DSM-5, nyheter, möjligheter, risker



Relevanta dokument
SENASTE NYTT INOM DSM-5. Jörgen Herlofson Leg läkare, leg psykoterapeut Empatica AB, Stockholm

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Områdesbeskrivning Norrköping

Ätstörningar vid fetma

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

DSM- 5 möjligheter, risker, nyheter

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Autism Autism F84.0

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Tabell 1 Categories of Adverse Childhood Experiences Prevalence (%)

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Stina Lasu leg psykolog

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Exempel på tidigare tentamen

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Bipolärt syndrom hos unga

Validand och valideringshandledare

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Underlag för psykiatrisk bedömning

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Psykisk ohälsa under graviditet

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Återhämtning - en introduktion

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Spel- och dataspelsberoende

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Behandling av depression

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Lindrig utvecklingsstörning

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Bipolärt syndrom hos unga

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Transkript:

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala

Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat diagnosverktyg som är användbart som vägledning för att identifiera psykisk ohälsa Systemet förutsätter en välvillig användare som följer systemets principer och som har erfarenhet och omdöme Systemet beskriver varken uppkomstorsaker eller sjukdomsprocesser Det säger inte heller något om behandling av psykisk ohälsa Klinisk psykiatri handlar om personer med psykisk ohälsa, DSM-systemet beskriver yttringar av psykisk ohälsa

Nyheter och förändringar i DSM-5 Justeringar av kriterietexter för flertalet diagnoser Omdisposition mellan avsnitten Kapitlet Störningar som vanligen diagnosticeras hos spädbarn, barn och ungdomar har delats upp under andra rubriker Kapitlet Ångestsyndrom har delvis delats upp Nya och kliniknära avsnittsrubriker Personlighetsstörningar har som förslag arbetats om i flera steg Somatoforma syndrom har arbetats om radikalt Man har prövat att inkludera tidiga former av psykisk ohälsa Multiaxiala uppställningen avskaffas 3

Överblick DSM-5 Neurologiskt/neuropsykiatriskt grundade störningar i utvecklingen Schizofrenispektrumstörningar samt andra psykotiska störningar Bipolära störningar Depressiva störningar Ångeststörningar Tvångssyndrom och relaterade störningar Trauma- och stressrelaterade störningar Dissociativa störningar Psykiska störningar med somatisk symtomatologi Ätstörningar Enkopres, enures Sömn-/vakenhetrelaterade störningar Sexuella funktionsstörningar Könstillhörighetsdysfori Utagerande, stört beteende samt impulskontrollstörningar Substansrelaterade störningar samt beroendetillstånd Neurokognitiva störningar Parafilier Personlighetsstörningar 4

Complex Somatic Symptom Disorder A. Somatic symptoms: Multiple somatic symptoms that are distressing, or one severe symptom B. Misattributions, excessive concern or preoccupation with symptoms and illness: At least two of the following are required to meet this criterion: (1) High level of health-related anxiety. (2) Normal bodily symptoms are viewed as threatening and harmful. (3) A tendency to assume the worst about their health (catastrophizing). (4) Belief in the medical seriousness of their symptoms despite evidence to the contrary. (5) Health concerns assume a central role in their lives. C. Chronicity: Although any one symptom may not be continuously present, the state of being symptomatic is chronic and persistent (at least 6 months).

Problematiska erfarenheter av DSM-IV (A. Frances) 20-faldig ökning av autismdiagnoser 20-faldig ökning av bipolärdiagnos hos barn 3-dubbling av ADHD-diagnoser Dubblering av bipolärdiagnos hos vuxna Falska epidemier av psykisk ohälsa med stigmatisering och missriktad behandling som följd! 6

Kritiska synpunkter på DSM-5 (A. Frances m fl) Gränsen mellan psykisk ohälsa och normalitet viktig ur såväl klinisk som ekonomisk och juridisk synvinkel Sänkta/låga trösklar för ett antal diagnoser Debutålder ADHD höjd till 12 år Disruptive mood dysregulation disorder (temper tantrums) Tidiga tecken på psykossjukdom Lindrig neurokognitiv störning Hetsätningsstörning Sorgexklusionskriteriet bort från egentlig depression Generaliserat ångestsyndrom Uppenbar risk för medikalisering av lindriga former av ohälsa; öppet mål för läkemedelsindustrin med onödig läkemedelsbehandling som följd! 7

Behöver vi DSM-5? Vilka är problemen? (JH) Ja, vi behöver DSM. Kriteriesystemet ett viktigt stöd! Ett stort problem är bristande förståelse för tillämpningen DSM ett hjälpmedel som alltmer används som ett styrmedel Vägledningstanken har växlats mot facittanken Professionellt omdöme reducerats till ängslig petighet Läkarkåren släpper diagnostikansvaret till andra yrkesgrupper Alltför många uppfattar DSM som ett biomedicinskt verktyg Skillnader mellan kliniskt och akademiskt tänkande ett problem Förankring av och samsyn kring utbildningsinsatser saknas ännu 8