Organisation Individ och grupp



Relevanta dokument
En grupp. varandra. gruppen, normer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Rollkonflikter. Roller medför alltid rollkonflikter. En konflikt kan uppstå när det uppstår oförenliga förväntningar på en roll. Läraren kan t.ex.

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsgruppens dimensioner

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Kommunikation i grupp

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Definition av begrepp

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Gruppteorier. Från jag till vi!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Kommunikation i grupp

Ledarskap och medarbetarskap

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Med kränkande särbehandling

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Föreningstränare - Ledarskap

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Siv Sagerberg.

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Vad gjorde vi förra gången?

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Ericastiftelsen Handledar- och lärarutbildning

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Organisering. Aida Alvinius.

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Lotta Björkman: Lärare, föreläsare, författare

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Normer & värden.

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

Hur gruppstorlek påverkar gruppens prestation

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson

Gruppdynamik och grupprocesser 4 och 5/ Lunds universitet / Campus Helsingborg / Institutionen för Service Management

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Psykosocial arbetsmiljö Avgörande faktorer för en fungerande arbetsgrupp.

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

Hållpunkter. Kursens innehåll

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Coachande ledarskap - för chefer som leder chefer -

Varför ska vi prata om grupper?

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Systematiskt kvalitetsarbete

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Kvalitetsredovisning

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Professionella pedagogiska samtal

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

Feedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum:

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Transkript:

Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011

Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation genom teorier, modeller och begrepp. Vad är grupper? Hur fungerar samordning och samspel i en grupp? Vad karaktäriserar en effektiv grupp?

Individen i organisationen Individers beteende påverkar och påverkas av inre faktorer som personlighet, självtillit, förmågor, kunskaper, genus, etniskt ursprung, kultur, sociala aspekter, förväntningar, normer, motivation Individens beteende påverkar och påverkas av yttre omständigheter i situationen som finns inom organisationen, arbetsgruppen, arbetsuppgifterna och personliga förhållanden. Organisation Arbetsgrupp Individ Systemteoretiskt perspektiv

Ryggsäck med in i interaktionen Förväntningar, normer, värderingar Status, kön, ålder, kultur Språklig förmåga Personlighet Icke verbala signaler Påverkar och påverkas av interaktionen

Vad är en grupp? I en grupp samspelar medlemmarna (minst tre) för att nå ett mål eller utföra en uppgift. (Svedberg, 2003 s. 15) En samling av två eller flera interagerande individer med ett stabilt mönster av relationer mellan sig vilka delar gemensamma mål och som uppfattar sig själva som en grupp. (Baron & Grenberg, 1990 s. 26) En grupp är inte en samling individer, utan en mängd relationer mellan individer Kurt Lewin En grupp av människor är betydligt mer än summan av dess delar J. Gahagan (1975)

Arbetsgruppen i organisationen Organisation Arbetsgrupp Individ Arbetsgruppen en del i ett större sammanhang (Systemteori)

Gruppens struktur Syfte och mål Kommunikation Normer Rollfördelning Ansvars- och arbetsfördelning Status Makt Gruppstorlek Gruppens struktur skapar ordning eller kaos. Formella och informella strukturer påverkar och påverkas av organisationen, gruppen och individerna (Granér, 1991)

Gruppens normer Förväntningar på individernas agerande. Vad är lämpligt eller olämpligt? Påverkar vad vi gör och hur vi gör det Dokumenterade, uttalade, outtalade eller osynliga regler för samordning och samspel i gruppen Förutsättning för gruppens sammanhållning att normerna accepteras av individerna, avgör vem som är inne eller ute Kopplade till de väsentliga målen, vissa normer mer viktiga än andra. Internalisering individen gjort normerna till sina egna Underlättar eller försvårar samvaron och arbetet individen måste anpassa sig till dessa, annars sanktioner

Hur förhandlas normerna? Kan formas av, men formar också Inledande handlingar Uttalande av viktiga personer Kritiska händelser Överflyttning av beteende (Feldman, 1985, i Forslund, 2009) Organisationens struktur och kultur Det omgivande samhället Organisation Arbetsgrupp Individ I en god grupp finns möjligheter för individen till självständighet och eget kritiskt tänkande att följa sina inre personliga normer (Myers, 1996, i Stensaasen & Sletta, 2000)

Gruppens roller Antaganden och förväntningar från andra eller från sig själv skapar roller medvetet eller omedvetet Arbetsroller och samarbetsroller fyller funktionen av samordning och samspel Formella eller informella Individcentrerade roller kan hindra gruppen Standardroller ledare, budbärare, clown, gränsvakt, syndabock Funktionella, komplementära och flexibla roller är tillfredsställande, önskvärt och effektivt

Kommunikation i gruppen Genomsyrar allt i gruppen från samordning till samspel Verbal och icke-verbal Gruppens kitt och blodomlopp Centralt för gruppens stämning Kommunikationen kan analyseras för att förstå gruppdynamiken

Icke verbal kommunikation

Återkoppling Inre återkoppling för att recensera oss själva Yttre återkoppling från de vi interagerar med. Nödvändigt för lärande och utveckling (Moxnes, 1984) Individen väljer själv om han/hon ska ta till sig återkopplingen (Moxnes, 1984)

Konflikter i grupper på gott och ont Konstruktiva konflikter: har positiva effekter, kan bidra till effektiv problemlösning, förbättra relationer Destruktiva konflikter: kan leda till blockering av gruppens arbete, liksom splittringar i gruppen, otillfredsställelse Målkonflikt (olika uppfattningar om målet med uppgiften) Sakkonflikt (olika uppfattningar om fakta) Rollkonflikt (en enskild medlems beteende stämmer ej med gruppens förväntningar) Pseudokonflikt (finns inget reellt problem) Intresse- värdekonflikt (i grunden oförenliga intressen mm.) Person eller mellanmänsklig konflikt

Konflikt ett problem att lösa Olika strategier Undvikande Desarmering Konfrontation Vinna-förlora Förlora-förlora Vinn-vinn (Blake et al. 1964, i Dimbley & Burton, 1997) Ta hjälp av tredje part

Aspekter som kan ge effektiva grupper och ett bra gruppklimat Tydligt syfte och mål Normer som ger trygghet, kontinuitet med en viss handlingsfrihet Funktionella och flexibla roller Gott Ledarskap Öppen kommunikation Lyssna, ge och ta konstruktiv feedback Kreativ problemlösning och konstruktiva konflikter Respekt för olikheter Personligt ansvar för gruppen Medvetenhet om gruppens resurser Aktivt deltagande Tillit, humor och glädje Gruppen ett socialt stöd

Aspekterna fördelade över effektivitet och arbetskvalitet Aspekter för ökad effektivitet Tydliga mål Ändamålsenlig struktur Kompetensutveckling för kommunikation, problemlösning, verksamhetsutveckling och beslut Aspekter för ökad arbetskvalitet Goda förutsättningar för ett socialt stöd Individerna i gruppen får bekräftelse och synliggörs Lennéer Axelsson och Thylefors, 2005, s. 79

Vad händer sen? Seminarium 30 september Gruppdynamik