Krisplan för Åkerskolan och Lännaskolan Upprättad 2011-06-21 Reviderad 2014-08-01
Gemensamt för alla skolor i är att de ska ha en Krisplan för allvarliga händelser En allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt. Händelser där barn eller ungdomar är inblandade ska alltid bedömas som allvarliga till dess att annat kan bedömas. Kommunens skolor och förskolor ska ha särskilda krisplaner för att kunna hantera allvarliga händelser som är begränsade till den enskilda enheten. Den enskilda skolans förmåga ska kvalitetssäkras genom att dess krisplan ska utgå från en kommungemensam mall. Om händelsen vid enskilda enheten är större än den enskilda enheten kan klara ska stöd ges från POSOM. Vid allvarliga händelser som berör flera enheter och/eller om den allvarliga händelsen har stor omfattning ska POSOM alltid aktiveras Krisplanen ska omfatta allvarliga händelser som kan drabba barn, elever och vuxna i verksamheten. Beredskap ska bestå i 1. Krisplan 2. Kunskap om kriser 3. Rutiner vid resor med buss - och tåg Krisplan ska omfatta 1. Krisorganisation inkl larmlistor 2. Handlingsplan 3. Lokaler 4. Extern medverkan/kontakt 5. Övriga frågor
Handlingsplan Akuta åtgärder på händelseplatsen Den/de personer, som är vid olycksplatsen eller först kommer dit, utför följande: Ring 112 (ambulans/polis/räddningskår). Ge första hjälpen. Se till att vuxen person finns hos den som är skadad. Trösta och lugna. Håll obehöriga borta från olycksplatsen Informera rektor. Om skadad person förs till sjukhuset, medföljer en vuxen som känner personen. Krisledningsgruppen och krisstödsgruppen samlas Rektor samlar krisledningsgruppen för att informera, diskutera och bedöma: Händelsens omedelbara effekter på elever och personal. Vilka personer som har behov av särskild uppföljning och hjälp. Behov av hjälp utifrån, t.ex. POSOM-gruppen. Arbetsfördela och förbered information (skriv gärna ned vad som ska sägas). Krisledningsgruppen gör upp en plan för de närmaste timmarnas arbete och tider för återsamlingar i gruppen. Kontakt med och information till anhöriga. Rektor underrättar den skadades närmaste anhöriga. Vid dödsfall görs detta av polisen. Rådgör med de anhöriga om vad man får informera om i skolan. Betona att något slags information måste lämnas. Rektor och någon ur krisstödsgruppen, alt. klassföreståndaren tar ny kontakt med familjen för att uttrycka skolans medkänsla och erbjuda stöd. Detta görs helst före skoldagens slut. Efter krisstödsgruppens sammanträde informeras de anhöriga om skolans åtgärder. Information till personalen Rektor samlar personalen för kort information om: Fakta om händelsen. Vilka omedelbara stödåtgärder som sätts in. Planer för vidare åtgärder, t.ex. återsamling för personalen. Hantering av massmedia.
Rektor samlar personalen, informerar om och diskuterar planerna för de närmaste dagarna (stödsamtal, klassrumssamtal etc.) senast vid skoldagens slut. Personalen erbjuds möjligheter att samtala om och bearbeta händelsen. Information till berörd klass Rektor och medlemmar i krisstödsgruppen informerar eleverna i klassen om: Fakta om händelsen. Vilka omedelbara åtgärder som sätts in. Att mer och utförligare information lämnas senare. Tidpunkt anges Klassen hålls samlad en stund, då klassföreståndaren och någon annan känd person finns närvarande. Eleverna erbjuds möjligheter att samtala om och bearbeta händelsen. Information till övriga elever Rektor samlar övriga elever och informerar om: Fakta om händelsen. Vilka omedelbara åtgärder som sätts in. Att mer och utförligare information lämnas senare. Tidpunkt anges. Eleverna erbjuds möjligheter att samtala om och bearbeta händelsen. Information till övriga föräldrar/vårdnadshavare Rektor skriver kort information om vad som hänt. Denna information delas ut till alla elever, helst redan på olycksdagen, så att de kan ta med informationen hem. Information till biträdande förvaltningschefen och kommunens säkerhetschef eller Tjänsteman i beredskap. Rektor informerar. Anmälan till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren (rektor) skall utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket, om ett dödsfall eller allvarlig händelse inträffat på arbetsplatsen. Kontakt med massmedier. Rektor har kontakt med pressen och andra massmedier. Skydda eleverna, så att massmedia ej får tillfälle att kontakta dem på skolan! Rektor kan ta stöd av kommunens kommunikationsenhet för information på kommunens hemsida, utformande av pressinformation etc. Kontakt sker via säkerhetschefen eller Tjänsteman i beredskap.
Lokaler Kriscentrum anordnas i skolans egna lokaler utifrån skolans egna lokalmöjligheter. Vid större händelser där många människor vill samlas och/eller vid krishantering som kan vara över flera dagar kan kyrkans församlingshem användas. Kommunens krishantering avser allvarliga olyckor eller krishändelser som har att hanteras av kommunens krisorganisation. De delar av krisorganisationen som kan ha behov av att upprätta kriscentra i kyrkans församlingshem är (?). Kommunen kan genom ledningen för respektive del av kommunens krisorganisation rätt att begära tillgång till kyrkans församlingshem. Se särskilt avtal. Övriga frågor Flaggning Om dödsfall inträffat vid händelsen, hissas flaggan på halv stång, när samtliga elever och vuxna på skolan fått den första informationen härom. Sorgbord Vid dödsfall iordningställs ett bord med vit duk, levande ljus, lämplig musik, fotografi och bok för kondoleanser. Rektor skriver fösta meningen i boken. Enkel förtäring (dryck) ordnas i rummet. En särskild sorgelåda för sorgbordet förvaras hos skolsköterskan/exp. Kvällsöppen skola Vid behov hålls skolan öppen kvällstid, där medlemmar i krisstödsgruppen finns till hands för samtal och stöd. Enkel förtäring ordnas. Minnesstund och tyst minut Vid dödsfall samlar Rektor elever och personal till minnesstund någon dag efter olyckshändelsen. Eventuellt vidtalas präst att medverka. Dagarna närmast efter händelsen. Var noga med att kontrollera anledningen till elevernas frånvaro, framför allt i den olycksdrabbade klassen. Meddela krisstödsgruppen, om frånvaron misstänks hänga samman med händelsen. Ge eleverna möjlighet att diskutera igenom händelsen.
Uppföljning Vid dödsfall eller vid skador, som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan, håller klassföreståndaren eller medlem i krisstödsgruppen kontakt med den drabbade familjen. Vid begravning Rektor tillfrågar de anhöriga, om de önskar låta elever och personal från skolan delta i begravningen. Rektor beslutar om blommor till begravningen. På begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Extern medverkan/kontakt Kyrkan Präst från kyrkan ska ingå i skolans krisledningsgrupp. Kyrkan ingår med präst, diakon eller annan/andra från församlingen i krisstödsgruppen. Strängnäs, Aspö 0152-245 00 Mariefred 0159-101 90 Åker-Länna 0159-348 40 Stallarholmen 0152-400 22 Vårfruberga, Härad 0152-200 14 Socialtjänsten Socialtjänsten svarar inom sin ordinarie linjeorganisation för psykosocialt stöd och omhändertagande. Under dagtid nås ansvarig chef via socialkontorets reception. Utanför ordinarie arbetstid har socialtjänsten alltid beredskap. Tjänstgörande nås via SOS Alarm på 112. Socialtjänsten bedömer själva om det finns behov av fler från socialtjänsten.
POSOM vid större allvarliga olyckor där enheten behöver mer stöd Krisledningsgruppen bedömer vid en händelse om enheten klarar händelsen själva eller om stöd behövs från kommunens POSOM grupp. Stöd från POSOM gruppen avser personal med lämplig kompetens som bistår med personligt samtalsstöd, psykiskt stöd eller själavårdande stöd till drabbade genom svenska kyrkan. Vid behov av att få stöd från POSOM ska enhetschefen ta kontakt med ansvarig för utbildningskontorets operativa krisledningsgrupp, biträdande bildningschefen. Om händelsen bedöms vara en extraordinär händelse eller motsvarande och kommunens krisledningsstab aktiveras övertar denna den övergripande ledningen av åtgärder i samband med händelsen. POSOM larmas via Tjänsteman i beredskap utanför ordinarie arbetstid och säkerhetschefen under ordinarie arbetstid Kontakt med ledningsfunktioner Ansvarig för skolans krisledningsgrupp kontaktar alltid verksamhetschefen för grundskolan och kommunens säkerhetschef (eller Tjänsteman i beredskap). Verksamhetschefen bedömer behov av att eventuellt förstärka skolans krisresurser, behov av information till övriga skolor. Säkerhetschefen bedömer eventuellt behov av kommungemensamma resurser, frågor om samordning, om kommunens krisledning behöver aktiveras, svarar för kontakt med kommunchef och informationschef. Verksamhetschefen och kommunens säkerhetschef besöker skolan. Kontakter med media Rektor ansvarar för kontakt med media vid allvarliga händelser som enbart berör den enskilda enheten. Rektor kan ta stöd av kommunens kommunikationsenhet för information på kommunens hemsida, utformande av pressinformation etc. Kontakt sker via säkerhetschefen eller Tjänsteman i beredskap. Vid större allvarliga händelser där kommunens POSOM grupp är engagerad eller där kommunens krisledningsstab ansvarar informationschefen eller krisinformationsstaben för presskontakter.
Information till anhöriga Information till drabbade, anhöriga, klasskamrater, media osv har hög prioritet. Det är viktigt att informationen kommer ut snabbt, är korrekt/bekräftad och målgruppsinriktad. Rektor är ansvarig för information men tar hjälp av informationschefen. Kontakt etableras via säkerhetschefen (se ovan) Snabb information via sms ska nå ut till så många föräldrar som möjligt så snabbt som möjligt. Ett sådant system ska byggas upp kommungemensamt. Kunskap om kriser Litteratur Kunskaper för alla i organisationen: När klassen drabbas av dödsfall. (finns i lådan i personalrummet/expeditionen) Vad gör jag i krisorganisationen. (anges i detta dokument samt checklistan) Checklistan Litteraturlista: (Nedanstående böcker finns i lådan på hyllan i personalrummet, vid expeditionen) (Kris och Katastrof en handbok för skolan Ingemarsson) Har inte fått tag i den här boken! Kris och Utveckling Mariann Andersson, Kristina Liber utbildning Johan Cullberg Natur och Kultur När det krisar i skolan en handledning vid kris Karin Nordblom, Ulla Rahm och katastrof. Gothia Beredskapsplan för skolan Atle Dyrekov Rädda barnen
Att ta avsked Atle Dyrekov Rädda Barnen Kunskap om kriser Krisreaktioner Kris av grekiskans krisis, avgörande vändning, plötslig förändring eller ödesdiger rubbning. Vad är en kris? En kris kan uppstå i samband med en livssituation då inte tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen. Man är ej mentalt förberedd inför traumat. (Johan Cullberg, Kris och utveckling, 1992) Vanliga reaktioner vid traumatisk kris: Overklighetskänsla och vantro: Det har inte hänt - är bara en dröm Rädsla och förvirring: Rädsla för att jag själv ska dö eller att familjen ska drabbas Skuldkänslor och magitänkande: Småsaker som skett före händelsen tillmäts större betydelse formas om till varsel för vad som senare kommer att hända. För att kunna hjälpa en människa i kris att överleva och leva vidare med den nya realiteten och att vilja se framåt är det viktigt förstå de olika yttringar eller tillstånd som kris kan ta sig i uttryck i. Johan Cullberg delar in krisen i fyra faser. Chockfasen (Varar från ett ögonblick till några dygn) Reaktionsfasen (Varar upp till några månader) Bearbetningsfasen (Varar från ett halvår till ett år) Nyorienteringsfasen (En fas utan avslutning) Chockfasen Vanliga reaktioner: Overklighetskänslor som på film. Omedelbar förtvivlan rop, skrik, gråt kan övergå till Känslomässig förlamning som bedövad, apati vill inget, kan inget. Förvrängd tidsuppfattning. Kroppsliga symptom:
Hjärtklappning, hög puls, svettningar, illamående, yrsel, toalettbehov, magont Tänk på: Lämna ej personen ensam. En chock behöver inte synas. Den drabbade behöver omsorg och omvårdnad. Stig Johnssons 4 H: Håll om, Håll ut, Häll i, Håll tyst i akutskedet vid en händelse) En person i chock är ej mottaglig för information och goda råd. Reaktionsfasen Vanliga reaktioner: Hjärnan har uppfattat, men hjärtat vill inte ta emot. Chockfasens skydd avtar. Börjar ta in verkligheten som tränger sig på, förnekelse. Vill inte ta in hela verkligheten. Ältar problemet. Skuldkänslor över att vara bland de överlevande. Aggressioner mot alla, också mot den döde. Regredierar, blir barnslig, andra får ta över. Koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Kroppsliga symptom: Sömnsvårigheter. Nedsatt immunförsvar. Psykosomatiska reaktioner som värk i olika delar av kroppen. Tänk på: Ej medicin. Den drabbade måste få släppa sitt försvar och att ta in verkligheten. Man måste gå igenom hela smärtan. Minnen, tankar, allt måste bearbetas. Många drabbas av social isolering, många mister upp till 60 % av vännerna pga. felaktigt hänsynstagande. Ekonomiska problem, mindre intäkter, försummar sin ek. Bearbetningsfasen Vanliga reaktioner: Förlusten upplevs som varaktig. Man accepterar det som hänt. Individen vänder sig mot framtiden istället för att älta det förgångna. Lär sig nya sociala roller. Symptom: Den som ej kommer vidare bör få professionell hjälp för att kunna komma vidare och orientera sig utåt igen. ( Av skadan blir man inte klok. Av skadan blir man skadad. )
Tänk på: Varning för överbeskyddande omsorg. Den förstärker overklighetskänslan. Långvarig overklighetskänsla förhindrar anpassning av ny realitet. Individen behöver omsorg. Vi hjälper personen med konfronterande omsorg för att verkliggöra att det som hänt har hänt. (Dagfinn Winje, chefspsykolog på Haugelandssjukhuset i Bergen. Måbydalsolyckan) Nyorienteringsfasen Den drabbade har arbetat sig igenom krisen och ser hoppfullt på framtiden. Det som hänt finns alltid med som ett ärr men ses inte längre som ett hinder för framtiden. Döden är en del av livet. Den drabbade kan nu leva vidare och åter vara med i livet. Det är normalt att bete sig onormalt i en onormal situation. Checklista för mentor vid kris. Huvuduppgift Skaffa information Sprid information Ta hand om och informera dina elever. Kommer via intranätet, skriftligt via bud, på personalrummet Då du fått information sprid till dina kollegor. Följ instruktionerna från krisledningsgruppen. Släpp aldrig hem en elev till ett tomt hem. Låt eleven kolla att det finns någon hemma innan de får gå hem. Utnyttja att de flesta elever har mobiltelefoner. Lista på förälders telefonnummer finns i anhörigpärm på expeditionen. Se till att eleverna får med sig korrekt information hem om det inträffade. Helst skriftligt. Se till att eleverna får veta var samlingar och ceremonier ska äga rum. Skydda eleverna från påstridigt pressfolk. Råd för samtal med klassen: Två personer helst varav en är en person som är känd för eleverna. Samtalsregel nr 1: Man för inget vidare. Alla olika reaktioner är tillåtna Ingen är tvingad att yttra sig Var och en skall tala för sig och få prata till punkt. Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. Rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. (Älta) Förbered dem på krisreaktioner och att det är normalt med onormala reaktioner vid onormala händelser. Erbjud dig att finnas till hand om det så behövs.
Var observant på reaktioner hos eleverna fortsättningsvis. Rutiner för buss - och tågåkning Olika former av bussresor med elever: 1. Skidresa till fjällen - friluftsdag (elever från alla klasser) 2. Hajker (klassvis) 3. Överlevnadsdygn åk 9 (arbetslagsvis) 4. Dansresa till Vikingavallen åk 9 (kvällstid) 5. Friluftsdagar Sörmlandsleden (åk 8 - klassvis) 6. Klassresor 7. Skollagsmatcher Vad som ska göras av den ansvarige ledaren på bussen: En lista med personnummer ska användas. X gör i ordning listan Registreringsnummer på bussarna antecknas på listan Namn på chauffören, bolag och tfn till bussen (om det finns) antecknas på listan. Bussnamn på vuxen t ex Buss Peter skrivs på listan samt alla vuxna som finns i bussen. Lista ska finnas på expeditionen och på bussen. Kopiera innan du lämnar skolan Listorna placeras i Krispärmen. Ringa/faxa in ev. förändringar under resans gång till expeditionen. Tid för avgång och beräknad hemkomst. Tågresor: En klasslista ska lämnas på skolexpeditionen. På listan ska antecknas vilken tågavgång man åker med och vilka vuxna som medföljer. Ansvarig ledare skall meddela skolan om det är någon elev på den inlämnade listan som inte är med på tåget. Ansvarig ledare meddelar skolexpeditionen vilken tid återresa sker och beräknad hemkomst. Mobiltelefonnummer till ansvarig vuxen skall anges på listan. I det fall den vuxne ej har egen mobiltelefon får någon av skolans mobiltelefoner disponeras.
Checklista för krisplanering de första timmarna omedelbart efter att kris uppstått 1. Samla alla från skolan som ingår i krisstödsgruppen och personal från skolan som är nära berörd av det inträffade. Bjud också in skolhälsovård, socialtjänsten och kyrkans personal. 2. Håll kontakt med polis och anhöriga (om möjligt)om vilken information som kan lämnas ut. 3. Kontakta och informera chefen en nivå upp. 4. Skriv loggbok om vem som gör vad och när. Synliggör uppdrag till personalen genom att skriva på blädderblock. 5. Ordna med en plats på skolan för bearbetning av sorg. Foto, ljus, musik och kondoleansbok behövs. 6. Bestäm tider när krisgruppen träffas och har återkoppling. 7. Ge information till personalen genom att till exempel arbetslagsledare ringer runt. Bestäm och delge redan nu tid för när personal skall samlas till informationsmöte innan de skall möta eleverna. 8. Kontakta föräldrar till berörda elever, tänk på att det finns kompisar och eventuella syskon på andra skolor. 9. Var tydlig med hur och när du går ut med information till föräldrar och elever. Var övertydlig till personalen med vilken information de kan gå ut med. 10. Samla eleverna klassvis i stället för i stor grupp första dagen efter händelsen.