Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Utbudsrestriktioner och geopolitisk osäkerhet lyfter råvarupriserna Swedbanks totala råvaruprisindex i dollar räknat ökade med 5,2 % i juli jämfört med månaden innan och drogs upp av påtagligt högre priser på livsmedel och råolja. Det var dock mer av utbudsrestriktioner och geopolitiska händelser som bidrog till prisuppgången än att efterfrågan på råvaror tog fart. Exklusive energiråvaror och livsmedel sjönk prisindexet för industriråvaror för femte månaden i rad. Den svagare globala industrikonjunkturen pressade ned metallpriserna på bred front, som i juli månad hade fallit med 25 % jämfört med samma månad förra året. Det är framför allt en svagare kinesisk tillväxt som har lett till att metallpriserna har fallit. Lägre metallpriser, växande metallvarulager och nedjusterade globala tillväxtutsikter kan leda till produktionsinskränkningar inom gruvindustrin under de närmaste kvartalen. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD Den svagare omvärldskonjunkturen och den minskade riskaptiten på de internationella finansmarknaderna bidrog till lägre råvarupriser under årets andra kvartal. I juli månad steg dock Swedbanks totala råvaruprisindex, men drevs mer av utbudsrestriktioner och av geopolitiska händelser än att den globala efterfrågan på råvaror tog fart. Råvaruprisindexet ökade med 5,2 % i juli jämfört med månaden innan, drivet av högre priser på livsmedel och råolja. Indexet exklusive energiråvaror uppvisade däremot en måttligare uppgång, 1,4 % i dollar och i kronor sjönk indexet med 0,3 %. Euroförsvagningen gentemot dollarn innebar dock att prisgenomslaget under juli månad blev större för euroländerna, en prisuppgång med Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Nr ,5 % exklusive energiråvaror och 7,8 % om olja och kol inkluderas. Omfattande torka i USA har på kort tid kraftigt drivit upp livsmedelspriserna varför råvaruprisindexet för livsmedel i dollar räknat steg med i genomsnitt 12,3 % i juli jämfört med juni. Prisökningen bröt därmed den tidigare prisnedgången på livsmedel under En lägre förväntad produktion under loppet av året och farhågor för en begränsad världshandel av livsmedel tenderar att driva upp priserna ytterligare. Det amerikanska jordbruksdepartementets (USDG) nedreviderade prognos över livsmedelsproduktionen i USA förstärker denna trend. Att produktionen väntas bli lägre samtidigt som den globala efterfrågan på livsmedel växer innebär att spannmålslagren kommer att krympa under hösten efter att ha byggts upp under de senaste två åren tack vare rekordhöga spannmålsskördar. Världens största exportörer av majs 2011, miljoner ton USA Argentina Ukraina Brasilien Indien EU 27 Ryssland Serbien Sydafrika Det är framför allt spannmålspriserna (korn, maj och vete) som har stigit, men även sojabönor och oljeväxter har haft en brant prisutveckling under sommaren och befinner sig nu på rekordnivåer. En ökad konkurrens mellan etanol och livsmedelsproduktion är ytterligare en faktor till att priserna på spannmål pressas uppåt. Eftersom en stor del av majs- och rapsproduktionen i USA och Europa går till etanolframställning (uppskattningsvis 40% respektive 60%) kommer kraven på att minska produktionen av etanol att öka. Dyrare spannmål ger också högre foderpriser som på sikt tenderar att pressa upp köttpriserna. livsmedel i slutet av förra året och under inledningen av Incitamenten för en högre global livsmedelsproduktion under nästa år torde vara goda med hänsyn till de höga livsmedelspriserna och de senaste årens utökade produktionsarealer. Samtidigt visar de stora svängningarna i livsmedelspriserna under de senaste åren sårbarheten i den globala livsmedelsförsörjningen vid större produktionsstörningar. Även om vi förutser gradvis lägre priser på livsmedel under nästa år kommer dock den genomsnittliga prisnivån på livsmedelsråvaror att vara 5-6% högre under 2013 jämfört med i år. Risken för en förnyad livsmedelskris liknande den under 2007/08 kan inte negligeras, men kan undvikas om exportembargon och andra handelsrestriktioner inte genomförs som för fyra år sedan. Stigande globala livsmedelspriser innebär en särskild belastning för de ekonomier där livsmedelsinköpen svarar för en stor del av hushållens konsumtionsutgifter. Prisutvecklingen på jordbruksråvaror såsom massa, och virke sjönk för andra månaden i rad med sammantaget 5% i dollartermer. För svenska producenter blev prisgenomslaget större i samband med att kronan har stärkts. I kronor räknat är massapriset på den lägsta nivån sedan januari i år, motsvarande drygt kronor per ton jämfört med drygt kronor i juni 2010 då massapriset nådde den senaste pristoppen. Kräftgången för bomull fortsatte under juli månad och nådde i dollar termer den lägsta prisnivån på närmare två år. Massapriset per ton i kronor och USD Vi bedömer att de höga livsmedelspriserna i dollar räknat kommer att bestå under andra halvåret i år. Den genomsnittliga prisnivån för helåret 2012 förväntas dock bli 4-5% lägre jämfört med fjolåret, på grund av den tidigare prisnedgången på

3 Nr Svag industrikonjunktur pressar industrimetallerna De konjunkturkänsliga industriråvarorna (basmetaller och jordbruksprodukter) fortsätter att uppvisa en nedåtgående pristrend, en utvecklig som pågått sedan i våras och som drivs av den försämrade omvärldskonjunkturen. Det globala PMI-indexet för industrin sjönk i juli till 48,4, vilket är den lägsta nivån sedan juni En svagare aktivitet i den kinesiska ekonomin, som svarar för merparten av den globala konsumtionsökningen på metaller, har satt tydliga avtryck på metallpriserna. Det har lett till ett växande utbudsöverskott på metaller inte minst på zink och nickel. Även om råvaruprisindexet för icke-järnmetaller i dollar räknat steg svagt mellan juni och juli (0,2 %) är metallpriserna närmare 25 % lägre jämfört med för ett år sedan. Nickel och bly är de metaller som haft det största prisfallet under de senaste tolv månaderna (30 %), men även kopparpriset har fallit kraftigt trots att utbudsförhållandena för koppar är alltjämt strama. Den underliggande efterfrågan på metaller förväntas vara dämpad under det närmaste året på grund av en låg investeringsaktivitet och osäkerhet om eurokrisens effekter på den globala ekonomin Vi bedömer att metallpriserna för varugruppen ickejärnmetaller sjunker med i genomsnitt 15 % under 2012 räknat i dollar för att sedermera vända svagt uppåt under nästa år när produktionsminskningar förutses ske inom gruvindustrin, vilket gradvis pressar upp priserna. Den australiska gruvjätten BHP Billiton har exempelvis signalerat för lägre investeringssatsningar framöver. Den svagare investeringskonjunkturen och den lägre stålproduktionstillväxten har lett till ett kraftigt prisfall på järnmalm. I juli föll priserna i dollar räknat med 3,6 % jämfört med månaden innan och det innebär att prisnivån nu är drygt 20 % lägre än för ett år sedan. I kronor blev den månatliga prisnedgången än större, 5,3 %. En avgörande förklaring till prisfallet på järn är den sjunkande stålproduktionen i Kina och förväntningarna om att investeringarna i ekonomin kommer att bidra mindre till landets BNP-tillväxt det närmaste året. Även om en tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar realiseras blir effekterna på metallpriserna sannolikt relativt begränsade eftersom de aviserade satsningarna är förhållandevis små och inte förväntas ge samma tillväxtimpulser som under 2008/09 då ett omfattande investeringsprogram implementerades. Geopolitisk oro lyfter oljepriset Råoljepriset i dollar steg kraftigt i juli, en uppgång med drygt 12 % i genomsnitt, efter att ha sjunkit med närmare 30 % mellan mars och juni (från 126 dollar till strax under 90 dollar). En ökad geopolitisk oro i Mellanöstern är sannolikt den främsta förklaringen till att oljepriset stiger igen,. Det gäller inte minst Irans nya hot om att stänga oljeleveranserna i Hormuz-sundet, när EU:s oljeembargo av iransk olja nyligen har införts sedan den 1 juli i år. En ökad amerikansk militär närvaro i regionen och den förvärrade situationen i Syrien driver också upp råoljepriset. Råoljepris (Brent) och prisdifferensen gentemot WTI-oljan 150 Stålproduktionen i Kina och prisutvecklingen på industrimetaller 125 Spotpris Brent olja Prisdifferens Brent olja och W TI-olja Source: Reuters EcoWin Farhågor om den framtida oljeförsörjningen från Mellanöstern har lett till att riskpremien på brentolja åter har stigit. Skillnaden mellan den amerikanska 3 (6)

4 Nr råoljan (WTI) och den europeiska brentoljan har ökat till drygt 20 dollar i augusti efter att ha varit nere på 9-10 dollar i mitten av juni månad.. Den främsta förklaringen till det lägre priset på WTI-oljan är ett ökat utbud. I USA och Kanada har oljeproduktionen ökat kraftigt under de senaste åren i samband med nyinvesteringar och oljeutvinning av oljesand. Samtidigt har oljekonsumtionen i Nordamerika varit svag. Produktionsstörningar på produktionsanläggningar i Nordsjön under sommarmånaderna och den osäkra geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern har satt tydliga avtryck i priset på brentoljan, Den ökade asiatiska efterfrågan på olja, som till största delen går via OPEC-länderna, tenderar också att leda till ett högre pris på brentolja jämfört med den amerikanska råoljan. För i år förutser vi ett genomsnittligt oljepris på 110 dollar per fat för att sjunka till 104 dollar nästa år. Den svagare omvärldskonjunkturen både i OECDländerna,och i tillväxtekonomierna som svarar för merparten av den globala oljekonsumtionsökningen, talar för ett lägre oljepris från dagens drygt 116 dollar per fat för brentolja. Det genomsnittliga råoljepriset har hittills i år varit 113 dollar. Samtidigt har tillgången på olja ökat då oljeproduktionen i Saudiarabien under årets första kvartal ökat kraftigt. Det höga oljepriset är samtidigt en belastning för den redan bräckliga omvärldskonjunkturen, vilket på sikt dämpar efterfrågan på olja och andra oljeprodukter. Till de största prognosriskerna är den politiska utvecklingen i Mellanöstern, som kan leda till stora fluktuationer i oljepriset både uppåt och nedåt. Penningpolitiska lättnader såsom kvantitativa lättnader från FED och den Europeiska centralbanken (ECB), skulle också åtminstone på kort sikt kunna driva upp råoljepriset men även andra råvaror. Jörgen Kennemar

5 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD Totalt inkl energi 356,6 318,8 335,2 1 mån procent -7,3-10,6 5,2 12 mån procent -2,8-11,5-8,3 Totalt exkl energi 263,0 252,8 256,3 1 mån procent -3,7-3,9 1,4 12 mån procent -18,4-21,1-20,0 Industriråvaror 266,2 254,8 250,5 1 mån procent -4,0-4,3-1,7 12 mån procent -18,6-21,8-23,1 varav massa 852,4 835,5 811,2 1 mån procent 0,3-2,0-2,9 12 mån procent -15,6-18,0-20,3 Icke-järnmetaller 231,4 218,2 218,7 1 mån procent -3,3-5,7 0,2 12 mån procent -19,5-22,9-24,7 varav koppar 7927,3 7414,5 7588,7 1 mån procent -4,0-6,5 2,3 12 mån procent -11,5-18,1-21,1 varav aluminium 2000,5 1889,5 1873,8 1 mån procent -2,3-5,5-0,8 12 mån procent -22,8-25,9-25,4 varav bly 2001,7 1856,9 1876,0 1 mån procent -2,9-7,2 1,0 12 mån procent -17,6-26,2-30,1 varav zink 1930,8 1855,2 1850,8 1 mån procent -3,3-3,9-0,2 12 mån procent -10,9-16,8-22,6 varav nickel 17017, , ,1 1 mån procent -4,8-3,1-2,0 12 mån procent -29,9-26,1-31,9 järnmalm och skrot 611,4 598,6 576,8 1 mån procent -5,6-2,1-3,6 12 mån procent -18,6-20,4-22,1 Energiråvaror 398,1 348,0 370,3 1 mån procent -8,3-12,6 6,4 12 mån procent 2,9-7,8-3,9 varav kol 369,2 334,9 339,0 1 mån procent -6,2-9,3 1,2 12 mån procent -19,6-27,0-26,3 varav råolja 399,4 348,6 371,7 1 mån procent -8,4-12,7 6,6 12 mån procent 4,2-6,8-2,7 Livsmedel 251,6 246,0 276,3 1 mån procent -2,4-2,3 12,3 12 mån procent -18,0-18,5-8,1 varav kaffe 157,2 145,3 159,1 1 mån procent -2,0-7,6 9,5 12 mån procent -31,1-32,5-24,4 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK Totalt inkl energi 272,8 244,6 252,9 1 mån procent -3,3-10,3 3,4 12 mån procent 9,5-1,3-0,2 Totalt exkl energi 201,2 194,0 193,3 1 mån procent 0,5-3,6-0,3 12 mån procent -8,1-12,0-13,0 Industriråvaror 203,7 195,5 189,0 1 mån procent 0,1-4,0-3,4 12 mån procent -8,3-12,8-16,4 varav massa 652,3 641,2 611,9 1 mån procent 4,6-1,7-4,6 12 mån procent -4,9-8,5-13,3 Icke-järnmetaller 177,1 167,4 165,0 1 mån procent 0,9-5,4-1,5 12 mån procent -9,3-14,0-18,1 varav koppar 6066,1 5689,8 5724,5 1 mån procent 0,1-6,2 0,6 12 mån procent -0,3-8,7-14,2 varav aluminium 1530,8 1450,0 1413,5 1 mån procent 1,9-5,3-2,5 12 mån procent -13,1-17,4-18,9 varav bly 1531,7 1425,0 1415,2 1 mån procent 1,2-7,0-0,7 12 mån procent -7,2-17,7-23,9 varav zink 1477,5 1423,7 1396,1 1 mån procent 0,8-3,6-1,9 12 mån procent 0,4-7,2-15,8 varav nickel 13022, , ,6 1 mån procent -0,7-2,8-3,7 12 mån procent -21,0-17,6-25,9 järnmalm och skrot 467,9 459,4 435,1 1 mån procent -1,5-1,8-5,3 12 mån procent -8,3-11,2-15,2 Energiråvaror 304,6 267,1 279,3 1 mån procent -4,4-12,3 4,6 12 mån procent 16,0 2,8 4,5 varav kol 282,5 257,0 255,7 1 mån procent -2,2-9,0-0,5 12 mån procent -9,4-18,6-19,8 varav råolja 305,6 267,5 280,4 1 mån procent -4,5-12,5 4,8 12 mån procent 17,3 4,0 5,8 Livsmedel 192,6 188,8 208,4 1 mån procent 1,8-2,0 10,4 12 mån procent -7,6-9,0-0,1 varav kaffe 120,3 111,5 120,0 1 mån procent 2,2-7,3 7,6 12 mån procent -22,3-24,7-17,7 Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,