Svanebergs cirkulationsplats, del av Svaneberg 2:10 mfl fastigheter

Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Planenheten Upprättad 2014-09-06 2014-2642 1(29) Emil Stille Senast reviderad 0480 45 03 59 PLANBESKRIVNING Granskningshandling Detaljplan för Svanebergs cirkulationsplats, del av Svaneberg 2:10 mfl fastigheter Kalmar kommun Planenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2(29) Innehåll Innehåll... 2 01. Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Behovsbedömning... 3 Plandata... 3 02. Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 4 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 03. Tidigare ställningstaganden... 5 Överkommunala beslut och dokument... 5 Översiktliga plandokument... 8 Övriga kommunala program... 8 Gällande detaljplaner... 9 Kommunala beslut i övrigt... 9 04 och planförslag... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Mobilitet och gaturum... 13 Bebyggelseområden... 17 Friytor... 19 Teknisk försörjning... 20 05. Störningar och risker... 22 06. Konsekvenser... 25 Miljökonsekvenser... 25 Sociala konsekvenser... 25 Ekonomiska konsekvenser... 25 07. Genomförande... 27 Organisatoriska frågor... 27 Tekniska frågor... 29

3(29) 01. Sammanfattning Svanebergs trafikplats ligger i ett område med stor strategisk potential men påverkas även av ett flertal riksintressen kopplade till infrastruktur och transporter vilket ställer många krav på planförslaget. Kommunen vill utveckla området och här skapa förutsättningar för nya verksamheter i en stadsmässig passage som en av stadens entréer. Området utgör en första ansats till att genomföra översiktsplanens vision om ett framtida kommunikationsnav för Kalmarsundsregionen. Förslaget utgör en andra etapp i utvecklingen av Svaneberg norr om trafikplatsen. Syfte med detaljplanen Planen syftar till att möjliggöra en representativ och funktionell entré till staden. Området ska bebyggas på ett yteffektivt sätt med en hög kvalitetsnivå i gestaltning av byggnader. Trafikplatsen ska kunna tillgodose behov från ökande trafikmängder för berörda trafikslag inom en överskådlig framtid. En attraktiv gestaltning av offentliga miljöer ska prioriteras och en god funktionalitet för gång- och cykeltrafik. Behovsbedömning En behovsbedömning är en studie av en detaljplans bedömda miljökonsekvenser studeras. Syftet är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Enligt PBL 5:18 ska ett särskilt dokument, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tas fram om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. MKB ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Behovsbedömning har gjorts med stöd av kommunens standardchecklista. Gällande denna detaljplan bedömer kommunen att ett plangenomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en MKB behöver därför inte upprättas enligt MB 6:12. Relevanta miljöaspekter utreds i planbeskrivningens olika delar, i behovsbedömningen identifierades särskilt viktiga frågor att belysa: landskapsbild dagvatten och recipient risker farligt gods byggnaders höjd och inflygningszon förorenad mark Plandata Planområdet omfattar del av Svaneberg trafikplats med omgivande markområden norrut. Området omfattar ca 4.1 ha av fastigheterna Svaneberg 2:10 och 2:13, Kultivatorn 1 och 2 och Plogen 13. Vid planens framtagande ägs de obebyggda fastigheterna av kommunen, Kultivatorn 2 av Wanos Svaneberg AB.

4(29) Planområdet gränsar till naturytor vid järnvägen i norr, på- och avfarter till E22 i söder samt Svanebergs industriområde i öster. Planområdets läge 02. Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser o Grundkarta Planbeskrivning Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning (checklista) Brandtekniskt yttrande, daterat 2014-01-30 Dagvatten-PM, daterat 2015-09-08 Utredning om markföroreningar, daterad 20 augusti 2015 Planförfarande och tidsplan Normalt planförfarande (planprogram har inte upprättats i detta fall)

5(29) Detaljplanen handläggs i enlighet med plan- och bygglagen (PBL 2010:900), med så kallat normalt planförfarande och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd 4:e kvartalet 2014 Granskning 3:e kvartalet 2015 Godkännande i samhällsbyggnadsnämnden 4:e kvartalet 2015 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 1:a kvartalet 2016 Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med andra kommunala förvaltningar och bolag, främst kommunledningskontoret, Kalmar Vatten AB och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Planarkitekt Erik Mejer var handläggare fram till och med plansamråd. 03. Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Riksintressen Planområdet berörs av följande riksintressen: Riksintresse för Flyg och Flygplats (Kalmar Öland Airport). Riksintresse för Väg (vägarna E22 med tillhörande av- och påfarter men även Fölehagsvägen, Södra vägen och Svaneberg trafikplats) Riksintresse för Järnväg Riksintresse för sjöfarten (Kalmar hamn, Södra vägen är hamnens huvudsakliga koppling till E22) Bedömningen är att detaljplaneförslaget, som förbättrar motortrafikens framkomlighet, inte påverkar dessa riksintressen på ett olämpligt sätt eller i strid med vad som rekommenderas i kommunens översiktsplan. Totalhöjden för byggnation i området har begränsats med hänsyn till flygets behov utifrån genomförd flyghinderanalys (2014-11-21), hänsyn har tagits till framtida möjligheter att öka järnvägens kapacitet genom att anlägga ett andra järnvägsspår söder om befintligt spår. Det finns dock inga beslut om en utökning av spårområdet, eller att det skulle ske i den riktningen.

6(29) Riksintresse för flyg (bild till vänster, rödmarkerat yta), väg och järnväg (bild till höger, bruna och rödstreckade linjer). RS för hamnen omfattar endast hamnområdet men sjöfartens förutsättningar påverkas av planområdets utformning Fornminne Inom planområdet finns inga kända fornminnen. I områden norr om järnvägen finns närmaste kända fornlämningarna vilka dock inte bedöms påverkas av planförslaget. Miljökvalitetsnormer (MKN) Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar sett till stadens storlek invånarmässigt), fisk- och musselvatten (ej aktuellt för planområdet) och vattenkvalitet. Dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EU-direktiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft MKN gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under 2003-2004 vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen. Den totalt och lokalt sett ökade belastningen på luftkvaliteten som direkt konsekvens av planförslaget utöver den generella ökningen av motortrafik bedöms vara så liten att det inte finns någon risk att MKN för utomhusluft överskrids. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet MKN har skapats för att uppnå EU:s mål om god vattenstatus (vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer/kvalitetskrav som ska gälla för yt- och grundvatten). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status 2015, för Kalmarsund och Västra sjön ska målet för ekologisk status uppnås 2021 och för kemisk status 2015. Den direkt påverkade vattenförekomsten är Västra sjön (SE563825-161810) som i sin tur ansluter till Kalmarsund. Planområdets påverkan består av att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket

7(29) leder till en viss ökning av förorenande ämnen som når recipienten, samtidigt som ny dagvattenanläggning med bättre riskhantering införs (vid utsläpp av farliga ämnen) och förbättrad rening. Dagvatten från huvuddelen av planområdet fördröjs och renas i en ny stängningsbar damm innan Hagbygärde dämme. Här innebär planförslaget en klar förbättring ur riskperspektiv (utsläpp av farliga ämnen vid trafikolycka), den förbättrar även kapaciteten och reningsgraden i systemet. En mindre del (ej från vägytor som är farligt godsled) går till befintliga dammar vid reningsverket i Tegelviken innan det når recipienten Västra sjön, alltså samma vattenförekomst. Denna bedöms ha en måttlig ekologisk status (på grund av övergödning och miljögifter) och uppnår inte god kemisk status. 2012 anlades nya dammar, Hagbygärdedämmet, som kraftigt förbättrade reningen av dagvatten från ett stort avrinningsområde i Kalmar stad, vilket har minskat belastningen av förorenande ämnen till Västra sjön. Därför bedöms det inte som någon risk att möjligheterna att uppnå MKN för vatten minskar genom planförslaget, dessa infördes 2009 och sedan dess har dagvattensystemet förbättrats avsevärt, läs mer i avsnittet Teknisk försörjning: Dagvatten och i separat PM om dagvatten. Det finns förslag om nya MKN som ännu inte är fastställda, för Västra sjön så är bedömningarna i stort oförändrade men tidsmålet för god vattenkvalitet är framflyttat till 2027. Strandskydd Närmaste vattenförekomst är Hagbygärdediket i väster vilket har bedömts omfattas av strandskydd i detta parti, en mindre del av planområdet berörs av detta skydd. För redan planlagd mark återinträder strandskydd i och med planläggning, därför innefattar planförslaget ett upphävande av strandskyddet för naturmark som är avsedd för dagvattenhantering och redan fastighetsbildad kvartersmark. De särskilda skäl kommunen åberopar för att upphäva strandskyddet följer nedan: Del av kv Kultivatorn: Området är redan fastighetsbildat och delvis bebyggt utifrån detaljplan 0880K-P12/12, där strandskyddsfrågan hanterades i samband med planarbetet, och är därmed redan ianspråktaget. Kommunen åberopar dessutom samma skäl som i föregående planarbete (se detaljplan enligt ovan): Enligt Naturvårdsverkets och Boverkets gemensamma handbok avseende upphävande av strandskydd i samband med detaljplanläggning framgår att, för att strandskyddet ska kunna upphävas, det måste föreligga särskilda specificerade skäl för upphävandet. Skälen är angivna i Miljöbalken s 7:e kap 18c d. Vid prövningen om att upphäva strandskyddet får som särskilt skäl bara beaktas om området som upphävandet avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknas betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,

8(29) 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Naturmark i anslutning till Hagbygärdediket: Dagvattenhantering krävs för att minska risken att utsläpp av farliga ämnen når Västra sjön, detta bedömer kommunen är ett angeläget allmänt intresse. Anläggningen måste ligga mellan berörd infrastruktur och kvartersmark och Hagbygärdediket och kan inte lokaliseras till annan lämpligare plats, skäl 5 enligt ovan. I och med att det är allmän platsmark kommer området fortsatt vara tillgängligt förutom där dammen fysiskt hindrar tillträde. Eftersom E 22 avgränsar området i söder finns inga rekreationsvärden att beakta. Översiktliga plandokument Översiktsplan (ÖP) Den aktuella översiktsplanen Översiktsplan Unika Kalmar (antagen i KF 2013-06-17) beskriver området som ett strategiskt viktigt område där tre delar av staden, västra staden, södra staden och innerstaden, möts och som i framtiden förväntas få en viktigare betydelse för infrastrukturen. Sammanfattning av översiktsplanens visioner avseende aktuellt område: Utveckling av axeln City till city, det vill säga mellan Hansa city/kalmar Öland Airport och Kvarnholmen är av regional betydelse vad gäller verksamheter, handel, service, utbildning och kommunikationer. Här finns stor potential att utveckla ett attraktivt verksamhetsområde med sitt utmärkta annonserings- och kommunikationsläge. Verksamhetsområdet Flygstaden har regional betydelse. Regionens större vägar (25:an, E22:an och Ölandsleden), stambanan och Stångådalsbanan samt Kalmar Öland Airport passerar området. Ovanligt gynnsamma förutsättningar för ett regionalt kommunikationscentra. Utveckling av Södra staden har betydelse för stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt en utveckling av området Flygstaden, verksamhetsområdena vid Kalmar Öland Airport. et bedöms som förenligt med gällande översiktsplan. Övriga kommunala program Grönstrukturplan 2010 togs en Grönstrukturplan fram (antagen av KF 2010-09-29) vilken ska utgöra underlag för planering. Dokumentet omfattar inte planområdet men vissa stråk och områden österut som beskrivs kan påverkas på olika sätt av planering i området. Bedömningen är att planförslaget är förenligt med de värden och mål som beskrivs i grönstrukturplanen och förhindrar inte genomförandet av dokumentets förslag och visioner.

9(29) Gällande detaljplaner För planområdet gäller följande planer (av vilka hela eller delar belägna inom planområdet upphävs): - 0880K-I:400 (fastställd 1981-11-24) där området omfattas av bestämmelserna Gata eller Torg, Park eller Plantering, Allmänt ändamål samt Område för motortrafikändamål. Gränser i denna plan stämmer inte överens med föreslagen större cirkulation. - Ett område i den östra delen av planområdet omfattas av detaljplanen 0880K-P09/02 (fastställd 2008-12-15) där Plogen 13 omfattas av planbestämmelsen Bilservice, vägrestaurang. Kvarters- och egenskapsgränser justeras och Bilservice utgår som markanvändning enligt förslaget. - et omfattar i väster detaljplanen 0880K-P12/12 (fastställd 2012-02-27) som innehåller bilservice, handel med skrymmande varor (ej livsmedel) och småindustri. Planen släcks helt ut av planförslaget, kvartersgräns justeras för att lämna motorvägens rampslänt fri, rätt att anlägga underjordisk vägavvattning på redan bebyggd fastighet tillkommer, markanvändning anpassas till de nya allmänna råden för planbestämmelser och bilservice tas inte med som markanvändning. Övriga gränser behålls i stort sett utom att bebyggelseförbudet minskas något, dock inte mot E 22. Gällande detaljplaner som berörs av planförslaget samt aktnummer Kommunala beslut i övrigt Det finns ett gällande bygglov för nybyggnad av verksamhetsbyggnad på Kultivatorn 1 (dnr 2014-0932). Lovet bedöms inte hindra planförslagets genomförande. Lägsta färdiga golvhöjd I Samhällsbyggnadsnämnden fattades 2012-12-19 beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 m över nollplanet (det nationella höjdsystemet RH2000). Västra delen av planområdet kan beröras, övriga området är högre beläget. Med tanke på de topografiska förutsättningarna är det lämpligt att höja upp marken och tillämpa lägsta färdig golvhöjd även för verksamheter. 04 och planförslag Natur- och kulturmiljö Geoteknik och markförhållanden

10(29) Jordarterna inom planområdådet består enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) av postglacial silt och sandig morän (se kartbild). Det råder stora nivåskillnader inom området och det finns branta partier i nära anslutning till befintlig cirkulationsplats, där marken är utfylld i anslutning till genomförandet av trafikplatsen. Väster om kv Traktorn bedöms den underliggande jorden ha en normal bärighet medan fyllnadsmassorna inte kan bedömas då de är för varierande i innehåll. Utdrag ur SGU:s översiktliga jordartskarta, gult är silt och grått är morän Ett antal geotekniska bedömningar och undersökningar av marken har genomförts väster om planområdet. De naturliga jordlagren bedöms ha goda grundläggningsförhållanden. I de områden som är utfyllda kan eventuellt kompletterande utgrävningar och utfyllnader behövas för att möjliggöra ny bebyggelse som klarar lagkrav på stabilitet och utförande. Stabilitets- och bärighetsanalys kan krävas i genomförandeskedets lovprövning. Markföroreningar och planförslag På fastigheten Svaneberg 2:10, öster om trafikplatsen, har tidigare legat en handelsträdgård/plantskola. Viss förorening kan finnas i marken vilket föranlett en utredning som inte visar på någon betydande markförorening. I angränsande kv Plogen finns dock en förekomst av polyaromatiska kolväten som överskrider riktvärdena och måste analyseras vidare och eventuellt saneras. På grund av detta finns ett saneringsvillkor för bygglov på den aktuella fastigheten. Skulle markföroreningar påträffas under spräng-, schakt- eller fyllnadsarbeten ska tillsynsmyndighet kontaktas enligt Miljöbalken 10 kap 11. Mark och vegetation Omkring befintliga vägar och tomter består planområdet i huvudsak av naturliga och halvöppna gräsmarker samt enstaka träddungar uyöver ruderatmark. Inga utpekade värden avseende naturmiljön finns dokumenterad. Några rödlistade arter känns inte till inom området. et medger en ökad exploatering vilket minskar andelen naturmark. Dock möjliggör infrastrukturprojektet en förbättrad miljö för fotgängare och cyklister som tar sig över E 22 till grönområdet Kalmar dämme. Vid plante-

11(29) ring av träd på allmän platsmark NATUR ska hänsyn tas till befintliga ledningar. Topografi Planområdet ligger på en nivå mellan ca +0,5 m och +10,0 m över nollplanet. Trafikplatsen är i snitt belägen på ca +9,5 m. Övriga anslutande vägar är belägna på ca +7,0-8,0 m. Kvartersmark öster om cirkulationsplatsen är belägen på ca +5,0 m och väster om cirkulationsplatsen sluttar marken från + 8,0 m till + 1,0 m i väster. Uppfyllnad kan ske på flera platser för att möjliggöra rimliga lutningar, främst inom de delar där ny bebyggelse och infrastruktur föreslås. De högsta punkterna i den nya cirkulationsplatsen är projekterade till ca 12 m över nollplanet (mittrondellen), körytorna mellan 11-9 m över nollplanet. Ytor för vägslänter kan nyttjas av fastighetsägaren om marken fylls ut, men inte bebyggas. En gemensam infart i kv Kultivatorn har en angiven lägsta marknivå på + 3.5 m, dessutom har den getts en bredd för att kunna hantera olika nivåsättningar inom kvarteret. Principsektion hur marken i kv Kultivatorn kan terrasseras (v=väster, h=öster) Vatten Planområdet innefattar inte några vattenförekomster, det gränsar i väster till Hagbygärdediket som rinner ut i Västra sjön, dit dagvatten från planområdet leds. Västra sjön bedöms ha måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status, detta främst beroende på övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. et innefattar en dagvattendamm som hanterar huvuddelen av områdets dagvatten. Exploateringsgraden på kvartersmark är hög men andelen mark som kan hårdgöras är begränsad genom planbestämmelse. Tegelvikendammen som omhändertar en mindre del av planområdets dagvatten bedöms ha en god kapacitet för detta. Se vidare under MKN Vatten och i PM om dagvatten. Stads- och landskapsbild Planområdet omfattar en höjd i landskapet, en med Kalmarmått påtaglig höjdskillnad. Från höjden kan landskapet i norr och väster upplevas beroende på

12(29) årstid och vegetation. I söder avgränsar skog mot västra sjön och i öster ligger E22:an samt Svanebergs industriområde med större låga byggnader. et innebär att byggnation möjliggörs på platsen med högsta tillåtna totalhöjd +20,0 m över nollplanet. Detta innebär att byggnader kan komma att vara synliga och uppfattas på ett längre avstånd och att översiktliga landskapsrum påverkas. Bedömningen är dock att planområdets byggrätter tillåts inom ett avgränsat område samt i enlighet med planförslaget stegvis kommer att trappas upp kring trafikplatsen. Byggrätternas avstånd till vägarna genom passagen samt byggfria ytor mot järnvägen i norr gör att utblickar skapas mellan byggnader vilka kan göra att upplevelsen av landskapet förstärks genom kontrasten mellan viss rumslighet i passagerna och öppenheten i det omgivande öppna landskapet. Översiktsbild i riktning mot sydväst, kv Kultivatorn till höger Vy från Fölehagsvägen mot ny cirkulationsplats Kulturhistoria Inga kända fornlämningar finns inom området. Törnebyvägen utgör del av den ursprungliga infartsleden till Kalmar (se kartbild från 1870). Vägens sträckning och allén i väster som markerar den förstärker detta intryck och är därför värdefull för historisk läsbarhet. Olika trafiklösningar har funnits i området som förändrades drastiskt med intåget av bilen som färdmedel och flödet av motor-

13(29) trafik, samt anläggandet av flygplatsen för kommersiell trafik i slutet av 1900- talet. Nuvarande trafikplats Svaneberg byggdes om i början av 2000-talet. Inmätningskarta (lantmäteriet 1870) med befintliga vägsträckningar vid planens framtagande ungefärligt inlagda (cirkulationen i svart, E22 i grått, Törnebyvägen i rött och Södra vägen i blått). et bedöms inte påverka några kulturhistoriska strukturer, stråk eller objekt på ett negativt sätt. Att leda Törnebyvägen till cirkulationen gör att den ansluts till Södra vägen och på så vis återskapar kopplingen som fanns mellan vägarna när de tillsammans utgjorde en samlad infart till staden Mobilitet och gaturum Gator och motortrafik Törnebyvägen är del av den historiska infartsleden till Kalmar och utgör idag en lokalgata för verksamheter och bostadsområdet Törnebyslätt i väster. Strömsbergsvägen är en lokalgata för in- och utfart till Svanebergs verksamhetsområde. Lågtrafikerad. Södra vägen och Fölehagsvägen är två huvudgator (för trafik till staden respektive till flygplatsen och verksamheter i norr) som löper genom området och omfattas av riksintresse (se avsnittet Riksintressen). Dessa två gator är periodvis mycket hårt belastade, liksom på- och avfartsramperna till E22 där köer ibland bildas nästan hela vägen mellan E22 och Södra vägen. Trafiksituationen är i dagsläget periodvis överbelastad. En trafikutredning, Trafikutredning trafikplats Kalmar Södra, framtagen av Sweco, 2013-09-10, togs fram för att dels utreda dagen trafiksituation och dels den förväntade prognosen om ca 20 år. Denna beskriver att dagens trafiklösning snart har nått som kapacitetsgräns vilket ställer krav på åtgärder. Överbelastningen påverkar

14(29) riksintressena negativt och sårbarhet på statligt vägnät ställer krav på åtgärder på kommunal mark och anläggningar. Fölehagsvägen Törnebyvägen 1100 f/d 8000 f/d 14700 f/d Södra vägen 4880 f/d E22 15930 f/d 2840 f/d 1030 f/d Strömbergsvägen Antal fordon/dygn (f/d) i dagsläget, vardagsmedeldygnstrafik Prognosen för den framtida trafikmängden bygger dels på en beräkning utifrån den exploatering som kommunen vid rapportens framtagande förväntade sig inom Kalmar stad och som kan påverka trafikmängden på platsen, och dels på den allmänna trafikökningen där Trafikverkets uppräkningstal på 15 % för år 2032 har använts. I utredningen har olika alternativ studerats. Slutsatserna från utredningsarbetet är att en cirkulationsplats med fem anslutande vägar på ungefär samma plats som den befintliga cirkulationsplatsen är den lösnigen som bäst hanterar trafikflöden och säkerställer motortrafikens framkomlighet. Övriga färdsätt påverkas marginellt i de alternativ som studerats varpå motortrafiken dimensionerat arbetet. Illustration över planförslaget, större cirkulation med fem tillfarter och nya möjligheter för gång-, cykel- och mopedvägar. Utklipp ur plankartan med cirkulationens bestämmelseytor.

15(29) I förslaget är anslutningen till E22, Fölehagsvägen och Södra vägen (tillika vägarna som omfattas av riksintresse) de största och viktigaste anslutningarna. Betydelsen av Törnebyvägen ökar dock i och med föreslagna verksamheter i väster (trafiksäkerheten höjs väsentligt i jämförelse med befintlig trevägskorsning med Fölehagsvägen). Strömsbergsvägen är den anslutning som är av minst betydelse för stadens utveckling. Den har ett lokalt värde som entré till Svanebergs befintliga verksamhetsområde och planförslaget föreslår att kopplingen finns kvar. Förbättringsåtgärder kan på sikt behöva vidtas i korsningen Odalvägen-Södra vägen i öster (bef industriområdes andra entré). Vid denna korsning kan med fördel en avkörningsficka skapas med skyltning och information för besökare. De sammanfattande slutsatserna i rapporten är: Oavsett vilken lösning som görs för trafiken från och till E22 i trafikplats Kalmar södra så är alltså korsningen Södra vägen Fölehagsvägen en kritisk punkt. Resultatet av simuleringarna visar att en lösning med en cirkulationsplats med fem inkommande vägar är den lösning, bland de studerade alternativen, som bäst klarar av den framtida trafiksituationen i området. Vår rekommendation blir därför att cirkulationsplatsen vid Södra vägen Fölehagsvägen byggs ut till en cirkulationsplats med 5 ben, där alltså även Törnebyvägen får en direktanslutning till cirkulationsplatsen. Utbyggnaden av cirkulationsplatsen sker lämpligen i samband med att marken runt cirkulationsplatsen exploateras. E 22 beaktas även genom att bebyggelseförbud föreslås på angränsande kvartersmark. Gång- respektive cykel- och mopedtrafik Genom planområdet löper övergripande gång- respektive cykel- och mopedvägar i nord-sydlig samt väst-östlig riktning. Nord-sydlig koppling är viktig att utveckla som länk mellan Smedby/Flygstaden/Hansa city och Södra staden/kalmar dämme/skärgårdsstaden. Öst-västlig koppling länkar samman Innerstaden med Västra staden/smedby. Områdets sammantagna funktion är i detta sammanhang att länka samman alla kringliggande stadsdelar och områden för de oskyddade trafikanterna så att de genom en stadsmässig attraktiv miljö på ett trafiksäkert sätt kan korsa de större barriärer som finns i området (främst E22 och järnvägen). Större avstånd mellan målpunkter gör att den övergripande cykeltrafiken är intressant att beskriva (gångtrafiken i området är främst kopplad till lokala flöden och rekreationsändamål). Områdets geografiska förutsättning för cyklister från planområdet (teoretiska beräkningar): Till Avstånd Tid Stadskärnan 3,0 km 10 min Hansa City 2,6 km 10 min Kalmar Öland Airport 1,5 km 5 min Smedby Centrum 4,1 km 13 min na bedöms som mycket goda för fysiskt aktiv arbetspendling till och från området och som målpunkt för kollektivt resande och samåkning.

16(29) Trafiklederna och nivåskillnaderna gör att gång-, cykel- och mopedvägarna idag får anpassas till förutsättningarna, bl.a. genom två tunnlar och diverse vägsträckningar som inte upplevs särskilt gena. Området kan under de mörka timmarna upplevas som otrygg, trots detta används vägarna flitigt av främst cyklister och mopedister. Gång- respektive cykel- och mopedväg finns även från Strömsbergsvägen i söder till Södra vägen. et innebär att motortrafiken även fortsättningsvis prioriteras högt på platsen. Dock har en dubbelsidig gcm-väg längs Fölehagsvägen studerats vilken kan erbjuda bättre och avsevärt genare kontakt mellan norr och söder. Inga lämpliga alternativa strukturer har hittats som bättre kan prioritera gångrespektive cykel- och mopedtrafik över motortrafik främst beroende på huvudgatornas motortrafikflöden, funktion och riksintresse samt de ekonomiska investeringar som skulle krävas för att förändra befintligt trafiksystem. Bedömningen är samlat att befintliga lösningar och miljön för fotgängare, cyklister och mopedister kan förbättras som konsekvens av planen. Miljön kommer upplevas som attraktivare och tryggare än i dagsläget. Kollektivtrafik Vid planens framtagande trafikeras Svaneberg av stadsbussar mellan Innerstaden och Ljungbyholm, regionbussar mellan Karlskrona och Kalmar samt buss mellan Nybro och Kalmar C. Hållplatser för dessa linjer finns i området väster om befintlig cirkulationsplats, dessa är kopplade till gång-, cykel- och mopedsystemet. Stadsbussen från Svaneberg till Kalmar C tar ca 12 min. Spårbunden trafik på järnvägen mellan Kalmar och Emmaboda/Växjö har inga hållplatser i närområdet (hållplats kommer skapas i Smedby). I översiktsplanen Unika Kalmar utpekas behovet av ett nytt resecentrum där de olika färdsätten buss, tåg och flyg kan mötas. Aktuellt planområde ligger inom det område som är strategiskt intressant i ett sådant perspektiv. Även om en placering inte är aktuell inom själva planområdet kommer området att påverkas kraftigt vid anläggandet av ett nytt resecentrum. Befintliga busshållplatser behålls. Ökad framkomlighet i allmänhet för motortrafiken innebär konkret ökad framkomlighet även för kollektivtrafikens bussar. Samlat resecentrum får utredas i samband med att ett sådant projekt aktualiseras. Parkering I området finns inga allmänna parkeringsplatser för cykel, moped, mc eller bil och publika målpunkter (utöver kollektivtrafikens busshållplatser och cykelparkeringar till dessa) saknas. Området fyller främst en funktion som passage för resande i olika riktningar och olika färdsätt. Ett område för allmän parkering (gällande både bil, mc, cykel och liknande) föreslås i anslutning till busshållplatsen vid Södra vägen (vilken vid planens

17(29) framtagande trafikeras av busslinjer till Ljungbyholm, Nybro och Karlskrona). Syftet är att förbättra möjligheterna att resa kollektivt och skapa en pendlarparkering där kollektivtrafikresenärer med målpunkter i andra delar av staden kan ställa sin bil. Alternativt kan det vara en bra utgångspunkt för samåkning för de som färdas med bil till eller från andra delar av kommunen eller länet. Förslagsvis en väderskyddad väl upplyst cykelparkering samt ett antal bilparkeringsplatser för samåkning och färdsättsbyte. Funktionen är mycket positiv för kollektivtrafikens attraktivitet lokalt och en viktig symbolisk prioritering av hållbart resande. Bebyggelseområden Byggrätter och byggnader Planområdet är i huvudsak obebyggt förutom i den västra delen där det finns en verksamhetstomt, samt angränsande drivmedelsförsäljning. Öster om planområdet ligger Svanebergs verksamhetsområde med karaktär av handelsområde utanför stad (stora tomter med stora låga byggnader, viss gestaltad entré/entrésida och större ytor för lagring). Ett antal större byggrätter skapas och den direkta visuella kontakten mot Europaväg 22 ger ett idealiskt skyltningsläge. Därför ska vid nyetablering och utveckling ett effektivt markutnyttjande sökas där flera verksamheter ska kunna etableras, vid behov i samnyttjade byggnader med tredimensionell fastighetsbildning. Föreslagen markanvändning H 1 K (detaljhandel, ej dagligvaror, samt kontorsverksamhet) Z H 1 K (som ovan, men även verksamhet med begränsad omgivningspåverkan) Bestämmelserna formuleras utifrån vilken slags karaktär och markanvändning som funnits lämplig i planområdet. Närmast Södra vägen så önskas publika verksamheter. et medger drygt 1.6 ha kvartersmark för verksamheter i området, där 50 % av fastigheten får bebyggas, byggrätter enligt tabell nedan (observera att byggnation kan ske i flera plan vilket inte är medräknat nedan, det handlar också om preliminära skattningar). TABELL TILLÅTEN BYGGNADSAREA 50 % av fastighet Kultivatorn 1 ca 885 kvadratmeter Kultivatorn 2 ( bef. bebyggd ca 950 kvm) ca 1 550 kvadratmeter Område i kv Kultivatorn (ZH1K) ca 1 820 kvadratmeter Område i kv Kultivatorn (H1K) ca 1 835 kvadratmeter Plogen 13 ca 1 290 kvadratmeter Område öster om kv Traktorn (ZH1K) ca 1 055 kvadratmeter Sammanlagt ca 8 500 kvadratmeter Gestaltning Planen är utformad så att bebyggelse ska kunna placeras så nära de större vägarna som möjligt, utan att olämpliga risker och störningar skapas. Byggrät-

18(29) ter i dessa attraktiva lägen är lämpliga för företag som har behov av bra skyltningsläge och som har förutsättningar att uppfylla kraven på en hög kvalitetsnivå i gestaltning. Platsens betydelse måste förmedlas genom storlek, placering, materialval och utformning. I Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) kap. 2 6 går att läsa: bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan. I kap 8 1 går att läsa en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. et innehåller planbestämmelser som preciserar dessa krav för den aktuella platsen. Huvudbyggnaders fasader mot Södra vägen och E 22 ska utformas med särskild hänsyn till stadsbilden och med minst 20 % fönsteryta på fasaden. Bestämmelserna syftar till att ställa höga krav då området är ett strategiskt skyltningsläge samt utgör del av stadens viktigaste entréområde. Byggnaders fasader mot E22 och Södra vägen bör utformas öppna och inbjudande. Bygglovsritning från Kultivatorn 2, söderfasaden (mot E 22) motsvarar ca 40 % fönsterarea) Skyltning, upplag och parkering Bestämmelser om förbud mot skyltar, parkering och upplag, respektive skyltar och master föreslås på ytorna närmast E22. Dessa syftar till att motverka aktivitet på platsen som är olämplig sett till platsens värde som entré i staden och utifrån trafiksäkerhetsskäl. Hårdgörande av kvartersmark Bestämmelse införs om att minst 15 % av markytan ska vara genomsläpplig eller fördröjande för dagvatten. Bestämmelsen avser att förbättra dagvattenhanteringen i och från området. Läs mer om dagvattenhantering i avsnittet Teknisk försörjning: Dagvatten. Bebyggelsens höjd Bestämmelser har införts om högsta totalhöjd över nollplanet, 10-20 meter över nollplanet. Befintliga marknivåer i området skulle innebära att de reella

19(29) högsta totalhöjderna ovan mark blir ca 8 m - 12 m vilket motsvarar i princip två-tre verksamhetsvåningar. Tack vare cirkulationsplatsens höga läge i förhållande till omgivande mark klarar platsen högt placerad byggnation som kan utgöra ett framtida landmärke (läs mer i avsnittet Landskapsbild). Hänsyn har tagits till flygplatsens behov av inflygningszon. Inför byggnation på byggrätterna i anslutning till cirkulationsplatsen, där marken är som högst, ska en sk. flyghinderanmälan göras till Luftfartsverket. Kommersiell och offentlig service Utbudet av kommersiell service i området utgörs av befintlig bensinstation. Offentlig service i området saknas. Möjlighet för ytterligare kommersiell service skapas i planförslaget. Utbud av offentlig service är inte aktuellt i området. Friytor Offentliga rum Befintlig miljö består av stora öppna ytor, infrastruktur och planskildheter. Inga målpunkter för stadigvarande vistelse finns i planområdet. Befintliga busshållplatser utgör enda målpunkten inom planområdet som dock utgör en viktig passage för flera övergripande stråk (läs mer i avsnittet Gång- och cykelrespektive mopedtrafik). et innehåller vissa områden med allmän platsmark, Natur. Ytor längs större huvudgator syftar till att kunna användas som restytor, upplag för snö osv men även som vissa gröna inslag som kan understryka känslan av stadsmässig entré utan att trafiksäkerhet eller upplevelsen av det öppna landskapet påverkas negativt. I gestaltningen av cirkulationsplatsen som utförs parallellt med planarbetet anspelas på Kalmars historia som befästningsstad, gabionmurar används som är ett återkommande element längs E 22. Sektion genom cirkulationsplats Ljussättning Belysning utöver standard ljussättning av offentliga gator kan behövas för vissa funktioner i området, främst miljöer för gång- respektive cykeltrafik och i synnerhet i de planskilda passagerna.

20(29) Teknisk försörjning Vatten och spillvatten och planförslag Kommunalt vatten- och avloppssystem finns i området och nya bebyggelseområden ansluts till detta. Ett u-område skapas öster om cirkulationen för större allmän underjordisk va-ledning (där marken ska vara tillgänglig för skapande av ledningsrätt). Fastigheter väster om den nya cirkulationsplatsen behöver enskilda pumpar för att ansluta sig till spillvattennätet. Dagvatten Hagbygärdediket väster om planområdet transporterar dagvatten från ett mycket stort upptagningsområde som sträcker sig ända till Berga C i norra Kalmar. Diket leder vatten i Hagbygärde dämme, en separat dagvattenrening vid Kalmar dämme i söder. Befintliga verksamheter väster om planområdet är anslutna till detta system via ledningar och öppna diken. Öster om planområdet samlas dagvatten i ledningar och leds under E22 och österut till dammar vid reningsverket i Tegelviken. I båda fall är den slutliga recipienten Västra sjön/kalmarsund/östersjön. Hagbygärdedämmet Anläggningen byggdes år 2012 för att rena dagvatten från Hagbygärdediket. Tidigare avleddes Hagbygärdedikets dagvattnet orenat till Törnebybäcken och vidare till Västra sjön. Avrinningsområdet uppströms Hagbygärdedämmet är totalt ca 670 hektar varav ca 180 hektar är hårdgjord yta. Handelsområdena Hansa City och Giraffen, flera industriområden samt en längre sträcka av motorvägen E22 bidrar med mycket hårdgjord yta och föroreningsbelastning. I Hagbygärdedämmet lyfts först dagvattnet från Hagbygärdediket i en pumpstation till en första damm som har en volym på 7500 m 3. I denna damm renas dagvatten genom sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet vidare till en växtyta som är ca 1700 m 2. Växtytan kommunicerar via en ledning med en efterföljande damm, här sker ytterligare sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet till ett dike med en botten av krossad kalksten. Kalkstenen har till syfte att adsorbera den lösta fosfor som finns kvar i vattnet. Efter en kulvert leds det renade dagvattnet i ett dike vidare till Törnebybäcken. Hagbygärdedämmet är dimensionerat för att rena ca 70% av den totala årsavrinningen. Resterade del bräddas förbi anläggningen till den ursprungliga sträckningen av Hagbygärdediket. Tegelviksdammen Denna damm ligger bredvid det kommunala reningsverket vid Tegelviken. Den användes tidigare som bassäng för rening av spillvatten men i samband med moderniseringen av reningsverket på 1970-talet ändrades funktionen till att bara rena dagvatten. Avrinningsområdet är totalt ca 270 hektar varav ca 61 hektar är hårdgjord yta. Industriområdena vid Svaneberg och kring KLS anläggning samt bebyggelsen i Tegelviksområdet ingår i avrinningsområdet. Dagvatten från en mindre sträcka av motorvägen E22 samt från Södra vägen avrinner också till Tegelviksdammen. Det första reningssteget i Tegelviksdammen är en försedimentationsdamm där de grövre partikelbundna föroreningarna avskiljs. Försedimentationsdammen har en volym på ca 800 m 3. Via en ledning leds dagvattnet till huvuddammen

21(29) som har en volym på ca 17000 m 3. Via ett överfall leds sedan det renade dagvattnet till Västra sjön. Kalmar Vatten AB kommer under början av år 2015 att fastslå skötselplaner för alla dagvattenanläggningar som va-huvudmannen har förvaltaransvar för, inklusive Hagbygärdedämmet och Tegelviksdammen. Dagvatten ska i västra delen av planområdet ledas i befintliga serviser och ledningar till diket söder om Törnebyvägen i väster. Innan det ansluter till övriga dagvattensystemet i Hagbygärdediket leds det till en ny damm för fördröjning och rening som ska vara avstängningsbar, detta med tanke på risken för utsläpp av farliga ämnen på Södra vägen (se Brandtekniskt yttrande, daterat 2014-01-30). Kvartersmark söder och öster om cirkulationsplatsen ansluts till befintliga ledningssystem i öster. Bedömningen är att de tillkommande ev hårdgjorda ytorna (tot högst ca 1.5 ha) och de åtgärder som studeras och föreslås inom och utom planområdet innebär att recipienten inte kommer att belastas på ett olämpligt sätt (läs mer i avsnittet MKN för vatten och PM för dagvatten). Lösningar på kvartersmark Kommunens dagvattenpolicy föreskriver miljövänliga materialval, lokal fördröjning och rening i första hand samt eftersträvande av en öppen dagvattenhantering. Åtgärder är möjliga att genomföra i dagvattenhanteringssystemen vid behov men åtgärder på kvartersmark är också av betydelse för att säkerställa en god vattenkvalitet. Olika lösningar kan skapas på kvartersmark för fördröjning av dagvatten där föroreningarna kan sedimenteras (exempelvis svack-, biodiken eller mindre dammar). Bestämmelse reglerar att 15 % av fastighetsytan ska bevaras infiltrerande eller fördröjande. Värmesystem och planförslag Fjärrvärme finns norr om järnvägen och en servis till denna finns inom den östra delen av planområdet till fastigheten Plogen 10. Möjlighet finns att ansluta resterande delar av planerad kvartersmark till fjärrvärmenätet. Ett uområde föreslås för att trygga ledningen genom ledningsrätt. Ansvarig för fjärrvärmenätet är Kalmar energi, fjärrvärme. Befintlig fjärrvärmeservis i området, till fastigheten Plogen 10 El och planförslag Planområdet är anslutet till elnätet. Elledningar ligger huvudsakligen längs gator och stråk med allmän platsmark. Ansvarig för elnätet är Kalmar energi,

22(29) elnät. Genomförande av ny trafiklösning utlöser behov av ledningsflyttningar vilket får studeras i detalj i projekteringsarbetet, detta föregår planarbetet. Befintliga elledningar i området Avfallshantering Befintliga verksamheter i Svaneberg har hantering på egen fastighet. Närmaste återvinningsstation finns i Tegelviken samt i Rinkabyholm. Avfallshantering sker genom avtal med Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). Avsikten är att egna eller gemensamma miljöhus skapas på kvartersmark i lägen som är tillgängliga för sopbil. Eventuella vändzoner måste då dimensionerats efter vändradie för sopbil (diameter 20,0 m). En ny återvinningsstation bedöms inte behövas inom planområdet. IT- och kommunikation Elektronisk kommunikation görs genom fasta eller trådlösa lösningar. Vid planens framtagande finns det inte tillgång till fiberoptiska kablar i planområdet, men täckningen i planområdet för mobilnätet har bedömts som mycket god. Nät för fast telefoni finns i planområdet (Skanova Access är nätägare). Söder om Törnebyvägen i mitten av föreslagna byggrätter ligger äldre ledning som inte längre är i drift. Verksamheter som möjliggörs i planområdet bedöms ha goda förutsättningar för en fungerande elektronisk kommunikation med trådlösa lösningar. et innehåller ytor med allmän platsmark som i framtiden kan användas för fasta lösningar (exempelvis att gräva ner fiberoptiska kablar). Kanalisation för fiber ska då samläggas med exempelvis VA-ledningar i samma ledningsgrav. Ledning söder om Törnebyvägen är inte i bruk och kan med fördel grävas bort. 05. Störningar och risker Olycks- eller skaderisker. et innebär att nya byggnader och gator skapas, fler målpunkter kommer finnas i området och fler människor kommer att följaktligen att vistas och röra sig i och igenom området. Antalet oskyddade trafikanter bedöms öka. Den allmänna olycks- och skaderisken ökar därmed inom planområdet. Detta

23(29) beaktas dock i planering och projektering så att dessa miljöer utformas trafiksäkert. Risk för utsläpp av farligt gods Bestämmelse om skyddsåtgärd på allmän platsmark har införts. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa Södra vägens (och E22) rekommenderade status som transportväg för farligt gods, samt allmänhetens hälsa och personsäkerhet vid incident. Rådande riktlinjer vid planens samrådsförslags framtagande utgörs av rapporten Riskanalys av farligt godsled i Kalmar, upprättad av Brand och riskanalys 2010-05-07. Denna har kompletterats med vidare utredning och arbetsmöten för den specifika platsen. Ett nära samarbete med brandkåren krävs i plansamrådet i denna fråga. Risken för kollision som involverar farligt gods, konsekvenserna av detta samt åtgärder för att minimera negativa konsekvenser har för Södra vägen utretts i arbeten kopplade till utveckling av hamnen och universitetet. Rapporten beskriver ett flertal möjliga risk- och säkerhetshöjande åtgärder beroende på verksamhet och placering i förhållande till väg. För området föreslås ett avkörningsskydd vid vägkant vilket uppförs av kommunen. Om bebyggelse placeras inom 15 m från detta ställs vissa krav på utformning, men förslaget innehåller ingen bebyggelse närmre än 15 från riskkällan. Skyddsavstånd Järnväg Planområdets kvartersmark för verksamheter är beläget på ett avstånd från järnvägen på minst ca 70 m vilket inte föranleder några åtgärder. E22/Vägar Riktlinjer avseende skyddsavstånd mellan bebyggelse och vägar finns vilka ska följas vid nyexploatering. E22 och Södra vägen utgör vägar för farligt gods och därför råder särskilda riktlinjer där. Avstånden minskar där hastigheterna är lägre. Ett avstånd på minst 50 meter för bebyggelse ska finnas mellan E22, där hastigheten är hög. På- och avfartsramper bedöms dock som kompletterande anläggningar kring vilka avstånden kan vara lägre sett till den lägre hastigheten och därmed riskbilden. Avståndet blir minst 15 meter mellan byggrätt och cirkulationsplatsen, Södra vägen och motorvägsramperna(minst 20 m). Kommunen ansvarar för nödvändiga risk- och säkerhetshöjande åtgärder. Flyg Flygplatsen och dess inflygningsvägar omfattas av riksintresse, vilket påverkar planområdet. Flygplatsens så kallade influensområden utgörs även av markområden utanför riksintresseområdet. För att säkerställa att utnyttjandet av flygplatsen inte påtagligt kommer att försvåras ska utöver riksintresseområdet även dess influensområden skyddas. Det finns tre typer av influensområden runt en flygplats: - Influensområde med hänsyn till flyghinder - Influensområde med hänsyn till flygbuller - Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk störning

24(29) Det får inte finnas några byggnadsdelar i flygvägarna eller i flygplatsens influensområde som riskerar flygsäkerheten. Exploateringar i närheten av flygplatsens in- och utflygningsstråk ska därför ske i samråd med flygplatsen så att detta säkerställs. Hinderprövning har genomförts för att säkerställa totalhöjder för byggnation i området. Verksamheter med skyddsavstånd Planområdet hamnar delvis inom skyddsavstånd för följande verksamheter: - Gatu- och parkkontoret - Stena Gotthard återvinning AB - Östschakt - Preem Ingen av dessa bedöms dock påverka möjligheterna till den markanvändning som föreslås inom planområdet. I anslutning till planområdet ligger en bensinstation (Preem) på Harven 1. Avstånd från den fastigheten till byggrätt i kv Kultivatorn är ca 19 m. De risker som kan beröra planområdet handlar främst om påfyllningsanslutning till cisterner med brandfarliga vätskor och gaser (se MSB:s rapport från mars 2015) där skyddsavståndet är 25 m. På den aktuella fastigheten finns en cistern för urea intill fastighetsgränsen mot planområdet, övriga cisterner är belägna längre bort. Urea är inte en brandfarlig vätska. Avståndet från mätarskåpen till byggrätt i kv Kultivatorn överstiger de 18 m som är angivet skyddsavstånd i MSB:s rapport. Luftkvalitet Bedömningen är att planens genomförande inte resulterar i en negativ påverkan (pga ökande motortrafik) på luftkvaliteten i den utsträckning att särskilda åtgärder behöver vidtas som konsekvens av planen, området kommer även i fortsättningen vara relativt öppet (läs mer i avsnittet MKN för luft). Översvämningar Västra delen av planområdet är lågt belägen och här finns en planbestämmelse som reglerar nivåsättningen av byggnader. Övrigt område är högre beläget. Ljud - trafik Området är till stora delar bullerutsatt både från väg och järnväg, samt även av flyg. Nybyggnad av verksamheter har dock inte samma riktlinjer för buller som t.ex. bostäder. Byggnaderna ska utformas på ett sådant sätt att bullernivåerna inomhus inte överskrids vilket kan kräva byggnadstekniska åtgärder. Det är fastighetsägarens och arbetsgivarens ansvar när byggnaden sedan ska användas att riktlinjerna efterföljs. Bullerdämpande åtgärder i fasad kan behövas då riktlinjerna främst avser inomhusmiljöer men även de platser utomhus där människor förväntas vistas längre stunder (vilket i detta fall kan det gälla exempelvis uteplatser).

25(29) Ekvivalenta bullernivå från väg och järnväg: Gul = 55-60 db(a), Röd = 60-65 db(a), Mörkröd = 65 70 db(a), Lila = >70 db(a). 06. Konsekvenser Miljökonsekvenser et innebär att hårdgjorda ytor i området ökar och mer motorfordon innebär att kvalitet på luft och dagvatten kan påverkas. Dock är påverkan på luft förhållandevis låg och åtgärder för bättre dagvattenhantering och god vattenkvalitet ingår i planförslaget. Vissa grönytor tas i anspråk vilka dock saknar särskild betydelse. Ingen betydande miljöpåverkan skapas som konsekvens av genomförandet av planen. Se vidare i behovsbedömningen. Sociala konsekvenser et innebär att fler människor kommer att vistas och passera igenom planområdet. Under förutsättning att investeringar kan göras för exempelvis bättre ljussättning och pendlingsparkering, kan ökad trygghet i området uppnås utöver personsäkerheten som planskildheter innebär. Trots prioritering av lösningar för motortrafikflöden i området bedöms detta sammantaget leda till en ökad attraktivitet för gång- och cykeltrafik såväl som kollektivtrafik. Detta påverkar hälsan positivt och kan uppmuntra till ökad fysisk aktivitet i vardagen. Hälsa och säkerhet påverkas av närheten till transportled för farligt gods men åtgärder som kommunen ansvarar för minskar risken för allvarligare incidenter. Ekonomiska konsekvenser Ombyggnaden av infrastrukturen innebär stora kostnader för kommunen i investeringar av infrastruktur, dock fås också intäkter från försäljning av strategisk belägen mark samt långsiktiga vinster av en attraktiv stadsentré Ombyggnaden av cirkulationsplats föregår planens antagande och är ett redan budgeterat investeringsobjekt, den ingår därför inte i exploateringsekonomin. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnader