Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Råvarupriserna når nya höjder med risk för prisfall

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Råvarupriserna når nya höjder med risk för prisfall Världsekonomin sätts på allt större prov när råvarupriserna stiger på bred front. I februari ökade Swedbanks totala råvaruprisindex för åttonde månaden i rad. Jämfört med februari förra året har indexet i dollar termer stigit med 35,8 % där livsmedelsråvarorna svarar för den största prisuppgången. Exklusive energiråvaror har råvaruprisindexet nått en högre nivå jämfört med 2008 då råvarupriserna nådde rekordhöga nivåer. Förväntningar om en fortsatt stark omvärldskonjunktur och krympande lagerstockar har drivit upp metallpriserna på bred front trots det höga råoljepriset. Risken ökar dock för prisfall om dagens höga oljepris blir bestående eller stiger ytterligare. Effekten av den omfattande jordbävningskatastrofen i Japan är svårbedömd men kan på kort sikt leda till sjunkande metallpriser såsom koppar och aluminium om den japanska bil- och elektronikindustrin drabbas av större produktionsminskningar. Även om Japan har långsiktigt minskat sitt oljeberoende är landet den tredje största oljeimportören i världen. För att säkerställa landets energiförsörjning efter att flera kärnkraftsverk har stängts kan en större ökning i den japanska oljeimporten innebära att oljepriset stiger. På längre sikt kan det bli ett ytterligare tryck på råvarupriserna när uppbyggnadsarbetet inleds. Swedbanks totala råvaruprisindex i USD, 2005= Total index Totalt exkl energiråvaror Livsmedel Index Metaller Källa: Swedbank Swedbanks totala råvaruprisindex steg med i genomsnitt 4,4 % i februari jämfört med månaden innan räknat i dollar. Det var den åttonde månaden i rad som indexet steg och nådde den högsta nivån sedan september Omräknat i euro blev prisuppgången något mildare, en ökning med 2,2 %. Kronförstärkningen mot dollarn innebar att Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 råvarupriserna i kronor steg med mer måttliga 0,6 % mellan januari och februari. Exklusive energiråvaror är dock råvaruprisindexet på en högre nivå jämfört med två och halvt år sedan. Att utbudsrestriktioner börjar bli vanligare tyder på en otillräcklig produktionskapacitet när omvärldskonjunkturen stärks. Den globala finanskrisen kan ha försenat nyinvesteringar i råvaruindustrin. Det låga ränteläget och centralbankernas okonventionella metoder såsom köp av statsobligationer för att stimulera ekonomin har skapat en växande likviditet på finansmarknaderna vilket kan ha förstärkt prisuppgången på råvaror under det senaste året. För att säkra tillgången på råvaror och minska volatiliteten i priserna kommer investeringar i råvaruindustrin vara centrala för att öka den framtida produktionskapaciteten. Det gäller också att höja effektiviteten i råvaruanvändningen, inte minst i tillväxtekonomierna som svarar för en allt större del av råvarukonsumtionen. I den pågående kinesiska folkkongressen i Peking planeras flera olika åtgärder för att minska råvaruanvändningen och höja energieffektiviseringen. Detta kan minska sårbarheten på sikt, men i närtid kvarstår problemen med att utbudet riskerar att stiga långsammare än efterfrågan. Livsmedelspriserna svarade för den största prisuppgången i Swedbanks råvaruprisindex i februari och har sedan årsskiftet stigit med närmare 11 % i genomsnitt i dollar räknat, vilket är en större uppgång jämfört med råolja och metaller. En prisuppgång på livsmedel med drygt 50 % sedan i somras har lett till att Swedbanks prisindex för livsmedelsråvaror är på en högre nivå jämfört med livsmedelskrisen under Det gäller bland annat för kaffe, socker, drycker och flera spannmålsprodukter såsom korn och majs. Även vetepriset har stigit kraftigt, men är fortfarande lägre jämfört med pristoppen för två och ett halvt år sedan. Andra jordbruksprodukter såsom bomull har också nått rekordhöga priser i år, och detta höjer råvarukostnaderna för textilindustrin. Den kraftiga prisuppgången drivs av att tillgången på livsmedel och andra jordbruksråvaror har minskat till följd av sämre skördar men också av en växande efterfrågan i världen. Det har lett till sjunkande lagernivåer. Den växande efterfrågan påverkas också av att flera länder bygger upp egna lager för att bromsa det inhemska inflationstrycket och minska risken för sociala spänningar. Det bidrar emellertid till ett lägre utbud på världsmarknaden med än högre priser som följd. Ett högt oljepris tenderar också att höja matpriserna, där olja är en viktig insatsvara i jordbruksproduktionen. Vi bedömer att livsmedelspriserna kan stiga ytterligare de närmaste månaderna på grund av ett högre oljepris och krympande lagerstockar. Det är först under andra halvåret 2011 som det är mer sannolikt att priserna kan sjunka från dagens höga nivåer under förutsättning att livsmedelsproduktionen tar ordentlig fart och att lagren stiger. Erfarenheterna från livsmedelskrisen 2008 visar att ett högt pris stimulerar till en högre produktion samtidigt som arealerna för livsmedelsproduktion ökar. Fortsatta produktionsstörningar som dåligt väder, högre oljepris och exportembargon av jordbruksprodukter i flera större nettoexporterande länder ökar risken för att priserna på livsmedel kan stiga ytterligare. En ny oljeprischock hotar världsekonomin En förbättrad omvärldskonjunktur och en kall vinter bidrog till att oljepriset närmade sig 100 dollar per fat redan innan de politiska omvälvningarna inleddes i Nordafrika i slutet av januari Den globala konsumtionen steg med hela 3,3 % under 2010 till 87,8 miljarder fat per dag vilket är 1,7 miljarder fat mer vid den förra konsumtionstoppen Det är länderna utanför OECD-området med Asien exklusive Japan i spetsen som svarar för merparten av konsumtionsökningen av olja, en trend som stärkts de senaste åren när OECDländernas konsumtion av olja har minskat. Det ökade oljeberoendet i tillväxtekonomierna kommer att fortsätta de närmaste åren när köpkraften stärks och en större medelklass växer fram. Oljeproduktionen ökade under 2010 med 2,5 % till 87,3 miljarder fat per dag där OPECländerna svarade för närmare hälften av produktionsökningen, medan produktionsvolymen i OECD-länderna i stort sett var oförändrad. Även om efterfrågan på olja växte 2 (5)

3 snabbare än utbudet är tillgången på olja alltjämt god, vilket bland annat framkommer i OECD:s lagerstockar som är över det historiska genomsnittet för perioden Noterbart är dock att priset på den nordeuropeiska oljan (Brent) är väsentligt högre (15 dollar dyrare i skrivande stund) än den nordamerikanska (WTI-oljan) som prissätts på den amerikanska marknaden. Förutom kvalitetsmässiga skillnader där WTIoljan har en lägre svavelhalt än den nordeuropeiska oljan är det stora regionala obalanser med ett lägre utbud av brent-olja i Europa och ett växande överskott av WTI-olja i USA som bidrar till de stora prisdifferenserna. Antal fat per dag (millions) Konsumtionen av råolja, miljoner antal fat/dag OECD Total utanför OECD När den politiska frigörelseprocessen spreds till Libyen i februari innebar det en växande oro för den framtida oljeförsörjningen från OPECländerna, som svarar för en tredjedel av världens oljeproduktion, och oljepriset steg till drygt 115 dollar per fat från 103 dollar i början av februari månad. Även om den libyska oljeproduktionen endast utgör 2 % av den globala produktionen är det osäkerheten huruvida den politiska utvecklingen i regionen kan äventyra oljeförsörjningen i de större oljeproducerande länderna som Saudiarabien, Iran och Irak vilka svarar för 40 % av OPEC:s totala produktion. Den lediga produktionskapacitet som finns i OPEC-länderna motsvarande 4-6 miljoner fat per dag kan användas för att pressa tillbaka oljepriset. En del av denna kapacitet ersätter nu den libyska oljeproduktionen som har minskat kraftigt de senaste dagarna. Den ökade osäkerheten om den framtida oljeförsörjningen sker i ett läge när den globala världsekonomin stärks, där IEA (International Energy Agency) förutser en global oljekonsumtionsökning med 1,5 miljoner fat per dag under 2011, vilket motsvarar den tidigare libyska oljeproduktionsvolymen. Oljeterminer signalerar att det höga oljepriset kan bli bestående under 2011 med ett pris kring 115 dollar per fat för leverans i december, och att detta sedermera förväntas sjunka ned mot 110 dollar vid leverans i slutet av Prisbilden kan dock snabbt ändras om den politiska situationen stabiliseras vilket skulle kunna pressa tillbaka oljepriset till 100-dollar, något som vi bedömer också vara mer rimligt med hänsyn till den fundamentala utvecklingen på oljemarknaden. Osäkerheten är dock stor varför ett väsentligt högre oljepris inte kan uteslutas om den politiska oron i regionen består. Även om oljeberoendet i världsekonomin är lägre än vid tidigare oljeprischocker kommer det att ge negativa effekter på tillväxten om oljepriset stiger kraftigt. En tumregel är att om oljepriset stiger med 10 % innebär det att den globala tillväxten dämpas med 0,2 %-enheter första året och med 0,4 %-enheter andra året. Vårt antagande om en 25 procentig oljeprisökning under helåret 2011 jämfört med ifjol innebär att tillväxtbortfallet kan bli större det vill säga uppemot 1 % enhet under en tvåårsperiod, vilket även skulle dämpa efterfrågan på råvaror. Det är dock viktigt att skilja på hur ett stigande oljepris slår på världsekonomin det vill säga om det handlar om efterfrågeökning eller utbudsbrist, varvid det senare borde ge större negativa effekter Oljeterminer för Brent olja jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar dec 2011 Dagspris Terminspris för leverans i Terminspris för leverans i december 2012 Stramare utbud på metaller Prisuppgången på metaller fortsätter och i februari steg priserna med 4,2 % i dollar räknat jämfört med månaden innan. Nickel svarade 3 (5)

4 för den största prisuppgången (10,3 %) följt av zink (3,8 %) och koppar (3,2 %). Bly var den metall som sjönk i pris under den gångna månaden. För många metaller har utbudsförhållandena stramats åt när efterfrågan på metaller ökar snabbare än metallproduktionen. Det gäller inte minst koppar, tenn och järnmalm där priserna är på rekordhöga nivåer och där lagerstockarna förväntas nå kritiskt låga nivåer under 2011 även om den faktiska lagerstatistiken ännu inte visar det. Att kopparlagren stigit sedan december förra året har således inte hindret kopparpriset från att stiga. Förväntningar om en fortsatt stark expansion i Asien, bristfällig produktionskapacitet och en lägre malmkvalitet i befintliga gruvor är bidragande faktorer till de stigande priserna. Internationella bedömare prognostiserar en ökning av kopparkonsumtionen kring 4,5 % under 2011, medan produktionen förväntas stiga med drygt 1 %. För aluminium, nickel och zink är lagersituationen inte lika ansträngd varför prisuppgången för dessa metaller bedöms bli lägre. Utsikterna för fortsatt stigande metallpriser minskar dock om det höga oljepriset blir bestående. Ton (metric) (millions) Lagernivåer för metaller, miljoner ton Zink Koppar Nickel, h-axel Bly Ton (metric) styrande för de kvartalsvisa järnmalmspriserna, pekar entydigt uppåt det närmaste kvartalet. Prognoserna om en fortsatt ökad kinesisk stålproduktion talar alltjämt för höga priser på järnmalm även om expansionen i Kina förväntas avta något under 2011, vilket också är de kinesiska statsmakternas mål på medellång sikt. Totalt väntas stålproduktionen öka med 5 % i år. Den kraftiga jordbävningen i Japan kan få följdverkningar på de globala metallpriserna även om den jordbävningsdrabbade regionen svarar för knappt 2 % av landets BNP. Det gäller framför allt om den japanska bil- och elektronikindustrin drabbas av allvarliga produktions- och leveransstörningar, vilket bland annat skulle minska användningen av aluminium och koppar. En annan osäkerhetsfaktor som påverkar landets industri är risken för energibrist efter att flera kärnkraftsverk har stängts efter kärnkraftsolyckan i Fukushima och av säkerhetsskäl. Sedan oljekrisen under 1970-talet, då oljan svarade för två tredjedelar av landets elproduktion, har ersatts i allt större grad av kärnkraften. Jordbävningen med dess omfattande skador på byggnader och infrastruktur kan även begränsa utbudet på stål på världsmarknaden om en större del av den japanska ståltillverkningen på drygt 100 miljoner ton skulle används inom landet i stället för att gå på export. Jörgen Kennemar Den globala stålproduktionen ökade med hela 15 % under 2010 där Kina svarar för 44 % av världens stålframställning följt av Japan (8 %). En stålproduktionsvolym med drygt miljoner ton förra året är en rekordnivå vilket driver upp järnmalmspriserna. Samtidigt har utbudet på järnmalm på världsmarknaden begränsats av lägre export från Indien (världens tredje största exportör av järnmalm efter Australien och Brasilien) till följd av ökad inhemsk efterfrågan och exportbegränsningar. Spotpriser på järnmalm, som numera är 4 (5)

5 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD Totalt inkl energi mån procent mån procent Totalt exkl energi mån procent mån procent Industriråvaror mån procent mån procent varav massa mån procent mån procent Icke-järnmetaller mån procent mån procent varav koppar mån procent mån procent varav aluminium mån procent mån procent varav bly mån procent mån procent varav zink mån procent mån procent varav nickel mån procent mån procent järnmalm och skrot mån procent mån procent Energiråvaror mån procent mån procent varav kol mån procent mån procent varav råolja mån procent mån procent Livsmedel mån procent mån procent varav kaffe mån procent mån procent Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK Totalt inkl energi mån procent mån procent Totalt exkl energi mån procent mån procent Industriråvaror mån procent mån procent varav massa mån procent mån procent Icke-järnmetaller mån procent mån procent varav koppar mån procent mån procent varav aluminium mån procent mån procent varav bly mån procent mån procent varav zink mån procent mån procent varav nickel mån procent mån procent järnmalm och skrot mån procent mån procent Energiråvaror mån procent mån procent varav kol mån procent mån procent varav råolja mån procent mån procent Livsmedel mån procent mån procent varav kaffe mån procent mån procent Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,