Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun



Relevanta dokument
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal Lunds kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

KS 2008/10 Hidnr

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Samverkansavtal Utgångspunkter

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Förhandling vs samverkan

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Förhandling vs samverkan

Utmaningar som kräver annat tankesätt

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Samverkansavtal

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Beslutsinstans Kommundirektör

Arbetsmiljöarbete.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

s s Rutin samverkan socialtjänsten ..,_ KARLSBORGS ~ KOMMUN Bilaga 3, Samverkansmöte socialförvaltningen 3, Dokumenttyp: Rutin

Arbetsmiljö systematiskt arbetsmiljöarbete. göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Lokalt samverkansavtal för Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Samverkan i Norrköpings kommun

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

SAMVERKANSAVTAL 2010

Förhandling vs samverkan

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Transkript:

Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun

Foto IBL

Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens samverkansgrupp 12 APT arbetsplatsträff 14 Utvecklingssamtal dialog mellan chef och medarbetare 16

Direkt inflytande Representativt inflytande Utvecklingssamtalet APT SG FSG CSG Bilden visar samverkan på olika nivåer. I samverkansgrupperna på enhets-, förvaltnings- och kommunnivå företräder de fackliga parterna medlemmarnas intressen. I utvecklingssamtalet och på arbetsplatsträffen har medarbetaren ett direkt inflytande i frågor som rör arbetsplatsen. Kommunikationen mellan de olika nivåerna har stor betydelse, där arbetsplatsträffarnas synpunkter och samverkansgruppens diskussioner utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut. 4

Inledning Samverkan och helhetssyn ger ett långsiktigt hållbart arbetsliv för alla medarbetare och en bra verksamhet för invånarna. Enköpings kommun och de fackliga parterna har ett lokalt avtal om samverkan, FAS 13, utifrån intentionerna i det centrala avtalet FAS 05. FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Detta dokument beskriver formerna och innehållet för det praktiska utförandet av samverkan inom Enköpings kommun. De olika nivåerna av samverkan inom Enköpings kommun är: CSG central samverkansgrupp FSG förvaltningens samverkansgrupp SG enhetens samverkansgrupp APT arbetsplatsträff Utvecklingssamtal På vilka nivåer samverkan sker inom Enköpings kommuns olika förvaltningar beslutas i respektive förvaltnings samverkansgrupp. För att tydliggöra hur de olika nivåerna av samverkan fungerar har denna folder tagits fram. Förhoppningen är att vi tillsammans ska skapa en effektiv verksamhet med god kvalitet för våra kommuninvånare. 5

Detta är samverkansavtalet Samverkansavtalet är en samordning av medbestämmandefrågor och arbetsmiljöfrågor. Grundläggande är att innan chefen fattar och verkställer beslut ska ärendet, i den utsträckning det är möjligt, behandlas på den arbetsplatsträff eller samverkansgrupp det berör. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Efter avslutad samverkan fattar arbetsgivaren beslut. Beslut i formell mening fattas därmed inte i samverkan, oavsett nivå. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt paragraf 11, 19 och 38 i Medbestämmandelagen (MBL). Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Vid oenighet kan arbetstagarorganisationen begära förhandling enligt paragraf 14 i MBL. Denna begäran ska skriftligen lämnas till chefen senast sju dagar efter att samverkan avslutats. Om arbetstagarorganisation eller arbetsgivaren finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkan tillämpas MBL respektive AML (Arbetsmiljölagen) i sin helhet i den specifika frågan. Samverkan omfattar inte tvister, individärenden eller kollektivavtalsfrågor. I dessa frågor tillämpas MBL respektive AML i sin helhet. Samverkansgrupper bildar skyddskommitté enligt kapitel 6, paragraf 9 i AML och ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. I arbetet ingår att planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsanpassning och rehabilitering. Kommunikation mellan de olika nivåerna är en förutsättning för att få samverkanssystemet att fungera. 6

Samverkansavtalet är en samordning av medbestämmandefrågor och arbetsmiljöfrågor. Foto: Getty Images

CSG central samverkansgrupp Kommunledningens centrala samverkansgrupp, CSG, är Enköpings kommuns samverkansorgan i övergripande frågor. Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar och ska stödja och uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. CSG ska vara mål- och policyskapande kring utveckling och utbildning inom arbetsmiljöområdet och inom frågor som för företagshälsovården. CSG ska verka för att arbetsmiljöarbetet bedrivs förebyggande. Dagordning för CSG: val av justerare kompetensförsörjning föregående protokoll styrdokument ärenden från KSAU ekonomi och budget rapporterade ärenden från förvaltningssamverkan lönebildning arbetsmiljö och hälsa övergripande chefstillsättningar företagshälsovård övriga frågor organisations- och personalförändringar mötet avslutas. Till höger en illustration över CSG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 8

CSG kommunövergripande Deltagare Kommundirektör Personalchef Fackliga representanter Huvudskyddsombud Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Regelbundna träffar mellan arbetsgivare och fackliga företrädare i övergripande medbestämmande och i arbetsmiljöfrågor. Ersätter förhandling och information enligt MBL paragraf 11,19 och 38. Om enighet inte kan nås kan förhandling begäras enligt MBL paragraf 14. CSG bildar skyddskommitté på övergripande nivå. Ärenden Kommungemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget och ekonomi - Mätningar och revisioner (till exempel medarbetarenkäter och lönekartläggning) - Arbetsskador och tillbud - Policier och riktlinjer - Delegationer - Projekt - Risker, tillbud och skador - Riskanalyser och handlingsplaner - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Uppföljning av nyckeltal - Övriga aktuella frågor Upplägg - Minst nio gånger per år - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 9

FSG förvaltningens samverkansgrupp Förvaltningens samverkansgrupp, FSG, behandlar frågor som är förvaltningsövergripande eller som påverkar fler än ett verksamhetsområde inom förvaltningen. Frågor som är av kommunövergripande karaktär lyfts till den centrala samverkansgruppen, CSG. Dagordning för FSG: val av justerare föregående protokoll ärenden från nämnd rapporterade ärenden från APT eller SG organisations- eller personalförändringar styrdokument (policier, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget arbetsmiljö och hälsa verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över FSG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 10

FSG förvaltningsövergripande Deltagare Förvaltningschef Fackliga representanter Skyddsombud Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Förvaltningsnivån i samverkan hanterar frågor av förvaltningsövergripande karaktär som till exempel budget, riktlinjer och ställningstagande liksom organisationsfrågor, utveckling och förändringar av verksamheten. Ärenden Förvaltningsgemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget - Prioriteringar - Mätningar och revisioner (till exempel medarbetarenkäter och lönekartläggning) - Policier och riktlinjer - Arbetsskador och tillbud - Delegationer - Bemanningsfrågor - Projekt - Risker, tillbud och skador - Skyddskommittéfrågor - Uppföljning av nyckeltal - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Riskanalyser och handlingsplaner - Organisation - Övriga aktuella frågor inom verksamheten Upplägg - Minst åtta gånger per år - Mötena ska hållas inför nämndsammanträden - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 11

SG enhetens samverkansgrupp Enhetens samverkansgrupp, SG, behandlar alla övergripande frågor inom ansvarsområdet eller frågor som påverkar medarbetare vid flera arbetsplatser. Frågor som är av förvaltningsövergripande karaktär lyfts till FSG, förvaltningens samverkansgrupp. Dagordning för FSG: val av justerare föregående protokoll ärenden från nämnd rapporterade ärenden från APT arbetsmiljö och hälsa organisations- och personalförändringar styrdokument (policies, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över SG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 12

SG enhetens samverkansgrupp Deltagare Ansvarig chef Fackliga representanter Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Alla frågor som påverkar styrning och utveckling av verksamheten ska hanteras i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga representanter. Ersätter förhandling och information enligt MBL paragraf 11, 19 och 38. Om enighet inte nås kan förhandling begäras enligt MBL paragraf 14. SG bildar skyddskommitté för berört verksamhetsområde. Ärenden Upplägg Verksamhetsspecifika frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget - Prioriteringar - Delegationer - Bemanningsfrågor - Projekt - Risker, tillbud och skador - Uppföljning av nyckeltal - Arbetsskador och tillbud - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Riskanalyser och handlingsplaner - Organisation - Övriga aktuella frågor inom verksamheten - Minst sex gånger per år - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 13

APT arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog och information mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Målet med arbetsplatsträffen är att öka medarbetarnas inflytande och ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Arbetsplatsträffen ska ta tillvara tankar och idéer hos alla medarbetare för en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagd till arbetsplatsen ska delta. Fackliga företrädare har möjlighet att lämna information i samband med arbetsplatsträffen. Dagordning för APT: föregående minnesanteckningar arbetsmiljö och hälsa organisations- och personalfrågor styrdokument (policier, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över APT:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 14

APT arbetsplatsträff Deltagare Ansvarig chef Alla medarbetare Funktion Arbetsplatsen bildar en viktig grund för samverkanssystemet. Så många frågor som möjligt ska behandlas av dem som berörs i sitt arbete. Ärenden Arbetsplatsgemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget och ekonomi - Prioriteringar - Arbetsskador och tillbud - Policier och riktlinjer - Projekt - Organisation - Bemanningsfrågor - Övriga aktuella frågor Upplägg - Minst sex gånger per år, om inte annat bestäms på arbetsplatsen - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - APT dokumenteras genom minnesanteckningar som SG eller FSG får del av 15

Utvecklingssamtalet APT Utvecklingssamtal dialog mellan chef och medarbetare Dialog mellan chef och medarbetare ska ske kontinuerligt i arbetet och genom regelbundet återkommande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet ska vara väl förberett, strukturerat och blicka både tillbaka och framåt. Varje medarbetare i Enköpings kommun har rätt till minst ett utvecklingssamtal per år. Syftet med samtalet är att ge återkoppling och att utveckla både individen och verksamheten. Till höger en illustration över utvecklingssamtalets deltagare, funktion och upplägg. 16

Utvecklingssamtal Deltagare Ansvarig chef Medarbetaren Funktion Frågor som för verksamhetens mål, den enskilde medarbetarens prestation, utveckling, medverkan och delaktighet i verksamhetens utveckling. Även hälso- och arbetsmiljöarbete samt medarbetarens möjligheter att påverka sin arbetssituation. Upplägg - Minst en gång per år - Utgår från Enköpings kommuns modell för utvecklingssamtal 17

HR-avdelningen 2013-10-01