Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2



Relevanta dokument
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Samverkansavtal Lunds kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal Utgångspunkter

KS 2008/10 Hidnr

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Samverkansavtal

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Förhandling vs samverkan

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkan i Norrköpings kommun

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Förhandling vs samverkan

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Utmaningar som kräver annat tankesätt

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Samverkan i Orust kommun

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Lokalt samverkansavtal för KI

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL 2010

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Landstingskontoret PROTOKOLL Nr 1/2003

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Avtal om Samverkan inom

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

INLEDNING SAMVERKAN MALMÖ STAD. Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Förhandling vs samverkan

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Lokalt samverkansavtal 2015

För Herrljunga kommun

Förhandling om nytt samverkansavtal för ökat medarbetarinflytande

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Transkript:

VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 Plats: Ärende: Valdemarsvik Förhandling om lokalt kollektivavtalsamverkan i. 1 Parterna träffar överenskommelse om lokalt samverkansavtal för enligt bilaga 3. Avtalet gäller fr o m 2002-01-01--2003-12-31 med möjlighet till uppsägning av part sex månader före avtalstidens utgång. Om uppsägning inte sker gäller avtalet tills vidare med en uppsägningstid om sex månader. Avtalet ansluter sig till U92. 2. Parterna är ense om att det lokala samverkansavtalet bl a bygger på förtroende och respekt i partsförhållandet varför det är av stor vikt att en partsgemensam genomförandegrupp bildas för att implementera avtalets intentioner. Under 2001 skall utbildning ske om intentionerna i detta avtal och innehållet i lagar som anger förutsättningarna för detta avtal. 3. Vid arbetsplatsträffen kan även facklig information lämnas. Önskemål om detta skall i så fall lämnas till berörd chef/arbetsledare senast 5 dagar före träffen. 4. Utvärdering av avtalet skall ske efter 1 år. 5. Förhandlingen förklaras avslutad.

VALDEMARSVIKS - 2 - Bilaga 1 Närvarande. Anders Eriksson Bengt Stranding Bertil Lindström Gerd Mobäck Benny Löfgren Eva Jardwall Eva Köpberg Gunilla Falk-Andersson Göran Thorell Jan Turstedt Michael Fasth Kommunal Skolledarna SSR Lärarförbundet Ledarna Lärarnas Riksförbund SKTF

VALDEMARSVIKS - 3 - Bilaga 2 Parter och justerare Bertil Lindström Kommunal Valdemarsvik Benny Löfgren Lärarförbundet Gunilla Falk-Andersson Lärarnas Riksförbund Jan Turstedt SKTF Michael Fasth Vårdförbundet Kristina Nyström Akademikerförbundet SSR Eva Köpberg JUSEK Tomas Zingmark Skolledarna Eva Jardwall

VALDEMARSVIKS - 4 - Ledarna Göran Thorell Civilingenjörsförbundet. Civilekonomerna Klas Bergström Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter Kajsa Sandberg Sveriges Naturvetare Gunnar Hallbäck DIK Helena Svensson

VALDEMARSVIKS - 5 - Bilaga 3 Lokalt kollektivavtal - Samverkan i Valdemarsvik. Inledning Utvecklingen under 1980- och 1990-talen har medfört ett växande behov av nya former för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Nya principer för organisation och ledning av verksamheten har gett nya förutsättningar. Både arbetsledning, den enskilde anställde och de fackliga organisationerna måste direkt involveras i verksamheten genom samverkan. Medbestämmande och arbetsmiljö måste ses som naturliga delar av den löpande verksamheten. Medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för formaliserad samverkan. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör ramen för de fackligt förtroendevaldas möjligheter att delta inom samverkanssystemet. Genom att ta tillvara personalens kunskaper, erfarenheter och engagemang via delaktighet skapas förutsättningar för en motiverad personal. En engagerad och motiverad personal ger bättre förutsättningar för bra verksamhet och är grunden till en sund ekonomi. Varför ett samverkansavtal? Syftet med detta avtal är att genom samverkan skapa förutsättningar för ett positivt arbetsklimat. Här utgör en god arbetsmiljö med inflytande, delaktighet och utveckling naturliga rättigheter och skyldigheter för varje anställd. I förlängningen innebär detta att en bra verksamhet blir ännu bättre. Ett viktigt förhållningssätt är att de anställda ges förutsättningar att aktivt delta i de frågor som rör den egna arbetssituationen. Varje anställd skall ges handlingsutrymme för att själv kunna påverka arbetsfördelning och arbetssätt. En relevant återkoppling skall ske till individ och arbetsgrupp för en avstämning av hur arbetet utvecklas i förhållande till målen. Goda sociala relationer är av största betydelse på arbetsplatsen och utgör en nödvändig grund för samarbete och utveckling. Närmaste chefen sätter till stor del sin prägel på arbetsklimatet och spelar en viktig roll. Förutsättningar skall ges de anställda att sätta in den egna arbetssituationen i ett större sammanhang, den egna förvaltningen och kommunen. Ett övergripande mål är att vidareutveckla den goda arbetsplatsen som ger det goda resultatet. Uppföljning Arbetsgivaren ansvarar för att det utarbetas metoder för att följa upp verksamheten och personalinflytandet. För såväl lokala utvecklingsgrupper som den centrala utvecklingsgruppen blir därmed uppföljning och utveckling en av huvuduppgifterna för att uppnå intentionerna i detta avtal. En grundläggande och helt nödvändig förutsättning för en fungerande samverkan enligt detta avtal är att ett uppriktigt och ömsesidigt förtroende mellan parterna på olika nivåer kan skapas och utvecklas.

VALDEMARSVIKS - 6 - I protokoll från samverkansgrupp skall anges om MBL-fråga behandlats och om behandlingen av frågan avslutats. Den grundläggande principen är att förhandling sker på den nivå där beslutet fattas. Samverkansgrupp. Samverkansgruppen består av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarföreträdare och ordförande på central nivå är kommunchef och på förvaltningsnivå förvaltningschef. På arbetsplatsnivå företräds arbetsgivaren av områdeschef eller motsvarande. Arbetsgivaren kan låta sig biträdas av medarbetare eller annan sakkunnig, t ex Kusthälsan. Arbetstagarna företräds av sin fackliga organisation. Samråd i samverkansgrupp ersätter alltså information och förhandling enligt 19 och 11 MBL. Vid oenighet skall förhandling enligt MBL. Sammanträde med samverkansgrupperna skall ske månadsvis. I protokoll från samverkansgrupp skall anges om MBL-fråga behandlats och om behandlingen av frågan avslutats. Samverksnivåer Inom kommunen skall samverkan ske på följande nivåer: 1. Central/kommungemensam nivå 2. Förvaltning 3. Arbetsplats 1. Central/kommungemensam nivå Strategisk samverkan på kommungemensam nivå avser främst följande områden: arbetsmiljö och rehabilitering arbetsorganisation budget och budgetuppföljning förslagsverksamhet förändringar i kommunens arbete förändringsarbete jämställdhet- och diskriminering kommunens utveckling och framtid personal- och organisationsutveckling personalförsörjning personalutbildning/kompetensutveckling uppföljning och utveckling av personalinflytandet Samverkan sker i central utvecklingsgrupp (CUG). Denna samverkan ersätter information och förhandling enligt MBL på kommungemensam nivå. Övergripande arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor behandlas av samverkansgruppen. Om man inte är överens kan part begära förhandling jml MBL.

VALDEMARSVIKS - 7 - Vidare utgör CUG ett viktigt forum för diskussion och dialog kring kommunens framtid och utveckling. 2. Förvaltning. Samverkan på förvaltningsnivå avser främst följande område: arbetsmiljö och rehabilitering arbetsorganisation budget och budgetuppföljning förslagsverksamhet förvaltningens utveckling och framtid förändringar i förvaltningens arbete förändringsarbete jämställdhet- och diskriminering personal- och organisationsutveckling personalförsörjning personalutbildning/kompetensutveckling uppföljning och utveckling av personalinflytandet Samverkan sker i lokal utvecklingsgrupp (LUG). Denna samverkan ersätter information och förhandling enligt MBL på förvaltningsnivå. Om man inte är överens kan part begära förhandling jml MBL. Vidare utgör LUG ett viktigt forum för diskussion och dialog kring förvaltningens framtid och utveckling. Lokal utvecklingsgrupp utgör tillika lokal skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens regler. Den skall vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Dessa uppgifter skall integreras med övriga verksamhetsfrågor. 3. Arbetsplats. Samverkan på arbetsplatsnivå avser främst följande områden: Arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete och uppföljning Arbetsorganisation, arbetsfördelning, utbildning och personalutveckling Enhetens/avdelningens budget och budgetuppföljning Personalsituationen, arbetstider och schemaläggning Verksamhetens mål, kvalitetsutveckling, förändringar och uppföljning av verksamheten. Arbetsplatsträffar skall vara regelbundna, minst en gång per månad, och utgöra en naturlig del av verksamheten. En fördel är att träffarna bokas lägre tid i förväg, t ex ett halvår. Syftet med träffarna är att skapa ett forum för dialog mellan anställda och arbetsledning för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet. Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas på ett sådant sätt att den enskilde har möjlighet att påverka sin arbetssituation och arbetsmiljö.

VALDEMARSVIKS - 8 - Arbetsplatsträffarna anpassas efter de lokala förutsättningarna och skall så långt möjligt planeras så att samtliga anställda har möjlighet att aktivt delta. Inte minst viktigt är att chefen säkerställer möjlighet för sjukskrivna att delta då sjukdomsbilden så tillåter. Chefen har en viktig uppgift i att skapa förutsättningar för att varje anställd skall kunna uttrycka sin mening på träffarna. Vid behandling på arbetsplatsträff av fråga för vilken förhandlingsskyldighet enligt MBL föreligger är denna fullgjord i de fall enighet uppnås. Vid oenighet sker förhandling enligt MBL. En aktiv samverkan och dialog förutsätter att de anställda har vetskap om vilka ärenden som skall behandlas på arbetsplatsträffen. Detta sker genom att dagordning anslås minst en vecka före arbetsplatsträff. Före arbetsplatsträffen i anslutning till att dagordningen anslås skall den sändas in till samverkansgruppen på förvaltningsnivå (partsorganet). Vid arbetsplatsträffen skall föras anteckningar varvid enighet respektive oenighet särskilt skall dokumenteras. Frågor av principiell betydelse, LAS-ärenden och därmed sammanhängande frågor om turordning, företräde mm, förhandlas enligt MBL på förvaltningsnivå. Även fråga som berör en enskild anställd skall förhandlas separat enligt MBL Närmaste chef ansvarar för att arbetstagare utan entydig arbetsplatstillhörighet ges tillfälle att delta i lämplig arbetsplatsträff. Utvecklingssamtal På arbetsplatsen är det vikigt att dialogen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Detta sker i det dagliga arbetet, på arbetsplatsträffar samt i organiserade utvecklingssamtal en gång per år mellan medarbetare och chef. Jämställdhet Jämställdhet utgör en av de grundläggande personalpolitiska värderingarna inom kommunen. I enlighet med jämställdhetslagens intentioner fastställs regelbundet en plan för jämställdhetsarbetet inom kommunen, omfattande såväl lång- som kortsiktiga mål för verksamheten. Grundtanken är inte bara att erbjuda kvinnor och män lika arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter utan även lika möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap och tillvarata värdet av olikheterna mellan könen. Det konkreta handlingsprogrammet utifrån den övergripande policyn utarbetas lokalt på de olika förvaltningarna. Ett engagemang och en fokusering på värderingar mot ett gemensamt synsätt leder härigenom mot huvudmålet, nämligen en naturlig process mot ett jämställt arbetsliv. Förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Plan för personalutveckling och förebyggande arbetsmiljöarbete utarbetas och följs upp på förvaltningen i samråd med berörda fackliga organisationer. Personalutveckling bör bedrivas på ett sådant sätt, att de anställdas kompetens, rörlighet, användbarhet och därmed anställningstrygghet främjas.

VALDEMARSVIKS - 9 - Personalutveckling skall gagna verksamheten och ta tillvara de anställdas kompetens och förutsättningar. Det är angeläget att principer för rehabilitering ingående behandlas av samverkansgrupp på olika nivåer med syfte att tillskapa en aktiv rehabilitering. Strukturförändringar Innan strukturförändringar genomförs skall en dialog föras mellan parterna i syfte att i samförstånd åstadkomma godtagbara lösningar.