Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011 Oroligheterna i Egypten möjliga ekonomiska effekter på regionen, världen och Sverige Den politiska utvecklingens effekter på Egyptens ekonomi på kort sikt handlar bland annat om avbräck i konsumtion och produktion, kapitalflykt, fallande börser och svagare valuta. Turismen minskar vilket hämmar tillväxt, sysselsättning och statsfinanser. Huruvida de ekonomiska effekterna sprider sig i regionen beror på om fler länder få se protester och uppror, inte minst av de många unga som känner vanmakt inför försämrade utkomstmöjligheter och korrupta diktaturregimer. Saudiarabien står i fokus. De globala effekterna handlar hittills om oron för stigande oljepris och för en minskad investeringsvilja i tillväxtländer i allmänhet. Den politiska risken har åter kommit i fokus, vilket även inkluderar synen på Kina. För svenska företag aktiva i regionen minskar affärsmöjligheter på kort sikt, medan stigande råvarupriser kan krympa vinstmarginaler. Svenska hushåll kan t ex påverkas om de investerat i aktiefonder som sjunker i värde, eller om högre importpriser leder till inflation och tidigare höjda räntor. Utvecklingen i Tunisien och Egypten kommer sannolikt att påverka den politiska framtiden i Nordafrika och Mellanöstern, även om det i dagsläget är svårt att avgöra hur mycket och hur länge. Bland annat är det exempelvis betydelsefullt om och hur spridningen till andra länder i regionen sker, vilket styre som tar över, hur utvecklingen påverkar konflikten mellan Israel och Palestina samt omvärldens relationer med Iran. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730, ISSN 1103-7730
De ekonomiska effekterna på kort och lång sikt är minst lika svåra att bedöma. På kort sikt kan det handla om negativa effekter, och på lång sikt om tydliga positiva effekter givet att en demokratisering och reformprocess kommer till stånd. Ekonomiska effekter på kort sikt handlar om påverkan på de inblandade länderna, regionen och världen som helhet, inklusive svenska aktörer. Nedan görs ett försök att analysera de ekonomiska och finansiella effekterna trots den osäkerhet som råder. Ekonomiska effekter på länderna i fokus De största ekonomiska effekterna märks hittills i de länder som erfar uppror, d v s Tunisien och främst Egypten som vi särskilt analyserar nedan. Så länge oroligheter pågår med våldsamma inslag såsom i Egypten skapas avbräck i både konsumtion och produktion. En svagare BNP-tillväxt än 7 % innebär att inte tillräckligt med arbeten skapas för de 650 000 unga som kommer ut på arbetsmarknaden varje år. Utländska företag tar nu i allt större utsträckning hem sina anställda, och lägger ned fabriker. Även inhemska företag måste på vissa håll, om än tillfälligt, stänga igen. Turister flygs hem och nya uteblir de närmaste månaderna, vilket får stora ekonomiska konsekvenser nationellt och i de regioner där verksamheten sker. Ifjol motsvarade Egyptens turistintäkter 7 miljarder US dollar, eller ca 10 % av BNP. Turismen sysselsätter 2 miljoner egyptier, vilket innebär att avbräck i verksamheten också försämrar utkomstmöjligheterna för många. Avbräck i konsumtion och produktion sänker BNP-tillväxten I Egypten förutses långvariga effekter på turismen Skulle Suezkanalen stängas (vilket verkar osannolikt) skulle det påverka Egyptens bytesbalans negativt och även få större globala effekter (se nedan). Börserna i Tunisien och Egypten sedan juni 2010 115 110 Tunisien 105 Index 2011-01-01 = 100 100 95 90 Egypten 85 80 ju n ju l aug sep okt nov dec ja n 10 11 Source: Reuters EcoW in Börserna i regionen har fallit och valutor försvagats. Aktörer flyttar kapital ut ur landet. Samtidigt stänger några banker sin verksamhet och det innebär att det blivit svårare att få tillgång till krediter, vilket också försämrar tillväxtmöjligheterna för inhems- Börser har fallit och valutor har försvagats 2 Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011
ka företag. De internationella kreditvärderingsinstituten nedvärderar nu fem större inhemska bankers kreditvärdighet, vilket fördyrar upplåningen för dessa. Egyptens valutareserv på ca 33 miljarder US dollar kan minska snabbt om kapitalflykten ökar, de utländska direktinvesteringarna uteblir och inte minst om Suezkanalen stängs av. Det handlar om att det kan bli svårt att upprätthålla den inofficiella valutakopplingen av det egyptiska pundet till den amerikanska dollarn. En försvagning märks redan exempelvis mot euron och det brittiska pundet, men även före oroligheterna var valutautvecklingen volatil. Det kan bli allt svårare för Egypten att behålla valutakopplingen till dollarn Det egyptiska pundet mot den amerikanska dollarn och euron 9 8 7 6 5 4 3 2 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 EUR/EGP USD/EGP Source: Reuters EcoW in En annan effekt av oroligheterna är försämrade offentliga finanser. Dels inkommer inte skatteintäkter via produktion och sysselsättning, dels behövs mer subventioner för att för att lugna folket när mat- och energipriser stigit kraftigt. Redan tidigare låg budgetunderskotten kring 7-8 % av BNP. Försvagade offentliga finanser och ökad riskaversion innebär att det nu blir svårare att finansiera budgeten (som är i hög utsträckning rullas över på korta löptider). S k Credit default swaps, som signalerar risken för att landet ställer in betalningar, har stigit den senaste tiden. Under många år har tillväxtorienterade reformer uteblivit i Egypten, vilket främst missgynnat den stora andelen unga i befolkningen. BNP-tillväxten har varit lägre än 7 % under 2009 och 2010, vilket bidragit till att förvärra arbetslöshetsproblemen. Skulle landet demokratiseras och om det nya politiska styret genomförde reformer som ökade attraktiviteten för investeringar, öppnas nya tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter. Svagare tillväxt och ökade subventioner urholkar budgeten som blir allt svårare att finansiera Glöm inte att uteblivna reformer kan vändas till sin motsats och ge nya affärsmöjligheter Regionala ekonomiska effekter Det är svårt att uppskatta om liknande ekonomiska effekter som i Egypten kan bli aktuella i andra länder i regionen eftersom detta är beroende av hur den politiska utvecklingen blir. Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011 3
Det är främst Jemen, Sudan, Algeriet, Jordanien och Syrien som förväntas få uppleva mer protester. I vissa fall går makthavarna ut och lovar att inte ställa upp i kommande val, men det är osäkert om detta räcker för att hålla tillbaka kraven på ökad demokratisering. I Jemen demonstrerade på torsdagen 20 000 personer utanför universitetet i Sanaa. Även Libyen kan få se fler protester, särskilt i den östra delen av landet som gränsar till Egypten. Saudiarabien står i fokus som det land som troligen skulle orsaka störst globala återverkningar har finansiella muskler att subventionera livsmedelskonsumtionen för sin befolkning så att protester av i alla fall ekonomiska skäl skulle kunna utebli. Kanske kan en revolution i Saudiarabien kunna behandlas som händelser utanför normalfördelningen, d v s som att sannolikheten ligger i de feta svansarna. Nassim Taleb, författare till boken Den svarta svanen, konstaterar att Saudiarabien precis som Egypten är perfekt instabil. Innan oroligheterna fanns få tecken på instabilitet, men sedan händer en kris som diametralt förändrar situationen. (Italien å andra sidan upplever ständigt politiska kriser och kan vara säkrare för investerare ) Ungefär 40 % av befolkningen i Saudiarabien är under femton år, och eftersom det är de unga som tagit täten i upproret i Tunisien och Egypten via moderna kommunikationssystem, finns anledning att förvänta spridning. Genom att 43 % av de unga mellan 20 och 24 år är utan jobb ökar sannolikheten för någon form av protester mot långvarigt sittande och korrupta regeringar. Globala ekonomiska effekter De två viktigaste omedelbara globala effekterna torde dels vara oljeprisets utveckling, dels investeringsviljan i tillväxtekonomier runt om i världen. Utöver detta brukar ökad finansmarknadsoro leda till att US dollarn stärks, statsobligationsräntor sjunker och guldpriset stiger allt i jakten på trygga hamnar. Denna gång finns inte någon riktigt tydlig trend i denna riktning då skuld- och inflationsproblem i allmänhet sannolikt påverkar utvecklingen mer än oron i Mellanöstern. Redan innan oroligheterna kom fanns en oro för överhettning i många tillväxtländer. Emellertid framhölls Egypten som en av världens bästa investeringsmöjligheter bara till för någon vecka sedan. Före upproret värderades politisk risk lika lågt som kreditrisk, likviditetsrisk, motpartsrisk och statsskuldsrisk innan finans- och skuldkriserna bröt ut i USA och Europa. I allt större utsträckning börjar investerare nu ifrågasätta den politiska stabiliteten i länder som Kina, medan demokratier såsom Indien och Brasilien med rätta behandlas annorlunda. Oljepriset har stigit de senaste veckorna till över 100 US dollar per fat. En sådan utveckling syntes dock redan innan oroligheterna i Nordafrika bröt ut, och kunde härledas till ökad efterfrågan, ett kallare väder och framför allt spekulationer i kölvattnet av ökade kvantitativa lättnader i främst USA. Det år således Protester ökar nu runt om i regionen Saudiarabien precis som Egypten uppfattades som perfekt instabil De unga är ekonomiskt utsatta detta är deras revolution! Globalt är oljan och riskviljan för tillväxtländer i allmänhet i fokus Den politiska risken finns igen på kartan Svårt att avgöra regionens påverkan på oljepriset jämfört med annan påverkan 4 Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011
svårt att redan i nuläget bedöma hur mycket oroligheterna spelar in, men allmänt kan sägas att en redan påbörjad stigande pristrend nu förstärks av utvecklingen i Nordafrika. En förvärrad situation uppkommer om Suezkanalen stängs av, vilket inte är sannolikt eftersom både gamla och nya regeringar borde vilja dra nytta av intäkterna. Om transporter måste ta omvägen runt Afrika försenas och fördyras leveranser. En förvärrad situation uppkommer framför allt om den politiska utvecklingen långvarigt hotas i Saudiarabien världens största oljeproducent (hela regionen uppges ha 70 % av oljereserverna och 50 % av gasreserverna). Endast oron kring detta kan få oljepriset att stiga, men sannolikt sjunker priset tillbaka om oron lägger sig. Våra råvaruanalyser (läs bland annat Jörgen Kennemars råvarubrev) visar på en god lagersituation vad gäller olja, vilket mer talar för att oljepriset sjunker tillbaka när läget stabiliseras i regionen. Dock kan det bli svårt att komma väsentligt ned från 90-100 dollar fatet, eftersom efterfrågan från tillväxtländerna fortsätter att stiga. Råoljepriset (brent) i antal US dollar per fat 1970-2011 150 125 Stark efterfrågan på olja, vissa utbudsproblem 100 USD/barrel 75 50 25 Första oljekrisen Andra oljekrisen Kuwait 11/9 Irak Globala finanskrisen Asienkrisen 0 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Source: Reuters EcoW in När det gäller råvarupriser i allmänhet påverkas främst livsmedelspriserna av att länderna i regionen nu i allt större utsträckning subventionerar livsmedelskonsumtionen. När länders regeringar oroas över protester, vars katalysatorer är stigande mat- och energipriser samt hög arbetslöshet, köper de upp lager av spannmål och andra livsmedel, vilket i sin tur pressar upp priserna ytterligare. Den politiska revolten skapar oro bland makthavarna i närliggande länder, vilket med de ökade subventionerna ger ringar på vattnet även utanför regionen. Livsmedelspriserna stiger ytterligare när länder ökar sina lager Effekterna av högre råvarupriser är att inflationen stiger främst i tillväxtländer där livsmedel och energi utgör en stor andel av konsumtionen. Även i utvecklade länder stiger prishöjningstrycket ända ut i konsumentledet, men beroende på hur stor arbetslösheten är kan det vara svårt att höja priserna eftersom försäljningsvolymerna då riskerar att minska. Högre råvarupriser kan skapa högre inflation, lägre tillväxt och sjunkande Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011 5
vinstmarginaler i ett antal råvaruberoende företag vilket ger konsekvenser för börser, sysselsättning och statsfinanser. Det finns en betydande risk att alltför snabbt stigande rå- och insatsvarupriser hämmar återhämtningen i världsekonomin. I stor utsträckning är detta inte en direkt följd av utvecklingen i Nordafrika, men utvecklingen där hjälper till att förstora problemen och riskerna. Ekonomiska effekter på svenska aktörer Svenska företag med aktiviteter i den nordafrikanska regionen ser sina affärsmöjligheter minska under åtminstone en tid. Det kan, förutom att dra ned produktion och ta hem anställda, handla om att nyinvesteringar uteblir. Electrolux avvaktar nu med sitt köp av den egyptiska vitvaruproducenten Olympic Group som värderades till 480 miljoner US dollar. Högre råvarupriser höjer svenska företags kostnadslägen oavsett var de producerar eftersom priserna stiger i dollar, men i det fall den svenska kronan fortsätter att stärkas, hålls importpriserna tillbaka något för de företag som producerar i Sverige. Svenskar som sparar i aktiefonder med fokus på Nordafrika och Mellanöstern påverkas av fallande börskurser och svagare valutor i regionen. Ofta handlar det om s k overshooting, d v s när oroligheter uppkommer sjunker börskurser och valutor mer än vad som kan verka rimligt utifrån fundamenta, eftersom den ökade osäkerheten i sig påverkar. När läget stabiliseras kan börskurserna återhämta sig, och vid enskilda goda nyheter kan uppgången överdrivas åt andra hållet. Svårigheten denna gång är att inte veta vad den politiska risken innehåller, hur lång tid oroligheterna kan fortgå i Egypten och eventuellt i andra länder. En långvarig kris gör det svårare att sitta stilla i båten. Högre inflation riskerar återhämtningen i världsekonomin Svenska företag blir försiktigare med nyinvesteringar i regionen Högre importpriser kan krympa vinstmarginalerna Aktiefonder påverkas av börsnedgångar och svagare valutor En utökad kris i regionen kan påverka aktiefonder som fokuserar på tillväxtmarknader i allmänhet, och dra ned vinstförväntningarna något, vilket påverkar svenskar som sparar i tillväxtfonder. Andra effekter om än inte enbart till följd av utvecklingen av Nordafrika och Mellanöstern är om inflationen stiger mer i Sverige än vad som har förväntats av Riksbanken och på de finansiella marknaderna. Då kommer också ränteläget att kunna stiga snabbare med konsekvenser för både sparare och låntagare, d v s främst personer med rörliga bolån. Högre inflation kan leda till högre räntor Sammanfattningsvis borde oroligheterna utifrån nuläget få relativt små konsekvenser för svenska aktörer i allmänhet, medan en spridning av det politiska upproret till andra delar av regionen skulle ge mer långtgående ekonomiska effekter både globalt och på Sverige. Den politiska osäkerheten är alltjämt för stor för att kunna värdera de ekonomiska effekterna, men ovan ges i alla fall en bild av möjliga kanaler för påverkan. Cecilia Hermansson 6 Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011
Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011 7