tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG100 Finansiell Ekonomi Datum 2013 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt
Flervalsfrågor Finansiell Ekonomi 2013. 1. Riksgälden hör inte till de övervakande institutioner som övervakar finansmarkanden. 2. En omfattande avreglering av den svenska kredit och valutamarknaden genomfördes under andra halvan av 1980- talet. 3. När ett banklån omvandlas till finansiella instrument som kan överlåtas kallas det värdepaperisering. 4. Standard & Poor s är ett kreditratingföretag. 5. De två största emittenterna på den svenska obligationsmarknaden är staten och bolåneinstituten. 6. En indexfond utmärks av att den normalt kan ta ut lägre administrativa utgifter, placerar i aktier så att fondens placeringar motsvarar ett aktieindex samt avsaknad av experter för placeringsstrategier. 7. En hedgefond utmärker sig av att den söker efter placeringsalternativ med likartad riskprofil men med tillfälligt avvikande priser. 8. Finansiering via banker är den mest betydande och vanliga för företag i de flesta länder inkl. Sverige. 9. Banker har traditionellt lånat ut pengar på lång sikt och finansierat detta med kortsiktig inlåning. 10. Premien för en säljoption för terminskontrakt på obligationer stiger med högre lösenpris och högre volatilitet (instabilitet) 11. En depreciering av ett lands valuta sänker det relativa priset på landets exportvaror och höjer det relativa priset på landets importvaror. 12. Genom att införa fasta växelkurser ger centralbanken upp sin förmåga att påverka ekonomin med penningpolitik. 13. Realignment costs är kostnader för företag när en fast växelkurs devalveras. 14. Valutamarkanden är störst på den svenska värdepappersmarknaden. 15. En akties P/E tal är aktiens pris delat med den förväntade vinsten per aktie. 16. Följden av en inre devalvering med stora kostnadsbesparingar blir att den reala växelkursen deprecieras och konkurrenskraften förbättras. 17. Kina har haft en undervärderad växelkurs under flera år och detta har lett till följande problem: Kinas export har blivit så billig att andra länder hotat med handelskrig. Kina har ackumulerat utländska tillgångar med låg avkastning. Kina har försökt sterilisera effekterna av de öppna valutamarknadstransaktionerna med hjälp av kontroll av kapital över gränserna. 18. Utländska ägare och hushåll har störst ägarandel av det samlade värdet på stockholmsbörsen. 19. Under den finansiella krisen var Swedbank och SEB extra utsatta för risker p.g.a utlåning i Baltikum. 20. Den starkaste förändringen på valutamarknaden från den svenska avregleringen i slutet av 1980- talet och framåt är att omsättningen på valutamarknaden har ökat. 21. Argument för en reglering av en lägsta nivå på kapitaltäckningsgraden hos banker är att risken ökar för bankkonkurser som medför ökade kostnader för andra banker.
22. En effekt som uppstår av en too big to fail policy dvs. en policy som garanterar att stora banker skyddas från att gå i konkurs är att det ökar incitamenten för moral hazard hos stora banker. 23. Övervakande myndigheter försöker minska bankernas risktagande på tillgångsidan genom att reglera storlek på utlåningen till låntagare för olika lånekategorier som t.ex bostadslån och förhindra att banker placerar i för riskabla tillgångar som t.ex aktier. 24. Fonder ger investerare en diversifiering av portföljen, lägre transaktionskostnader, professionell management och placeringsstrategi. 25. Investeringsbanker är en finansiell institution som hjälper företag att skaffa kapital. 26. Argentinas finanskris orsakades av att Argentinska staten tvingade affärsbanker att köpa statsobligationer, som staten sedan inte lyckades lösa in. 27. Felhantering i samband med finansiell liberalisering är en orsak till finanskriser enligt Mishkin & Eakins. 28. Utlandet hade störst ägarandel på Stockholmsbörsen 2009. 29. Finansmarknaden består av valutamarknaden, räntemarknaden och aktiemarknaden. 30. Finansiella marknaders funktion är att kanalisera medel från sparare till investerare. 31. Orsaken till att finansiella institutioner finns på marknaden är att det finns stora informations och transaktionskostnader, det förbättrar situationen för enskilda sparare och de är inblandade i företagens indirekta finansiering. 32. När det är de potentiella låntagare med högst kreditrisk som mest aktivt söker krediter så föreligger adverse selection. 33. Basfakta om det finansiella systemet: Bland de mest reglerade sektorerrna i ekonomin, lånekontrakt är normal mycket komplicerade dokument som ställer stora krav på låntagare och säkerheten är en viktig komponent i ett lånekontrakt både för företag och för hushåll. 34. Eliminering av riskfria vinstmöjligheter på terminsmarknader kallas för arbitrage. 35. Den som köpt en säljoption har rätten att sälja det underliggande instrumentet. 36. Om Sverige går in i en lågkonjunktur så skiftarefterfrågekurva och utbudskurvan åt vänster. 37. En appreciering av ett lands valuta höjer det relativa priset på landets exportvaror och sänker det relativa priset på landets importvaror. 38. Förväntningshypotesen avser obligationer med olika löptid och menar att dessa obligationer är perfekta substitut och räntan på långa papper kommer att vara ett genomsnitt av räntan på korta papper. 39. Om avskastningskurvan är horisontell enligt likviditetspremien så innebär det att den korta räntan förväntas sjunka.
1. Köpkraftparitetsteorin: Myntades av Gustav Cassel 1918 och går ut på att två varor i två olika länder med samma valuta ska ha samma pris. Om en vara är billigare i ett land, kommer importen från det billigare landet öka, detta leder till att efterfrågan på det billigare landets valuta stiger och valutan apprecierar. På sikt har växelkursen ställt in sig så att varan har samma pris i bägge länder. Denna teori stämmer inte överens med verkligheten då det finns handelshinder och transportkostnader. 2. Den effektiva marknaden: Teorin om den effektiva marknaden hävdar att marknaden är effektiv, dvs att marknadens prissättning alltid är rätt och att det inte går att överträffa marknaden i längden. Kort sagt säger den att priset på varan alltid återspeglar efterfrågan på varan. Den har fått kritik av keynesianska modeller som menar att anpassningen är trög. 3. Lånemedelsteorin: (Fisher) - Räntan bestäms av utbud och efterfrågan på lånemedel (eng loanable funds). Speglas av obligationsmarknaden. Klassisk teori av Irving Fisher på 1920- talet. Pris Utbud Bonds Efterfråga Bonds Bonds När Priset på obligationer stiger sjunker räntan. Ett skift av efterfrågan sker: Förmögenhet stiger, efterfrågan på obligationer ökar. Marginella sparbenägenheten ökar, efterfrågan ökar. Räntan i samhället stiger då sjunker priset på obligationer och efterfrågan sjunker. Inflationen ökar, då stiger räntan i samhället och obligationerna blir mindre värda och efterfrågan sjunker. Hushållen byter till reala tillgångar (fastigheter), vi får mindre pengar över och efterfrågan sjunker. Ett skift av utbudskurvan (drivs av företag) sker: Låg ränta, då vill företag låna mer och utbudet ökar. Förväntad inflation, då måste företag låna mer och utbudet ökar. Budgetunderskott ökar, då ger riksgälden ut mer statsobligationer och utbud ökar. 4. Fischer teorin: Nominellränta= realränta+ förväntad inflation. Inflation upp Räntan upp Inflation ner Räntan ner. 5. Likviditetspreferensteorin: ( penningmarknaden) i Utbud M Efterfrågan M Q of Money
Ökar efterfrågan på M så måste vi sälja Bonds och räntan går upp. Wealth= Bonds+ Money Desto lägre ränta desto större efterfråga på pengar i plånboken. Expansiv penningpolitik: Räntan sänks, vi konsumerar mera och investerar mera och utbudet på M ökar. (Utbudskurvan skiftar åt höger) BNP ökar. Detta kallas även likviditetseffekten och fungerar på kort sikt. Sänks räntan så blir växelkursen svagare Dyrare att importera och exporten ökar. Båda dessa modeller hänger ihop och är ett sätt att tala om hur räntan bestäms. 1. På lång sikt: En räntesänkning ( ökning av penningmängd) kommer att påverka den reala ekonomin enligt Milton Friedman ( likviditetseffekten) via: inkomsteffekten: Penningmängden ökar, inkomster ökar, förmögenhet ökar, genererar ökning i räntan. Priseffekten: Ökning i räntan. Men slår sig till ro enligt Fisher. Förväntad inflationseffekt: Ökning i räntan. Mer långsiktig effekt. Man räknar inte med att allt är konstant, prisnivåeffekt finns kvar även då priserna slutat att stiga eftersom folk förknippar en ökad penningmängd med inflation. 6. Varför räntan på obligationer med olika löptider skiljer sig åt: Detta förklaras av 3 teorier som är förväntningsteorin, segmentpreferensteorin samt lkviditetspremium teori som är den mest erkända och en blandning av de 2 första. Förväntningsteorin: anser att obligationer med olika löptider är perfekta substitut och att den långa räntan följer den korta. T.ex en 2 års obligation borde vara räntan som 2 stycken 1 års obligationer delat på 2. Denna förklarar varför räntorna rör sig på samma sätt. Likviditetspremium teorin: Anser att obligationerna är substitut men inte perfekta substitut Denna teori anser att det behövs ett riskpremium på längre sikt eftersom osäkerheten ökar då. Denna förklarrar varför avkastningskurvan nästan alltid lutar uppåt, att räntorna rör sig på samma sätt och när ankastningskurvan lutar neråt så är förväntningen om lägre räntor större än premiumet. 7. Principal Agent problemet: Det är inte alltid ägarna som sköter den löpande verksamheten, och de som sköter verksamheten kan sköta den på ett annat sätt än ägarna vill. 8. Hedging: Investeringsstrategi där man minskar eller eliminerar risk. 9. Traditionell penningpolitik blir ineffektiv när ett land väljer att ha en fast växelkurs eftersom: Detta kan vi se i IS- LM- FE kurvan. När riksbanken ökar penningmängden så skiftar LM kurvan ner. Detta gör att den inhemska räntan sjunker och efterfrågan på utländsk valuta ökar. Vid fast växelkurs måste allmänheten växla in inhemsk valuta mot utländsk valuta hos centralbanken i enlighet med löftet om fast växelkurs. Detta gör att penningmängden
minskar och LM kurvan skiftar tillbaka, dvs. räntan stiger och går tillbaka till sitt ursprungsläge. Penningpolitiken är med andra ord verkningslös under fast växelkurs. 10. Det finansiella Systemets huvuduppgift är att möjliggöra en omfördelning av ekonomiska resurser såväl över nationella gränser som över tiden i en osäker miljö. Dessa kan brytas ned i 5 delfunktioner: Förmedla betalningar av varor, tjänster och tillgångar. Samordna olika aktörers tillgångar för att möjliggöra stora investeringar. Aktiemarknaden är ett bra exempel på denna funktion. Omfördela ekonomiska resurser över tiden mellan olika ekonomiska sektorer och mellan olika geografiska regioner. Ex: Ett hushåll vill låna eller ett företag vill spara. Hantera risk i finansiella portföljer. Tillhandahålla information om priser som är avgörande för många ekonomiska beslut. Ex: räntor, växelkurser, aktiekurser. 11. CDS Credit Default Swap: Ett avtal mellan 2 parter där parten som förvärvar ett kreditskydd betalar en viss premie på det försäkrade beloppet och i gengäld får kompensation om en s.k kredithändelse inträffar. Ex. Företaget går i konkurs eller inte betalar ut ränta och kunpong. 12. Ränteinstrument: ränteswap, räntetermin, ränteoption och CDS. Finansmarknaderna Bank och Försäkringsmarknader Värdepappersmarknader Räntemarknaden Valutamarknaden Aktiemarknaden
13. Real Växelkurs: Ett mått på köp och konkurrenskraft. Pris Domestic/ Pris Foreign * nominell växelkurs= talar om för oss om en vara är över eller undervärderad. Vid en räntesänkning ökar aktiviteten i landet, efterfrågan på varor ökar och således priset på svenska varor. Enligt uttrycket ovan kommer därför den reala växelkursen att sjunka. 14. Depreciering: Valutan tappar i värde. Vid en räntesänkning I landet så flyttar kapitalplacerare sina pengar från sverige och efterfrågan på kronan sjunker och valutan tappar I värde. E= växelkurs utbud Efterfrågan Q of Kronor 15. Appreciering: Valutan ökar i värde. På sikt med en svag valuta så ökar exporten och minskar exporten vilket ökar efterfrågan på den svenska kronan och den apprecierar. Samma resultat sker vid en räntehöjning. E= växelkurs utbud Efterfrågan Q of kronor 16. Sterilisering: Innebär att centralbanken genomför åtgärder för att förhindra att in och utflöde av utländsk valuta påverkar den inhemska penningmängden. 17. Treasury bonds: Namnet på en viss typ av obligation. Future indikerar att det är terminer. Lösenpriset är det priset vi måste sälja för och detta ska jämföras med priset på lösendagen. Om priset på lösendagen är högre gör vi förlust. Premien är en kostnad som ger oss rätten att avstå från att sälja på lösendagen.
At the money likgiltig inför köpet In the money tjänar på köpet Out of the money förlorar på köpet. Avtalat lösenpris< priset på lösendagen 18. Off balance sheet activities: Är aktiviteter som inte syns i balansrapporten men som ändå medför risk och kan generera intäkter. Exempel är lånelöften och garantier/åtaganden som ger intäkter och måste uppfyllas under särskilda omständigheter. Bankens ledning bör därför för att vara uppmärksam på situationen hur procedurer är utformade samt hur de efterföljs i praktiken. Om det är praxis att frångå standardprocedur så kan detta vara en riskindikator. Ledningen bör också försöka undvika informationsassymetri mellan ledning och direktörer för att undvika principal agent problemet. Ha koll på eventuella moral hazard problem. Ett exempel är ränteswappar: Bankerna byter betalströmmar mot varandra utan att påverka balansräkningen. Formler Avastning- Rate of reurn R = c + P t!1 P t P t Duration: Hur priset påverkas av räntan under löptidens gång. Ett mått i år. n t!1 t PV t PV t Durationen för en nollkupongare är lika med 0. Desto högre duration desto högre känslighet. Approximera Duration Dur % P i 1+i % P DUR i 1!i Durationen för en portfölj: Dur = A Dur B Tillgångar A + Dur Tillgångar B Durationsgap: Durationen!!! Durationen!
!"! Durgap!!!! EK Durgap A i 1 + i När i = kupongränta så är P = F När i > kupongränta ska P < Nominella värdet När i < kupongränta ska P > F Gordons Growth Model: P! = DIV! ke + g ke = önskad avkastning DIV!! utdelning om 1 år. g = tillväxt P! = Nuvärde på aktien σ = sannolikhet Pt!! P!! Evighetsobligation: C= årlig avkastning. Kräver att n > 20 år c i = P