Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Svagare omvärldskonjunktur ger prisfall på råvaror Nedskruvade tillväxtutsikter för den globala tillväxten och statsskuldskriserna fortsätter att pressa ned råvarupriserna framför allt på metaller men även på livsmedel. Sedan pristoppen i våras har Swedbanks totala råvaruprisindex, exklusive energiråvaror, fallit med 19 % i dollar räknat. Råoljepriset fortsätter däremot att vara på en hög nivå trots försämrade globala tillväxtutsikter, vilket är en belastning för den redan bräckliga omvärldskonjunkturen. Stora prisfluktuationer på livsmedel under 2011 tyder på hög priskänslighet vid utbudsstörningar och förändringar på de finansiella marknaderna. Det försvårar också produktions- och investeringsplanerna för livsmedelsproducenterna. Swedbanks Råvaruprisindex i USD Under senhösten har det kommit allt fler indikationer om att den globala tillväxten kommer att växa väsentligt långsammare i OECD-länderna under de närmaste kvartalen. I OECD-rapporten från november 2011 beräknas tillväxten i OECDområdet (51% av världsekonomin köpkraftskorrigerat) att stiga med 1,6 % nästa år jämfört med 2,8% i vårprognosen. Inköpschefsindex har i flera länder sjunkit under 50-strecket och förtroendet bland hushåll och företag har fallit till de lägsta nivåerna sedan Även tillväxtekonomierna med Kina i spetsen påverkas av en svagare tillväxt i västvärlden samtidigt som åtstramningsåtgärderna ger tydliga effekter på tillväxten. (Det gäller inte minst på bostadsmarknaden men också inom stålindustrin). Omslaget i den globala konjunkturen samtidigt som det råder en politisk oenighet om hur den statsfinansiella krisen i USA och i Europa ska hanteras skapar en ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna och en minskad riskaptit för råvaror. I november sjönk Swedbanks totala råvaruprisindex exklusive energiråvaror med 4 % jämfört med oktober. Det innebär att totalindexet har sjunkit med närmare 20 % sedan pristoppen i Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 april. Råoljepriset, som väger tungt i indexet, steg däremot med drygt 5 % varför det totala råvaruprisindexet steg med 3 % mellan oktober och november. Prisutvecklingen på olika råvaror under 2011, procentuell förändring Prisnedgången på metaller fortsätter i linje med att den globala industrikonjunkturen försvagas och är också den del i Swedbanks Råvaruprisindex som uppvisar det största prisfallet under de senaste månaderna. Sedan i våras då industrimetallerna nådde de högsta nivåerna på över två år har priserna fallit med drygt 20% i dollar termer, där nickel och zink svarar för de största prisfallen. Det är en större nedgång än vad vi förutsåg i Swedbanks konjunkturprognos från i höstas. Det innebär att den genomsnittliga prisnivån på ickejärnmetaller har ökat med 15% i genomsnitt under 2011 jämfört med ifjol, vilket är en lägre uppgång än den 20 procentiga prisökning som vi förutsåg i augustiprognosen. Nedskruvade globala tillväxtutsikter framför allt i EMU-området men också i flera tillväxtekonomier talar för en fortsatt sjunkande efterfrågan på industrimetaller och därmed ytterligare prisfall. Vi bedömer att metallpriserna kan sjunka med i genomsnitt 5-6% i genomsnitt under 2012 i dollar räknat vid en oförändrad prisnivå under loppet av året, vilket var den prisnedgång på metaller som vi prognostiserade i höstas. Men med hänsyn till att tillväxtförutsättningarna i omvärlden har försämrats ytterligare förutser vi ett större prisfall på metaller, med drygt 10 % i genomsnitt under Det som kan lindra prisnedgångens omfattning är en ökad lageruppbyggnad inte minst i Kina, som svarar för drygt 40 % av den globala metallkonsumtionen. Den kinesiska centralbankens beslut den 30 november att sänka kapitaltäckningskraven för bankerna tyder på en ökad oro om den framtida ekonomiska utvecklingen. På kort sikt kan det leda till en stigande efterfrågan på metaller inte minst efter den senaste tidens prisfall och därmed en press upp på metallpriserna. En begränsad tillgång på metaller är en annan faktor som begränsar prisnedgången. Det gäller inte minst koppar och järnmalm, men också unika jordmetaller. Kopparpriset som nådde drygt dollar per ton i somras har i skrivande stund fallit tillbaka till drygt dollar trots att lagernivåerna har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan januari i år. Koppar är den metall som har de stramaste utbudsförhållandena bland industrimetallerna. Den chilenska kopparproduktionen, vilken svarar för en tredjedel av världsproduktionen, har minskat på grund av strejker och ogynnsamma väderförhållanden. Av fundamentala orsaker finns det därför en begränsning av hur mycket priset på koppar kan komma att falla. Prisutvecklingen på järnmalm och stål har varit nedåtriktad under det tredje kvartalet 2011 på grund av en svagare omvärldskonjunktur och nedreviderade investeringsplaner. Spotpriset på järnmalm som föll med 30 procent under september och oktober jämfört med tidigare i år har dock sedan början av november stigit med 25 procent, vilket återigen visar på ett intresse att säkra upp råvaror strategiskt så fort marknaden faller för mycket (även om bortfall av indiskt stål på marknaden kan ha varit starkt bidragande till uppgången). Prognoserna om en lägre stålproduktionsökning i världen torde dock vara återhållande på efterfrågan av järnmalm och därmed på priserna. Under 2012 förväntas den globala stålproduktionen öka med 5,4% i volym jämfört med 6,5% i år efter att ha vuxit med 15% år Stålindustrin präglas också av överkapacitet inte minst i Kina där produktionskapacitet har skurits ned under året delvis som en följd de åtstramningsåtgärder som statsmakterna har genomfört det senaste året. I EU-länderna, vilka svarar för en tiondel av den globala stålframställningen, förutses stålproduktionen växa med måttliga 2,5% med risk för att det kan bli än lägre. 2 (5)

3 Oljepriset biter sig fast på höga nivåer Råoljepriset (Brent) har hittills inte uppvisat någon nedåtgående pristrend trots en försämrad omvärldskonjunktur. Istället har oljepriset i dollar räknat fluktuerat inom ett brett prisspann, mellan dollar per fat. Det betyder att det genomsnittliga råoljepriset för 2011 är kring 113 dollar per fat, vilket är i linje med den oljeprisprognos som vi gjorde i tidigare i höstas. Oljefutures pekar på att även under 2012 kan oljepriset hamna över 100 dollar strecket och därmed på en högre nivå än de 98 dollar som vi förutsåg i höstprognosen. Det som håller uppe priset är inte att den globala oljekonsumtionen har ökat i takt. Här har prognoserna både för i år och nästa år gradvis justerats ned. International Energy Agency (IEA), bedömer att konsumtionen av olja kommer att stiga med 89,5 miljoner fat per dag i år och med 90,5 miljoner fat under 2012, vilket är en neddragning jämfört med prognosen i somras. Istället är det utbudssidan inklusive den geopolitiska utvecklingen i mellanöstern och dess konsekvenser på den framtida oljeförsörjningen, som håller uppe oljepriset. Några tecken på att OPEC-länderna kommer att höja oljeproduktionen i samband med OPEC-mötet senare i december finns ännu inte. Samtidigt har OPEC-länderna präglats av oenighet om att höja produktionskvoterna, vilket inte minst avspeglades under OPEC-mötet i juni och ersättandet av det libyska produktionsbortfallet av olja. Det sistnämnda hindret är dock undanröjt och oljeproduktionen från Libyen ökar återigen om än från en låg nivå. Utbudet på olja begränsas också av att oljeproduktionen från länder utanför OPEC såsom Brasilien och Storbritannien ökar väsentligt långsammare än förväntat. En långvarig period med ett högt oljepris kan vara en ytterligare belastning på den redan bräckliga omvärldskonjunkturen, även om oljanvändningen i västvärlden är lägre jämfört med oljekriserna för år sedan. Det är framför allt ekonomier som redan är högt skuldsatta som är mer sårbara av det höga oljepriset. I EU länderna förväntas kostnaden för oljeimporten öka från 280 miljarder euro 2010 till drygt 400 miljarder euro Prisutvecklingen på olika livsmedelsråvaror Fallande livsmedelspriser när produktion av livsmedel ökar Den kraftiga prisuppgången på livsmedel under andra hälften av 2010 och inledningen av 2011 har följts av ett prisfall med drygt 15% räknat i dollar jämfört med pristoppen tidigare i år. Det gäller alltifrån spannmål, socker och matolja. Det innebär att prisindexet för livsmedel i Swedbanks råvaruprisindex är på den lägsta nivån sedan november förra året men är dock alltjämt på en hög nivå i ett längre perspektiv. Sedan år 2000 har dollarindexet för livsmedel nästan tredubblats eller fördubblats omräknat i euro. En ökad oro om den globala konjunkturen, högre livsmedelsproduktion och stigande lager bidrar till priskorrigeringen under Trots de sjunkande priserna kommer den genomsnittliga prisnivån på livsmedel att vara drygt 30% högre än i fjol, vilket förklaras av de rekordhöga prisnivåer som rådde i början av Det är också i linje med vad vi förutsåg tidigare i höstas. Den höga volatiliteten i livsmedelspriserna tyder på stor priskänslighet vid utbudsstörningar och förändringar på de finansiella marknaderna, vilket också försvårar produktions- och investeringsplanerna för livsmedelsproducenterna. En snabbt växande befolkning och en stigande köpkraft i befolkningstäta regioner innebär ett ökat behov att utöka och effektivisera livsmedelsproduktionen men också att underlätta handeln av jordbruksprodukter. 3 (5)

4 Guldpriset i dollar räknat Pristrenden för guld är mer osäker Guldet tillhör de råvaror som haft den största prisuppgången under 2011, en ökning med 20% sedan årsskiftet 2010/2011 jämfört med ett motsvarande prisfall för icke järnmetaller. En växande oro om styrkan i den globala konjunkturåterhämtningen, med risk för att den statsfinansiella krisen i EMU-länderna ska utlösa en ny finanskris med stora negativa effekter på den reala ekonomin, har bidragit till en ökad efterfrågan på guld som placeringsalternativ, både bland finansiella investerare och centralbanker. Under senhösten har volatiliteten i guldpriset dock ökat där priset på guld har pendlat mellan dollar per troy ounce efter att ha nått närmare dollar per troy ounce under sommarmånaderna. Det är också en indikation på att guldet inte är en kassaskåpssäker finansiell investering. Samtidigt har de finansiella förutsättningarna förändrats under höstmånaderna, vilket har minskat investeringsintresset för guld. Ett ökat behov av likviditet har inneburit en ökad försäljning av guld samtidigt som det krävs en större kapitalinsats vid investering i guldkontrakt. Dollaruppgången tenderar också att pressa tillbaka priset på guld. Förutsättningarna för ett fortsatt högt guldpris kvarstår dock så länge obalanserna i världsekonomin består. Samtidigt förutses en fortsatt expansiv penningpolitik under 2012 när finanspolitiken stramas åt. Jörgen Kennemar 4 (5)

5 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD Totalt inkl energi mån procent mån procent Totalt exkl energi mån procent mån procent Industriråvaror mån procent mån procent varav massa mån procent mån procent Icke-järnmetaller mån procent mån procent varav koppar mån procent mån procent varav aluminium mån procent mån procent varav bly mån procent mån procent varav zink mån procent mån procent varav nickel mån procent mån procent järnmalm och skrot mån procent mån procent Energiråvaror mån procent mån procent varav kol mån procent mån procent varav råolja mån procent mån procent Livsmedel mån procent mån procent varav kaffe mån procent mån procent Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK Totalt inkl energi mån procent mån procent Totalt exkl energi mån procent mån procent Industriråvaror mån procent mån procent varav massa mån procent mån procent Icke-järnmetaller mån procent mån procent varav koppar mån procent mån procent varav aluminium mån procent mån procent varav bly mån procent mån procent varav zink mån procent mån procent varav nickel mån procent mån procent järnmalm och skrot mån procent mån procent Energiråvaror mån procent mån procent varav kol mån procent mån procent varav råolja mån procent mån procent Livsmedel mån procent mån procent varav kaffe mån procent mån procent Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)