1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen i vanliga fall avslutad, även om specifika, kompletterande investeringsbeslut kan behandlas under hösten. Under valår ska dock kommunfullmäktige ta ett nytt beslut om budget under hösten. Härigenom får de nyvalda ledamöterna möjlighet att påverka och prioritera budgeten även för sitt första verksamhetsår. Kommunfullmäktiges beslut i juni Kommunfullmäktige tog ett samlat beslut om strategisk plan och budget den 16 juni. Inom investeringsbudgeten redovisade dock teknik- och fastighetsnämnden några större investeringsprojekt inom lokalförsörjningen, där det fortfarande saknades genomarbetade kalkyler. Kommunfullmäktige gav nämnden i uppdrag att under oktober redovisa ytterligare underlag och kalkyler för tre olika projekt. Kommunfullmäktiges beslut i december Beslutet grundades i huvudsak på junibeslutet, uppdaterat med nya prognoser över skatteintäkter mm samt effekter av riksdagens beslut om den statliga budgeten. Inom investeringsbudgeten tillkom ytterligare projekt utifrån den kompletterande redovisningen från teknik- och fastighetsnämnden. Den strategiska planen med åtaganden för nämnder och bolag är oförändrad från beslutet i juni. Sammantaget finns 115 åtaganden som ska genomföras under perioden 2015-2017. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Karlstads kommun har riktlinjer som beskriver hur kommunen ska arbeta med ekonomisk planering och uppföljning, hur roller och ansvar ska fördelas samt vilka ekonomiska mål kommunen har. Resultatmål Kommunen skall redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: (Belopp i mnkr) 2015 2016 2017 Resultatmål 88 92 95 Resultat 35 100 160
2 Finansieringsmål Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande skall inte öka. Målet avser den skattefinansierade verksamheten. Även detta mål uppnås över treårsperioden, däremot inte det första året. (Belopp i mnkr) 2015 2016 2017 Ökad nettolåneskuld 122 Minskad nettolåneskuld -51-113 Ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar Den svenska ekonomin har under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner mot Ryssland som följt har påverkat likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. I denna spretiga bild klarar sig därför skatteunderlaget förvånansvärt bra. Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 Skatteunderlag 3,5 4,8 5,1 4,8 Budgeterade skatteintäkter grundas på denna prognos (SKL cirkulär 14:40) och på kommunens egen befolkningsprognos (antal invånare 1 november året före budgetåret): 2014 2015 2016 2017 Skatteunderlag 87 667 88 319 89 019 89 717 Kostnadsutjämning Enligt prognos från SKL minskar kommunens avgift för kostnadsutjämning från 219 mnkr till 207 mnkr mellan 2014 och 2015. Förändringen sker främst inom delområdena gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Samtidigt ökar avgiften för LSS-utjämningen från 40 till 45 mnkr. Finansiella intäkter och kostnader Budget för 2015 innehåller en utdelning från Stadshuskoncernen på 12 mnkr. Finansnettot i övrigt visar ett positivt saldo på 11 mnkr vilket orsakas av internbanksystemet och det räntepåslag som sker vid utlåning till bolagssektorn. Under periodens senare del ingår förskottering för den nya sträckningen av E18 västerut, vilket ökar våra räntekostnader med början år 2016.
3 Elproduktionen Elproduktionen ger ett negativt resultat under perioden, vilket är en ytterligare försämring jämfört med 2014 och framför allt jämfört med åren dessförinnan. Förklaringen till försämringen är i allt väsentligt en lägre förväntad produktion i OKG AB jämfört med tidigare bedömning. Detta gäller samtliga prognosår. Huvudförklaringen är den pågående moderniseringen och uppgraderingen av reaktor 2 vid Oskarshamn. Denna sker i två steg och beräknas ge ökad produktion fr o m 2018. Nuvarande låga elpriser ger dock även vid en högre produktion en press på resultatet. Demografimodellen Enligt den s k demografimodellen anpassas budgetramarna efter hur målgruppen förändras i fråga om förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Inom gymnasieskolan har elevantalet minskat under ett antal år och minskningen beräknas fortsätta fram till 2018, varefter elevantalet väntas vända uppåt igen. Inom övriga områden sker en årlig ökning. Tabellen visar hur budgetramen för de berörda nämnderna påverkas under perioden. Barn- och ungdomsnämnden 16,0 20,3 19,8 Gymnasienämnden -18,5-3,5-1,4 Vård- och omsorgsnämnden 22,0 8,7 10,5 Totalt 19,5 25,5 28,9 Prognoserna över antalet gymnasieelever har tidigare legat cirka 9 mnkr för högt, vilket justeras 2015. Därav det höga beloppet detta år. Motsvarande gäller för äldreomsorgen, men där var prognosen 9 mnkr för låg. Resultatbudget Tack vare att skatteintäkterna visar en relativt hög ökningstakt och att nämndernas kompensation för pris- och löneökningar begränsas till 1% under 2016 (2% övriga år) hamnar resultatnivån över kommunfullmäktiges resultatmål under 2016 och 2017. Verksamhetens nettokostnad - 4 375-4 487-4 608 Skatteintäkter och utjämning 4 387 4 579 4 766 Finansiella intäkter/kostnader 23 8 2 Årets resultat 35 100 160 När det gäller kompensationen för pris- och löneökningar motsvarar en procentenhet cirka 45 mnkr. Om nämnderna hade fått 2 % uppräkning även under 2016 hade resultatet det året begränsats till 55 mnkr och för år 2017 hade resultatet legat på 115 mnkr.
4 Driftbudget nämndernas budgetramar Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas budgeterade nettokostnad under 2015 med 205 mnkr, vilket motsvarar drygt 4,8 %. Åren därefter är ökningstakten betydligt långsammare. Ramarna utgår från föregående års budget och räknas upp med ett generellt tillägg för pris- och löneökningar. Tilläggets storlek är beroende på vilket utrymme som finns, och ger inte full kompensation. Därefter sker justering för demografiska förändringar. Under den politiska processen tillkommer sedan riktade tillägg för prioriterade insatser. Pris- och löneökning 84,3 44,2 90,3 Demografiska förändringar 19,5 25,5 28,9 Politisk prioritering 100,9 26,3 4,4 Summa tillägg till ram 204,6 96,0 123,6 Investeringsbudget Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 423 mnkr för år 2015. Även under resten av perioden ligger investeringarna på en hög nivå. Nämnderna har en årlig grundram på 165 mnkr (merparten hos teknik- och fastighetsnämnden) och resten är specifika projekt. Grundram skattefinansierad 117 117 117 Projekt skattefinansierad 256 166 182 Grundram vatten och avlopp 48 48 48 Projekt vatten och avlopp 2 18 18 Summa nettoinvestering 423 349 365 Flera större investeringsprojekt pågår under perioden. Nytt vårdboende 90 mnkr (totalt 222 mnkr 2014-2015) Västerstrandskolan omoch tillbyggnad 114 mnkr (inklusive idrottshall) Nya broar (biltafik) 85 mnkr Ny gång- och cykelbro 43 mnkr Nytt psykiatriboende 44 mnkr Komponentredovisning Budgeten kommer att justeras till följd av att kommunen kommer att tillämpa gällande komponentredovisning från och med 2015, i enlighet med rekommendationen från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) i december 2013. Kommunens tillämpning av redovisningsprincipen var fortfarande under utredning när budgeten behandlades. Justering av budgetramar och investeringsnivå kommer att ske inför vårens arbete med budget 2016-2018. För 2015 kommer en justering att ske i Reviderad budget i mars, i samband med behandling av nämndernas budgetavvikelser 2014.
5 Den nya redovisningsprincipen innebär att investeringar (anläggningstillgångar) ska delas upp i olika komponenter med olika avskrivningstider, om det finns väsentlig skillnad i livslängd. En väg eller gata kan tjäna som åskådningsexempel. Vägkroppen kan ha en livslängd på kanske 70 år, medan asfaltbeläggningen, ytlagret, kanske behöver förnyas efter 15 år. Motsvarande gäller för olika komponenter i en byggnad. Den effekt som uppstår är att vissa delar av en investering får en högre avskrivningskostnad än tidigare, medan andra delar kan få en lägre avskrivningskostnad. En annan effekt är att det sker en viss förskjutning från underhållskostnad till investering. När en komponent (med kortare avskrivningstid) ska ersättas ska detta redovisas som en investering. Med gatan som exempel ska det som hittills varit beläggningsunderhåll i fortsättningen redovisas som en investering. Härigenom minskar driftkostnaden medan investeringsvolymen ökar med motsvarande belopp. Högre resultat inledningsvis En effekt som uppstår inledningsvis, och omedelbart, är att resultatet förbättras när delar av nuvarande underhållsbudget i stället blir en investering. Här måste man dock hålla i minnet att investeringarna medför en avskrivningskostnad, som successivt ökar. Efter ett antal år har vi därmed nått en balanspunkt, där driftkostnad och resultatnivå är tillbaka på sin ursprungliga nivå. Vi skapar alltså inget utrymme för någon permanent utökad verksamhet.