna få in särskilda kurser och moment på området energieffektivt byggande i de utbildningsprogram på grundnivå som finns i ämnet byggteknik och senare också att starta en särskild utbildning på avancerad nivå, motsvarande den vi har inom konstruktion och träbyggnadsteknik, säger han. Förutom att Goda Hus stödjer en professur inom energi- och klimateffektivt byggd miljö så deltar föreningen medlemmar i olika projekt som syftar till att öka antalet energieffektiva byggnader och öka energieffektiviseringen inom byggnadsbranschen. Trä och energi passar perfekt i Växjö med såväl stark träprofil som stark energiprofil sedan tidigare och ett stort engagemang kring klimatfrågor från både näringsliv och offentligt håll, säger Stefan Olsson. För mig känns det stimulerande att leda en forskargrupp med uppgift att hitta kloka strategier för en energi- och klimateffektiv byggd miljö där masspridning av goda lösningar är viktigare än enstaka spetsprojekt med begränsad tillämpning, säger Leif Gustavsson. För mig känns det stimulerande att leda en forskargrupp med uppgift att hitta kloka strategier för en energi- och klimateffektiv byggd miljö. Leif Gustavsson Föreningen Goda Hus hoppas överbrygga gapet mellan akademi och praktik. Kunskapsutbytet ska vara till nytta åt båda håll, säger Erik Hallonsten (näst längst till höger), ordförande i Goda Hus, här tillsammans med från vänster professorerna Anders Olsson och Leif Gustavsson och Stefan Olsson, till höger, från Energikontor Sydost. Läs mera på www.godahus.se 11
Samverka i forskningsprojekt Patientsäkerhet i fokus Majoriteten av äldre patienter som läggs in på sjukhus har läkemedelsrelaterade problem, visar forskning som gjorts vid ehälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet. Med kliniska farmaceuter i vårdteamet har vi sett att patienternas läkemedelsbehandling kan förbättras, säger Lina Hellström som deltar i ett doktorandprojekt finansierat av Apoteket AB. Vi har sett att patienter som fått ta del av arbetsmodellen har färre återbesök till sjukhus på grund av läkemedelsrelaterade problem. Lina Hellström Sveriges kommuner och landsting 12 har patientsäkerhet som ett prioriterat område. Bland annat pågår i hela landet en satsning för att minska risken för läkemedelsfel i övergångarna mellan olika vårdformer. En forskargrupp inom ehälsoinstitutet i Kalmar och Lunds universitet har studerat en modell för optimering av läkemedelsbehandlingen hos patienter på sjukhus. Vi fann att drygt 60 procent av de patienter som vårdades på utvalda avdelningar på Skånes universitetssjukhus i Lund hade någon avvikelse i ehälsoinstitutet läkemedelslistan, säger Lina Hellström som understryker att ett av problemen i Region Skåne är att det än så länge saknas gemensam journalhantering mellan öppen och sluten vård. I såväl Kalmar som Kronobergs län finns gemensamma journalsystem. Problematiken kring äldres läkemedel har uppmärksammats både inom landstingen och inom apoteken vilket ledde fram till ett samarbete. Nu finns en arbetsmodell för kliniska farmaceuter, läkare och sjuksköterskor att använda i det dagliga arbetet. Baserat på detta har verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning vid inskrivning, under vårdtid och vid utskrivning tagits fram, säger Lina Hellström. Modellen används på ett flertal svenska sjukhus och håller på att införas även i Norge. Nästa forskningsområde blir att under två år följa ett större antal patienter som varit inskrivna på sjukhus. Vi har sett att patienter som fått ta del av arbetsmodellen har färre återbesök till sjukhus på grund av läkemedelsrelaterade problem. Vi vill nu undersöka detta hos ett större antal patienter. ehälsoinstitutet bedriver utvärderings-, forsknings- och utvecklingsprojekt avseende IT-stöd inom vård, medicin och omsorg. ehälsoinstitutet utgör en flerprofessionell och tvärdisciplinär mötesplats för olika intressenter och kompetenser som krävs för att bedriva ehälsa. ehälsoinstitutets forskare och handledare tillhör olika institutioner men möts och medverkar i regionala, nationella och internationella nätverk. ehälsoinstitutet är organisatoriskt placerat i Kalmar vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Läs mer på Lnu.se Fördjupat samarbete med landstingen Lina Hellström, apotekare och doktorand, ingår i en forskargrupp som gjort studier på läkemedelsrelaterade problem bland äldre som kommer in till sjukhus. Linnéuniversitetet har i överenskommelser med landstinget i Kalmar respektive landstiget i Kronobergs fördjupat samarbetet kring grundutbildning, forskning, fortbildning och utveckling. Detta ska bidra till att stärka vårdens innehåll och den vetenskapliga utvecklingen i regionerna. Det satsas bland annat på hälsoekonomi, psykologprogram, hälsovetenskap, utveckling av forskningsmiljö inom förbättringskunskap samt praktikplatser och kliniska miljöer för forskning. 12
Med samverkan som drivkraft Samverka i forskningsprojekt Tröskeln ska vara låg för företag som vill samarbeta med universitet. Nya ingången för It-företag och företag med It-intensiv verksamhet heter IEC, Information Engineering Center. Våren 2010 bildades IEC, Information Engineering Center vid Linné 13 universitetet, ett initiativ från Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik tillsammans med övriga institutioner med utbildningar som har It-koppling. IEC är en plattform för att utveckla den egna organisationen, öka kompetensen och konkurrenskraften. Medlemmar får möjlighet att knyta nya affärskontakter, medverka i forskningsprojekt och att ta del av forskningsresultat. Welf Löwe Medlemmar får möjlighet att knyta nya affärskontakter, medverka i forskningsprojekt och att ta del av forskningsresultat. För medlemmar från akademin finns möjligheter att förankra kurser och forskningsprojekt med anknytning till verkliga fall och problem, säger Welf Löwe, professor i datalogi, vid Linnéuniversitetet vars erfarenhet är att intresset för samarbete är stort bland företagen men första steget har visat sig svårt att ta. Genom IEC och andra mötesplatser ska förståelsen för varandra och fördelarna med samarbetet öka. IEC ska vara en arena för mindre och medelstora företag och forskargrupper att finna samarbeten inom intressanta och strategiskt viktiga FU-projekt inom Information Engineering. För studenterna handlar det om att möta potentiella arbetsgivare, lära sig vad praktiskt arbete innebär, få delta i större projekt, lära sig vilken betydelse kommunikation har och skapa relationer med kunder. För utländska studenter, som vill stanna i Sverige, kan det innebära en chans att bli kvar. Ett par gånger per läsår håller Welf Löwe föreläsningar för studenter om samarbete med svenska företag. Samverka i forskningsprojekt Företag och organisationer är välkomna att kontakta Linnéuniversitetet vid frågor som rör samverkan med våra forskare. Oftast överensstämmer studentens och företagets förväntningar men inte alltid. IEC jobbar för en tätare dialog med företagen för att förebygga eventuella missförstånd. Vi kan bli bättre på uppföljning och handledning när studenterna är ute på företag. Ansvaret är vårt att det blir bra för båda parter, säger Welf Löwe. Genom samverkan kan forskningsresultat stimulera till tillväxt och utveckling i företag och organisationer samtidigt som regionens tillväxt stärks. Det kan handla om alltifrån att lösa specifika problem och frågeställningar till större forskningsprojekt. Läs mer på Lnu.se 13
Kompetensutveckling Vågade tro på framtiden När lågkonjunkturen slog till med full kraft hösten 2008 ställdes Volvo CE i Braås inför ett svårt val: säga upp personal och slippa kostnader eller låta dem studera och lita på att konjunkturen skulle vända. I backspegeln kan vi se att vi gjorde helt rätt, säger Jörgen Sjöstrand, platschef. Från vänster, Jörgen Sjöstrand, Annika Nilsson och Jesper Davidsen Det är så himla roligt och inte alls så svårt som jag befarade. Jesper Davidsen Volvo CE vågade tro på att krisen 14 skulle bli kortvarig och passade på att utnyttja tillfället för kompetensutveckling. Ett 80-tal anställda blev erbjudna att läsa på universitetet. Två dagar i veckan studerade de logistik eller produktionsteknik, tre dagar var de i Braås och gjorde projektarbeten om förbättringar och effektiviseringar direkt kopplade till det egna arbetet. Flera av de förbättringsförslag som togs fram har vi haft direkt nytta av med rejäla ekonomiska besparingar som följd. När produktionen är i full gång finns sällan tid att analysera och reflektera 14 så metodiskt som det blev nu, säger Jörgen Sjöstrand, platschef och chef för produktionen. Både Annika Nilsson och Jesper Davidsen valde att gå produktionsteknik och är mycket nöjda med utbildningen. För mig var det guld värt att få börja läsa. Annika Nilsson Lärarna var väldigt duktiga på att anpassa studierna till vår erfarenhet och lägga sig på rätt nivå, säger Annika Nilsson. Jag har inte läst på universitet tidigare så det var spännande att få knyta ihop teori och praktik, säger Jesper Davidsen. Båda beskriver utbildningen som något av en spark i baken. Suget att vidareutbilda sig fanns men nu kom äntligen tillfället. För mig var det guld värt att få börja läsa, säger Annika Nilsson som nu går en tvåårig yrkeshögskoleutbildning till produktionstekniker. Jesper Davidsen läser företagsekonomi på kvartsfart vid sidan av heltidsjobbet. Det är så himla roligt och inte alls så svårt som jag befarade. Båda har redan fått mer ansvarsfulla uppgifter och är övertygade om att Volvo också tjänat på utbildningsinsatsen. Volvos samarbete med universitetet har pågått i många år och är välutvecklat men mer finns att göra, bland annat kan dialogen med de tekniska utbildningarna utvecklas. För oss är det en viktig rekryteringsbas, vi behöver ständigt ingenjörer och folk med teknisk utbildning, säger Jörgen Sjöstrand.
Kompetensutveckling mitt i yrkeslivet Uppdragsutbildningar i ledarskap i offentlig förvaltning är ständigt efterfrågade. För deltagarna innebär kurserna tid för reflektion och tillfälle att hitta lösningar på rätt formulerade problem, säger Anders Hytter, lektor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet. Kompetensutveckling Anders Hytter lektor i företagsekonomi på Linnéuniversitetet. Alla organisationer bvehöver 15 duktiga ledare som förstår skillnaden mellan chefskap och ledarskap, som gillar att arbeta med förändring och förnyelse men som samtidigt värnar om organisationens grundläggande värderingar. Vår specialitet är ledarutvecklingsprogram för politiskt styrda organisationer, säger Anders Hytter som skräddarsytt kompetensutvecklingsprogram för HSB och ledarutveckling för chefsaspiranter i kommuner. Susanne Johansson är anställd i Växjö kommun. Hon hade jobbat både En av dem som gått utbildning är Susanne Johansson, numera lönechef i Växjö kommun. med IT och som handläggare för löner och personalfrågor när hon sökte till det tvååriga traineeprogrammet 2003. I dag arbetar hon som lönechef med ansvar för sex handläggare. Det var spännande, utmanande och utvecklande. Programmet var väldigt varierande och matnyttigt och innehöll allt från praktiska tips för hur man leder projekt till chans att tillsammans med en psykolog lära känna sig själv, säger Susanne Johansson. Efter ett drygt år på chefsstolen börjar hon känna sig varm i kläderna men också inse vilket stort ansvar som följer med att vara mellanchef. Universitetet har varit delaktiga i fem kommunala traineeprogram, vissa endast för Växjö kommun medan andra har varit länsövergripande. Det var spännande, utmanande och utvecklande. Susanne Johansson Vi ser det som ett gott betyg att vi fått förtroendet att fortsätta med kurserna och väldigt bra att kommunerna ger anställda chansen att utvecklas och komma vidare i karriären. Förutom ledarutvecklingsprogram för nya eller blivande chefer erbjuder Linnéuniversitetet också avgiftsfria utbildningar för mer erfarna chefer med minst fem års arbetslivserfarenhet, säger Anders Hytter. Han skulle önska att det fanns fler arenor för möten där företag och branschorganisationer bjuder in akademin och akademin bjuder igen genom att visa på all den kunskap och kompetens som finns inom universitetet. Kompetensutveckling I Linnéuniversitetets kursutbud finns en hel del kurser som är anpassade för fortbildning av medarbetare. Därutöver erbjuds skräddarsydda uppdragsutbildningar. En uppdragsutbildning kan se ut på många olika sätt. Uppdragsutbildningar arbetas fram tillsammans med uppdragsgivaren och kan därför motsvara exakt det behov och den efterfrågan som finns för en professionell kompetensutveckling alltifrån ett fåtal föreläsningar till fleråriga utbildningsprogram. En uppdragsutbildning kan även utformas för att ge deltagarna akademiska högskolepoäng med de förutsättningar som gäller för poänggivande uppdragsutbildning. Läs mer på Lnu.se 15
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00 E-post samverkansavdelningen@lnu.se