Detaljplan för Svartbröder 16 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan 7)

PÄ 22/2014a Detaljplan för Svartbröder 16 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan 7) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Utlåtande efter samråd

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Svartbröder 16 i Lund, Lunds kommun GRANSKNINGSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 22/2014a

Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med enkelt eller normalt planförfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. Förändringar i planprocessen infördes dock 2015-01-01 varför planer påbörjade efter detta datum ska hanteras antingen med standardförfarande eller utökat förfarande. 2 (20)

INNEHÅLL INLEDNING... 4 Sammanfattning... 4 Handlingar... 4 Medverkande... 4 Plansökande... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Plandata och markägoförhållanden... 7 Befintlig stadsbild och markanvändning... 7 Kulturmiljö... 8 Service... 9 Trafik... 9 Natur... 9 Teknisk försörjning... 10 PLANFÖRSLAG... 11 Planens syfte... 11 Övergripande karaktär och disposition... 11 Markanvändning och gestaltning... 11 Trafik... 14 Teknisk försörjning... 14 GENOMFÖRANDE... 15 Organisatoriska åtgärder... 15 Tekniska och ekonomiska åtgärder... 15 Fastighetsrättsliga åtgärder... 15 KONSEKVENSER... 16 Miljökonsekvenser... 16 Sociala konsekvenser... 20 3 (20)

INLEDNING Sammanfattning Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta bostadsändamål och ändamål för centrum inom planområdet. Befintliga förhållanden bekräftas därmed. Syftet med detaljplan är att reglera befintligt gathus med rivningsförbud, planen tillåter dock förändringar av gathuset. Förslaget innebär att fasaden på befintligt gathus byggs om och att befintliga gårdsbyggnader rivs och ersätts med bebyggelse i två våningar. Både gathuset och gårdsbyggnaderna får en modernare utformning samtidigt som de karaktärsdrag och särskilda värden som bebyggelsen har behålls. Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar som ligger till grund för förslaget (tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret. Handlingarna är gjorda på uppdrag av sökanden): Utredning angående så kallat priviligierat servitut från år 1852, gjord av Lantmäteriets fastighetsbildningskontor i Malmö, daterad 2010-12-22 (aktbilaga 4) Undersökning av murverksstatus, gjord av Niras, daterad 2011-04-13 (aktbilaga 5) Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Detaljplanen genomförs enligt standardförfarande enligt ny plan- och bygglag som trädde i kraft 1 januari 2015. Standardförfarandet tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, och inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen antas inte heller medföra en betydande miljöpåverkan. Medverkande Planarkitekt: Karin Jönsson och Julia Johansson Biträdande planchef: Lotta Wallin Bygglovsarkitekt: Pia Laike Stadsantikvarie: Henrik Borg Lantmätare: Kristin Håkansson På fastighetsägarens uppdrag har Fojab arkitekter tagit fram förslag till nya byggnader/illustrationsplan m.m. Plansökande Per Wargéus, fastighetsägare 4 (20)

FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt ÖPL-2010, Lunds kommuns översiktsplan, ligger fastigheten inom område där utbyggnaden av staden företrädesevis ska ske genom förtätning. Värna och vinna staden fördjupning av översiktsplanen för staden Lund Enligt Värna och vinna staden beskrivs bland annat att Lund har en mångfacetterande bebyggelse som har avgörande betydelse för upplevelsen av stadens karaktär och kvalitéer. Ändringar av befintlig bebyggelse ska ske varsamt så att varje tidsepoks kvalitéer tillvaratas och stadens historiska utveckling förblir fattbar. Vid ändring och ombyggnad ska material, färgsättning och utförande i detaljer anpassas till byggnadens karaktär. Tillägg och förändringar ska utföras med respekt för helheten. Detaljplaner Gällande detaljplan, Svartbröder 16 är markerad med röd streckad linje. 5 (20)

Området är i gällande detaljplan reglerat med användningen bostäder, handel och kontor endast i bottenvåning. I gällande plan regleras bebyggelsen på fastigheten som kulturhistoriskt intressant (skyddsbestämmelsen q). Gathuset regleras med: - III våningar - Byggnadshöjden 7 meter - Användningen bostäder, handel och kontor, handel och kontor endast i bottenvåning Det norra gårdshuset regleras med: - I våning - Byggnadshöjden 4,5 meter - Användningen bostäder, handel och kontor. Det södra gårdshuset regleras med: - II våningar - Byggnadshöjden 5,5 meter - Användningen bostäder, handel och kontor, handel och kontor endast i bottenvåning. I övrigt är fastigheten prickmarkerad (mark som inte får bebyggas) samt plusmarkerad, (mark för uthus eller garage). Genomförandetiden för gällande detaljplan gick ut 1995-01-18. Bevaringsprogram Byggnaden finns redovisad i bevaringsprogrammet Lunds stadskärna bevaringsprogram Krafts rote". I gathuset ingår resterna av ett envåningshus byggt 1798 och som 1852 byggdes till på bredden och höjden. Gathuset har idag en modernare fasad från 1961. På gården finns gårdshus i form av halvhus i en och två våningar. Ursprungligen har de innehållit packhus, brygghus, stall m.m. Både gårdshusen och gathuset är hårt renoverade men har en gammal prägel. Befintligt gathus. Befintliga gårdsbyggnader. 6 (20)

Riksintresse för kulturmiljö Hela planområdet ingår i riksintresseområdet Lunds stadskärna, M:K 87. Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur och platsbildningar är signifikant för staden samt bebyggelsens skala, volym och placering. Gaturummets karaktär, platsbildningarna och gårdsrummen är viktiga stadsbyggnadselement. Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad 2013-05-28. Godkänd av kommunstyrelsen 2013-09-04 samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd 2013-10-09. Plandata och markägoförhållanden Orienteringskarta med utritat planområde i rött. Planområdet omfattar fastigheten Svartbröder 16. Fastigheten är privatägd. Befintlig stadsbild och markanvändning Fastigheten har en smal och avlång form. Gathuset ligger i liv med gatan och är två våningar högt med en inredd vind. På taket finns tre takkupor mot gatan. På gården finns två gårdshus i en respektive två våningar. Gårdshusen är utformade som halvhus och ligger i den östra kanten av fastigheten. Inom fastigheten finns bostäder och i gathuset finns det även lokaler för en butik. 7 (20)

Både gathuset och gårdsbyggnaderna är i behov av stora renoveringar. Efter en undersökning som fastighetsägaren låtit ta fram om gårdshusens kondition kan man konstatera att gårdsbyggnaderna är i dåligt skick: - Västra väggen består av halstensbränt handlaget massivt tegel med utvändig puts. Väggen visade inga allvarligare skador. - Östra väggen i gårdsbebyggelse förmodas bestå av en äldre/ursprunglig korsvirkeskonstruktion med äldre och nyare ytskikt in- och utvändigt. Väggen uppvisar lokala allvarliga skador på framförallt timra på bottenplan. Väggen lutar även omkring 8 cm per meter på de värsta partierna och är instabil. Väggen är även totalt beroende av anslutande väggkonstruktioner för stadgan. Om den östra väggen ska kunna bevaras måste den repareras till stora delar, vilket är kostsamt och komplicerat. Att räta upp den lutande väggen kräver omfattande demontering och ommurning. Den östra sidan av väggen mot grannfastigheten bör tilläggsisoleras utvändigt om gårdsbyggnaden ska kunna användas till bostadsändamål, vilket då inskränker på grannens tomtmark. Kulturmiljö Historik Kvarteret Svartbröder begränsas av gator från tidigt medeltid och kvarterets form är även oförändrad sedan dess. I kvarteret Svartbröder har den äldsta bebyggelsen genom arkeologiska undersökningar kunna dateras till 1050. Dagens tomtgränser har anor tillbaka till medeltiden. Tomterna var vid medeltidens slut parcellindelat i smala, djupa tomter. I det nordöstra hörnet fanns tre större tomter bevarade. Under 1800-talet slogs några av de smalare tomterna ihop, medan den största tomten delades upp i tre. Kvarterets centrala läge har medfört att det har varit intensivt utnyttjat. På 1500-talet var alla tomter bebyggda. Tomtägarna var bland annat kyrkliga tjänstemän och olika slags hantverkare. Vid 1600-talets slut bodde det 5 skomakare i kvarteret. Kartor från 1783 och 1784 visar att det låg en obruten rad av hus längs Skomakaregatan medan det bara fanns spridd bebyggelse i resten av kvarteret. Bebyggelsen i kvarteret var vid 1800-talets början tät och präglades av stadsbönder. Gathusen var i en och två våningar och inne i kvarteret fanns ett gytter av stall, gödselstäder, dass, vagns- och drängkammare med mera. Bebyggelsen i kvarteret var då byggda av korsvirke med tegeltak. Det första eftermedeltida huset av tegel i kvarteret byggdes år 1827. Ett antal tegelhus uppfördes längs Krafts torg vid 1800-talets mitt. Många av husen i kvarteret härstammar från den perioden, även om flera av dem är kraftigt ombyggda. Den östra delen dominerades fram till år 1969 av enklare bebyggelse. I den sydvästra delen förtätades kraftigt kring sekelskiftet 1900, och ett antal stora hyreshuslängor uppfördes på gårdarna. 8 (20)

Kulturhistorisk intressant bebyggelse I gällande detaljplan regleras gathuset och gårdshusen med planbestämmelsen q, skyddsbestämmelse. Bestämmelsen innebär att bebyggelsen är kulturhistoriskt intressant enligt PBL. I PBL 8 kap 13 står det att om en byggnad är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får den inte förvanskas. Arkeologi Den planerade exploateringen berör känd fornlämning. För fastigheten har det inte gjorts några arkeologiska förundersökningar, dock har det gjorts en undersökningsplan som även skickats till Länsstyrelsen. I den finns bl.a. redovisat att kulturlagerdjupet på platsen är mellan 2,45 5 meter. Vid arkeologiska undersökningar på tomt nr 12-14, nuvarande 23, kunde den äldsta bebyggelsen dateras till omkring år 1050. Kvarteret Svartbröder har varit föremål för flera arkeologiska observationer, mellan 1895 och 2006, men de är inte ordentligt bearbetade och/eller sammanställda. En sammanställning från år 1993 visar att det grävts för diverse ledningar och grundläggningar, men att även en hel del fynd har tagits emot. I samband med grundgrävning för nybyggnad i kv. Svartbröder 23 genomfördes år 1971-72 en arkeologisk undersökning, där man undersökte en mindre del av exploateringsområdet mer intensivt. Där dokumenterades det brunnar, en välbevarad husgrund från 1500-talet, en ugn, en myntskatt påträffades också samt bevarat virke, stolpar och pinnar som format gärden. Service Kommersiell service Klädbutik finns i bottenplan på gathuset. Planområdet ligger i centrum och det finns många butiker och kommersiell service i området. Trafik Fastigheten ligger längs Skomakaregatan. På en aktuell del av Skomakaregatan är det förbud mot fordonstrafik, det gäller dock inte cykeltrafik, varutransport eller fordon med tillstånd. Natur Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) 9 (20)

Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Teknisk försörjning Ledningar, VA-SYD Röda linjer visar kombinarat system. Blåa linjer visar vattenledningar. Ledningar, Kraftringen Röda linjer visar fjärrvärme. Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten- och avlopp i Skomakaregatan. Fastigheten är ansluten till fjärrvärmenätet. 10 (20)

PLANFÖRSLAG Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta bostadsändamål och ändamål för centrum inom planområdet. Befintliga förhållanden bekräftas därmed. Syftet med detaljplan är att reglera befintligt gathus med rivningsförbud, planen tillåter dock förändringar av gathuset. Gårdsbebyggelsen föreslås förändras och höjas till två våningar. Övergripande karaktär och disposition Förslaget innebär att fasaden på befintligt gathus byggs om och att befintliga gårdsbyggnader rivs. Ny bebyggelse orienteras enligt befintlig struktur. Både gathuset och gårdsbyggnaderna får en modernare utformning samtidigt som de karaktärsdrag och särskilda värden som bebyggelsen har tas tillvara. Skomakaregatan Skomakaregatan Plan över ny bebyggelse, takplan och bottenplan. Illustrationer gjorda av Fojab arkitekter och Zero architects. Markanvändning och gestaltning Gathuset Befintligt gathus är i behov av stora renoveringar. I de skisser som fastighetsägaren låtit ta fram redovisas förslag till hur fasaden mot gatan kommer att förändras. I den östra kanten av byggnaden föreslås en vertikal del klädd i mässing. Här finns som idag ingång till trapphus i gathuset. Befintliga fönster i bottenvåning delas upp i tre vertikala skyltfönster. Fönsterindelningen för befintliga fönster på andra våningen justeras. 11 (20)

Takkupor i takfall justeras något. Mot gården föreslås befintlig takkupa byggas om och en ny takkupa uppförs med utgång till en takterass. Planförslaget innebär att användningen bostäder bekräftas. Planen tillåter även centrumverksamhet. BC Bostäder och centrum. Förklaring: Användningen bostäder och centrumverksamhet tillåts inom planområdet. 6,5 Högsta byggnadshöjd i meter. Takkupor och frontespiser får uppföras utan att påverka beräkningen av byggnadshöjden. II Högsta antal våningar. Fasadritning som visar hur gathuset förändras. Till höger ses den mässingsklädda delen. Illustrationen visar även en förändrad fönsterindelning. Illustration gjord av Fojab arkitekter och Zero architects. Gårdshusen Den nya gårdsbebyggelsen föreslås kunna uppföras i två våningar. Fastighetsägarens avsikt är att gårdsbebyggelsen närmast gathuset får mer traditionell utformning än gårdsbebyggelsen längre in på tomten, som får en modernare utformning. På så vis kan den historiska kopplingen avläsas i bebyggelsen och kontrasterna mellan de olika delarna framhävs. De båda delarna föreslås vara sammanbyggda. 12 (20)

Planritning som visar gårdsbebyggelsen. Fasadritning på gårdsbebyggelse. Fasadritningen visar att gårdsbebyggelsen visuellt är uppdelad i två ihopbyggda delar. Gathuset redovisas till höger. Illustrationer gjorda av Fojab arkitekter och Zero architects. Varsamhet och skydd för befintlig bebyggelse På grund av att gathuset har ursprung från 1700-talet och därför har en historisk dignitet har gathuset åsatts rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser i enlighet med 8 kap 13 PBL. Föreslagna planbestämmelser: r Byggnaden får inte rivas. k 1 Takfoten ska utgöras av en profilerad gesims f 1 Taktäckning ska vara skivtäckt plåt, huggen skiffer eller enkupigt lertegel. 13 (20)

Profilerad takfotsgesims. Trafik Fastigheten ligger längs Skomakaregatan. På en aktuell del av Skomakaregatan är det förbud mot fordonstrafik, det gäller dock inte cykeltrafik, varutransport eller fordon med tillstånd. Parkering Gällande parkeringsnorm ska tillämpas. Teknisk försörjning Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvattnet. Fastigheten är idag redan kopplad till befintliga vatten och avloppssystem i Skomakaregatan. El, tele och bredband Befintliga förhållanden fortsätter råda. Renhållning Utrymme för sophantering föreslås på gården. 14 (20)

GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Tekniska och ekonomiska åtgärder Utbyggnad, ansvarsfördelning och kostnadsfördelning av gemensamma tekniska anläggningar Dag- och spillvattennätet i Skomakaregatan är kombinerat och fastigheten har inte har någon separat dagvattenservis. Vid nybyggnad rekommenderas att separera dag- och spillvatten inom fastigheten för att undvika framtida krav på separering vid en eventuell utbyggnad av duplikatsystem i gatan. Vid exploatering bekostar exploatören eventuell flytt av den telekabel som finns inom fastigheten. Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildning Ett genomförande av detaljplanen erfordrar ingen fastighetsbildning. Rättigheter Fastigheten Svartbröder 16 har rätt till passage över Svarbröder 17 i enlighet med utredning daterad 2010-12-22 som Lantmäteriets fastighetsbildningskontor i Malmö gjort. Rättigheten är ej inskriven i fastighetsregistret. 15 (20)

KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts: Genomförande av planförslaget innebär att användningen bostäder och centrumverksamhet föreslås. Gällande detaljplan medger bostäder, handel och kontor. Planområdet berör riksintresse för kulturmiljövård, Lunds stadskärna M:K 87. Planområdet ligger inom känt fornlämningsområde. Planområdet är redan bebyggt med bostäder och handel. Förslaget innebär att befintligt gathus byggs om och förändras. Planförslaget innebär att befintlig gårdsbebyggelse rivs och att nya gårdsbyggnader uppförs i två våningar. Gårdsbebyggelsen orienteras och placeras liksom den befintliga bebyggelsen. Exploateringen innebär en något ökad exploateringsgrad. I gällande plan finns skyddsbestämmelse om att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte får förvanskas. Stadsbyggnadskontoret gör dock bedömningen att den förändring av gathuset som föreslås inverkar positivt på riksintresset för kulturmiljön och den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Påverkan på riksintressen Planförslaget påverkar riksintresset för Lunds stadskärna i den mån att gathusets fasad förändras. Gathuset har åsatts rivningsförbud samt varsamhetsbestämmelser och utformningsbestämmelser för de karaktärsdrag och värden som är viktiga för helhetsmiljön. Befintlig gårdsbebyggelse rivs och ersätts med ny gårdsbebyggelse. Planbestämmelser reglerar våningshöjd och byggnadshöjd. Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset. 16 (20)

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027. De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å. Markradon Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Stadsbild Stadsbilden påverkas av fasadförändring för gathuset. En något högre gårdsbebyggelse tillåts inom planområdet. Föreslagna förändringar och nybyggnationer bedöms lämpliga för fastigheten och för kvarteret i stort. Kulturhistoriskt intressant bebyggelse Gathuset föreslås få rivningsförbud, vilket är en reglering som verkar positivt på kulturmiljön. Gathuset föreslås även få varsamhetsbestämmelser och utformningsbestämmelser vilket verkar säkerställer den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Gårdsbebyggelse avses rivas. Detaljplanen medger en något högre bebyggelse än vad som tillåts idag. Befintlig gårdsbebyggelse är i sådant dåligt skick så att bevarande av den inte är lämpligt eller ändamålsenligt. Den nya gårdsbebyggelsen anpassas i volym, skala och placering enligt nuvarande gårdsbebyggelse. Fastighetsägaren har låtit ta fram ritningar på en gårdsbebyggelse som väl passar in i miljön men som samtidigt utformas med en mer modernare prägel. Den modernare utformningen för den norra delen av gårdshuset tydliggör de karaktärsdrag som den äldre bebyggelsen har. Arkeologi Inom planområdet finns känd fornlämning. Alla markingrepp kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap. Kulturminneslagen. 17 (20)

Solförhållanden Fastighetsägaren har låtit ta fram skuggstudier för den föreslagna bebyggelsen. Skuggstudien visar vårdagjämning 21 mars kl.10,12 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. 10, 12 och 16. Studierna visar att Svartbröder 16 skuggas vid de flesta tidpunkter utom mitt på dagen på sommaren. Föreslagen gårdsbebyggelse i två våningar kommer att påverka skuggbilden både för den egna tomtens skuggning men även för intilliggande fastighet Svartbröder 17. Inom kvarteret Svartbröder finns flera smala tomter med en tät gårdsbebyggelse. Gårdsmiljöerna i kv. Svartbröder ligger därmed redan idag i skugga. Vår kl. 10 Sommar kl. 10 Vår kl. 12 Sommar kl. 12 18 (20)

Vår kl. 16 Sommar kl. 16 Hälsa och säkerhet Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. Bostäder, vård- och undervisningslokaler: ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån översiktliga bullerberäkningar visar bullerförhållandena följande: Dagens bullernivåer är 52 dba ekvivalent nivå vid fasad mot Skomakaregatan. På gården uppgår bullernivåerna till 40 dba ekvivalent nivå. Den förändring som planen föreslår innebär inte något trafiktillskott. Förändringar i bullernivåer förväntas därmed inte öka. Bullernivåerna håller sig inom gällande riktvärden för buller för den föreslagna exploateringen. 40 dba ekv.nivå 52 dba ekv.nivå Kartan visar bullernivåer ekvivalent nivå. 19 (20)

Sociala konsekvenser Barnperspektivet Detaljplanen medger bostäder och centrumverksamhet inom planområdet. Detaljplanens syfte är att reglera befintlig bebyggelse och utveckla de kulturhistoriska värdena. Planförslaget innebär att några bostäder kan uppföras på en befintlig gård i ett centrumnära läge. I stort sätt innebär detaljplanen att befintlig bebyggelse kan förändras och byggas om och att gårdsbebyggelsen rivs och ersätts. Detaljplanen berör inte direkt barn eller barns miljöer. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 8 kap 9 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. Planförslaget innebär att lägenhetsbredderna blir smala och de mindre bostäderna kan i praktiken bli svåra att bo i för en person med rörelsehinder. För att lägenheterna ska bli tillgängliga för besök för person som är rörelsehindrad eller för person som drabbas av temporär rörelsenedsättning kan man behöva ställa krav på dörrbredden till respektive toalett. Hur det löses redovisas i samband med bygglovshanteringen. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin biträdande planchef Julia Johansson planarkitekt 20 (20)