Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Stigande råvarupriser när oljepriset når nya höjder

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Stigande råvarupriser när oljepriset når nya höjder Swedbanks totala råvaruprisindex steg för andra månaden i rad, där energiråvarorna svarade för den största prisökningen under februari månad. Totalt steg råvaruprisindexet med 4,5% i dollar räknat. Kronapprecieringen gentemot dollarn innebar dock att prisuppgången i kronor blev mer modest, en ökning med 1,6% Exklusive energiråvaror sjönk råvarupriserna i kronor räknat. Det gäller i synnerhet livsmedelsråvarorna som är den råvarugrupp som har haft den långsammaste prisökningen under inledningen av Metallpriserna i dollar termer steg med 4,1% i februari jämfört med månaden innan. Den största prisökningen svarade koppar och zink för, men dessa råvarors priser är inte tillbaka till de nivåer som rådde för ett år sedan. Längst ifrån fjolårets prisnivåer är nickel, med närmare 30% lägre prisnivå jämfört med för tolv månader sedan. Strama utbudsförhållanden för flera metallråvaror, med koppar i spetsen, innebär att det finns en potential för fortsatt stigande metallpriser, såvida inte den kinesiska tillväxten blir väsentligt svagare än förväntat. Utbudsförhållandet på oljemarknaden har blivit stramare under 2012 på grund av en lägre oljeproduktion samtidigt som oljekonsumtionen i tillväxtekonomierna stiger. Så länge den geopolitiska osäkerheten kvarstår i Mellanöstern förutser vi ett fortsatt högt oljepris framöver, vilket också innebär en konjunkturrisk inte minst i Europa, där oljepriset är högre jämfört med Swedbanks totala råvaruprisindex, USD T o ta l in d e x L iv s m e d e l T o t a l e x k l e n e r g ir å v a r o r M e ta lle r K ä lla : S w e d b a n k Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Swedbanks totala råvaruprisindex steg i februari med 4,5% i dollar räknat jämfört med månaden innan. Det är andra månaden i rad som indexet stiger, där energiråvarorna svarar för det största bidraget till att råvaruprisindexet ökade. Exklusive energiråvaror begränsades prisuppgången till 2% och innebär att prisindexet är 10-15% lägre jämfört med för ett år sedan. Olja är den råvara som har stigit kraftigast under I genomsnitt blev råoljepriset 5,6% dyrare i februari och tangerade därmed de nivåer som rådde vid halvårsskiftet förra året. I eurotermer är prisökningen större till följd av eurons depreciering gentemot dollarn, där oljepriset i februari noterades till i genomsnitt 90 euro per fat. Det är en högre prisnivå jämfört med den förra pristoppen under 2008, vilket är en belastning för den redan bräckliga konjunkturen i Europa. Flera faktorer pekar på att Europa kan påverkas hårdare av dagens höga oljepris jämfört med USA. Den amerikanska WTI-oljan prissätts för närvarande till dollar lägre jämfört med den europeiska Brent-oljan, delvis till följd av att det råder ett större utbud på WTI-olja jämfört med Brent-olja. (Dagens stora prisdifferens avviker från tidigare mönster där den lägre svavelhaltiga WTIoljan i allmänhet betingat ett högre pris då denna oljekvalitet lättare kan användas vid oljeraffinering för att framställa petroleumprodukter). Samtidigt har den amerikanska oljeimporten minskat och är nu på den lägsta nivån på över tio år på grund av en växande inhemsk oljeproduktion och lägre oljeanvändning. I USA var nettoimporten av olja i relation till den totala oljekonsumtionen drygt 40% under 2011, medan motsvarande andel i Spanien, Frankrike, Tyskland och Italien är över 80%. Vad är det som driver upp oljepriset? För det första har utbudsförhållandena på oljemarknaden blivit stramare. Oljelagren har sjunkit under 2012 och är enligt IEA (International Energy Agency) lagerstatistik under genomsnittet för de senaste fem åren. Vi bedömer att det är framför allt ett bristande utbud på råolja som bidrar till det höga oljepriset än att den globala oljekonsumtionen har förstärkts. På konsumtionssidan har tillväxttrenden snarare varit på nedåtsidan. Det gäller framför allt i OECDländerna medan oljeanvändningen i tillväxtekonomierna fortsätter att växa om än i en något lägre takt. Prognoserna för oljekonsumtionen har därför reviderats ned för i år Oljepriset i USD och i euro Under vintern har oljeproduktionen blivit lägre både inom och utanför OPEC. Det gäller framför allt i Syrien, Yemen och Södra Sudan, som till största delen kan förklaras av politiska orsaker. Samtidigt fortsätter produktionsutvinningen att minska i Nordsjön och utgjorde i slutet av förra året endast hälften av 2000 års produktionsnivå. Irans hot om att hindra/begränsa transporter av råolja i Hormuzsundet sätter tydliga avtryck på spotmarknaden för råolja. Riskpremien på Brent-olja har därför stigit ytterligare under årets två första månader. Den politiska utvecklingen i Mellanöstern kommer därför att vara avgörande för oljepriset framöver varför oljepriset under 2012 kan variera inom ett brett prisspann. För det andra, finns det spekulativa inslag i oljeprisuppgången. Sedan december 2011 har likviditeten på de globala finansmarknaderna stigit kraftigt inte minst genom centralbankernas likviditetsinjektioner med ECB i spetsen. En ökad tillgång på likviditet och fortsatt låga räntor under överskådlig tid tenderar att öka riskaptiten vilket också pressar upp råvarupriserna. Vi bedömer att oljepriset kommer att vara fortsatt högt de närmaste månaderna med risk för att den politiska lösningen avseende Irans kärnkraftspolitik dröjer. I genomsnitt är oljepriset närmare 120 dollar per fat för årets tre första månader och ännu finns det inga entydiga signaler om att oljepriset kommer tillbaka till 110 dollar per fat som rådde i slutet av 2011, innan Iran hotade om att stoppa oljetrafiken i Hormuz-sundet. Risken för ännu högre oljepriser än dagens nivåer kan inte uteslutas om det politiska läget i regionen förvärras med negativa effekter på oljeförsörjningen. Ett större fall i oljepriset skulle dock inträffa om det sker en snabb politisk lösning i regionen som också skulle minska risken för utbudsstörningar på oljemarknaden. USD EUR

3 Prisnivån på kol är fortsatt lägre jämfört med för ett år sedan både i dollar och i kronor räknat, delvis på grund av en ökad koltillgång, bland annat från Ryssland och Colombia Jan 2011= Global-PMI för industrin och metallpriser Metallpriserna steg i dollar räknat med 4,1% i februari jämfört med 6,1% i januari och bryter därmed den nedåtgående pristrenden som rådde i höstas. Ljusare konjunktursignaler och en stabilisering på de finansiella marknaderna driver upp priserna på industrimetaller. Koppar och zink svarade för de största prisökningarna i februari med 4,9% respektive 4,3%, medan bly hade den svagaste prisutvecklingen (1,7%). Även om metallpriserna har stigit med drygt 10% i genomsnitt de senaste två månaderna kommer det att dröja tills att priserna är tillbaka till de nivåer som rådde i början av förra året. I genomsnitt är industrimetallerna 15-20% lägre i dollar termer jämfört med Priset på nickel var i februari närmare 28% lägre än ifjol följt av bly (17,8%) och zink (16,6%). Det kan således finnas ur ett kostnadsperspektiv ett incitament att bygga upp metallager inför en framtida produktionsökning, vilket inte minst de kinesiska företagen genomförde i slutet av I grunden förväntas den globala efterfrågan på industrimetaller att vara fortsatt stigande, även om tillväxttakten blir lägre under 2012 jämfört med Den tidigare kraftiga investeringsboomen i Kina, inte minst i byggsektorn, förväntas inte fortsätta in samma takt de närmaste kvartalen. I OECD-länderna förutses metallanvändningen vara dämpad eller till och med krympande under Utbudsbegränsningar såsom brist på utbildad arbetskraft, otillräckliga nyinvesteringar för att möta den växande efterfrågan från tillväxtekonomierna innebär dock ett tryck uppåt på metallpriserna. Ett högre oljepris driver också upp gruvbolagens produktions- och distributionskostnader, vilket torde ha en prishöjande effekt på metallpriserna jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb Globala PMI -h-axel Bly Zink Koppar Nickel Alum inium Järnmalm och skrot har uppvisat en mindre volatil prisutveckling jämfört med icke-järnmetallerna. I februari var priset på järnmalm i stort sett oförändrat jämfört med i januari och marginellt lägre från i fjol. Fundamentala faktorer talar dock för lägre järnmalmspriser, åtminstone på kort sikt. Den kinesiska stålproduktionen 40% av den globala stålproduktionen - förväntas växa i en lägre takt under 2012 jämfört med förra året när den kinesiska byggaktiviteten svalnar av. I fjol växte stålproduktionen i Kina med 8% och som förväntas avta ytterligare under 2012, drivet av de åtstramningsåtgärder som statsmakterna vidtagit det senaste året. Samtidigt pågår det en kapacitetsminskning av kinesisk stålindustri. En lägre stålproduktion innebär att efterfrågan på järnmalm förväntas växa i en långsammare takt de närmaste månaderna, där Kina svarar för hela 60% av den globala handeln av järnmalm. 40 Stålproduktionen i Kina, årlig % -förändring Percent c.o.p 12 months 3 (6)

4 Investeringsintresset för ädelmetaller såsom guld och silver är inte lika utbrett som tidigare, trots en ökad likviditet på de globala finansmarknaderna. Det kan möjligen bero på att det nu finns förväntningar om att en tredje omgång av kvantitativa lättnader (QE3) i USA uteblir. Sedan årsskiftet i år har guld och silver stigit med 4,8% respektive 8,5% i dollar termer. Trendmässigt har prisutvecklingen på ädelmetaller pekat nedåt sedan pristoppen förra året, även om prissvängningarna är stora. Guldpriset i dollar är drygt 10% lägre jämfört med pristoppen i september 2011 och priset på silver är hela 30% billigare jämfört med toppnivån i april förr året. Finansiella förflyttningar mellan olika råvarutillgångar kan vara en bidragande förklaring till att ädelmetallerna har tappat relativt energi- och metallråvaror. En starkare dollar och en ökad riskaptit på de finansiella marknaderna dämpar också investeringsintresset för ädelmetaller. Råvaruprisindexet för livsmedel i dollar räknat steg med marginella 0,5% i februari jämfört med januari. Den största prisökningen svarade oljeväxter och vegetabiliska råvaror för medan spannmålspriserna steg med måttliga 0,5%. På spannmålssidan är det främst priset på korn som har stigit. En del av uppgången kommer sannolikt via en ökad etanolframställning när oljepriset stiger. I USA, som är världens största etanolproducent, har produktionen av etanol stigit till nya rekordnivåer. Ett fortsatt högt oljepris innebär ett ökat incitament att expandera etanolproduktionen, vilket tenderar att driva upp livsmedelspriserna, inte minst på spannmål. Livsmedelspriserna samvarierar väl med oljepriset eftersom bränslen och gödning svarar för en stor andel av livsmedelsproduktionens totala kostnader. Ett varaktigt högt oljepris skulle således pressa upp livsmedelspriserna. Den nedåtgående pristrenden på massa fortsatte i februari om än i en lägre takt. I februari sjönk priset med i genomsnitt 0,3% i dollar termer jämfört med 3% i kronor räknat. På ett år har massapriset i dollar räknat fallit med drygt 12% eller med 9,5% i svenska kronor. Omfattande kapacitetsinskränkningar har genomförts för att minska den globala överkapaciteten. Det ökar dock sannolikheten för att massapriserna stabiliseras eller vänder upp under de närmaste månaderna samtidigt som de globala konjunkturutsikterna har ljusnat de senaste månaderna Priset på råolja och livsmedel Spannmålspriser Priset på råolja, Brent Källa: Reuters EcoWin Jörgen Kennemar

5 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar FöreningsSparbankens Råvaruprisindex i USD Basår Totalt inkl energi 359,7 368,7 385,4 1 mån procent -1,4 2,5 4,5 12 mån procent 14,5 12,7 12,9 Totalt exkl energi 264,1 271,5 276,9 1 mån procent -2,0 2,8 2,0 12 mån procent -9,8-12,0-13,2 Industriråvaror 265,7 273,5 280,0 1 mån procent -1,5 2,9 2,4 12 mån procent -9,8-11,9-12,3 varav massa 846,0 831,6 829,0 1 mån procent -4,7-1,7-0,3 12 mån procent -10,9-12,4-12,7 Icke-järnmetaller 229,6 243,6 253,6 1 mån procent -1,2 6,1 4,1 12 mån procent -16,7-15,5-15,6 varav koppar 7568,2 8020,8 8415,2 1 mån procent 0,2 6,0 4,9 12 mån procent -17,1-16,1-14,7 varav aluminium 2020,0 2135,9 2202,8 1 mån procent -2,6 5,7 3,1 12 mån procent -13,9-12,5-12,2 varav bly 2017,0 2088,6 2124,9 1 mån procent 1,8 3,5 1,7 12 mån procent -16,1-19,7-17,8 varav zink 1912,5 1973,4 2056,4 1 mån procent -0,2 3,2 4,2 12 mån procent -15,8-16,9-16,6 varav nickel 18171, , ,1 1 mån procent 1,6 8,7 3,5 12 mån procent -24,5-22,9-27,6 järnmalm och skrot 619,2 630,4 631,5 1 mån procent -0,3 1,8 0,2 12 mån procent 2,0-3,5-4,3 Energiråvaror 402,1 411,8 433,6 1 mån procent -1,3 2,4 5,3 12 mån procent 24,2 22,9 23,4 varav kol 422,8 438,5 437,8 1 mån procent -1,3 3,7-0,2 12 mån procent -7,0-10,6-8,7 varav råolja 401,2 410,6 433,4 1 mån procent -1,3 2,3 5,6 12 mån procent 26,2 25,1 25,5 Livsmedel 258,7 264,8 266,1 1 mån procent -3,7 2,4 0,5 12 mån procent -9,6-12,5-16,2 varav kaffe 189,1 188,7 182,1 1 mån procent -2,4-0,2-3,5 12 mån procent 2,9-4,4-15,7 FöreningsSparbankens Råvaruprisindex i SEK Basår Totalt inkl energi 267,8 274,5 279,0 1 mån procent 0,2 2,5 1,6 12 mån procent 14,6 15,8 17,0 Totalt exkl energi 196,6 202,2 200,4 1 mån procent -0,4 2,8-0,9 12 mån procent -9,6-9,7-10,1 Industriråvaror 197,8 203,6 202,7 1 mån procent 0,1 2,9-0,5 12 mån procent -9,7-9,5-9,2 varav massa 629,9 619,2 600,1 1 mån procent -3,1-1,7-3,1 12 mån procent -10,8-10,0-9,5 Icke-järnmetaller 171,0 181,4 183,6 1 mån procent 0,5 6,1 1,2 12 mån procent -16,6-13,2-12,5 varav koppar 5635,0 5972,0 6091,9 1 mån procent 1,9 6,0 2,0 12 mån procent -17,0-13,9-11,7 varav aluminium 14,0 1590,3 1594,6 1 mån procent -1,0 5,7 0,3 12 mån procent -13,8-10,1-9,0 varav bly 11,8 1555,1 1538,2 1 mån procent 3,4 3,5-1,1 12 mån procent -16,0-17,5-14,9 varav zink 1424,0 1469,3 1488,7 1 mån procent 1,5 3,2 1,3 12 mån procent -15,7-14,6-13,6 varav nickel 13530, , ,2 1 mån procent 3,3 8,7 0,7 12 mån procent -24,3-20,8-25,0 järnmalm och skrot 461,0 469,4 457,2 1 mån procent 1,4 1,8-2,6 12 mån procent 2,2-0,9-0,9 Energiråvaror 299,4 306,6 313,9 1 mån procent 0,3 2,4 2,4 12 mån procent 24,4 26,2 27,9 varav kol 314,8 326,5 316,9 1 mån procent 0,3 3,7-2,9 12 mån procent -6,9-8,2-5,4 varav råolja 298,7 305,7 313,7 1 mån procent 0,3 2,3 2,6 12 mån procent 26,4 28,5 30,0 Livsmedel 192,6 197,2 192,6 1 mån procent -2,1 2,4-2,3 12 mån procent -9,5-10,1-13,2 varav kaffe 140,8 140,5 131,8 1 mån procent -0,8-0,2-6,2 12 mån procent 3,0-1,8-12,6 Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,