Detaljplan för Sankt Botulf 11 i Lund, Lunds kommun (Botulfsgatan Svartbrödersgatan - Skomakaregatan)

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING PÄ 28/2015a Detaljplan för Sankt Botulf 11 i Lund, Lunds kommun (Botulfsgatan Svartbrödersgatan - Skomakaregatan) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration

2 Detaljplan för Sankt Botulf 11 i Lund, Lunds kommun SAMRÅDSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 28/2015a STANDARDFÖRFARANDE

3 Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med standardförfarande eller utökat förfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. 2 (24)

4 INNEHÅLL Vad är en detaljplan?... 2 Planprocessen... 2 INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 Sammanfattning... 4 Handlingar... 5 Medverkande... 5 Plansökande... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 Tidigare ställningstaganden... 6 Plandata och markägoförhållanden... 8 Befintlig stadsbild och markanvändning... 8 Historik Kulturmiljö Service Trafik Natur Teknisk försörjning PLANFÖRSLAG Planens syfte Övergripande karaktär och disposition Markanvändning och gestaltning Trafik Störningsskydd Teknisk försörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Tekniska och ekonomiska åtgärder Fastighetsrättsliga åtgärder KONSEKVENSER Avvikelser från gällande översiktsplan Miljökonsekvenser Sociala konsekvenser (24)

5 INLEDNING Sammanfattning Illustration för planområdet med befintlig bebyggelse. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att använda befintlig bebyggelse på fastigheten Sankt Botulf 11 till bostäder samt centrumverksamhet i bottenvåning mot gata. Syftet är även att införa varsamhets- och skyddsbestämmelser för skydd av kulturmiljö. PLANDATA Planområdets area: ca 1970 kvm. Antal nya bostäder: 10st. BTA befintlig kommersiell service: ca 800 kvm. Antal cykelparkering: ca 30st. 4 (24)

6 Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar som ligger till grund för förslaget (tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret): PM Ombyggnad av skollokaler till bostäder. Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Standardförfarande tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan. Medverkande Planarkitekt Kent Ratcovich Planchef Ole Kasimir Biträdande planchef Lotta Wallin Trafikplanerare Anna Andersson Lantmätare Kristin Håkansson Bitr. stadsarkitekt Pia Laike Stadsantikvarie Henrik Borg Exploateringsingenjör Maria Linge På fastighetsägarens uppdrag har FOJAB Arkitekter tagit fram förslag till nya bostäder. Plansökande Estancia Fastigheter AB 5 (24)

7 FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt ÖP 2010 är området markerat som detaljplanelagt område för bebyggelse. Planområdet omfattas av fördjupning av översiktsplanen för Lunds stad, Värna och Vinna Staden (2005). Enligt fördjupningen ska, med hänsyn till stadens kulturarv, ändringar av befintlig bebyggelse ske varsamt så att varje tidsepoks kvalitéer tillvaratas och stadens historiska utveckling förblir fattbar. Vid ändring och ombyggnad ska material, färgsättning och utförande i detaljer anpassas till byggnadens karaktär. Tillägg och förändringar ska utföras med respekt för helheten. Detaljplaner För planområdet gäller detaljplan L41 från 1937 som medger användningen bostads- och affärsändamål i tre till fyra våningsplan samt handelsändamål i ett plan på innergården. I den HI-betecknade delen på innergården får dock bostäder eller industri inte uppföras. Övriga områden får bebyggas för bostads- och affärsändamål. Restriktioner angående fönsterstorlek och fönsterplacering anges i gällande detaljplan. Genomförandetiden för gällande detaljplan har gått ut. Den byggrätt som gällande plan medger för gårdshusets höjd stämmer inte med befintlig bebyggelse då den är högre. Utdrag från gällande detaljplan L41 för kvarteret Sankt Botulf. Sankt Botulf 11 Bevaringsprogram Planområdet ingår i bevaringsprogrammet Lunds Stadskärna Krafts rote. I bevaringsprogrammet framgår bland annat att gatuhuset i fastighetens nordöstra hörn, längs Skomakaregatan, byggdes 1842 i två plan mot gatan och tre våningar in mot gården. Fasaden bestod förr av tegel och innerväggar av korsvirke och är idag istället putsad. Andra och tredje våningen var ursprungligen inredda som studentbostäder och huset kallades för Malmrosiska studentkasernen. 6 (24)

8 Vid breddningen av Svartbrödersgatan 1931 kapades husets östra del och dagens renässansinspirerade gavel uppfördes efter ritningar av Carl E. Rossel. Huset genomgick 1982 en omfattande renovering och trapptornet på gården revs för att ersättas med loftgångar i betong. Gårdshuset fick 1883 en grågul tegelfasad samtidigt som tre tidigare enplanshus, troligen uppförda 1873, försågs med gemensam övervåning. Gårdshuset renoverades 1882 och fasaden är i nuläget putsad. Gatuhuset närmast Stadshallen i väst, uppförd 1813, har renoverats och byggts på i omgångar. I västra delen av fastigheten, angränsande till stadshallen, uppfördes 1884 ett tvåvånings halvhus i tegel och järnplåtstak bebyggdes det sydöstra hörnet av fastigheten med ett femvåningshus i röd puts kallat Botulfshuset. Översta våningen är indragen och fasaden rutindelad. Byggnaden är inspirerad av rationalismen och bygger på ett rationellt utnyttjande av det klassicistiska formspråket. Envåningshuset mot Skomakaregatan uppfördes 1813 i tegel med skiljeväggar av korsvirke inrymde det fyra boningsrum. Någon gång före 1893 blev huset påbyggt med en våning in åt gården och det ursprungliga tegeltaket utbyttes mot skiffer och järnplåt. I bottenvåningen togs 1916 upp stora skyltfönster, som indelades av gjutjärnspelare med växtornament på kapitäl. Fasaden i övrigt är slätputsad med profilerat våningsband och kvaderrustik vid sidorna. Huset genomgick en större ombyggnad 1982 då en stor del av de gamla mellanväggarna revs ut och taket fick en ny tegelbeklädnad och en fönsterkupa. Samtliga byggnader på fastigheten Sankt Botulf 11 är i bevaringsprogrammet markerade som kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefulla byggnader. Utdrag ur Bevaringsprogrammet Lunds stadskärna Krafts rote. Riksintresse för kulturmiljö Området berörs av riksintresseområdet Lund (M:K 87) enligt 3 kap 6 miljöbalken. Riksintresset Lund är en stifts- och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder. Den speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. 7 (24)

9 Byggnaderna inom planområdet utgör sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap 13 PBL, d v s byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad Godkänd av kommunstyrelsen samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd Plandata och markägoförhållanden Orienteringskarta, planområdets läge markerat med grönt. Planområdet omfattar fastigheten Sankt Botulf 11. Inom planområdet finns inga kända rättigheter. Fastigheten är privatägd. Befintlig stadsbild och markanvändning Planområdet är bebyggt med sammanhängande gatuhus och gårdsbebyggelse. Gatuhusen är 3 till 5 våningar höga med vind och gårdsbebyggelsen är 2 våningar hög med vind. I gatuhusens bottenplan mot gatan finns butikslokaler i övrigt innehåller byggnaderna bostäder. I gårdshuset mot väster finns bostäder, det fristående gårdshuset har i dags läget ingen verksamhet. 8 (24)

10 Planområdet Sankt Botulf 11 och dess disposition. Planområdet inom röd markering. Gatuhusen på fastigheten Sankt Botulf 11 vänder sig mot Skomakaregatan, Svartbrödersgatan och Botulfsgatan. Bebyggelse mot Skomakaregatan (Foto: Stadsbyggnadskontoret Lunds kommun) Bebyggelse mot Svartbrödersgatan och mot Botulfsgatan. 9 (24)

11 Fastighetens innergård utgörs av en gårdsflygel längs västra tomtgränsen som är täckt med växter samt en gårdsbyggnad som i dagsläget är tomställd. Innergården består av servicefunktioner och vistelseyta för boende i kvarteret. Del av gårdsflygel Gårdsbyggnad Historik Fastigheten Sankt Botulf 11 angränsar till Stadshallen. På övriga sidor inramas planområdet av Skomakaregatan och Svartbrödersgatan, båda av medeltida ursprung, samt av den nyare Botulfsgatan i söder. Kvarterets namn kommer från Sankt Botulfs kyrka som under medeltiden låg på tomt 11, Sankt Botulf 11. Gatuhusen i norr samt gårdshuset härstammar från 1800-talet och 1931 anlades det runda Botulfshuset i sydöstra hörnet av fastigheten Sankt Botulf 11. Bebyggelsen är sluten mot gatan och i samtliga gatuhus finns verksamheter i bottenplan. I gårdshuset, ej synligt från gata, inrymdes förr en pianoverkstad och senare låg Svenska Täckfabriken här. Vy längs Svartbrödersgatan mot Sankt Botulf 11till vänster. Bild från (24)

12 Kulturmiljö Kulturhistorisk intressant bebyggelse och byggnadsminnen Detaljplanen befäster befintliga förhållanden och skyddar kulturmiljön med hjälp av skydds- och varsamhetsbestämmelser. Befintlig bebyggelse avses att bevaras och fokus läggs vid bland annat byggnadsvolym, takmaterial, fasadmaterial samt byggnadernas förhållande till gata. Befintlig kulturhistorisk värdefull bebyggelse får ej rivas. Arkeologi Planområdet är beläget i Lunds medeltida stadskärna, vilken är registrerad som fast fornlämning. Alla markingrepp såsom ledningsdragning under mark, dränering, sänkning av källarnivåer, grävning för stolpar mm kräver därför tillstånd från Länsstyrelsen enligt 2 kap KML (kulturminneslagen). Arkeologisk förundersökning kan erfordras för att få ett tillfredsställande underlag för bygglovsprövning eller för att bedöma behovet av särskild undersökning. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 KML, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Service Kommersiell service Inom planområdet förekommer ett flertal handelsverksamheter i bottenplan på befintlig bebyggelse längs gata. Dessa verksamheter kan fortsatt finnas kvar. Allmän service Planområdet ligger i centrala Lund i direkt anslutning till allmän service. Trafik Planområdet gränsar mot och angörs via Botulfsgatan, Skomakaregatan och Svartbrödersgatan. Cykeltrafik sker i blandtrafik. Planområdet trafikeras av stadsbussar med hållplatser i närområdet. Parkering Bilparkering löses utanför fastigheten. Cyklar parkeras på innergården. Natur Natur, park och vegetation Planområdet omfattar ingen parkmark. Den befintliga gårdsytan bidrar till en grön och trivsam boendemiljö. Markradon Baserat på översiktlig radonkartläggning klassificeras området som normalriskområde (Normalriskmark kbq/m3 och högriskmark >50 kbq/m3). 11 (24)

13 Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Teknisk försörjning Planområdet är anslutet till befintligt vatten-, dagvatten-, spillvatten-, energi och fjärrvärmenätet. VA Syds ledningar i gata (Botulfsgatan, Svartbrödersgatan och Skomakaregatan). Fjärrvärmeledningar i gata tillhörande Kraftringen (Botulfsgatan, Svartbrödersgatan och Skomakaregatan). PLANFÖRSLAG Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att använda befintlig bebyggelse inom fastigheten Sankt Botulf 11 till bostäder samt centrumverksamhet. Syftet är även att införa varsamhets- och skyddsbestämmelser som skydd av kulturmiljön. Planförslaget innefattar: Införande av centrum- och bostadsändamål för hela fastigheten Sankt Botulf 11. Bostäder får ej anordnas i bottenvåningen mot Botulfsgatan, Svartbrödersgatan och Skomakaregatan. En ny bostad på vinden (plan 6) mot gården i den norra delen av gathuset som är vänd mot Svartbrödersgatan. Omgestaltning av gården för att bl.a. lösa avfallshantering och cykelparkering till förmån för bättre vistelseytor för boende. Befintliga förhållanden befästs och kulturhistoriska värden säkerställs genom införande av varsamhets- och skyddsbestämmelser. 12 (24)

14 Övergripande karaktär och disposition Framtaget förslag innebär en ombyggnad av fastighetens gårdsbyggnad från verksamheter till 9 nya lägenheter. Byggnaden är uppförd i två hela våningar och en vindsvåning. Ett nytt trapphus med hiss byggs och via detta nås sex fullt tillgängliga lägenheter fördelade på tre plan. Resterande tre lägenheter nås via ett befintligt trapphus. Förslag lägenhetsindelning 1-9 gårdsbyggnad Förslag fasader och sektioner gårdsbyggnad 13 (24)

15 Förslaget innehåller vidare en ny lägenhet på vinden (plan 6) i den norra delen av gatuhuset som vetter mot Svartbrödersgatan. Lägenheten vänder sig huvudsakligen in mot gården åt väster och förutsätter att det görs en upphöjning av taket in mot gården. Plan 6 Befintliga ytor Plan 6 Ny yta med takhöjning Principsektion befintliga ytor Principsektion ny yta Förslaget omfattar även en omgestaltning av gården för att bl.a. lösa avfallshantering och cykelparkering till förmån för bättre vistelseytor för både befintliga och nya boenden. Delen norr om gårdshuset utformas som vistelseyta medan servicefunktionerna koncentreras till de delar av gården som är mindre lämpad för vistelse. Illustrationsplan innergården 14 (24)

16 Markanvändning och gestaltning Bostadsbebyggelse Beräknat antal nya lägenheter inom planområdet är nio lägenheter i gårdshuset som är från ca 30 till 50 kvm stora samt en lägenhet på plan 6 som är ca 90 kvm stor. Föreslagen användning av kvartersmark: BC1 B Bostäder. Bottenvåning mot gata endast centrumverksamhet. Bostäder. Föreslagen bestämmelse rörande egenskapsbestämmelser för kvartersmark: II IV Högsta tillåtna våningsantal 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter. v1 v2 v3 v4 v5 v6 Vindsvåning får inredas. Takkupor får uppföras i begränsad omfattning utan att påverka beräkningen av våningsantal eller byggnadshöjd. De får inte uppta mer än 50 % av takets sammanlagda längd. Takkupor ska vara skilda från fasadliv och lägre än taknock. Hisstopp får uppföras utan att det inverkar på byggnadshöjden. Takfönster får uppföras. Takresning mot innergård får uppföras i begränsad omfattning i den norra delen mot Svartbrödersgatan. Takkupor får uppföras mot innergård (innersvepet) i begränsad omfattning utan att påverka beräkningen av våningsantal eller byggnadshöjd. De får inte uppta mer än 50 % av takets sammanlagda längd. Takkupor ska vara skilda från fasadliv och lägre än taknock. In och utfartsförbud Så kallad prickad mark anger att byggnad ej får uppföras. Mindre skärmtak o. dyl. får uppföras. Kryssad mark betyder att mindre komplementbyggnader får anordnas. Kommersiell service Detaljplanen tillåter centrumändamål. 15 (24)

17 Varsamhet och skydd för befintlig bebyggelse Planområdet berörs av följande uttryck för riksintresset för kulturmiljö: Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur och platsbildningar. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den skandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummens karaktär, platsbildningar och gårdsrummen. Planområdets bebyggelse redovisas som Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö och därmed som kulturhistoriskt intressant i bevaringsprogrammet Lunds stadskärna bevaringsprogram Krafts rote. De har därför åsatts varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud i enlighet med 8 kap 13 PBL. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Skomakaregatan 4A: Foton Stadsbyggnadskontoret Lunds kommun. Skyddsbestämmelser och rivningsförbud: q1 Byggnad får ej rivas. q2 Gjutjärnspilastrar i gatufasad ska bevaras. Varsamhet: k1 Fasader ska utgöras av ljus puts och takfotsgesims. Tak ska vara med sadeltak, lutning och höjd ska behållas. Inga ytterligare takkupor mot gatan får uppföras. 16 (24)

18 Skomakaregatan 4B gatuhus Skyddsbestämmelser och rivningsförbud: q1 Byggnad får ej rivas. q3 Gavelkrön och profilerad takfotsgesims i trä ska bevaras. Varsamhet: k2 Fasader ska utgöras av ljus puts, profilerad mittelbandsgesims. Fönster ska vara sidhängda täckmålade träfönster med fast glasskiljande spröjs. Dörrar ska vara i täckmålat trä, ev. med inslag av glas. Tak ska utgöras av sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Inga ytterligare takkupor, ytterligare takfallsfönster endast i mycket begränsad omfattning. Gårdshus: Skyddsbestämmelser och rivningsförbud: q1 Byggnad får ej rivas. Varsamhet: k3 Den övermålade tegelstrukturen ska bevaras, eller att teglet friläggs, ej putsning. Sockel ska vara med inslag av natursten. Fönster ska vara sidhängda täckmålade träfönster med fast glasskiljande spröjs. 17 (24)

19 Botulfsgatan 5 Skyddsbestämmelser och rivningsförbud: q1 Byggnad får ej rivas. q4 Torn åt Svartbrödersgatan ska bevaras, ursprungliga träfönster ska bevaras. Varsamhet: k4 Mot gatan ska fasad vara putsad med listdragning och indragen attikavåning bakom putsad balkongbröstning. Sockel ska vara klädd med svart natursten. Tegel och övermålad tegelstruktur mot gården ska bevaras eller att teglet friläggs, ej putsning. Balkonger ska vara med bröstning i svart smide. Dörrar och portar ska vara i täckmålat trä och ev. med inslag av glas. Tak ska vara belagt med rött lertegel. Trafik Förslaget innebär ingen förändring vad gäller gator och trafik. Parkering Parkering får ej anordnas på gården eftersom den är liten och saknar körförbindelse från gatan. Parkering löses på annan fastighet inom rimligt avstånd eller genom friköp. I samband med bygglovprövning görs en parkeringsutredning där det slutliga parkeringsbehovet och erforderliga parkeringsavtal kommer att framgå. Gällande parkeringsnorm för Lunds kommun ska tillämpas. Cykelparkering skall ordnas inom fastigheten. Störningsskydd Detaljplanen fastslår befintliga förhållanden och byggrätt för en ny bostad på vinden mot gården i den norra delen av gatuhuset som vetter mot Svartbrödersgatan, detaljplaneförslaget innehåller därför inga föreslagna bullerskyddsåtgärder. 18 (24)

20 Teknisk försörjning Energiförsörjning Planområdet är anslutet till befintligt nät. Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvattnet. Planområdet är anslutet till befintligt VA nät. El, tele och bredband Planområdet är anslutet till befintligt nät. Renhållning Renhållning löses inom fastigheten. Räddning Räddningstjänsten ser inget behov av att ta in ärendet på remiss. 19 (24)

21 GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Avtal Avtal ska träffas mellan kommunen och exploatören angående iordningställande av allmän plats s.k. ett exploateringsavtal. Exploateringen förväntas stå för de kostnader som orsakas av den aktuella utbyggnaden, t ex åtgärder rörande allmän plats i närområdet (gata, park osv). Tecknande av exploateringsavtal är en förutsättning för att detaljplanen ska komma att antas. Tekniska och ekonomiska åtgärder Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal. Inlösen, ersättning Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas. Fastighetsrättsliga åtgärder Rättigheter Det finns inga kända rättigheter inom planområdet. Fastighetsindelningsbestämmelser Fastighetsindelningsbestämmelser, ursprungligen fastställda som tomtindelning, med aktnummer 1281K-B674 upphör att gälla när detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsbildningsåtgärder Ett genomförande av detaljplanen erfordrar ingen fastighetsbildning. 20 (24)

22 KONSEKVENSER Avvikelser från gällande översiktsplan Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Påverkan på riksintressen Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset då förslaget bekräftar rådande förhållanden och inte medför ökad exploatering. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å. Markradon Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Stadsbild Förslaget bedöms ej påverka stadsbilden. Kulturhistoriskt intressant bebyggelse Befintlig bebyggelse avser att bevaras och skyddas genom reglering i detaljplan. Kulturmiljön bedöms ej påverkas då förändring sker inom befintlig bebyggelsestruktur. 21 (24)

23 Arkeologi Då planområdet omfattas av känd fornlämning kräver alla markingrepp tillstånd från Länsstyrelsen enligt 2 kap. Kulturminneslagen. Solförhållanden Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats. Vårdagjämning 21 mars kl.10,12 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. 10, 12 och 16. Studierna visar att innergården den 21 mars är i skugga i stort sett hela dagen men att gårdshusets tak är solbelyst åtminstone fram till lunch. Under den ljusare delen av året, den 21 juni, är den norra delen av gården solbelyst under större delen av dagen. Även gårdshusets södra fasad är solbelyst fram till lunch. Trots att innergården är relativt liten finns det tidpunkter då varken innergården eller gårdshusets fasad och/eller tak är i skugga. Då ingen ny byggrätt ges medför detaljplanens genomförande ingen ytterligare skuggning av befintlig bebyggelse eller tillhörande friytor. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att en god bostadsmiljö kan skapas i det gårdshus som förut haft enbart handelsändamål. 21 mars kl juni kl mars kl juni kl mars kl juni kl (24)

24 Hälsa och säkerhet Planförslaget bedöms ej leda till ökad trafik. Riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens förordning Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader med följande riktvärden ligger till grund för planeringen. * Om 55 dba ändå överskrids bör minst hälften av alla bostadsrum i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids under nattetid ** Om 70 dba ändå överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 dba och max 5 ggr/timme under dagtid Bullerförhållandena i Lunds stadskärna har under 2011 kartlagts av Rambøll på uppdrag av Lunds kommun. För fastigheten Sankt Botulf 11 uppgår bullervärdena enligt kartläggningen till dba (ekvivalentnivå) längs södra fasaden vid Botulfsgatan samt dba (ekvivalentnivå) längs den östra fasaden mot Svartbrödersgatan. Detaljplanen möjliggör inga nya bostäder i bullerutsatt läge utan befäster endast befintliga förhållanden mot gata. För att skydda de befintliga bostäderna från alltför höga bullervärden föreslås att fastighetsägaren ansöker om bidrag för fönsterbyte från Lunds kommun. Trafiktillskottet från planförslaget bedöms inte förändra dagens bullernivåer. Sociala konsekvenser God bebyggd miljö Förslaget möjliggör fler bostäder genom förtätning i centralt läge vilket samspelar med strategierna i Lunds kommuns översiktsplan (ÖP 2010). Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Under detaljplanens framtagande har innergården på fastigheten Sankt Botulf 11 setts över och förslag finns på förbättringar som kan göras i samband med att gårdshuset förändras till flerbostadshus. Väl avvägda friytor tillför värden för samtliga boende. 23 (24)

25 Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 8 kap 9 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir planchef Kent Ratcovich planarkitekt 24 (24)